Bank & Försäkring ÅRSREDOVISNING 2014 1
2
Innehåll 4 VD-kommentar 7 Omvärldstrender 9 Förvaltningsberättelse 12 Fem år i sammandrag 14 Resultaträkning 15 Balansräkning 17 Kassaflödesanalys 19 Noter till de finansiella rapporterna 65 Styrelsens underskrifter 66 Revisionsberättelse 68 Huvudmän 69 Styrelse 70 Valberedning och revisorer 71 Organisation 3
VD-kommentar Det är med stor glädje jag kan konstatera att Falkenbergs Sparbank fortsätter utvecklas bra, med ökade volymer och ett starkt resultat. Detta ger oss möjligheten att fortsätta vara en viktig samhällsaktör i vårt verksamhetsområde främst som bankpartner men också via personligt engagemang i olika nätverk och ekonomisk bidragsgivare via Framtidsbanken. Omvärld Globalt och Lokalt I en allt mer globaliserad värld påverkas vår lokala verksamhet i hög utsträckning av världsekonomins utveckling. I nuläget ser vi att USA:s ekonomi fortsätter att växa medan Europa och eurozonen fortfarande har problem. Den svenska ekonomin står relativt stark men omvärldskonjunkturen och det parlamentariska läget i Sverige kan komma att påverka utvecklingen framöver. När det gäller vår lokala verksamhet som vi bedriver i Falkenbergs kommun och Norra delen av Halmstad kommun ser vi fortsatt en positiv utveckling. Befolkningen ökar och näringslivsklimatet är positivt. I svensk näringslivs undersökning om företagsklimatet klättrar Falkenberg till plats nummer 20 av 290 kommuner, det bästa resultatet hittills. Starkt resultat Den lokala tillväxten tillsammans med det faktum att vi lyckas attrahera nya kunder har gjort att vi fortsätter öka vår affärsvolym. Under 2014 ökade vi affärsvolymen med drygt 6% och passerade 21 mdr kronor. Trots att räntemarginalerna minskar något och att vi sänkt vissa provisioner bl.a. på fondförvaltning gör vi vårt bästa rörelseresultat någonsin. Ökade volymer och intern effektivitet ger oss möjlighet att skapa värde för våra kunder. Utdelningen på vårt strategiska innehav av Swedbankaktier bidrar också med 42 mkr till årets resultat. Engagerade och affärsorienterade medarbetare Den absolut viktigaste resursen för oss som bank är våra medarbetare. Det är genom medarbetarna som vi kan göra skillnad för våra kunder. Under hösten 2014 har vi arbetat med bankens varumärke och värderingar. Vi har i detta arbete slagit fast att våra befintliga värdeord Kvalité, Omtanke, Närhet och Utveckling mycket väl beskriver hur vi vill arbeta och vilken upplevelse vi vill att våra kunder ska få när de möter oss. I dessa ord fångar vi både vår historia som handlar om trygghet och långsiktighet såväl som vår framåtanda och vilja att fortsatt driva utvecklingen. 4
Enklare för kunden Under 2014 har allt fler kunder sett värdet att kunna hantera sin ekonomi i digitala kanaler. Mer än 3.000 nya kunder har under året skaffat mobilbanken och totalt har nu ca 14.000 kunder tillgång till banken i telefonen eller surfplattan. Utvecklingen inom detta område går snabbt och vi har under året lanserat flera nya funktioner. Ett exempel är utgiftskollen som hjälper våra kunder att ha tydlig överblick över sin ekonomi. Ett annat exempel är att Swish nu finns även för företag. Framtidsbanken En viktig del av sparbanksidén är att all vinst stannar lokalt. Först och främst för att bygga en stabil bank som kan växa i takt med våra kunder men också för att bidra till bygdens utveckling på andra sätt. En del av vinsten delas nämligen ut till allmännyttiga ändamål. På Falkenbergs Sparbank kallar vi detta för Framtidsbanken. Sedan vi startade Framtidsbanken våren 2013 har vi hittills delat ut 11,7 mkr till 46 olika mottagare. Vid senaste utdelningen på Sparbanksdagen fick 13 mottagare dela på 3,2 mkr. Största bidraget gick till Näringslivet Falkenberg och projektet Broa Vidare som erhöll 1,7 mkr. Broa Vidare är ett projekt som syftar till att stimulera positiva attityder och lyfta engagerade nyckelpersoner. Totalt kommer över 120 personer genomgå denna utbildning i personlig utveckling under närmsta året. Avslutningsvis vill jag tacka bankens kunder för ett gott samarbete under det gångna året. Jag vill också rikta ett varmt tack till bankens medarbetare som med stort engagemang bidrar till att utveckla banken och relationen med våra kunder. Falkenberg i februari 2015 Göran Bengtsson 5
