efter utställning av fördjupad översiktsplan för Orrberget - Stensvedberget i Ludvika kommun Utlåtandet upprättat i oktober 2008 Utsikt från ett vindkraftverk på Fjällberget Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro 771 82 LUDVIKA Carlavägen 24 0240-863 10 exp 0240-863 99 467-5088 12 45 30-7
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTSTÄLLNINGENS BEDRIVANDE... 2 2 INKOMNA YTTRANDEN OCH DERAS HUVUDSAKLIGA STÄLLNINGSTAGANDEN... 3 3 SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN MED MILJÖ- OCH BYGGKONTORETS KOMMENTARER... 4 4 EJ TILLGODOSEDDA SYNPUNKTER FRÅN SAMRÅDET... 18 5 ÖVRIGT... 20 6 TIDPLAN... 20 7 SLUTSATS... 20 8 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN... 21 1 UTSTÄLLNINGENS BEDRIVANDE Kommunstyrelsen beslutade 2008-06-03, 101, att ge kommunledningskontoret i uppdrag att ombesörja utställning. Kommunledningskontoret har anlitat miljöoch byggkontoret för att handlägga ärendet. Utställningen genomfördes under tiden den 19 juni till den 28 augusti 2008. Allmänheten, sakägare, myndigheter, intresseföreningar, kommunala nämnder med flera gavs då ytterligare ett tillfälle att yttra sig över den fördjupade översiktsplanen. Utställningen har kungjorts i lokalpressen och på kommunens anslagstavla. Utställningshandlingar har skickats ut till 63 berörda remissinstanser enligt miljöoch byggkontorets sändlista och fastighetsförteckning. Den fördjupade översiktsplanen har även varit tillgängligt på kommunens hemsida på internet (www.ludvika.se), på Ludvika bibliotek, på Nyhammars bibliotek och på miljöoch byggkontoret (plan 6 i Folkets hus). 13 yttranden har inkommit varav fyra efter utställningstidens slut. 2(21)
2 INKOMNA YTTRANDEN OCH DERAS HUVUDSAKLIGA STÄLLNINGSTAGANDEN Yttranden har avgivits enligt följande: Av inkomna 13 yttranden var fem med synpunkter och åtta utan erinran. Ingen erinran Yttrande m synpunkter Länsstyrelsen U5 x Kommunala nämnder, förvaltningar m fl - Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende inom planområdet En privatperson U7 x Bergvik Skog U13 x Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende i fastigheter gränsande till planområdet - Intresseföreningar och sammanslutningar Socialdemokraterna U3 x Övriga privatpersoner Två privatpersoner U4 x Tre privatpersoner U6 x Två privatpersoner U9 x Övriga Vägverket U1 x Försvaret U2 x Säters kommun U8 x Gagnefs kommun U10 x (x) Borlänge kommun U11 x Luftfartsstyrelsen U12 x (x) 3(21)
3 SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN MED MILJÖ- OCH BYGGKONTORETS KOMMENTARER U1 Vägverket Region Mitt Inkommet yttrande 2008-06-19 1. Inget att erinra. U2 Försvarsmakten, Högkvarteret Inkommet yttrande 2008-07-16 1. Inget att erinra. U3 Socialdemokraterna Ludvika Inkommet yttrande 2008-08-06 1. Inget att invända. U4 Två privatpersoner Inkommet yttrande 2008-08-12 (sammanfattat och översatt från danska) Kritik av utställningen: 1. Vi har besökt Folkets hus i Ludvika. Efter ett tag lyckades vi, med hjälp av personalen på biblioteket, att hitta utställningen. Uppsättning av 14 megavindkraftverk i det öppna landskapet är ett ingrepp av dimensioner. Vi hade därför förväntat oss att utställningsmaterialet skulle vara av samma kvalitet som om det skulle uppföras 14 st 100 m höga hus i Ludvika stad. Det är en besvikelse att själva offentliggörandet och särskilt det visade materialet är av så ringa kvalitet. Det borde minst ha utförts någon realistisk landskapsmodell. 1. Kommunen får förhoppningsvis en bättre plats för utställningar när det nya biblioteket blir klart. En landskapsmodell kan ge en bra bild av hur det ser ut från ett flygplan, vilket inte bedöms vara så viktigt. Utställningens fotomontage från marknivå ger en bättre bild av hur anläggningen kommer att upplevas från utblickspunkter i skogslandskapet. Kritik av miljökonsekvensbeskrivningen (punkt 2-20): 2. Det bästa för området är att det fortsätter att vara som idag, mycket gärna utbyggt som fritidsområde. Området är ett helt unikt landskap i kommunen och används redan idag som fritidsområde. Många hus i området är fritidshus. 2. Naturvärdena i området är enligt kommunens naturvårdssekreterare ordinära för att vara ett bergsområde. Kommunen består till stor del av bergsområ- 4(21)
