Årsredovisning 2007 SOM EN NÄRA VÄN

Transkript

1 Årsredovisning 2007 SOM EN NÄRA VÄN

2 Ordinarie sparbanksstämma med huvudmännen äger rum fredagen den 18 april 2008 Plats: Rådhuset, Köping Org.nr

3 INNEHÅLL Vd:s kommentar 4-5 Förvaltningsberättelse 6-13 Resultaträkning 14 Balansräkning 15 Sammandrag avseende förändringar i eget kapital 16 Kassafl ödesanalys 17 Noter till de fi nansiella rapporterna Ort och datum samt underskrift av styrelsen 51 Revisionsberättelse 52 Företagsstyrning 53 Huvudmän, styrelse, revisorer m.fl

4 VD:S KOMMENTAR Sparbanken Västra Mälardalen - regionens egen bank Sedan år 1845 har vi lärt oss hur det är att bo, arbeta och driva företag i Västra Mälardalen. Dessa kunskaper är den yttersta grunden för vår verksamhet, identitet och konkurrenskraft. Vår framgång bygger på vår lokala förankring och de djupa relationer som vi under årens lopp byggt upp med våra kunder. Att vara en självständig regional sparbank innebär många fördelar. Vi fattar alla beslut lokalt, stora som små. Med god lokalkännedom och korta beslutsvägar kan vi ge snabba besked och kundanpassade lösningar. Vår företagsform ger oss stor frihet att fatta egna beslut baserade på vad som är bra för kunderna, regionen och banken. Alltid med sikte på vår gemensamma framgång. Vi vill vara en betydelsefull och aktiv tillväxtmotor i utvecklingen av Västra Mälardalen. Därför engagerar vi oss i den regionala utvecklingen och medverkar till att öka Västra Mälardalens attraktionskraft och rika utbud. Vårt uppdrag är att vi ska driva den unika sparbanksidén så att den attraherar, utvecklar och berikar regionens medborgare och företag. Västra Mälardalen vår hemmamarknad Västra Mälardalen knyter ihop Mälardalsregionen i väster. Det geografi ska läget, tillsammans med den goda infrastrukturen och den gynnsamma totalekonomin resulterar i att det är attraktivt att etablera sig i regionen. Jag kan konstatera att efterfrågan både avseende bostäder och kommersiella ytor har ökat under året. Vår framgångsresa fortsätter Verksamhetsåret 2007 resulterade i fortsatt tillväxt för Sparbanken. Vi ökade affärsvolymen med 7,4 %, trots den negativa påverkan av börsutvecklingen under senare delen av året. Rörelseresultatet på 66,9 Mkr är det näst bästa i Sparbankens historia, sedan starten år Trygghetslånet en unik låneprodukt Trygghetslånet är en ny kreditprodukt med rörlig ränta och räntetak. Det innebär att vi kan erbjuda en tryggare bostadsfinansiering till våra kunder. Efterfrågan från våra kunder har varit stor, den samlade trygghetslånevolymen vid årets slut var 300 mkr. Västra Mälardalskortet Tidigt under året lanserades vårt eget Västra Mälardalskort. Ett eget betal- och kreditkort med förmånliga villkor och unik lokal prägel, som kompletterar det ordinarie bankkortet. Våra kunder med Västra Mälardalskortet har månadsvis erhållit erbjudanden från lokala handlare. Cirka kunder har valt kortet under 2007 och vi räknar med att mer än fördubbla antalet kort under Fondguide Premiepension Vi lanserade tillsammans med Indecap en ny tjänst för en aktiv förvaltning av våra kunders premiepensionssparande, kompletterat med ett återbetalningsskydd för ökad trygghet. Fondguiden har haft en god utveckling och under året har vi fått förtroendet från ca kunder att på ett enkelt sätt hjälpa dem till en ökad aktivitetsnivå i premiepensionssparandet. Samarbete och ägande Swedbank Vi fortsätter kontinuerligt att utveckla vårt långsiktiga samarbete med Swedbank. Genom vårt samarbete med Swedbank har vi tillgång till rikstäckande service och ett sortiment av konkurrenskraftiga produkter och tjänster. Under året har vi tillsammans bland annat lanserat en ny fondtorgslösning för ökad fl exibilitet och valmöjlighet för våra kunder. Under 2007 har Sparbanken Västra Mälardalen utökat ägandet i Swedbank med aktier till totalt aktier. Sparbankernas Affärsutvecklingsbolag Sparbanken Västra Mälardalen, tillsammans med sju andra Sparbanker, bildade under 2007 Sparbankernas Affärsutvecklingsbolag. Under året har ägarspridning skett och för närvarande är 36 sparbanker delägare i bolaget vars syfte är att samla sparbankernas resurser för att effektivt arbeta med gemensam affärsutveckling. Indecap Under sommaren förvärvade Sparbanken Västra Mälardalen, tillsammans med Sörmlands Sparbank, Sparbanken i Karlshamn samt Westra Wermlands Sparbank, 35% av det oberoende fondutvärderingsföretaget Indecap. En ägar- 4