Falkenbergs Sparbank i korthet Falkenbergs Sparbank grundades 1865 och vi är stolta över att i 150 år ha haft en betydande roll i utvecklingen i vårt område. På våra fem kontor, i Falkenberg, Getinge, Ullared Vessigebro och Ätran, erbjuder vi kvalificerad rådgivning för privatpersoner och företag. Vi har också specialister inom sparande, försäkringar och juridik. Vision Vi ska bedriva den bästa helhetsbanken i vårt verksamhetsområde Syfte Vi möjliggör långsiktig ekonomisk trygghet och tillväxt för våra kunder samt bidrar till positiv utveckling i vår del av Halland Värdeord Kvalitét en trygg och säker bank Omtanke om samhället, kunder och våra kollegor Närhet till vårt samhälle och våra kunder Utveckling en tillväxtmotor genom samhällsengagemang Affärsidé Vi är en Sparbank som erbjuder ekonomiska lösningar, personlig och allsidig service av hög kvalitet samt kvalificerad rådgivning inom bank och försäkring. Vi riktar oss främst till privatpersoner, små och medelstora företag, lantbrukare, föreningar och kommuner. Vårt huvudsakliga verksamhetsområde är Falkenbergs kommun och norra delen av Halmstad kommun Året i sammandrag Rörelseresultatet uppgick till 129,2 Mkr (123,8) K/I-talet före kreditförluster uppgick till 46 % (46) Likviditeten uppgick till 1 298 Mkr (1 378) Affärsvolymen ökade med 6,4 % (7,4) Nyckelkund - 12 000 anslutna kunder Mobilbanken - 14 000 anslutna kunder Swish - 8 000 anslutna kunder Mobilt BankID - 10 800 anslutna kunder Internetbanken - 30 600 anslutna kunder Telefonbanken Självbetjäning - 20 000 anslutna kunder 6
Omvärldstrender Långsam global återhämtning Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild under 2014 där USA visade framfötterna medan återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse. Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjunkande energipriser och lägre räntor. Hushållens konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin, svarade för merparten av tillväxtökningen. Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade ned till 2,6 % i det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5 % i det tredje kvartalet är den amerikanska centralbanken (Federal Reserv)positiv om den amerikanska ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Federal Reserv i begrepp att höja sin viktigaste styrränta under 2015 för första gången sedan 2007, även om ett lågt underliggande inflationstryck reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning. I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av Ukraina krisen och sanktionerna gentemot Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05 % i höstas. ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram av obligationer motsvarande 1 miljarder euros fram till september 2016 var ett ytterligare ett steg för att motverka den sjunkande inflationen och stärka tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken från ECB bidrog till att statsobligationsräntorna föll ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta har även satt avtryck på valutamarknaderna där euron har påtagligt försvagats mot dollarn. Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad utveckling under 2014. Den kinesiska tillväxten växlade ned ytterligare och i slutet av förra året var BNP ökningen 7,3% i årstakt vilket är den lägsta takten på flera decennier. Detta är dock delvis en medveten strategi för att minska obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den brasilianska ekonomin och bristande reformer drog ned tillväxten ytterligare under fjolåret medan den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av de strukturreformer som har implementerats. Den svenska kronan gentemot dollarn och euron Börsutvecklingen 7
Hushållen driver svensk ekonomi Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandesvis stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med 2% under fjolårets tre första kvartal och drevs av en ökad inhemsk efterfrågan där privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna svarade för merparten av uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en ökad sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3% i årstakt under 2014. För svensk exportindustri var utvecklingen den motsatta där den svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till en fortsatt minskad industriproduktion och medioker exportutveckling. Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med 0,2% jämfört med 2013. Samtidigt sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiskt låga noll procent. Den låga svenska inflationen, fallande inflationsförväntningar och ECB:s expansiva penningpolitik sätter ytterligare press på Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska åtgärder för att på sikt kunna då inflationsmålet på 2 %. Sannolikheten för en negativ reporänta har påtagligt ökat under inledningen av 2015. Riksbankens räntesänkningar samtidigt som framtida räntehöjningar förskjutits på framtiden har lett till en svagare krona i synnerhet mot den amerikanska dollarn men även gentemot euron vilket på sikt kan stödja svensk exportindustri. Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring Ränteutvecklingen i Sverige 8