den av den här typen. Nästan halva kommunen är av riksintresse för friluftslivet (Säfsen). Planområdet ingår inte i något sådant område. 3. Kommer det vindkraft kan man inte längre färdas i området. Det är risk att vindkraftverken/vingarna faller ner och mycket stor risk att isbitar sprids över ett mycket stort område. 3. I miljökonsekvensbeskrivningen 7.1, med fotnot, redogörs för säkerhetsavstånd vid isbildning. Under sommaren behövs inga sådana restriktioner. Risken att vindkraftverk/vingar rasar ner är så liten att något skyddsavstånd för det inte behövs. 4. En varsam placering är INTE på de vackraste bergstopparna. Då det inte framgår av planen var vägar m m ska placeras, är det helt odokumenterat vad som kommer att ske med värdefulla naturområden. 4. Planen revideras för en bättre anpassning till värdefulla naturområden, se U13 kommentar 2. Detta är fråga om översiktsplanering, innan placeringar av vägar med mera är kända. Detaljhänsyn tas i samband med miljöprövning och bygglov/bygganmälan. 5. Bedömningen att ljudnivån inte överstiger 35 dba (för Stockgropen och Gyllbergens friluftsområde) är direkt felaktigt och fullständigt odokumenterat. Vindkraft i den planerade storleken stör och bullrar långt mera. Skogen avskärmar i stort sett inget av verken syn- eller hörmässigt, när vindkraftverk planeras upp mot 160 m över de högsta höjderna. Fotomontagen är amatörmässiga och inte rättvisande. Vindkraftverken syns långt mer. 5. Bedömningen av ljudnivån bygger på en ljudberäkning som finns redovisad i Stenas miljökonsekvensbeskrivning för miljötillståndet för projekt Saxberget. Beräkningen gjordes med ett särskilt dataprogram 1 och har bekräftats av ljudmätningar gjorda av miljö- och byggkontoret. Fotomontagen är professionellt gjorda, med ett särskilt dataprogram 1 för detta. Erfarenheten från fotomontage från Fjällberget, gjorda på samma sätt, är att vindkraftverken är mindre i verkligheten. Dock kan brister i utskriftskvalitet göra att vindkraftverk syns sämre på avståndsbilder (bild 6, 8 och 9) än de kommer att göra i verkligheten vid god sikt. Det är viktigt att folk blir medvetna om att det är fråga om stora vindkraftverk som sticker upp högt över skogen. Ändå är det så att utblickar mot ber- 1 EMD WindPro 5(21)
gen är sällsynta när man rör sig genom skogslandskapet, se även U6 kommentar 7. 6. Friluftsområdet är ju inte bara Gyllbergen. Vandringsleder, skidspår m m går ju redan idag ända till Långmyren. Fotomontagen från Gyllbergen är direkt felaktiga, då diverse foton är tagna direkt in i träden och inte i det öppna landskapet. Vindkraften blir syn- och hörmässigt mycket störande i Gyllbergen och inte bara på ett fåtal platser. En rad vandrings- och skidleder måste läggas ned, eftersom det blir för riskfyllt att färdas i området. 6. Långmyren ligger utanför planområdet. Inga vandrings- eller skidleder 2 går så nära planområdets berg att det innebär någon risk att färdas på dem. Fotona från Gyllbergen är en dokumentation av flera timmars skidåkning och vandring inom Gyllbergens fritidsområde. De tre fotona är från de enda platserna som hittades där berg inom planområdet syntes. Fotot med mycket träd i förgrunden var den enda plats med någon utblick mot bergen, som hittades vid ett skidspår. Det är möjligt att det finns någon plats med bättre utsikt, men det står helt klart att planområdets berg som regel inte syns från leder inom Gyllbergens friluftsområde (riksintresseområdet). Avståndet gör även att vindkraften som regel inte kommer att höras. 7. Vi är eniga om att varsam placering är ett måste. I planförslaget görs dock det motsatta. Enda kriteriet tycks vara att hitta de högsta bergen. Planförslaget tar absolut ingen hänsyn till landskapsbild, buller, rörliga skuggor, fåglar och djurliv. Ökad förnyelsebar energi ska vara en kombination av andra energiformer, som inte är så ödeläggande för landskapsbilden o s v. Ner i dalarna med vindkraften och gör vindkraftverken mindre. Placera vindkraft där naturen redan är ödelagd - vid vägar - vid industriområden i utkanten av städerna o s v. 7. Planförslaget följer de kriterier som finns redovisade. Vindkraft måste placeras där det blåser bra. 8. Stora snurrande vindkraftverk tar otroligt mycket fokus i landskapet. Det stilla och fridfulla naturlandskapet ödeläggs totalt. Att påstå att skogen som regel skymmer och att vindkraft medför en acceptabel påverkan på landskapet är direkt felaktigt. 2 Enligt Spår och leder i Borlänge (med karta över Gyllbergen med omgivning), Sommarleder i Ludvika kommun och Vinterleder i Ludvika kommun 6(21)
8. Att påstå att skogen som regel skymmer är inte felaktigt, se även U6 kommentar 7. Att vindkraft inom planområdet (utformad enligt riktlinjerna för gestaltning) medför en acceptabel påverkan på landskapsbilden, är kommunens bedömning och kan därför inte sägas vara rätt eller fel. 9. Vindkraft bullrar och stör på långt större avstånd än 650 m. Ljudet är otroligt kraftigt när det går från stora höjder ner över sjöarna. Emellanåt kan man tro att det är lågtflygande jaktflyg. 9. Vid ungefär 650 m går gränsen för 40 dba ekvivalent nivå enligt bullerberäkningar nämnda i kommentar 5. Ljudet kan tidvis upplevas störande på större avstånd vid vissa vindförhållanden. Jämförelsen med lågtflygande jaktflyg är direkt felaktig. 10. Rörliga skuggor kommer att bli helt olidligt vid Hästbergs-Flatnan, Stockgropen och Gyllbergen. 