Elevdemokrati och inflytande

Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth

Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte och mål... 3 1:4 Metod... 4 1:5 Process... 4 1:6 Definitioner... 5 2. Reslutat... 6 2:1 Hur ser elevinflytandet ut idag?... 6 2:2 Hur vill eleverna att elevinflytandet ska se ut?... 8 2:3 Hur når vi målet som ges i fråga 2?... 10 Ledningsmöten... 11 Elevkårens roll och fortsatta arbete... 12 Skolledningens roll och fortsatta arbete... 12 3. Avslutning... 14 3:1 Slutsats... 14 3:2 Diskussion... 14 4. Bilagor... 16 Bilaga 1 första utkastet till enkäten... 16 Bilaga 2 andra utkastet till enkäten... 17 Bilaga 3 Slutprodukt... 18 2

1. Inledning 1:1 Inledning Jag har under två års tid blivit väl insatt i skolans elevdemokratiarbete och funnits med som elevrepresentant som styrelseledamot och ordförande för SÄG:s (Sundsta- och Älvkullegymnasiet) elevkår. Inom Karlstads kommun finns inga dokument som styr hur skolledning och elevkår/elevråd på gymnasieskolorna ska arbeta tillsammans vilket gör att på många gymnasieskolor i Karlstads kommun finns inget samarbete mellan elevkår/elevråd och skolledning. Med detta som grund har jag valt att skapa just ett sådant dokument för att förenkla arbetet och för att försäkra både skolledning och elevkåren om att samarbetet ska fortsätta även i framtiden. Huvudfrågan i detta arbete har varit Har eleverna det inflytande de önskar att de hade?. 1:2 Sammanfattning Arbetet har gått ut på att undersöka situationen för samt att lägga fram ett antal förbättringspunkter för elevinflytandet och elevdemokratin på Älvkullegymnasiet. En enkät genomfördes i två klasser och resultatet visar att eleverna anser att de har lågt inflytande samt att de önskar att de hade mer inflytande över undervisningen, skolsituationen och schemat. Arbetet har också resulterat i ett antal punkter där både elevkåren och skolledningen bör förbättra sitt arbete för att eleverna ska känna att de har så mycket inflytande de önskar. 1:3 Syfte och mål Arbetets syfte är att undersöka hur elevdemokratin ser ut på Älvkullegymnasiet idag och att undersöka hur man kan förbättra det, samt att skapa ett dokument som är vägledande för såväl skolledning som elevkår när det kommer till inflytandearbetet och elevdemokrati. Det inkluderar även att granska elevkårens arbete för inflytande och elevdemokrati. Målet med arbetet är att förbättra och förenkla samarbete för såväl skolledning som för elevkåren på skolan. Jag har jobbat efter följade frågeställningar 1. Hur ser elevinflytandet ut idag? 2. Hur vill eleverna att det ska se ut? 3. Hur ska skolledningen och elevkåren jobba för att nå ett välfungerande inflytandearbete och elevdemokrati enligt elevernas önskan? 3