Förvaltningsberättelse Styrelsen för Falkenbergs Sparbank (549000-5484) får härmed avge redovisning för sparbankens verksamhet under 2014, det 149:e verksamhetsåret. Verksamhetens art och inriktning Falkenbergs Sparbank är en fristående bank, som för kunden skall vara den bästa helhetsbanken för Privatpersoner Små och medelstora företag Lantbrukare Organisationer Kommunen Vi erbjuder med långsiktig inriktning våra kunder en personlig, modern och allsidig service av hög kvalitet på bankens huvudmarknad, vilken är Falkenbergs kommun samt norra delen av Halmstad kommun. Sparbankens struktur Sparbanken har under året bibehållit sin organisation, vilket innebär att den kundinriktade verksamheten är uppdelad i Privatmarknad och Företagsmarknad med stöd av Administration och staber. Falkenbergs Sparbanks ställning Sparbankens balansomslutning har ökat med 260 Mkr (576) Mkr till 7 942 Mkr (7 682) och medelomslutningen har ökat med 367 Mkr (516) till 7 755 Mkr (7 388). Affärsvolym Bankens affärsvolym, det vill säga den sammanlagda summan av bankens inlåning, förmedlade placeringar i Swedbank Robur, utlåning, förmedlade lån till Swedbank Hypotek och Swedbank Finans, värdepappersdepåer, ej utnyttjad kredit, kapitalmarknadskonton och kortkrediter har ökat med 1 303 Mkr till 21 524 Mkr eller med 6,4 %. Inlåningen från allmänheten ökade under året med 99 Mkr på alla sektorer eller med 1,6 %. Av inlåningsökningen svarade hushållsinlåningen (inkl. enskilda företag) för en ökning med 23 Mkr medan företagsinlåningen ökade med 76 Mkr. Antalet inlåningskonton vid årets slut uppgick till 102 224 st. Bankens förmedlade fondförmögenhet i Swedbank Robur har ökat med 712 Mkr och uppgår till 4 798 Mkr. Nettoflödet i Roburfonder har under året varit positivt med ett inflöde som har uppgått till 191 Mkr. Bankens utlåning har ökat med 245 Mkr eller med 4,6 %. Av utlåningsökningen svarar utlåningen till hushåll (inkl. enskilda företag) för 102 Mkr. Företagsutlåningen har ökat 143 Mkr. Av den totala utlåningen uppgår lån med räntebindning över ett år till 1 122 Mkr. Antalet utestående krediter uppgick till 21 953 st. Förmedlade lån i Swedbank Hypotek har ökat med 196 Mkr till 2 774 Mkr, varav privatsektorn ökat med 168 Mkr, jordbruk har ökat med 26 Mkr, och företag har minskat med 2 Mkr. Swedbank Finans krediter uppgår till 124 Mkr en minskning med 7,6 %. Volymen i värdepappersdepåerna har ökat med 87 Mkr och uppgår till 516 Mkr. Beviljad ej utnyttjad kredit uppgår till 442 Mkr, en minskning under året med 30 Mkr. Beviljade kortkrediter uppgår till 28 Mkr, en minskning med 1,5 Mkr under året. Banken har under året köpt 80 000 aktier i Swedbank AB till ett värde av 14,3 Mkr. Innehavet uppgår nu till 4 230 000 st. Det bokförda värdet är 827 Mkr (751 Mkr). Bankens egna kapital och obeskattade reserver enligt balansräkningen uppgår till 1 631 Mkr (1 470 Mkr). Kapitalrelationer För Falkenbergs Sparbank är kärnprimärkapitalrelation, primärkapitalrelation och totalkapitalrelation densamma. Dessa kapitalrelationstal uppgår per 2014-12-31 till 18,97 %. Sparbankens resultat Rörelseresultatet: 129,2 Mkr. Årets räntenetto: 127,5 Mkr. Erhållna utdelningar 42,0 Mkr. Provisioner netto: 68,8 Mkr. Nettoresultat finansiella transaktioner: 2,0 Mkr. Övriga rörelseintäkter: 4,1 Mkr. 9
Allmänna administrationskostnader uppgår till 100,6 Mkr, varav personalkostnaderna är 65,6 Mkr. Planenliga avskrivningar uppgår till 2,0 Mkr för inventarier och fastigheter. Övriga rörelsekostnader uppgår till 8,7 Mkr. Kreditförlusterna uppgår till 3,9 Mkr. Operativa och finansiella risker För information om operativa respektive finansiella risker se not 3. Händelser som ej påverkat årets resultat Falkenbergs Sparbank premie/kostnad till Sparinstitutens pensionskassa SPK bygger på försäkringstekniskt intjänade pensioner. Den skillnad som föreligger mellan linjärt intjänade och försäkringstekniskt intjänade pensioner uppgår till 3 980 tkr (3 441). Viktiga händelser Under året har arbetet med Framtidsbanken fortsatt och ytterligare 10 mkr har