10. Störningen från rörliga skuggor minskar med avståndet, eftersom vindkraftverk på stort avstånd aldrig skymmer solen helt. Maximal skuggutbredning från vindkraftverk med 100 m rotordiameter och 100 m tornhöjd är 2300 m 3. På över 3 km avstånd uppfattas ingen skuggeffekt 4. Frågan utreds vidare av projektet. 11. Alla vill minska koldioxidutsläppen, men det är inte ett argument för vindkraft på Orrberget - Stensvedberget. 11. Detta är ett av argumenten för vindkraft på Orrberget - Stensvedberget. Vid en vägning mellan olika intressen har Orrberget - Stensvedberget bedömts vara lämpligt för vindkraft. 12. Det krävs helt enkelt projektritningar som visar vägändringar, nya elledningar, master och allt annat. Planförslaget är ett för tunt beslutsunderlag. Anläggning av nya vägar (vars placering tillsvidare är hemlig) kommer självklart medverka till att det avverkas skog med höga naturvärden. Utan tvivel en klar konsekvens. 12. Se kommentar 4. Projekteringen har inte startat än. 13. Gangnefs kommun och Borlänge kommun har ett stort intresse av att Gyllbergen och dess omgivningar förblir ett attraktivt fritidsområde. Att grann- 3 Freund 2002, enligt manus till Vindkraftshandboken, Boverket 2008-05-30 4 Manus till Vindkraftshandboken, Boverket 2008-05-30 7(21)
kommunerna också vill bygga vindkraft kring Gyllbergen kan bara betraktas som orimlig vindkraftspropaganda. 13. Utredningen av kumulativa konsekvenser gjordes på begäran av Länsstyrelsen och enligt Länsstyrelsens anvisningar. Vindkraftsintressenter har frågat Borlänge kommun om vindkraft på Idkerberget. Även området norr om Gyllbergen bedömdes av Borlänge kommun kunna vara av intresse för vindkraft. Gagnefs kommun tror dock inte att det är intressant med vindkraft i utredningens skisserade område. Skissen är gjord på grundval av vindkarteringen. 14. Skyddsavstånd på 700 m kan i något fall vara tillräckligt, men det är inte alls tillräckligt för dem som bor vid sjöarna. Här kommer ljudet att vara våldsamt. Ofta upp till 4-5 km från vindkraftverken. Då ni erkänner att det är nödvändigt med skyltar som varnar för isras, betyder det naturligtvis att det anses som mycket farligt att färdas i området vissa årstider. Ja, skidåkning är helt uteslutet. 14. Ljudberäkningar kommer att göras inför miljöprövningen. Att sjöarna skulle medföra ljudnivåer över Naturvårdsverkets riktvärde, på över 4 km avstånd, förefaller helt orimligt. Eventuella skidspår genom området måste dras så att de inte passerar israszoner runt vindkraftverk. Spontan skidåkning, utanför anlagda spår och i närheten av vindkraftverk, kan tidvis vara riskabel. 15. Det syns inte i planförslaget att hänsyn tas vid placering av vägar m m, då det ju inte är redovisat i planskissen. 15. Planen ställer krav på att vindkraftverk, vägar med mera ska placeras med hänsyn till lokala förhållanden och hur landskapsbilden påverkas. Se även kommentar 4. 16. Det verkar dumt att uppföra vindkraftverk på platser där driften sedan ska begränsas på grund av störningar. 16. Målsättningen är att vindkraftverken ska placeras så att störningarna inte blir så stora att driften måste begränsas. 17. Fredningen av Gyllbergen var en mycket framsynt handling som vi tycker ska respekteras ordentligt. Ni har (dock) fullständigt felvärderat hela området från Hästbergs klack till Gyllbergsreservatet. Det fungerar redan som ett stort fritids- och kulturområde i vacker natur värd att bevara. Man kan därför undra varför ni inte, på samma sätt som vid Säfsbyn, önskar en 7 km frizon runt Gyllbergen. Varför ska frizonen bara vara cirka 1,3 km runt Gyllbergen? 8(21)
17. När ett vindkraftsprojekt föreslogs norr om Säfsbyn protesterade turistnäringen i området. Både projektören och politikerna tog intryck av detta och projektet flyttades till en plats som inte var synlig från Säfsbyn. Detta tolkades sedan som en radie på 7 km, vilket blivit hårt kritiserat. Politikerna har därefter uttalat att vindkraften ska prioriteras upp i förhållande till andra intressen 5. I Säfsbyn finns platser med god utsikt. Beträffande sikt från Gyllbergen, se kommentar 6. 18. Ta time out med vindkraft i Ludvika kommun. Avvakta erfarenheter från de cirka 400 områden som svenska staten arbetar med. Alternativt arbeta som i Malmö, med vindkraft på tak på industrier och bostadshus i staden. Det är ju där energin används och koldioxid släpps ut. 18. Denna punkt är främst riktad till politiker och lämnas okommenterad. 19. För mycket i planförslaget är odokumenterat, ej belyst eller ännu inte undersökt. Detta är en kritik av att kommunstyrelsen inte har ställt långt större krav på vindkraftsspekulanterna i form av ett fullständigt planförslag. 19. Se kommentar 4. Allmänheten och kommunen kommer att ges tillfälle att lämna synpunkter även vid miljöprövningen. 20. Konsekvenserna för flora och fauna behandlas i stort sett inte, när kommunen antar att vindkraft inte medför problem för djur och växter. Detta är mycket felaktigt och helt oacceptabelt. 