1:4 Metod Resultatet i det här arbetet baseras delvis på en enkät som gjordes under läsårets gång men också på mina egna erfarenheter och observationer som styrelseledamot och ordförande för elevkåren. Enkäten användes för att undersöka hur eleverna såg på frågan om elevdemokrati och genom vilka kanaler de ville påverka. Enkätens syfte var att ta reda på hur mycket inflytande eleverna ansåg att de har och hur mycket de anser att de borde ha. Enkäten genomfördes på två klasser i årskurs 2 på Älvkullegymnasiet. Jag valde att genomföra enkäten på elever ifrån årskurs två, då jag anser att de passade bäst då ettorna ännu inte var tillräckligt införlivade i elevinflytandearbetet, och för treorna var arbetets utveckling inte relevant eftersom de tar studenten i vår. Dock gjordes enkäten endast på 58 elever vilket kan ge missvisande reslutat. För att få ett reslutat som är mer likt verkligheten borde den gjorts på fler elever och även i olika årskurser. Som tidigare nämnt har jag även använt mig själv som källa till arbetet. Som styrelseledamot och ordförande för elevkåren har jag blivit väl insatt i inflytandearbetet och elevdemokratin på skolan och har under mina två år som representant samlat på mig egna erfarenheter och sett vart det finns brister som kan förbättras, men jag har också sett hur arbetet har fungerat bra och vad som bör fortstätta vara som det är i nuläget. Eftersom jag då är källa till mitt eget arbete och det ligger i mitt intresse att få ett bra betyg kan jag anses som en sämre källa men också för att jag är partisk när det kommer till frågan hur skolledningen jobbar då jag endast kan se detta ur ett elevperspektiv. 1:5 Process För att genomföra detta projekt har jag som ovan nämnt använt mig av en enkät och mina egna erfarenheter. För att göra enkäten optimal så gjorde jag först ett första utkast (Bilaga 1) som jag genomförde på min klass. Jag märkte snabbt att enkäten hade brister i tydlighet och därför redigerades den så att den passade undersökningen bättre (Bilaga 2). Bland annat lades elevkårens logga in på enkäten då jag kan ana att man tar en enkät från en elevkår mer seriöst än om en elev skulle genomföra en enkät. Från början var tanken att jag skulle jämföra läget på Nobelgymnasiet och Älvkullegymnasiet men eftersom det arbetet drog ut på tiden då jag inte fick kontakt med lärare och resultaten kom på villovägar har jag istället valt att endast fokusera på Älvkullegymnasiet. 4

1:6 Definitioner Jag vill definiera vad jag menar när jag skriver inflytandearbetet och elevdemokrati. Inflytandearbete: arbetet som bedrivs av skolledningen och elevkåren för att eleverna ska ha inflytande övers in skolgång. Detta genom exempelvis matråd och skollledningsmöten. Elevdemokrati: arbetet som elevkårsstyrelsen bedriver för att förbättra demokratin inom elevkåren. 5

2. Reslutat Nedan följer resultaten av den enkät som genomfördes på 57 elever i årskurs 2 varav 28 var män och 27 var kvinnor. 2:1 Hur ser elevinflytandet ut idag? Hur mycket inflytande anser du att du har över din skolgång i allmänhet? Svaren angavs på en skala från 1-4 där 1 var Inget alls och 4 var Jättemycket 35 30 25 20 15 Kvinnor Män Totalt 10 5 0 1 2 3 4 Procentuell andel svar 1, 7% 2, 52% 3, 40% 4, 0% 6

Enligt undersökningens reslutat ges ett medelvärde på ca 2,3 av eleverna. Majoriteten av eleverna svarar 2 på skalan och kvinnorna visar ett högre snittresultat än männen. Resultatet tyder på att eleverna anser sig ha relativt lågt inflytande då det inte är någon som har svarat att de tycker att de har jättemycket inflytande. Allt detta är såklart relativt då olika personer anser att lite och mycket är olika mycket beroende på situationen just nu i skola och framför allt hur insatt man är i inflytandearbetet. De personer som är insatta i elevkårens arbete eller på annat sätt är med och påverkar genom matråd eller programkonferens har så klart en större inblick i arbetet och svarar annorlunda än de elever som inte är insatta alls och endast kan gå på elevinflytande som sker under lektionstid. Dock tyder ändå resultaten på att eleverna anser att de har lågt inflytande och därför bör skolledningen och elevkåren fortsätta och förbättra inflytandearbetet. 7

2:2 Hur vill eleverna att elevinflytandet ska se ut? Hur mycket inflytande vill du ha över din skoltid? 40 35 30 25 20 15 Kvinnor Män Totalt 10 5 0 1 mer än vad jag har nu 2. mindre än vad jag har nu 3. Jag är nöjd med det jag har nu Procentuell andel svar 1, 65% 2, 0% 3, 35% Enligt undersökningen så svarar majoriteten av eleverna att de önskar att ha mer inflytande över sin skolsituation. Här svarar inte heller någon att de önskar att de hade mindre, alltså anser eleverna inte att de har för mycket inflytande. Även om kvinnorna gav ett högre snittresultat än männen i förra frågan angående hur mycket inflytande man har så svarar de flesta kvinnorna på denna fråga att de önskar mer inflytande än vad de har nu. För männen svarar också majoriteten att de önskar mer inflytande, detta är inte en lika stor majoritet 8