avsatts till detta arbete. Genom Framtidsbanken ger Falkenbergs Sparbanks olika föreningar och organisationer möjligheten att ansöka om bidrag till sin verksamhet. Målsättningen med framtidsbanken är bidra till samhällsutvecklingen i bankens verksamhetsområde. Personalsituationen Bankens medarbetarundersökning utgör tillsammans med de årliga utvecklingssamtalen viktiga styrinstrument för att ständigt kunna identifiera förbättringsområden och utvecklingspotential såväl för enskilda medarbetare som för verksamheten i stort. Nyanställd personal genomgår ett bankanpassat utbildningspaket. Därutöver utbildas övrig personal inom sina yrkesroller. Vid årets slut var medelantalet anställda i banken 87(89). Upplysningar om principer och processer avseende ersättningar till ledande befattningshavare lämnas i not 10 Allmänna administrationskostnader. Miljöarbete Som fristående bank vill Falkenbergs Sparbank ta sin del av ansvaret för miljön. Vi är stolta över att vara miljöcertifierade enligt ISO 14001 och vi är övertygade om att ett långsiktigt miljöarbete är bra för våra kunder och för bygdens framtid. Utan en långsiktig miljö- och samhällsutveckling finns heller ingen långsiktig ekonomisk utveckling. Miljöpolicy Att bedriva affärsverksamhet så att möjligheter och risker beaktas utifrån ett miljöperspektiv. Att ha ett nära samspel med kunder och övriga intressenter i miljöfrågor. Att i all verksamhet efterleva gällande lagar och förordningar samt verka för en positiv utveckling på detta område. Att i all verksamhet sträva efter att minska och förebygga föroreningar. Att bedriva ett internt miljöarbete som leder till ständiga förbättringar. Att ta tillvara medarbetarnas engagemang och medvetenhet. Att fortsätta utveckla bankens miljöledningssystem Nu har miljöarbetet blivit en naturlig del hos de flesta företag och privatpersoner. Omvärldens förändringar undgår inte någon, oavsett om det yttrar sig i klimatförändringar, förändringar i lagstiftning, avfallshantering eller ökade kostnader för energi till värme och transporter. Fortsatta förbättringar inom miljöområdet är nödvändigt för alla och för miljöcertifierade företag är det ett krav. Därför arbetar vi med att utveckla och förbättra miljöarbetet i banken hela tiden. Vår miljöpåverkan är störst inom de indirekta miljöaspekterna d v s där vi kan hjälpa till att minska kunders och leverantörers miljöpåverkan, t ex genom användning av våra självbetjäningstjänster telefon- och internetbank, betal- och kreditkort, miljöanalys för företagskrediter samt Miljölån. Falkenbergs Sparbanks miljöpåverkan sker även genom de direkta miljöaspekterna, t ex pappersförbrukning, transporter samt energiförbrukning. 10
Under 2014 har Falkenbergs Sparbank gjort följande miljöförbättringar: Fortsatt att installera närvarobelysning. Fortsatt att byta ut belysningsarmaturer till lågenergi- och ledbelysning. Ökat mobila tjänster Minskat antalet kassatransaktioner Minskat pappersförbrukningen Infört ett nytt miljölån Förväntad framtida utveckling Vår ekonomiska plan för år 2015 pekar mot ett rörelseresultat på ca 103,5 Mkr, exklusive finansiella orealiserade värdeförändringar. I detta resultatet ingår även utdelning på bankens innehav av aktier i Swedbank AB med 47,5 Mkr. Osäkerhetsfaktorer som kan påverka det förväntade resultatet för 2015 är utveckling av utlånings- och inlåningsvolymerna, samt förändringar av räntemarginalen. Intäkterna avseende fondprovisioner kan också komma att sjunka p g a eventuella prisjustering i marknad beroende på rådande ränteläge och konkurrenssituation. En annan osäkerhetsfaktor är de föreslagna regler för provisionsförbud avseende tredjepartsdistrubution. Föreliggande proposition avseende avskaffande av momsgrupperna kan också komma att påverka bankens resultat negativt. Likviditet Banken har en kontokredit i Swedbank AB på 250 Mkr (750 Mkr). Bankens likviditet består även av kassa, utlåning till kreditinstitut, och värdepappersportföljen.se not 30. Behandling av årets resultat Styrelsen föreslår att av årets vinst avsätts 100 443 tkr till reservfonden och 10 000 tkr till allmännyttiga ändamål. Efter denna vinstdisposition uppgår reservfonden till 1 002 316 tkr. 11