5 spridning till övriga Sparbanker i Affärsutvecklingbolagets ägarkrets är planerad till våren BankService Sverige AB Under hösten 2007 tecknade Sparbanken samarbetsavtal med BankService avseende kontanthantering. BankService är ett ungt kontanthanteringsföretag, som bygger upp sin verksamhet till att bli rikstäckande. BankService ägs gemensamt av ett antal Sparbanker. Under februari 2008 blir vi delägare i bolaget genom att teckna aktier i en nyemission. Fastighetsbyrån Vi byggde om vårt Privatmarknadskontor i Köping för att uppnå ett mer effektivt resursutnyttjande, samt för att frigöra ytor för vår samarbetspartner Fastighetsbyrån. Fastighetsbyrån flyttade in i den nyrustade lokalen i augusti Nya regler ger utökad information Med anledning av att Sparbanken från och med 2007 omfattas av så kallad lagbegränsad IFRS är årets årsredovisning fylligare än tidigare. De största förändringarna berör framförallt notapparaten, där betydligt mer omfattande uppgifter lämnas avseende redovisningsprinciper och fi nansiella risker. Ny Västra Mälardals Bonus Styrelsen beslutade under hösten att dela med sig av Sparbankens resultat till våra kunder. Därför bjuder vi våra kunder med Västra Mälardalskonto Privat på de vanligaste banktjänsterna nästan helt utan kostnad under För bankkonto, bankkort, kontokredit, telefonbanken och internetbanken reduceras priset till endast två kronor, ordinarie pris 200 kronor. Dessutom bjuder vi på kostnaden för Västra Mälardalskortet. En Västra Mälardalsbonus som räcker hela Tack Ett stort tack till våra kunder, medarbetare, styrelseledamöter, huvudmän och övriga intressenter som bidragit till vår framgångsrika verksamhet år Som en nära vän Mikael Bohman VD Sparbankens medarbetare Jag är oerhört stolt över Sparbankens kompetenta och självständiga medarbetare. Vi fortsätter att kontinuerligt satsa på medarbetarnas kompetensutveckling. Aktivitetsnivån mot marknaden och våra kunder är fortsatt god. Våra interna humankapitalmätningar visar att medarbetarna är engagerade, motiverade och trivs bra i Sparbanken. Vi bygger organisationen för fortsatt tillväxt, under 2008 kommer vi bland annat att genomföra ett Traineeprogram. Sveriges mest nöjda bankkunder Vår ambition är att ha Sveriges mest nöjda bankkunder. Vi fortsätter vårt arbete för att överträffa kundernas förväntningar. Vi ska leverera marknadens bästa helhetslösning. Vi hjälper våra kunder till en trygg och långsiktigt förbättrad ekonomi. Går det bra för våra kunder, så går det bra för oss. 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Sparbanken Västra Mälardalen får härmed avge årsredovisning för Sparbankens verksamhet 2007, bankens 162:a verksamhetsår. OMVÄRLDSANALYS Global Finansoro Ett bestående intryck från 2007 är oron på de globala fi nansmarknaderna som eskalerade under höstmånaderna. Den amerikanska bolånekrisen - en följd av aggressiv utlåning till amerikanska hushåll med låg betalningsförmåga - har med värdepapperisering och åtföljande internationell spridning dominerat utvecklingen på finansmarknaderna de senaste månaderna och dämpat konjunkturläget. Från en likviditetskris har bolånekrisen i USA muterat till en global kreditmarknadskris, där riskerna för kreditåtstramning, fastighetskris och en amerikansk recession har ökat. Effekterna på den svenska ekonomin har hittills varit begränsade, men riskerna för att effekterna blir större och mer spridda i hela ekonomin ökar ju längre finansoron pågår. Tillväxtekonomiernas bidrag till globala tillväxten ökar Den globala ekonomin har vid fl era tillfällen under 2000-talet utsatts för fl era störningar såsom fi nansiell oro, terrorattacker och rekordhöga råvarupriser men utan att ha hamnat i en långvarig eller djup konjunkturnedgång. Det förefaller som om världsekonomin bättre kan stå emot chocker jämfört med tidigare. Trots farhågor om en amerikansk lågkonjunktur och höstens turbulens på de globala fi nansmarknaderna växte världsekonomin med närmare 5% under 2007, enligt preliminära beräkningar från IMF. Det är i stort sett samma tillväxtökning som för Tillväxtekonomiernas betydelse för den globala tillväxten blev än tydligare under förra året när det amerikanska tillväxtlokomotivet tappade fart. Även i euroländerna har tillväxttakten dämpats om än inte lika påtagligt som i USA. Den pågående industrialiseringen i Asien bidrar allt mer till den globala tillväxten. Teorin att de större tillväxtekonomierna inte skulle påverkas av den amerikanska konjunkturavmattningen och globala fi nansoron fi ck allt större fotfäste. Denna teori har dock ifrågasatts på sistone inte minst när börsutvecklingen på fl era tillväxtmarknader börjat falla kraftigt. Ökad risk för amerikansk lågkonjunktur Den amerikanska konjunkturavmattningen under 2007 kunde till största delen hänföras till bostadssektorn. Övriga delar av ekonomin växte i en relativt hygglig takt, vilket avspeglades inte minst på arbetsmarknaden. En arbetslöshet kring 5% och fl er nya arbetstillfällen om än i en lägre takt visade att ekonomin växte. Den amerikanska exportindustrin men även landets inhemska företag stärkte sin ställning till följd av dollarförsvagningen. BNP beräknas ha vuxit med drygt 2% för helåret 2007, vilket dock är den svagaste tillväxten sedan Risken fi nns att den kraftiga nedgången på bostadsmarknaden sprider sig till andra delar av ekonomin. Ett minskat bostadsbyggande och sjunkande huspriser har ökat oron för att de amerikanska hushållen kommer att hålla hårdare i sina plånböcker den närmaste framtiden. Detta skulle kunna få stora implikationer på den amerikanska tillväxten eftersom den privata konsumtionen svarar för en väsentlig andel av ekonomin, ca 70% av BNP. Farhågor om en betydligt svagare tillväxt under 2008 och en växande kreditoro i spåren av den amerikanska bolånekrisen har pressat den amerikanska centralbanken (FED) att sänka styrräntan kraftigt på kort tid. Förväntningar om fl er räntesänkningar och risken för en djupare konjunkturnedgång har lett till en historiskt svag dollarkurs, framför allt gentemot de europeiska valutorna. Den amerikanska konjunkturavmattningen har även spridit sig till den europeiska kontinenten. Exportindustrin pressas allt hårdare av den svagare dollarn. Samtidigt som exporttillväxten växlade ned var de europeiska hushållen försiktiga med att konsumera. Trots en avtagande BNP-tillväxt i euroområdet med drygt 2% under 2007 är infl ationstakten alltjämt otillfredsställande hög för den Europeiska Centralbanken (ECB). En ökad oro för den fi nansiella stabiliteten och en svagare omvärldskonjunktur bidrog emellertid till att ECB avvaktade med ytterligare räntehöjningar under förra året. Stark inhemsk efterfrågan driver svensk ekonomi Den svenska ekonomin försvagades under 2007 efter tre år i rad med en BNP-tillväxt som varit 6