20. Enligt de undersökningar och erfarenheter som finns blir påverkan på flora och fauna mycket begränsad. 21. Erkänn att placering av vindkraft är långt mer komplicerat än att bara hitta de högsta bergen där det blåser mest. Visa respekt för naturvärdena. 21. Ja, placering av vindkraft är långt mer komplicerat än så. De högsta bergen i kommunen, där det blåser mest (Lejbergen och Kullerbergen), har fredats från vindkraft av hänsyn till mycket höga naturvärden (Natura 2000), friluftsvärden av riksintresse och att de utpekats som större obetydligt påverkade områden 6. Många fler platser med goda vindförhållanden har sorterats bort enligt kommunens kriterier för vindkraft. 22. Prioritera aldrig vindkraft på bekostnad av naturlandskapet. 5 Ludvika kommuns planberedning, 2005-11-07 6 Översiktsplan Ludvika kommun, laga kraft 1990-07-26 9(21)
23. Det öppna landet med berg, sjöar och skog är Ludvika kommuns största resurs. Kommunen är vacker som den är, utan flera vindkraftverk, inte bara för turisterna, utan primärt för alla kommuninvånare. 24. Ta vara på naturvärdena i Ludvika kommun. 22-24. Dessa synpunkter gäller vindkraft generellt och inte specifikt den här planen och lämnas därför okommenterade. U5 Länsstyrelsen Dalarnas län Inkommet yttrande 2008-08-26 1. Länsstyrelsen ska enligt 4 kap 9 PBL avge ett granskningsyttrande över planförslaget under utställningstiden. Av yttrandet ska framgå om: - förslaget inte tillgodoser riksintressen enligt 3 eller 4 kap miljöbalken, - förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap miljöbalken överträds, - sådana frågor berörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på lämpligt sätt, och - bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser. Lag(1998:839) Länsstyrelsen finner att planen, utifrån de statliga intressena ovan, inte ger anledning till erinran. U6 Tre privatpersoner Inkommet yttrande 2008-08-27 1. Vi vidhåller att Orrberget - Stensvedberget m m är ett mycket dåligt val för ett vindkraftsområde med upp till 14 vindkraftverk. En byggnation skulle, som vi ser det, medföra kraftigt negativ påverkan på ett mycket värdefullt område. En utbyggnad blir även påtaglig negativ för ett helt landskapsområde, från Stockgropen i norr till Rämenbygden i söder. 1. Mycket av yttrandet är upprepningar av samrådsyttrandet och har därför inte tagits med i ovanstående sammanfattning. Se därför även samrådsredogörelsen S22. 2. Janolof Hermanssons översiktliga naturvärdesinventering borde ha funnits tillgänglig i utställningsmaterialet. Det är en viktig del i ett beslutsunderlag. 2. Naturvärdesinventeringen är ett av flera viktiga underlag, som är tillgängliga som offentliga handlingar. 10(21)
3. Vi hade förväntat oss en modell med föreslagna placeringar i en vindkraftspark samt dess infrastruktur i form av vägförslag ledningdragningar etc. Genom enbart fotomontage från längre håll är det omöjligt att få en fullständig uppfattning om hur en utbyggnad påverkar området. Vi vill se fotomontagebilder från fler håll, exempelvis från Tuna-Hästberg. 3. Se U4 kommentar 1 och 12. Synpunkten om fler fotomontage framförs till projektören inför miljöprövningen. 4. I våra synpunkter i januari har vi särskilt beskrivit de naturvärden som finns inom vindkraftområdet. Till kartan bör även tilläggas nyckelbiotopen i nordöstra delen av Stensvedberget, vilken även bör nämnas i texten. 4. Det finns en nyckelbiotop med på kartan på Stensvedbergets nordostsluttning. Någon mer nyckelbiotop finns inte där enligt markägaren Bergvik Skog. Se även U13. 5. Vi instämmer i Hermanssons slutsatser (att placeringen av vindkraftverk bör ske i ungskog eller på hyggen och utan att vägar dras in över gammelskog) och vill betona att den här utlöparen av gammelskog in i ett hårt drivet och biologiskt utarmat skogslandskap är ett av de objekt vi måste skydda inför framtiden. 5. Enligt Hermansson är naturvärdet av klass III, lokalt intresse, vilket är ordinärt för att vara ett bergsområde i kommunen. Givetvis är det bra om vindkraftverk placeras på hyggen eller i ungskog, men Hermansson skriver också att Där det står särskilt gammal skog eller träd bör de undantas helt från påverkan av vägar och vindkraftverk, alltså inget totalstopp för vindkraft inom naturvärdesområdet, utan istället ett exempel på hänsyn till lokala förhållanden. Vindförhållanden och minimiavstånd mellan vindkraftverk gör att de inte alltid går att placera helt utanför gammelskogen, utan begränsningar i antalet vindkraftverk. Vägar är enklare att dra så att påverkan minimeras. Planen revideras för en bättre anpassning till naturvärdena, se U13 kommentar 2. 6. Även med någon begränsning av området i dess norra del ser vi från fotomontagen hur en vindkraftsetablering skulle förstöra landskapsbilden och därmed även Stockgropens fäbodmiljö. I översiktsplanen skrivs att avståndet begränsar påverkan på fäbodmiljön - en uppfattning vi inte alls delar. 6. Påverkan blir som regel större ju närmare en känslig miljö en vindkraftsgrupp placeras, både syn- och hörmässigt. Landskapsbilden från Stockgropen blir påverkad. Syftet med fotomontaget är att ge en uppfattning av hur 11(21)