Fem år i sammandrag - Nyckeltal 2014 2013 2012 2011 2010 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 21 524 20 221 18 826 17 875 17 542 förändring under året, % av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer 6,4 7,4 5,3 1,9 8,8 Soliditet 20,5 19,1 16,2 13,9 14,3 Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapital Summa riskvägt exponeringsbelopp * 4 708 4 410 4 305 4 150 3 967 Totalkapitalrelation** Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp 18,97 Kapitaltäckningsgrad*** 16,0 14,4 13,6 12,0 Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 1,6 1,7 1,9 2,1 1,9 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,2 1,2 1,2 1,2 1,0 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,6 0,6 0,6 0,5 0,4 Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital 7,1 13,8 7,8 7,4 6,6 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,46 0,46 0,48 0,57 0,61 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,47 0,47 0,51 0,57 0,59 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 43 42 53 45 59 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,4 0,4 0,3 0,4 0,3 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,1 0,1 0,2 0,0 pos Övriga uppgifter Medelantal anställda 87 89 91 93 96 Antal kontor 5 5 5 5 5 * Riskvägt exponeringsbelopp är beräknat utifrån vid dåvarande tidpunkt gällande regelverk för respektive år. ** Kärnprimärkapitalrelation, primärkapitalrelation och Totalkapitalrelation är för banken samma tal. varför vi här valt att redovisa ett av dem. Mer information avseende kapitaltäcking finns i not 34. *** Banken har ej möjlighet att på ett tillförlitligt sätt räkna om tidigare års kapitalrelation för att få relevanta jämförelsesiffror utifrån det nya regelverket. Banken har dock valt att omvandla tidigare års angivna kaptialkvot till kapitaltäckningsgrad för att få jämförelsen i samma enhet, De regelverksmässiga skillnaderna kvarstår dock. 12
Fem år i sammandrag - Resultat- och balansräkning Resultaträkning tkr 2014 2013 2012 2011 2010 Räntenetto 127 508 123 900 129 093 128 175 107 781 Erhållna utdelningar 41 990 40 194 21 200 11 265 0 Provisioner, netto 68 768 64 399 63 477 62 975 60 558 Nettoresultat av finansiella transaktioner 1 962 2 053 6 299-1 303-78 Övriga rörelseintäkter 4 142 4 618 4 337 4 023 4 663 Summa intäkter 244 370 235 164 224 406 205 135 172 924 Allmänna administrationskostnader -102 569-99 562-97 606-106 360-95 909 Övriga kostnader -8 726-7 975-9 977-9 995-9 699 Kreditförluster -3 916-3 810-7 966-47 2 923 Summa kostnader -115 211-111 347-115 549-116 402-102 685 Rörelseresultat 129 159 123 816 108 857 88 733 70 239 Bokslutsdispositioner 299 91 417-18 598-20 060-18 379 Skatt på årets resultat -19 015-38 871-16 379-14 753-14 006 Årets resultat 110 443 176 362 73 880 53 920 37 854 Balansräkning tkr Kassa 11 239 15 420 30 282 27 414 31 678 Utlåning till kreditinstitut 363 650 434 551 502 382 339 588 254 581 Utlåning till allmänheten 5 730 462 5 461 655 5 143 017 4 986 985 4 808 494 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 924 967 927 942 827 790 725 986 477 858 Aktier och andelar 828 441 752 833 515 400 356 600 373 889 Materiella tillgångar 44 968 45 417 46 527 50 607 52 663 Övriga tillgångar 38 295 44 461 41 233 42 555 46 653 Summa tillgångar 7 942 022 7 682 279 7 106 631 6 529 735 6 045 816 Skulder till kreditinstitut 3 215 3 309 14 2 241 20 876 Inlåning från allmänheten 6 198 445 6 099 603 5 839 429 5 509 741 5 093 953 Övriga skulder 104 158 104 977 89 059 74 440 44 778 Avsättningar 4 228 4 052 4 394 14 489 9 704 Summa skulder och avsättningar 6 310 046 6 211 940 5 932 896 5 600 911 5 169 311 Obeskattade reserver 649 948 92 365 73 767 53 707 Eget kapital 1 631 327 1 469 391 1 081 370 855 057 822 798 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 7 942 022 7 682 279 7 106 631 6 529 735 6 045 816 13
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultatoch balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Resultaträkning 1 januari - 31 december 2014 2013 tkr Not Ränteintäkter 203 917 228 170 Räntekostnader -76 409-104 270 Räntenetto 4 127 508 123 900 Erhållna utdelningar 5 41 990 40 194 Provisionsintäkter 6 76 183 71 915 Provisionskostnader 7-7 415-7 516 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 1 962 2 053 Övriga rörelseintäkter 9 4 142 4 618 Summa rörelseintäkter 244 370 235 164 Allmänna administrationskostnader 10-100 585-97 544 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19-1 984-2 018 Övriga rörelsekostnader 11-8 726-7 975 Summa kostnader före kreditförluster -111 295-107 538 Resultat före kreditförluster 133 075 127 626 Kreditförluster 12-3 916-3 810 Rörelseresultat 129 159 123 816 Bokslutsdispositioner 13 299 91 417 Skatt på årets resultat 14-19 015-38 871 Årets resultat 110 443 176 362 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr 2014 2013 Årets resultat 110 443 176 362 Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 61 492 221 659 Årets övrigt totalresultat 61 492 221 659 Årets totalresultat 171 935 398 021 14