7 väsentligt högre än den trendmässiga tillväxten. Uppskattningsvis steg BNP med 2,5%-3% under 2007 jämfört med drygt 4% rekordåret Konjunkturbilden är dock tudelad. Det är framför allt en lägre exportökning som är den främsta förklaringen till fjolårets konjunkturavmattning. En svagare omvärldskonjunktur och kapacitetsbrister i svensk exportindustri är bidragande orsaker till exportavmattningen. Samtidigt har konkurrenssituationen skärpts för svensk industri i samband med att kronan har stärkts inte minst gentemot den amerikanska dollarn. Förutom en ofördelaktig svensk exportkonjunktur har den omvärderade risksynen på finansmarknaden till följd av finansoron missgynnat Stockholmsbörsen som föll på bred front under andra halvåret i fjol. Den inhemska efterfrågan - konsumtion och investeringar - i svensk ekonomi är fortsatt stark och har hittills inte påverkats i någon större omfattning av den globala konjunkturavmattningen och finansiella oron. Hushållens privata konsumtion hålls uppe av en god disponibelinkomstutveckling via inkomstskattesänkningar och en förbättrad arbetsmarknad. Det starka arbetsmarknadsläget medförde också att lönerna i fjolårets avtalsrörelse hamnade på en betydligt högre nivå jämfört med den föregående avtalsperioden. Riksbankens räntehöjningar under 2007 och oro för att de svenska huspriserna ska vända nedåt i spåren av den globala finansoron har hittills inte rubbat hushållens förtroende om sin egen ekonomi. Investeringarna växte på bred front under Näringslivets expansiva investeringssatsningar fortsatte under 2007 i syfte att utöka en redan fullt utnyttjad produktionskapacitet. Även bostadsbyggandet steg om än i en långsammare takt, delvis till följd av utbudsrestriktioner och högre byggmaterialkostnader. Den underliggande efterfrågan på bostäder är dock alltjämt stark. Ett stort antal kommuner har brist på bostäder samtidigt som behovet av modernisering av den befintliga bostadsstocken ökar. Offentliga satsningar i infrastrukturen bidrar också till att höja de samlade investeringarna till den högsta nivån sedan början av 1990-talet i relation till bruttonationalprodukten (BNP). Sysselsättningsboom och låg produktivitet År 2007 blev ett rekordår på den svenska arbetsmarknaden. Över fl er sysselsatta och antalet arbetade timmar var det högsta på över trettio år. Arbetslösheten sjönk till 5,6% i slutet av 2007 från 7% vid årets början. Huvuddelen av sysselsättningsökningen kommer från den privata tjänstesektorn. Baksidan av den ljusa arbetsmarknaden är en tilltagande arbetskraftsbrist och ökade lönekostnader. Även om löneökningstakten inte tilltog nämnvärt under förra året förväntas ingångna avtal och högre löneglidning att väsentligt höja lönetillväxten i svensk ekonomi de närmaste åren. För svenska företag kommer kraven på produktivitetsförbättringar att hamna i fokus inte minst efter tre kvartal i rad med negativ produktivitetstillväxt. Ökat inflationstryck och högre räntor Ett ökat resursutnyttjande i svensk ekonomi bidrog till en fortsatt åtstramning av den svenska penningpolitiken. Riksbanken höjde styrräntan med 100 räntepunkter till 4% under Under hösten och vintern har den fi nansiella oron blivit allt mer världsomspännande och riskerna för en väsentligt svagare omvärldskonjunktur har ökat. Det har inneburit att räntevapnet för tillfälligt har lagts åt sidan, trots att infl ationstakten i svensk ekonomi har nått den högsta nivån på fl era år. I december 2007 var ökningen i konsumentprisindex 3,5%. Att infl ationsförväntningarna stiger bör dock ge anledning till ökad oro och kan innebära att fjolårets uppgång i infl ationen inte var tillfällig. Att Riksbanken ändrar fokus till att motverka en ökad inhemsk infl ation kommer sannolikt att ske när väl utvecklingen på de fi nansiella marknaderna stabiliseras. Utsikter 2008 De globala tillväxtutsikterna har skruvats ned för Konjunkturavmattningen i den amerikanska ekonomin blir djupare än förväntat och bidrar till att även övriga världen växer i en lugnare takt. Någon global recession förutses dock inte, såvida inte den amerikanska ekonomin hamnar i en varaktig lågkonjunktur eller att den globala finansoron fördjupas. Riskerna för en sämre global tillväxt har dock påtagligt ökat de senaste månaderna. Att tillväxtekonomierna såsom Kina och Indien skulle kunna undvika en större tillväxtförsvagning vid en kraftigare nedgång i USA förefaller mindre sannolikt inte minst på grund av att ländernas handelsberoende med USA har intensifierats under de senaste åren. Den amerikanska centralbankens kraftiga räntesänkningar under hösten och vintern samt finanspolitiska stimulansåtgärder ökar dock utsikterna för att en djupare 7