stor påverkan blir, vid en maximal utbyggnad enligt den fördjupade översiktsplanen. 7. Det skogs- och kulturlandskap som syns över dessa berg kommer genom de höga kraftverken att helt förändras, påverkande även miljön i dess omgivningar och byarna. Även Hästbergs klack och Predikstolen förlorar en stor del av sina omistliga värden. en att träd som regel skymmer utsikten mot vindkraftverken håller en så låg nivå att den inte behöver bemötas. 7. Att vindkraftverk som regel skyms av skogen i skogslandskap kan tyckas så självklart att det är onödigt att påpeka. Vindkraftverk är markant mindre synliga i skogslandskap än i öppna slättlandskap eller till havs. Detta blir uppenbart när man försöker hitta platser med utsikt mot bergen. Syftet med kommentaren är dock inte att förringa värdet av de utsikter som ändå finns i bergiga områden. Se även U4 kommentar 5. 8. Helhetsverkan av skogen, kulturminnena, storheten och ostördheten utgör en unik grund för upplevelsen av detta område. Skogslandskapet i vår bygd är mindre fragmenterat och utarmat än i övriga delar av södra Dalarna. Vår åsikt är att denna resurs är unik och alltför värdefull för att förstöras genom en koncentration av höga kraftverk. När värden knutna till naturliga kontinuiteter och ålderdomligt, småskaligt areellt nyttjande nått en kritiskt låg nivå borde kraven på skydd öka exponentiellt. I stället tycks förstörelsen accelerera. 8. Den revidering av planen som görs för att bättre anpassa till naturvärden, innebär sammanhängande, fredade naturvärdesområden, genom vindkraftsområdena, se U13. Det är inte rimligt att säga att ålderdomligt, småskaligt areellt nyttjande blir förstört av att vindkraftverk syns på avstånd. Helhetsverkan av landskapet kommer dock bli påverkad. Se även U4 kommentar 21. 9. Besökare i bygden och inflyttade från andra delar av Europa blir förskräckta över tanken på att etablera kraftverk inom dessa områden. Under året har en nyetablering gjorts vid Rämshyttans turistgård av en tysk familj, med inriktning på besökare från olika delar av Europa till ett vackert och lugnt svenskt landskap. 10. Inom kommunens roll och ansvar för samhällsplaneringen är den ekonomiska risken med att säga nej till en vindkraftsetablering inom området obetydlig. Godkänner man planerna förstör man dock helt säkert stora värden för överskådlig framtid. Vi kan inte acceptera att nu föreliggande tekniska och politiska underlag, såväl på central som lokal nivå, i praktiken uppfattas och efterlevs som miniminivåer för exploatering. 12(21)
9-10. Vid en vägning mellan olika intressen har Orrberget - Stensvedberget bedömts vara lämpligt för vindkraft. 11. Det finns många andra mindre olämpliga placeringar bara i Ludvika kommun (exempel på bifogad bild till yttrandet). 11. Det är glädjande att det första vindkraftsprojektet i kommunen framhålls som ett gott exempel (yttrandets bild från Silkomhöjden - Köjkeberget på gränsen till Vansbro kommun). Platsen valdes för att störa andra intressen så lite som möjligt, men den valdes innan vindkarteringen kommit och har enligt karteringen sämre vindförhållanden. Projektet genomfördes utan formell kommunal planering (förutom bygglov). 12. Hur många ser verken på Fjällberget - Saxberget, där man nu ska bygga ännu fler? Inte syns de från Grängesberg och inte från Ludvika. Den här parken ligger inte på ett höglandsområdes kant, vilket den planerade anläggningen på Orrberget - Stensvedberget skulle göra. Måhända att utbytet inte alltid blir hundra procent om man gör ett urval på ett mera kultur- och naturanpassat sätt. Varför ska så extrema villkor gälla för vindkraften? Och har någon tänkt på att placera en eller ett par parker i Väsman? Varför inte bygga en stor anläggning uppe vid Halvars? 12. Fjällberget - Saxberget är minst lika exponerat som Orrberget - Stensvedberget och syns väl från flera platser i Grängesberg och Ludvika. Vindkravet i kriterierna, i kombination med alla undantagskriterier, är till för att stora vindkraftverk inte ska spridas ut överallt. Detta utesluter inte enstaka vindkraftverk närmare Ludvika, men bebyggelse, begränsande vindförhållanden med mera gör att där inte finns platser för större anläggningar. Vindkravet i kriterierna är kanske onödigt, eftersom vindkraft inte är lönsamt där det inte blåser tillräckligt. Ett exempel på en sådan plats är i Väsman, vilket är en olämplig placering av flera orsaker. Se även U4 kommentar 21. 13. Det är sannolikt att man om ett fåtal år finner helt andra tekniklösningar med betydligt bättre utbyte och mindre ekologiska avtryck. Risken är tyvärr att man snart kommer att inse hur oersättliga natur- och kulturvärden gick förlorade. Detta kommer att beklagas som ett aningslöst och ödesdigert lose-lose beslut. 13. När vindkraftverken är uttjänta eller kan ersättas av bättre energikällor kan vindkraftverken monteras ned och naturen i stor utsträckning återställas. Se även U13 kommentar 2. 13(21)