Balansräkning Per den 31 december tkr Not 2014 2013 Tillgångar Kassa 11 239 15 420 Utlåning till kreditinstitut 15 363 650 434 551 Utlåning till allmänheten 16 5 692 111 5 447 129 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 38 351 14 526 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 924 967 927 942 Aktier och andelar 18 828 441 752 833 Materiella tillgångar 19 - Inventarier 3 638 3 060 - Byggnader och mark 41 330 42 357 Övriga tillgångar 20 5 038 10 227 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 33 257 34 234 Summa tillgångar 7 942 022 7 682 279 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 22 3 215 3 309 Inlåning från allmänheten 23 6 198 445 6 099 603 Aktuell skatteskuld 14 1 249 21 134 Övriga skulder 24 79 264 53 994 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 23 645 29 848 Uppskjuten skatteskuld 14 4 228 4 052 Summa skulder och avsättningar 6 310 046 6 211 940 Obeskattade reserver 26 649 948 Eget kapital Reservfond 901 873 735 510 Fond för verkligt värde 619 011 557 519 Årets resultat 110 443 176 362 Summa eget kapital 1 631 327 1 469 391 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 7 942 022 7 682 279 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser - Garantier 27 203 039 228 616 Åtaganden - Övriga åtaganden 28 847 010 790 356 15
Rapport över förändringar i eget kapital Fond för 2013 Reservfond Verkligt värde Årets resultat Eget kapital tkr Ingående eget kapital 2013-12-01 671 631 335 860 73 880 1 081 371 Årets resultat 0 0 176 362 176 362 Årets övriga totalresultat 0 221 659 0 221 659 Årets totalresultat 0 221 659 176 362 398 021 Vinstdisposition 63 880 0-63 880 0 avsättning till allmännyttiga ändamål -10 000-10 000 Utgående eget kapital 2013-12-31 735 511 557 519 176 362 1 469 392 2014 Fond för Reservfond Verkligt värde Årets resultat Eget kapital tkr Ingående eget kapital 2014-01-01 735 511 557 519 176 362 1 469 392 Årets resultat 0 0 110 443 110 443 Årets övriga totalresultat 0 61 492 0 61 492 Årets totalresultat 0 61 492 110 443 171 935 Vinstdisposition 166 362 0-166 362 0 avsättning till allmännyttiga ändamål -10 000-10 000 Utgående eget kapital 2014-12-31 901 873 619 011 110 443 1 631 327 16
Kassaflödesanalys 1 januari - 31 december tkr 2014-12-31 2013-12-31 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 129 159 123 816 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 1 984 2 018 Kreditförluster 4 463 4 588 Orealiserade vinster -2 185-902 Betald inkomstskatt -35 734-14 804 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 97 686 114 716 Förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten -249 445-335 488 Ökning av inlåning från allmänheten 98 842 260 174 Ökning av skulder till kreditinstitut -23 135 8 282 Förändring av övriga tillgångar 6 163-6 049 Förändring av övriga skulder -17 743-3 408 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital -185 318-76 489 Kassaflöde från den löpande verksamheten -87 632 38 227 Investeringsverksamheten Investering i finansiella tillgångar -8 958-115 024 Förvärv av materiella tillgångar -1 535-908 Kassaflöde från investeringsverksamheten -10 493-115 932 Årets kassaflöde -98 125-77 705 Likvida medel vid årets början 419 422 497 127 Likvida medel vid årets slut (not 31) 321 297 419 422 tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden 321 297 419 422 Summa enligt balansräkningen 321 297 419 422 Summa enligt kassaflödesanalysen 321 297 419 422 Foto: Ingrid Winberg 17
18
Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Falkenbergs Sparbank som är sparbank med säte i Falkenberg. Adressen till huvudkontoret är Nygatan 38, 311 31 Falkenberg. Not 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS:2013:24, FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen 2015-02-26. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman 2015-04-09. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna om inte annat framgår. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 30) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2014. Nedan ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2014 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning och därmed inte heller på bankens finansiella ställning eller resultat. 19