8 Svensk BNP-tillväxt, , kvartalsvis Svenska ränteutvecklingen årig statsobligation Riksbankens styrränta månaders statsskuldsväxel Source: Reuters EcoWin Source: Reuters EcoWin Kronan gentemot dollarn och euron Börsutvecklingen, januari 2005 = EUR/SEK Globalt börsindex (MSCI) Stockholmsbörsen USD/SEK Nasdaq Source: Reuters EcoWin 90 jan mar maj jul sep nov jan 2006 mar maj jul sep nov jan Source: Reuters EcoWin konjunkturnedgång kan undvikas under Även om den svenska ekonomin står relativt väl rustad mot en svagare omvärldskonjunktur kommer BNP-tillväxten att dämpas ytterligare under Sveriges relativt starka inhemska sektorer håller dock tillbaka nedgången medan exporten av varor och tjänster begränsas av en svagare omvärldsefterfrågan och ett stigande svenskt kostnadsläge. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN De tre kommunerna Arboga, Kungsör och Köping tillsammans med Heds församling i Skinnskattebergs kommun utgör Sparbanken Västra Mälardalens verksamhetsområde. Sparbanken fortsätter den rörelse, som sedan 1845 bedrivits av Köping Stads Sparbank och sedan 1859 av Arboga Sparbank. Sparbanken tillhandahåller in- och utlåningstjänster och verksamhet som har samband därmed, varav kan nämnas ställande av borgen och garantier, betalningsförmedling, uthyrning av bankfack, notariatverksamhet, värdepappersrörelse samt pensionssparrörelse. Verksamheten bedrivs vid fyra kontor i Arboga, Kolsva, Kungsör och huvudkontoret i Köping. Banken möter dessutom sina kunder via andra mötesplatser såsom Internetbanken och Sparbankens egen Telefonbank. SPARBANKENS STÄLLNING Omslutning Sparbankens balansomslutning ökade år 2007 med tkr eller 9,01% till tkr. Placeringar Inlåningen från allmänheten uppgick till tkr (få tkr), vilket innebar en ökning med tkr eller 13,41%. Därutöver förmedlade Sparbanken fond- och försäkringsplaceringar till ett värde av tkr, (få tkr) till Swedbankkoncernen. Ökningen av värdet på fond- och försäkringssparandet med tkr förklaras av en värdeökning på tkr, ett nettouttag med tkr och förändring av PPM sparandet med tkr. Dessutom var tkr placerade i värdepappersdepåer, indexobligationer (spaxar) och kapitalmarknads- Mkr Placeringar Inlåning Fond försäkringar Spaxar Aktie- och räntefonder Depåer Kapitalmarknad 8