som för kvinnorna. Dock syns en tydlig skillnad att männen är mer nöjda med sitt inflytande än kvinnorna. Vad vill du ha inflytande över? Här kunde flera svar ges. 60 Antal svar 50 40 30 20 10 Antal svar 0 1. Undervisning, skolsituationen och schema 2. Aktiviteter på skolan som skolavslutning, shower och tävlingar 3. Skolmaten 4. Annat Eleverna visar här tydligt i sina svar att de önskar inflytande över Undervisning, skolsituationen och schemat främst. Under svarsalternativ 4 kom omprovstider, undervisande lärare och idrott upp. Med detta resultat som bakgrund kan vi tydligt se att elevkåren och skolledningen bör diskutera undervisningen, skolsituationen och schemat. Men resultatet visar också att eleverna visar intresse för inflytande över skolmaten vilket görs genom Matrådet på skolan. Eftersom eleverna anger att de önskar mer inflytande så bör man kanske se över denna verksamhet och se hur man kan förbättra den. 9

2:3 Hur når vi målet som ges i fråga 2? På vilket sätt tycker du att det är bäst att göra din röst hörd? Här kunde flera svar ges 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal svar Antal svar Under alternativ 4 kom bland annat klassråd, matråd och mitt i terminen samtal 1 upp. Här svarar drygt 1/3 av eleverna att de ser elevkåren som ett bra sätt att göra sin röst hörd på. Eftersom en så stor del av eleverna uttrycker att elevkåren är ett bra sätt att göra sin röst hörd på bör skolledningen samtala med elevkåren. Eleverna anger också att samtal med mentor och lärare vilket är ett bra sätt att få fram sina åsikter. Eftersom enkäten är utformad som den är så är det svårt att veta vad man påverkar genom vilken kanal men det går att anta att samtal med lärare och mentor påverkar just det specifika ämnet som läraren undervisar i och möjligtvis schemat i viss utsträckning. För att ett inflytandearbete ska fungera bör det finnas många olika kanaler för eleverna att påverka och skolledningen bör se över om dessa kanaler finns och hur det kan förbättras. 1 Samtal som sker mellan klass och undervisande lärare ungefär i mitten av kursen där man samtalar om vad som har varit bra och dålig under kursen. Detta för att göra kursen bättre för eleverna men också för att läraren ska ha en chans att få feedback från eleverna. 10

Som eleverna svarade under svarsalternativ 4 så ser vi att eleverna tycker att programråd/programkonferens och matråd är bra sätt att få fram sina åsikter framför allt då för att påverka skolsituationen och skolmaten. Jag under mina två mandatperioder upptäckt att det är svårt för elevkåren att driva frågor som rör endast en eller ett fåtal klasser på skolan och det är också svårt för oss som elevkår att gå in och påverka skolmaten. Därför anser jag att skolledningen bör ha regelbundna programkonferens/programråd där rektor får träffa representanter från klasser för att diskutera skolsituationen i just de klasserna. Jag anser också att det bästa sättet för eleverna att påverka skolmaten är genom matråden men också att skolledning här utvecklar denna verksamhet och gör det så bra som möjligt då den i nuläget inte verkar fungera. Skolledningen och elevkåren har under mina två mandatperioden haft regelbundna möten med varandra där olika ämnen har diskuterats. Detta har varit ett bra sätt för respektive parter att samtala med varandra och därför bör detta fortsätta. Nedan följer varför man ska fortsätta med ledningsmöten samt en struktur för hur dessa ska se ut. Ledningsmöten För att föra en dialog med varandra bör representanter från elevkår och skolledning träffas och regelbundet för att diskutera olika typer av frågor. Dessa möten bör vara minst en gång i månaden och omfatta minst en timme för att de frågor som bör tas upp hinns med. Under dessa möten skall den allmänna situationen diskuteras och båda parter ska vara villiga att diskutera detta då 85 % av de tillfrågade i undersökningen att vill ha inflytande över undervisningen, skolsituationen och schemaläggningen. På mötet bör också andra saker som påverkar eleverna diskuteras som skolavslutningar, nyheter som berör eleverna. Enligt undersökningen som gjordes av elevkåren svarar 1/3 av eleverna att elevkåren är ett bra, alternativt det bästa sättet att göra sin röst hörd på. Skolledningens ansvar Skolledningens ansvar är att om eleverna önskar, finnas tillgängliga för möten minst en gång i månaden eller fler om så behövs. Elevkårens representanters ansvar Elevkårens ansvarar för att ta initiativ till möte och göra upp tid och datum för dessa möten. Elevkåren ansvar också för att öppna upp möjligheten för medlemmarna att lyfta frågor som 11