Nya IFRS och IAS med påbörjad tillämpning under räkenskapsåret Ändrad IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering. Ändringen avser förtydliganden avseende reglerna för när kvittning av finansiella tillgångar och skulder är tillåten. IFRS 12 Upplysningar om andelar I andra företag. Ny standard för upplysningar för investeringar i dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och icke-konsoliderade strukturerade företag Ändrad IAS 39 Finansiella instrument. Novation of Derivatives and Continuation of Hedge Accounting. Ändringen innebär att företag kan fortsätta med säkringsredovisning trots att motparten i derivatkontraktet har ändrats på grund av lagstiftning. Nya IFRS och IAS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Finansiella instrument kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har genom IFRS 9 färdigställt ett helt paket av förändringar avseende redovisning av finansiella instrument. Paketet innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande ( expected loss ) nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkringsredovisning. IFRS 9 träder ikraft 1/1 2018 och tidigare tillämpning är tillåten givet att EU antar standarden. EU planerar att godkänna standarden under 2015. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av tre kategorier; där värdering antingen sker till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultatet. Indelningen i de tre kategorierna görs utifrån företagets affärsmodell för de olika innehaven respektive egenskaperna på de kassaflöden som tillgångarna ger upphov till. Fair value option är möjlig att tillämpa för skuldinstrument i de fall detta eliminerar eller väsentligen reducerar en mismatch i redovisningen. För eget kapitalinstrument är utgångpunkten att värdering ska ske till verkligt värde via resultatet med en valmöjlighet att istället redovisa värdeförändringar som inte innehas för handel i övrigt totalresultat. Vad gäller de delar som berör finansiella skulder överensstämmer merparten med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den s.k. Fair Value Option. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Den nya nedskrivningsmodellen kommer kräva en redovisning av ett års förväntad förlust redan vid den initiala redovisningen och vid en väsentlig ökning av kreditrisken så ska nedskrivningsbeloppet motsvara de kreditförluster som förväntas uppkomma under den återstående löptiden. De nya reglerna kring säkringsredovisning innebär bl.a. förenklingar av effektivitetstester samt utökning av vad som är tillåtna säkringsinstrument och säkrade poster. IFRIC 21 Levies. Tolkningsuttalandet innehåller regler över hur olika former av avgifter som myndigheter påför företag och vid vilken tidpunkt en förpliktande händelse uppstår som föranleder skuldredovisning. Ändring skall tillämpas på räkenskapsår som inleds den 17 juni 2014 eller senare med retroakitv tillämpning. Vilka effekter nya IFRS och IAS principer får och om de skall förtidstillämpas utvärderar Sparbanken först när de godkänts för tillämpning inom EU och datum från när de senast skall tillämpas, är fastställt. Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som 20
föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas enligt nominell ränta. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till anskaffningsvärde. Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: 1 Provisioner och avgifter som inräknas i ränteintäkter Provisioner och avgifter som är en integrerad del av räntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. 2 Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. 3 Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter samt avgifter till UC. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) 21
Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder. Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde. Valutakursförändringar. Nedskrivning på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument och skuldinstrument). Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar, räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder och derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när Sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor En fordran tas upp när Sparbanken presenterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller Sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. 22