9 konton. Kundernas totala placeringsvolym uppgick således till tkr (få tkr). Utlåning Sparbankens utlåning till allmänheten uppgick till tkr efter avdrag för sannolika förluster (få tkr), vilket innebar en ökning med tkr eller 13,72%. Dessutom förmedlade Sparbanken hypotekslån till Swedbank Hypotek med tkr (få tkr) och fi nansieringar via Swedbank Finans med tkr. Övrig utlåning (garantier, kortkrediter samt beviljade ej utnyttjade krediter) uppgick till tkr. Den totala kreditvolymen uppgick till tkr (få tkr). Mkr Affärsvolym Sparbankens totala affärsvolym var vid 2007 års utgång tkr, en ökning med tkr. Eget kapital Efter föreslagna boksluts- och vinstdispositioner uppgår Sparbankens totala egna kapital vid årets slut till tkr, varav reservfonden kommer att uppgå till tkr. Fond för verkligt värde uppgår till tkr och består av orealiserade värdeförändringar på innehavet av Swedbankaktier. Resterande tkr består av obeskattade reserver. Tkr Utlåning Utlåning Swedbank Hypotek Finans Övrig utlåning Rörelseresultat Soliditeten, dvs. beskattat eget kapital inklusive 72% av obeskattade reserver i förhållande till balansomslutningen, uppgick därmed till 22,37% vid 2007 års utgång. SPARBANKENS RESULTAT Sparbankens rörelseresultat för 2007 uppgick till tkr, vilket var tkr lägre än Lönsamheten mätt som rörelseresultat i förhållande till genomsnittlig affärsvolym uppgick till 0,55% jämfört med 0,72% år Avkastningen på eget kapital beräknat som rörelseresultat efter 28% schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital och 72% av obeskattade reserver, blev 5,90%. Räntenettot uppgick till tkr (få tkr). Fyra höjningar av reporäntan under 2007 gav stora förändringar i ränteintäkter respektive räntekostnader men räntenettot är i princip oförändrat jämfört med Erhållna utdelningar ökade till tkr (få tkr) till följd av ökade utdelningar på aktier i Finansförvaltningen. De totala provisionsintäkterna ökade med tkr till tkr (få tkr). Högre volymer i fond- och försäkringssparandet bidrog till högre provisionsintäkter medan försämrade räntemarginaler på förmedlade volymer via Swebank Hypotek medförde att utlåningsprovisionerna minskade. En svag börsutveckling samt en global kreditoro gjorde att marknadsvärdet på Sparbankens innehav av värdepapper minskade kraftigt under sista kvartalet för Totalt sett har nedskrivningar av marknadsvärdet gjorts med 11,5 Mkr. Under 2007 avyttrades en del av Sparbankens osäkra fordringar till ett externt företag vilket medförde intäkter på 3,8 Mkr. Nettoresultatet av fi nansiella transaktioner minskade till -396 tkr, vilket var tkr lägre än Övriga rörelseintäkter minskade med tkr till tkr. Minskningen förklaras med att tkr av förra årets övriga intäkter bestod av återbetald mervärdesskatt till följd av den återupprättade mervärdesskattegruppen. Allmänna administrationskostnader minskade med tkr till tkr. Minskningen förklaras av en minskad avsättning till vinstandelsstiftelse med tkr. Övriga rörelsekostnader minskade med tkr till tkr. År 2006 delades det dock ut 3,5 9