de undrar över. Detta kan göras genom elevkårens sociala medier eller på annat sätt. Elevkåren ansvarar även för att informera skolledningen om kommande evenemang som kommer ske under skoltid exempelvis tävlingar och arrangemang då man kan behöva göra schemaändringar men också för att skolledningen ska få en inblick i elevkårens verksamhet. Gemensamt ansvar Båda parter ansvarar för att läsa klassrådsprotokoll för att fånga upp frågor som eleverna vill lyfta och samtala. Elevkårens roll och fortsatta arbete Under det senaste året har jag sett brister i hur elevkåren arbetar med demokratiarbetet. Det arbete som bedrivs sker mestadels internt inom styrelsen och jag anser för att kunna praktisera riktigt demokrati bör elevkårsstyrelsen överväga att utveckla detta arbete då elevkåren är en demokratisk förening som jobbar för att vara elevernas röst vid möten med högre uppsatta. Jag tror att styrelsen bör fokusera mer på medlemmarnas åsikter och lyfta det och inte fokusera så mycket på styrelsens åsikter. Med detta som bakgrund anser jag att det är upp till styrelsen att utveckla arbetet exempelvis genom stormöten då medlemmarna bjuds in för att säga sitt i vissa frågor, men också för att fungera som bollplank för styrelsen och underlätta arbetet och verkligen jobba efter medlemmarnas mål och önskningar och där med inte bara fokusera på den lilla skala som styrelsen är. Dock har fortfarande styrelsen beslutanderätt med jag anser att medlemmarnas åsikter borde vara med belysta i vissa frågor och beslut som styrelsen tar. Skolledningens roll och fortsatta arbete Grunden i ett välfungerande elevinflytande är en skolledning som intresserar sig för elevernas åsikter. Detta intresse finns redan idag på Älvkullegymnasiet men det kan alltid förbättras. Ledningen bör, som tidigare nämnt utveckla de kanaler som finns idag för inflytande över t.ex. skolmaten och annat. Eleverna bör informeras mer om vilka sätt de kan påverka och det som sägs av eleverna ska inte vara någonting som endast tas upp och sedan glöms bort. Skolledningen bör fortsätta att aktivt kommunicera med elevkåren då man bör vara insatta i den verksamhet som elevkåren bedriver, eftersom det är lättare att förstå sig på någonting man är insatt i. 12

Sammanfattningsvis så vill jag ge både skolledning och elevkår några punkter att arbeta med och fundera över för ett fortsatt och förbättrat elevinflytande. Elevkåren bör: - Decentralisera åsikterna som tas upp med ledningen endast från styrelsen och låta medlemmarna ta mer plats. - Upprätta kanaler eller möten där medlemmarna bjuds in för att diskutera och tycka till om saker som styrelsen anser berör dem i stor utsträckning. Ex, skolkatalog och skolsituationen, helt enkelt saker som bör lyftas med ledningen eller som påverkar medlemmarna i stor utsträckning. - Läsa klassrådsprotokollen för att fånga upp så mycket som möjligt från eleverna. Skolledningen bör: - Använda sig mer av de kanaler som finns för inflytande idag. - Utveckla de kanaler som finns för att de ska fungera på bästa sätt så som programråd/programkonferenser och matråd. - Se till att det regelbundet sker programkonferenser/programråd för alla klasser minst en gång per termin då det är omöjligt för elevkåren att fånga upp alla tankar från alla klasser. - Läsa klassrådsprotokollen för att fånga upp så mycket som möjligt från eleverna. 13