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, (Sparbanken har under året inte innehaft några finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål), dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument Sparbanken har till denna kategori valt att vid första redovisningen hänföra finansiella tillgångar/ och finansiella skulder/ som enligt företagsledningens riskhanterings- och investeringsstrategi förvaltas och utvärderas baserat på verkliga värden. Dessa tillgångar består av finansiella placeringar i räntebärande värdepapper. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kreditförluster Lånefordringar redovisas initialt i balansräkningen till anskaffningsvärdet, d v s det belopp som lånats ut till låntagaren. Därefter redovisas lånefordringar löpande till anskaffningsvärdet efter avdrag för bortskrivningar, specifika samt gruppvisa reserveringar för kreditförluster. Redovisning av kreditförluster sker dels som under året konstaterade kreditförluster, dels som reservering avseende sannolika kreditförluster. Som konstaterad förlust redovisas hela eller del av fordran som inte bedöms indrivningsbar eller som kan erhållas vid realisering av säkerheten. Bortskrivning görs av konstaterade förluster när inga realistiska möjligheter till återvinning finns. Som reservering avseende sannolika förluster upptas ett belopp motsvarande skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och bedömt återvinningsvärde. Bedömt återvinningsvärde har beräknats med ledning av: det sammanlagda värdet av förväntade framtida amorteringar det verkliga värdet av säkerheten till den del återbetalningen är beroende av säkerheten och/eller det observerbara marknadsvärdet. Då säkerheten utgörs av pantbrev i fastighet utgår värderingen från ett försiktigt beräknat marknadsvärde med hänsyn till avkastningsförmåga, beskaffenhet och läge. Motsvarande värdering görs av fastigheter som övertagits för skyddande av fordran. Eventuell erforderlig nedskrivning redovisas i detta fall som värdeförändring på övertagen egendom. Reservering avseende sannolika kreditförluster görs om fordran är osäker, d v s: om det utifrån inträffade händelser och omständigheter, som förelåg på balansdagen är sannolikt att betalningarna inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren och det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive kompensation för eventuell försening. Vid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna som regel individuellt. För gruppen borgens-/blancokrediter till privat- 23
personer på mindre belopp beräknas dock avsättningsbehovet enligt schablon. Denna bygger på tidigare erfarenheter av storleken på förluster avseende ifrågavarande grupp av homogena krediter. Banken gör löpande analyser av kreditportföljen. Vid behov kan därför gruppvisa reserveringar förekomma om sådan behov uppkommer. Dessa grundas på gemensamma samband som ökar risken för kreditförluster i en viss grupp. Omstrukturerade lånefordringar genom modifiering av lånevillkoren, t ex i form av räntenedsättning till följd av finansiella problem hos låntagaren, anses inte som osäkra om det bedöms sannolikt att betalningarna fullföljs enligt kontraktsvillkoren efter omstruktureringen. Vid redovisning av sannolika förluster på garantier sker reservering under rubriken Avsättningar. När lånefordringar klassificeras som osäkra sker återföring av intäktsbokförda, men inte betalda räntor på sådana fordringar. Nedskrivning av i tidigare bokslut balanserade räntor redovisas som kreditförlust. Senare erhållna räntebetalningar på sådana fordringar redovisas enligt kontantprincipen. Återvunna kreditförluster redovisas som en minskning av årets nettokostnad avseende kreditförluster. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid, som banken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här så som bankens aktieinnehav i Swedbank. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar eller på valutakursdifferenser på monetära poster redovisas i resultaträkningen. En indikation för att se över behovet av en eventuell nedskrivning av bankens innehav av aktierna i Swedbank AB är att det sker en värdenedgången som är < 20 % av anskaffningsvärdet eller att det verkliga värdet för aktierna understigit bankens genomsnittliga anskaffningsvärde under en period längre än 9 månader. En sådan nedskrivning redovisas som en kostnad i resultaträkningen under rubriken Nedskrivning av finansiella tillgångar samt mot fonden för verkligt värde i balansräkningen. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fonden för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när 24