10 Mkr till våra kunder som uppfyllde villkoren för Sparbankens Västra Mälardalskoncept. Denna kostnad redovisades under övriga rörelsekostnader. Kreditförlusterna på lånefordringar ökade med 131 tkr till tkr. Detta motsvarar en kreditförlustnivå på 0,06% i förhållande till ingående utlåning till allmänheten, kreditgarantier och övertagen egendom. Som en konsekvens av den globala kredit- och ränteoron i världen har Sparbanken tvingats göra avskrivningar på ett värdepapper med nominellt belopp om 10 Mkr. Avskrivningen redovisas under posten nedskrivningar av fi nansiella tillgångar. VIKTIGA HÄNDELSER Affärsutvecklingsbolaget Tillsammans med 35 andra fristående sparbanker startade Sparbanken ett gemensamt utvecklingsbolag, Sparbankernas Affärsutveckling AB. Syftet med bolaget är att driva sparbanksgemensamma utvecklingsprojekt. Indecap AB Under våren 2007 lanserade Sparbanken ett nytt premiepensionsalternativ. Tjänsten heter Fondguide Premiepension och innebär att bolaget Indecap AB sköter förvaltningen av premiepensionsinnehavet för de kunder som ansluter sig till tjänsten. Tjänsten innebär en aktiv förvaltning av våra kunders premiepensionssparande samt att det som enda premiepensionsalternativ innehåller ett återbetalningsskydd, vilket innebär att förvaltat premiepensionskapital tillfaller dödsboet vid ett dödsfall. Vid årets slut var 972 kunder anslutna till tjänsten med ett sammanlagt premiepensionssparande på 62 Mkr. Tillsammans med tre andra sparbanker förvärvades dessutom 35% av aktierna i Indecap AB, varav Sparbankens andel motsvarade ca 9%. Under 2008 kommer övriga delägare i Sparbankernas Affärsutveckling AB att erbjudas förvärva sin andel, beräknat efter affärsvolym, av dessa aktier. Västra Mälardalskortet Under januari 2007 lanserades Sparbankens eget betal- och kreditkort, Västra Mälardalskortet. Kortet innebär upp till 45 dagars räntefri kredit samt att kortinnehavaren får lokala förmånserbjudanden. Vid 2007 års utgång hade kunder Västra Mälardalskortet. Under 2008 kommer ytterligare tjänster och förmåner att knytas till kortet, exempelvis inlåningsränta. Västra Mälardals Bonus 2008 För att ge ytterligare mervärde till Sparbankens kunder har beslut fattats om en Västra Mälardals Bonus Denna bonus innebär att de kunder som uppfyller kriterierna för Västra Mälardalspaketet kommer att få tjänsterna betalkort, internetbanken och telefonbanken för endast två kronor. Ordinarie styckepris för dessa tjänster är sammanlagt 475 kr och ordinarie pris för Västra Mälardalspaketet är 200 kr. Ca kunder omfattas av detta erbjudande och intäktsbortfallet beräknas bli ca 4 Mkr. Traineeprogram För att säkerställa det framtida behovet av kompetent personal startar Sparbanken ett traineeprogram under april Fyra personer har rekryterats för att under ett år genomgå ett utbildningsprogram. PERSONAL OCH UTVECKLING Antalet anställda i Sparbanken uppgick vid årets slut till 94 personer. Med arbetsmåttet timmar uppgick medelantalet årsanställda till 79 personer. Av dessa var 68% kvinnor och 32% män. Genomsnittsåldern var 45 år. Under året rekryterades två medarbetare medan sju slutade, varav fem med pension. Kompetensutveckling Under året erhöll medarbetarna intern eller extern utbildning till ett sammanlagt värde av tkr, exklusive kostnader för arbetstid, vilket innebar 13 tkr per helårsanställd. Sjukfrånvaro Under året var den totala sjukfrånvaron 4,5%, varav 58,9% var långtidssjukfrånvaro i 60 dagar eller mer. Kvinnornas sjukfrånvaro var 5,0% av deras ordinarie arbetstid medan männens sjukfrånvaro var 3,3%. MILJÖ Sparbanken tar ansvar för miljöpåverkan och har en miljöpolicy där bl a anges hur vi ska värna om 10

11 miljön på ett bra sätt. Framför allt arbetar vi med aktiviteter inom el- och pappersförbrukning. Resultat Mål Elförbrukning 447 tkr 447 tkr Pappersförbrukning 4,5 ton Minska 5% jmf med år 2007 BYTE AV REDOVISNINGSPRINCIPER Från och med den 1 januari 2007 tillämpar Sparbanken s k lagbegränsad IFRS, vilket innebär att International Financial Reporting Standards (IFRS) är tillämpliga med de begränsningar som följer av RR 32 Redovisning för juridiska personer eller FFFS 2006:16 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Införandet av s k lagbegränsad IFRS har inneburit ett byte av redovisningsprinciper och har haft effekt på resultat- och balansräkningarna. Den förändring som framförallt har påverkat balansräkningen är marknadsvärderingen av innehavet av Swedbankaktier. För att uppnå jämförbarhet över Sparbankens utveckling och ställning har omräkning skett för detta avseende Övriga ändringar har varit av mindre betydelse och påverkar ej jämförbarheten varför korrigering av föregående års värden ej har gjorts. Effekter av genomförda ändringar framgår av not 33. NYA REDOVISNINGSSTANDARDERS KONSEKVENSER FÖR TILLÄMPNING AV RÖRELSEREGLER Övergången till de internationella redovisningsstandarderna innebar att kapitalbasen vid ingången av 2007 minskade med tkr, vilket var detsamma som anskaffningsvärdet för Swedbankaktierna per Således minskade enhandsengagemangsgränsen med tkr. FÖRVÄNTNINGAR AVSEENDE DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Rörelseresultatet för 2008, exklusive vinstandelsavsättning förväntas bli högre än Det är framförallt nettoresultat av fi nansiella transaktioner som bedöms öka. Dock råder en fortsatt stor osäkerhet kring den internationella ränte- och kreditutvecklingen samt utvecklingen på aktiebörserna. För Sparbankens del påverkar detta framförallt provisionsintäkter i form av provisioner från Robur Fond och Försäkring samt posten nettoresultat av fi nansiella transaktioner. Vid en större konjunkturnedgång kan även posten kreditförluster utvecklas negativt från den mycket låga nivå som varit de senaste åren. 11