3. Avslutning 3:1 Slutsats Resultatet av detta arbete visar att eleverna anser att de har relativt lågt inflytande över sin skolgång. Resultatet visar också att eleverna önskar ett högre inflytande. Både skolledningen och elevkåren behöver fundera på hur man ska förbättra inflytandearbetet och elevdemokratin på skolan. Elevkåren är nu inte enligt eleverna det bästa sättet för inflytande och detta tyder på att elevkårsstyrelsen bör ta till åtgärder för att förändra detta. 3:2 Diskussion Under arbetets gång har jag fått ändra spår ett antal gånger. Från början var tanken att jag skulle jämföra situationerna på Nobelgymnasiet och Älvkullegymnaiset med varandra men eftersom jag inte fick kontakt med mentorer på Nobelgymnasiet och resultaten kom på villovägar valde jag att strunta i det och bara fokusera på situationen på Älvkullegymnasiet samt att titta på hur elevkåren kan fungera mer demokratiskt och verka för riktigt elevinflytande istället för styrelseinflytande som läget ser ut nu. Jag är nöjd med resultatet och slutsatserna jag har dragit. Resultatet var väntat även om jag hade hoppats på att Elevkåren skulle anses vara ett bättre sätt att nå fram än vad resultaten visade. Jag tycker att jag har nått de mål jag hade satt upp och jag tror att de punkter jag har lagt fram som förbättringar kommer att hjälpa elevkåren och skolledningen till att förbättra elevdemokrati- och inflytandearbetet. Hade jag vetat från början att det skulle bli problematiskt att få kontakt med Nobelgymnasiet hade jag valt att göra arbetet annorlunda. Då hade jag valt att genomföra enkäten på fler klasser, och i fler årskursen för att kunna få en mer verklighetsriktig bild av situationen. Jag hade också valt att göra intervjuer med elevkårsaktiva från andra skolor för att se hur de jobbar för inflytande och demokrati för att se om det kunde appliceras på Älvkullegymnasiet. Min egen elevkårsstyrelse hade också varit en stor tillgång för mig om jag hade vetat om problematiken då vi tillsammans hade kunnat diskutera hur vi som elevkår hade velat att arbetet skulle gå till och inte bara utgått från mig själv. Jag tror att ifall jag hade använt mig av ovanstående metod som metod för arbetet så hade det gett mig ett mer verklighetslikt reslutat på enkäterna men också gett mig ett bredare perspektiv när jag hade tittat på vad som kunde göras för att förbättra inflytandearbetet och elevdemokratin. Jag tror att jag genom så få svar på enkäten kan ha fått ett missvisade resultat samt att jag inte har samlat på mig tillräckligt med information 14

om hur inflytandearbete kan fungera för att kunna ge rättvisa råd till kommande skolledningar och elevkårsstyrelser. Dock anser jag ändå att de punkter jag har lagt fram är punkter där jag har sett brister och är ett första steg framåt för ett förbättrat arbete. 15

4. Bilagor Bilaga 1 första utkastet till enkäten Kön: Man Kvinna Hur mycket inflytande anser du att du har över din skolgång i allmänhet? Markera på skalan där du tycker passar bäst Inget alls 1 2 3 4 Jättemycket Anser du att du har tillräckligt med inflytande över din skolgång? Ja Nej Hur mycket inflytande anser du att du borde ha? Markera ett alternativ 1. Mer än vad jag har nu 2. Mindre än vad jag har nu 3. Jag är nöjd med det jag har nu Vad anser du att du borde ha inflytande över? Markera ett eller flera alternativ 1. Undervisning, skolsituationen och schema 2. Aktiviteter på skolan t.ex. skolavslutningar, shower, tävlingar 3. Skolmaten 4. Annat, På vilket sätt tycker du att det är bäst att göra din röst hörd? 1. Genom elevkår/elevrådet på skolan 2. Samtal med lärare/mentor 3. Programkonferens/programråd med rektor 4. Annat, Övriga kommentarer? Tack för din medverkan! 16