14. Vi är bestörta över att man helt bortser från en dominerande opinion inom hela denna del av kommunen. Vågar inte våra lokala politiker markera någon sakligt grundad självständighet gentemot de dominerande trenderna inom energipolitiken? Tusen starka sakargument tycks i realiteten sakna vikt för dem som avfärdar invändningar och oro som okunnighet och fördomsfullhet. På annat sätt kan inte svaren på och den minimala justeringen av första planförslaget tolkas. Det beslut man fattar i frågan är faktiskt ödesdigert. Och det är inte överord! Det innebär att man fattar beslut som även mycket påtagligt inverkar på kommande generationers villkor i bygden. Vilka värden kommer de att ha kvar att uppleva och leva av? Ansvaret vilar tungt på dem som idag fått detta beslutsförtroende. Kommunpolitiker i Ludvika: Våga stanna upp och tänka efter! Ni, vi och människor i vår omvärld vinner ytterst lite om ni säger ja till de här planerna. Om ni istället räddar bygden från denna förstörelse, vinner ni med säkerhet respekt, vi framtidstro och kommunen utvecklingsmöjligheter redan från och med nu. 14. Denna punkt är främst riktad till politiker och lämnas okommenterad. U7 En privatperson, Laxsjön 2:31 Inkommet yttrande 2008-08-27 1. Gyllbergen borde kunna utökas med Orrberget, Stensvedberget och Kopplaberget att ingå i Natura 2000-området. Yttrandet är i början identiskt med samrådsyttrandet, se samrådsredogörelsen S24. Här redovisas bara det som är nytt i utställningsyttrandet. 1. Orrberget, Stensvedberget och Kopplaberget har inte föreslagits som Natura 2000-område eftersom naturvärdena inte är tillräckligt höga. 2. Under punkt 5 i MKB:n står Bedömningen är att denna påverkan blir begränsad. Varför är faktaunderlaget så vagt? Bedömningar och tyckanden ska istället redovisas genom faktaunderlag och forskningsresultat. 2. Syftet med MKB:n är att göra en översiktlig miljöbedömning. Det är grundläggande i en plan-mkb att kommunens bedömningar redovisas. Mer detaljerade redovisningar blir en fråga för projektets miljöprövning enligt miljöbalken. 3. 40 dba ekvivalent nivå vid skyddsavståndet 700 m ska jämföras med nästan total tystnad nu. Vid Uvberget i Smedjebacken fann jag det mycket störande på angivet avstånd. Både ljud från rotorblad och generator hördes tydligt (en vindsnurra). 14(21)
3. Se U4 kommentar 9. 4. Varför förstöra orörd natur när ytterligare utbyggnad kan göras på redan störda platser, t ex Fjällberget, Saxberget, Uvberget samt Simonsberget. Skidbackar samt industriområden med höga byggnader borde också kunna nyttjas. 4. Utbyggnad på dessa berg är på gång. Det är bara bergsområden som har tillräckligt bra vindförhållanden i Ludvika kommun (för större anläggningar). Se även U4 kommentarerna 2 och 21. 5. Om till min förtvivlan vindkraftsparken etableras måste hänsyn till mig som permanentboende tas. Jag lever i området året runt och kommer att störas dag som natt, jämfört med närmaste total tystnad. Jag kräver att vindsnurrorna placeras så långt som möjligt från fastigheten. För att uppnå tystnad 30 dba behövs ett avstånd på 2,5 km. 5. Vindkraftsområdet har begränsats av hänsyn till Sturkberget (Laxsjön 2:31). 700 m är ett väl tilltaget avstånd för att med marginal klara Naturvårdsverkets riktvärde för vindkraftsljud utomhus vid bostäder. 6. Miljö ställs mot miljö. Ska man offra landskapsbilden och höga naturvärden mot en undermålig utredning som ännu inte redovisat vindstyrkorna i området. 6. Detta är översiktsplanering. Vindkarteringen är det underlag som finns för vindstyrka. Resultat av vindmätningar och detaljerade vindberäkningar är företagshemligheter. 7. Inget styrkt underlag finns för hur vindkraftverk påverkar viltet och fåglarnas häckningsområden. Ansvariga tror, tycker och anser att påverkan är liten. Utredning/forskning måste fram och ska bekostas av exploatören. Jämför med vattenkraften, då exploatören förutom skadestånd fick svara för fiskodling och utplantering av fisk. Vilt- och fågelinventering måste göras innan vindkraftverken sätts upp. Därefter ska flera uppföljningar och inventeringar göras innan berörda jaktlag kan ersättas. 7. Det man kan gå efter är de forskningsresultat som finns, främst från kustområden, och de erfarenheter som finns från vindkraft i skogsområden. Forskning om inlandet pågår inom projekt Vindval, men är inte klar än. Frågorna utreds vidare inom ramen för projektet. 8. Den tekniska utvecklingen går snabbt, med nya metoder för att skapa el effektivare. Om 20 år kan vindkraftverken vara olönsamma. 15(21)