12 FEM ÅR I SAMMANDRAG - NYCKELTAL Volym Affärsvolym ultimo, Mkr (1) förändring under året, % 7,39 8,83 15,66 10,20 6,55 (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet (2) Beskattat eget kapital + 72 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 22,37 27,49 18,52 19,04 18,20 Kapitaltäckningskvot (3) Kapitalbas/Kapitalkrav 2,87 3,21 3,06 2,98 2,83 Primärkapitalrelation (3) Primärkapital/Kapitalkrav 2,63 3,21 3,06 2,98 2,83 Resultat Placeringsmarginal (2) Räntenetto i % av MO 2,83 3,12 3,50 3,90 4,14 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,37 1,62 1,66 1,73 1,79 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,55 0,72 0,63 0,60 0,58 Räntabilitet på eget kapital (2) Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 5,90 7,24 8,85 8,03 7,77 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,53 0,55 0,59 0,63 0,65 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,60 0,55 0,62 0,65 0,68 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 63,36 61,54 61,37 38,82 55,79 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) 0,22 0,25 0,44 1,05 1,04 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) samt leasingobjekt, övertagen egendom och kreditgarantier 0,06 0,06 0,19 0,20 0,19 1) I affärsvolymen inräknas: Inlåning, fonder, försäkringar, värdepappersdepåer, spaxar, kapitalmarknadskonton, utlåning, förmedlad kredit till Swedbank Hypotek och Swedbank Finans, garantier, kortkrediter samt beviljade ej utnyttjade krediter. 2) I och med de nya redovisningsreglerna fr om 2007 har Sparbankens eget kapital utökats med fond för verkligt värde. Eget kapital, balans- och medelomslutning för 2006 är omräknat för att få jämförbarhet års värden är ej korrigerade. 3) Förändrat beräkningssätt av kapitaltäckningskvot och primärkapitalrelation fr o m 2007 varför tidigare års siffror ej är helt jämförbara. 12

13 FEM ÅR I SAMMANDRAG - RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR RESULTATRÄKNING Räntenetto 96,6 96,4 95,5 98,8 99,2 Provisioner, netto 56,1 53,6 48,6 41,3 35,9 Nettoresultat av fi nansiella transaktioner -0,4 8,2 7,8 0,7 1,5 Övriga intäkter 13,7 18,8 11,1 9,3 7,3 Summa intäkter 166,0 177,0 163,0 150,1 143,9 Allmänna administrationskostnader 74,0 79,9 82,6 81,3 80,9 Övriga rörelsekostnader (1) 13,6 16,8 13,9 13,0 13,1 Kreditförluster 1,5 1,3 4,2 3,9 3,5 Nedskrivning av fi nansiella tillgångar 10,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kostnader 99,1 98,0 100,7 98,2 97,5 Rörelseresultat 66,9 79,0 62,3 51,9 46,4 Bokslutsdispositioner -0,1 0,8 63,1-6,2-1,1 Skatter -16,0-19,2-33,6-10,6-11,5 Årets resultat 50,8 60,6 91,8 35,1 33,8 BALANSRÄKNING Kassa 39,5 19,8 20,1 20,1 24,4 Utlåning till kreditinstitut 110,9 203,3 190,9 128,7 138,7 Utlåning till allmänheten 2 653, , , , ,6 Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring -1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Räntebärande värdepapper 318,1 326,6 321,2 222,8 290,4 Aktier och andelar 349,8 310,5 73,5 42,6 63,3 Materiella tillgångar 27,2 25,5 28,1 38,9 36,9 Övriga tillgångar 72,8 56,4 43,1 35,0 30,7 Summa tillgångar 3 570, , , , ,0 Skulder till kreditinstitut 2,8 1,7 2,1 1,9 2,5 Inlåning från allmänheten 2 719, , , , ,4 Övriga skulder 44,3 35,8 42,9 22,8 23,7 Avsättningar för pensioner 1,8 1,9 2,2 1,6 1,6 Summa skulder och avsättningar 2 768, , , , ,2 Obeskattade reserver 3,8 3,6 4,4 67,5 61,3 Eget kapital 797,9 834,1 527,8 437,6 403,5 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 3 570, , , , ,0 1) inkl avskrivningar på materiella tillgångar ÖVRIGA UPPGIFTER Medelantal anställda 79,0 81,0 88,7 91,5 94,7 Antal kontor FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål överföring till reservfonden Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,87. Den lagstadgade kapitaltäckningskvoten utgör 1,00. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att Sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att Sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar Sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 13

14 RESULTATRÄKNING 1 januari - 31 december tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av fi nansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella tillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Nedskrivningar av fi nansiella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat

15 BALANSRÄKNING Per den 31 december tkr Not Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Materiella tillgångar 20 - Inventarier Byggnader och mark Övriga tillgångar 15, Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten - Inlåning Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - Avsättningar för pensioner Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital sid 16 Bundet eget kapital Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital POSTER INOM LINJEN Ansvarsförbindelser - Garantier Åtaganden - Övriga Åtaganden

16 SAMMANDRAG AVSEENDE FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Reserv fond Verkligt värde reserv Årets resultat Totalt eget kapital tkr Ingående eget kapital Justering för ändrad redovisningsprincip Justerat eget kapital Vinstdisposition Finansiella tillgångar som kan säljas: Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital Anslag till allmännyttiga ändamål Årets resultat Utgående eget kapital Reserv fond Verkligt värde reserv Årets resultat Totalt eget kapital tkr Ingående eget kapital Justering för ändrad redovisningsprincip Justerat eget kapital Vinstdisposition Finansiella tillgångar som kan säljas: Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital Anslag till allmännyttiga ändamål Årets resultat Utgående eget kapital

17 KASSAFLÖDESANALYS 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Orealiserad del av nettoresultat av fi nansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) Förändring av övriga tillgångar och skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av fi nansiella tillgångar (+) Förvärv av fi nansiella tillgångar (-) Försäljning av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utbetalt anslag (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och banktillgodohavanden Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel Summa enligt balansräkningen Skulder till kreditinstitut Summa enligt kassaflödesanalysen Kortfristiga placeringar har klassifi cerats som likvida medel med utgångspunkt att: -De har en obetydlig risk för värdefl uktuationer -De kan lätt omvandlas till kassamedel -De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten År 2006 års kassafl ödesanalys är ej korrigerad med anledning av de nya redovisningsreglerna. 17

18 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 1 UPPGIFTER OM SPARBANKEN Årsredovisningen avges per 31 december 2007 och avser Sparbanken Västra Mälardalen som är en sparbank med säte i Köping. För kontorsförteckning hänvisas till sidan REDOVISNINGSPRINCIPER (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2006:16) och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06. Sparbankerna tillämpar s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RR 32 och FFFS 2006:16. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Denna årsredovisning innehåller de första fullständiga fi nansiella rapporterna upprättade i enlighet med lagbegränsad IFRS. I not 33 fi nns en sammanställning med förklaringar hur övergången till lagbegränsad IFRS har påverkat Sparbankens fi nansiella resultat och ställning samt redovisade kassafl öden. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 22 februari Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 18 april (b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa fi nansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, fi nansiella instrument klassifi cerade som fi nansiella tillgångar eller fi nansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som fi nansiella tillgångar som kan säljas. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de fi nansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de fi nansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att Sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tilllämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de fi nansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års fi nansiella rapporter beskrivs närmare i not 32. (e) Ändrade redovisningsprinciper Övergången till redovisning enligt lagbegränsad IFRS beskrivs i not. Tillämpningen av IAS 39 har inneburit en ökning av det egna kapitalet med tkr per 1 januari 2007 och beskrivs närmare i not 33. Övriga ändringar har endast påverkat resultat- och balansräkningar marginellt och påverkar ej jämförbarheten varför korrigering av föregående års värden ej har gjorts. (f) Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder ikraft först fr om räkenskapsåret 2008 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa fi nansiella rapporter. IFRS 8 Operating Segments anger vad ett operativt segment är och vilken information som ska lämnas om dessa i de fi nansiella rapporterna. Standarden ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Sparbankens bedömning är att denna förändring inte kommer att få någon väsentlig påverkan på resultat eller ställning när den nya regeln börjar tillämpas. (g) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. 18

19 (h) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/ skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på fi nansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden - Räntor från fi nansiella tillgångar som klassificerats som Fair Value Option - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar fi nansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av fi nansiella transaktioner Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. (i) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som Sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. (j) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. (k) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av fi nansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av fi nansiella transaktioner. Nettoresultat av fi nansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifi erats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) - Realisationsresultat från fi nansiella tillgångar som kan säljas - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Valutakursförändringar (l) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i en- 19

20 lighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfi nns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En fi nansiell tillgång eller fi nansiell skuld tas upp i balansräkningen när Sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fi nansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en fi nansiell tillgång. En fi nansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en fi nansiell skuld. En fi nansiell tillgång och en fi nansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av fi nansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifi eras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker Sparbankens upplåningskostnader för att fi nansiera lånet. (ii) Klassifi cering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin fi nansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett fi nansiellt instrument klassifi ceras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som fi nns i IAS 39. Klassifi ceringen avgör hur det fi nansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det fi nansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller fl era inbäddade derivat, klassifi ceras som en fi nansiell tillgång eller en fi nansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs under (n) Derivat och Säkringsredovisning. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels fi nansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra fi nansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifi erat och effektivt säkringsinstrument. För fi nansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av fi nansiella transaktioner. Sparbanken placerar i strukturerade produkter som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassifi cera dessa till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är fi nansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas infl yta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är fi nansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin fi nansiella tillgångar som kan säljas ingår fi nansiella tillgångar som inte klassifi cerats i någon annan kategori eller fi nansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassifi cera i denna kategori. Innehav 20