8. Se U6 kommentar 13. 9. Lönsamhetsberäkning saknas. 9. Detta är översiktsplanering. Lönsamhetsberäkningar är en fråga för projektet. 10. Någon form av säkerhet/fond ska skapas, som säkerställer framtida avveckling. Vem tar ansvaret om exploatören går i konkurs? Tar inte Ludvika kommun ansvar för byggnadsobjektet ska det inte byggas. 10. För projekt Saxberget ställde Länsstyrelsen krav på en säkerhet på 65 000 kr per verk. Man kan även räkna med att skrotvärdet gör det lönsamt att demontera. 11. Den fördjupade översiktsplanen har stora brister speciellt när det anges att detaljplan och områdesbestämmelser eventuellt kan förbises. 11. Värdet av detaljplan eller områdesbestämmelser kan ifrågasättas när det gäller stora skogsområden utan bebyggelse. Juridiskt sett medför en detaljplan att områdena blir kvartersmark, vilket bland annat får konsekvenser för skogsvårdslag, jaktvårdslag och allemansrätt. Till exempel krävs polistillstånd för jakt inom kvartersmark. Dessa typer av regleringar passar bättre där det är mycket bebyggelse. Enligt miljöprocessutredningen, presenterad 2008-10- 06, bör lagen ändras så att detaljplan inte kan krävas för vindkraft i skogsområden. U8 Säters kommun, miljö- och byggnadsnämnden Inkommet yttrande 2008-08-28 1. Beslutar att inte lämna något yttrande. U9 Två privatpersoner Inkommet yttrande 2008-08-28 1. Våra tidigare synpunkter kvarstår, se S26 i samrådsredogörelsen. 2. Vi förutsätter att en ytterligare inventering av hela planområdet görs både för värdefulla naturmiljöer och fornlämningar. 2. Bergvik Skog gjorde ytterligare en inventering under augusti-september 2008, se U13. Den fördjupade översiktsplanen ställer kravet att en arkeologisk utredning eller en fördjupad fornlämningsinventering görs när det finns 16(21)
ett förslag till placering av vindkraftverk, vägar m m. Ytterligare utredningar görs i samband med miljöprövningen. 3. Hur fungerar varsam placering och byggnation i praktiken? Är man inte alltid så varsam som möjligt. 3. Förutom att hänsyn tas till ovan nämnda inventeringar, sker placering i samråd med kommunens naturvårdsberedning. 4. Vi har upplevt att det är väldigt många fladdermöss i området. Det finns misstankar om att fladdermöss dras till vindkraftverk för att mängden insekter runt vindkraftverken ökar. Fladdermöss kolliderar lätt med vindkraftverk. Vi förutsätter att ni tar del av de studier som gjorts. 4. Vi har tagit del av studierna. Frågan utreds vidare i samband med miljöprövningen. Det finns metoder för att skrämma bort fladdermöss med ultraljud. 5. Enligt fotomontagen anser vi vindkraftverken visuellt störande från Långmyran, Stockgropen och Laxsjön. På övriga foton störs man ej. 5. Förutom vid Stockgropen skyms vindkraftverken i stor utsträckning av skog nära bebyggelsen. Från byn Laxsjön syns bergen som regel inte, vilket gör att vindkraften inte bedöms bli visuellt störande där. 6. Alternativa placeringar bör ytterligare undersökas. 6. Även i samband med projektets miljöprövning undersöks alternativa placeringar. U10 Gagnefs kommun, miljö- och byggnadsnämnden Inkommet yttrande 2008-09-01 (sent inkommet) 1. Byggnadsnämnden noterar att vindkraftsområdet minskats i norra delen, vilket minskar påverkan på Stockgropens fäbod (i Gagnefs kommun). Om storleken på vindkraftverken inte prövas i en detaljplaneprocess kan det vara lämpligt att i bygglovprövningen ge Gagnefs kommun möjlighet till samråd, eftersom fäboden har stort kulturhistoriskt värde klass A, ligger i en sydsluttning med öppet läge och fri sikt mot det planerade vindkraftsområdet. Föreslagen etablering kan komma att innebära en betydande påverkan på landskapsbilden. 1. Samråd med Gagnefs kommun kommer att genomföras. 17(21)
U11 Borlänge kommun, kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott Inkommet yttrande 2008-09-03 (sent inkommet) 1. Framför ej några ytterligare synpunkter. U12 Luftfartsstyrelsen Inkommet yttrande 2008-09-04 (sent inkommet) 1. Inget att tillföra planförslaget. 2. Informerar om nya föreskrifter för markering av bland annat vindkraftverk, som är under utarbetande. 2. Yttrandet har skickats vidare till exploatören. U13 Bergvik Skog Väst AB Inkommet yttrande 2008-10-01 (sent inkommet). Bergvik meddelade 2008-06-09 att yttrandet skulle komma sent på grund av en naturinventering. 1. Hänvisning till vårt yttrande 2008-01-30. 2. Ny inventering har visat att ytterligare delar av planområdet håller nyckelbiotopsklass. Kartan till vårt tidigare yttrande har därför kompletterats. Miljö- och byggkontorets kommentarer 1. Inga av Bergviks avsättningar ingår i vindkraftsområdena. 2. Vindkraftsområdena revideras så att inte heller de nya nyckelbiotoperna ingår i vindkraftsområdena. Eftersom det är fråga om ganska stora områden som undantas från vindkraft, har vindkraftsområdena utökats något över hyggen, där naturvärdena inte bedömts vara höga. 4 EJ TILLGODOSEDDA SYNPUNKTER FRÅN SAMRÅDET Placeringen så nära Gyllbergen är helt fel (en privatperson). : Avståndet till friluftsområdet har ökats med cirka ½ km till cirka 1,5 km. Den tänkta ytan är sämsta tänkbara med tanke på tjäderns fortlevnad (en privatperson). : Erfarenheter talar för att tjädern kan fortleva inom vindkraftsområden. Tjäderspelplatsen har undantagits från vindkraft i den senaste revideringen. Stockgropens fäbod är ett särskilt tyst område, ta hänsyn till detta. 2,5 km avstånd enligt era kriterier (Stockgropens fäbodägare). 18(21)
: Fäboden är inte ett av kommunen utpekat särskilt tyst område. Avståndet till fäboden har ökats med cirka 300 m till cirka 1,5 km. Utredning om risker för störningar för flyget bekostas av er och påbörjas inom kort (Dalaflyget). : Utredningen bekostas av projektören och påbörjas när ett förslag till placering av vindkraftsverken finns. Inga vindkraftverk bör placeras närmare Gyllbergens naturreservat eller Vildmarksleden än 1 km. Vindkraft på Stensvedberget kan ifrågasättas. (Spånsans stugförening) : Avståndet till naturreservatet är minst 1,3 km och till Vildmarksleden minst 700 m. Kommunens ställningstagande är att delar av Stensvedberget kan byggas ut för vindkraft. Det är viktigt att områdena inte ytterligare begränsas i detta skede. (Vindkompaniet) : Minskningen i den norra delen och för nyckelbiotoper har i viss mån kompenserats av utökningar på hyggen. Vi yrkar på att tre verk tas bort ur planeringen i norr. (två privatpersoner, Långmyran 4:1 och 4:6) : Den minskning som har gjorts i norr bedöms innebära att ett verk tas bort. Vi tar helt avstånd från någon som helst vindkraftsutbyggnad inom planområdet. Om kommunen ändå anser att detta ska ske vädjar vi om följande utformning: Högst 5-6 verk längre ner i sluttningarna mot väster och sydväst, med högre torn. (tre privatpersoner) : Kommunens ställningstagande är att delar av området kan byggas ut för vindkraft. Sedan samråd och utställning har vindkraftsområdet utvidgats väster om Orrbergets topp, för att möjliggöra placering av vindkraftverk på hyggen. Området sydväst om toppen begränsas av närheten till en bostad. Det är bättre att placera vindkraftverk i områden som redan är naturmässigt förstörda, till exempel längs motorvägar och vid stora fabriker. Hela området, inklusive Gyllbergen och området vid Tansväggen, hoppas vi bevaras som ett sammanhängande naturområde. (två privatpersoner) : En utbyggnad av vindkraften enligt riksdagens mål, kräver även att höjder i skogslandskapet tas i anspråk. Inom kommunen finns inga bra vindlägen nära fabriker eller motorvägar. Vindkraftsparker borde istället anläggas på redan störda områden, till exempel vid skidbackar, eller där vindförhållandena är bättre. (en privatperson, Laxsjön 2:31) : Av kommunens två skidbackar med liftar har den ena redan vindkraftverk i närheten, medan vindkraft vid den andra bedömts störa turist- 19(21)
näringen. Beträffande vindkraft där vindförhållandena är bättre, se U4 kommentar 21. 700 m till bostäder är inte tillräckligt. Vi motsätter oss en utbyggnad av vindkraft i området. (två privatpersoner) : 700 m bedöms vara tillräckligt för att klara naturvårdsverkets riktvärden för ljud från vindkraft. Kommunens ställningstagande är att delar av området kan byggas ut för vindkraft. Den fördjupade översiktsplanen kan inte anses tillräcklig för bygglovprövning om inte storleken på vindkraftverken diskuteras. (Gagnefs kommun) : Storleken bestäms i samband med miljöprövningen, som också blir ett underlag för bygglovprövningen. Se även U10. Jag hoppas innerligt att ni inte bygger ut Stensvedberget. (en privatperson) : Kommunens ställningstagande är att delar av Stensvedberget kan byggas ut för vindkraft. 5 ÖVRIGT Under utställningstiden har en webbfråga funnits på kommunens sida på Internet: Tycker du att det är OK med vindkraft inom det här området? På morgonen efter utställningstidens slut (2008-08-29) hade 191 röster lämnats varav 69 hade röstat ja, 117 nej och 5 vet ej. 2008-10-07 var ställningen 83 ja, 145 nej och 5 vet ej. Det är intressant att se resultatet, men omöjligt att säga om det är representativt för opinionen. Frågan är också om resultatet blivit ett annat om revideringen för extra naturhänsyn funnits med i utställningshandlingen, se U13 kommentar 2. 6 TIDPLAN Den fördjupade översiktsplanen beräknas antas av kommunfullmäktige under november månad 2008. 7 SLUTSATS Samrådsyttranden föranledde ändringar i den fördjupade översiktsplanen på ett antal punkter inför utställningen. Bergvik skogs inventering medför fler revideringar, för att bättre anpassa vindkraftsområdena till områdets naturvärden, vilket även ligger i linje med andra yttranden. Ytterligare detaljhänsyn kan tas i samband med miljöprövning och bygglov/bygganmälan. 20(21)
8 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Utlåtandet har upprättats av miljö- och byggkontoret, på uppdrag av kommunledningskontoret. Jan-Erik Eriksson planeringschef Torkel Berg planarkitekt 21(21)