Bilaga 2 andra utkastet till enkäten Kön: Man Kvinna Hur mycket inflytande anser du att du har över din skolgång i allmänhet? Markera på skalan där du tycker passar bäst Inget alls 1 2 3 4 Jättemycket Hur mycket inflytande vill du ha över din skoltid? Markera ett alternativ 4. Mer än vad jag har nu 5. Mindre än vad jag har nu 6. Jag är nöjd med det jag har nu Vad vill du ha inflytande över? Markera ett eller flera alternativ 5. Undervisning, skolsituationen och schema 6. Aktiviteter på skolan t.ex. skolavslutningar, shower, tävlingar 7. Skolmaten 8. Annat, På vilket sätt tycker du att det är bäst att göra din röst hörd? Markera ett eller flera alternativ 5. Genom elevkår/elevrådet på skolan 6. Samtal med lärare/mentor 7. Programkonferens/programråd med rektor 8. Annat, Övriga kommentarer? Tack för din medverkan! 17

Bilaga 3 Slutprodukt Handbok för Elevinflytande och Elevdemokrati Karin Bylund Läsåret 2012-2013 18

Inledning Detta dokument uppkom i samband med mitt Projektarbete läsåret 2012-2013. Dokumentet syftar till att underlätta och förenkla samarbetet för elevkåren och skolledningen. I en undersökning som jag gjorde anser eleverna att de ha relativt lågt inflytande över sin skolgång och med denna undersökning som bakgrund har jag skapat detta dokument. Dokumentet innehåller varför man bör fortsätta vara en elevkår samt ett antal förbättringspunkter för såväl elevkår som skolledning men även en struktur för ledningsmöten. Karin Bylund, ordförande SÄG:s elevkår 2012-2013 19

Vikten av att fortsätta vara elevkår Till att börja med bör vi nog reda ut vad skillnaden är mellan ett elevråd och en elevkår. Ett elevråd består oftast av två representanter från varje klass, rektorer och representanter från lärarkåren. Under dessa möten diskuteras frågor från alla parter men elevrådet är en del av skolans struktur och måste lyssna på vad rektor eller överordnande säger. Ett elevråd är egentligen maktfritt på det sättet då det alltid kommer vara upp till rektor eller överordnad att fatta beslut angående elevernas skolgång. Detta gör att överordnad har total makt över elevrådets pengar och verksamhet och kan väldigt enkelt stryka delar av elevrådets verksamhet. En elevkår å andra sidan står frisstående från skolans struktur som vilken fristående organisation som helst för eleverna på skolan. Elevkåren ansvarar för att föra elevernas talan och finns till för att främja elevernas skolgång på alla sätt. Inte bara genom att samtala med överhuvuden. En elevkårs sätt att arbeta främjar inte bara entreprenörskap hos elever men uppmuntrar också till elevers fria organisation. Elevkår, precis som ett elevråd, finns tillgänglig för alla elever på skolan men det är ett eget val att gå med i elevkåren och där med görs ett aktivt val att faktiskt engagera sig på ett eller annat sätt. Det kan handla om att bara vara stödmedlem för att öka medlemsbidragen eller för att engagera sig mer. Elevkårens representanter välja via årsmötet där medlemmarna röstar fram sina representanter och där med blir de mest lämpade eleverna representanter för elevernas talan där man i ett elevråd tar två eller fler personer ifrån varje klass. På en skola med 40-50 klasser skulle det innebära att man har ett elevråd bestående av drygt 100 elever. Bland dessa elever är garanterat alla inte där för att de brinner för att förbättra skolsituationen för alla elever utan kanske där med andra motiv som att t.ex. missa lektioner. Med en elevvald representant som har själv kandiderat och blivit invald av ett årsmöte är chansen avsevärt mycket större att den personen är en person som besitter stor kompetens inom det här området och som verkligen vill förändra skolsituationen för eleverna Eftersom elevkåren är en fristående organisation innebär det också att elevkåren står som ytterst ansvarig för sin verksamhet. Detta gör att elevkåren har en större bredd i sin verksamhet då skolan inte kan stötta all verksamhet, av värdegrunds skäl eller rent ekonomiskt. En skolledning skulle t.ex. aldrig kunna godkänna en studentfest. Även om studentfester är oerhört uppskattade och skapar en stark vi-känsla och gemenskap för eleverna. Skolledningen har inte heller den ekonomiska friheten som en elevkår har. En elevkår tjänar sina egna pengar genom provision för skolkataloger, studentmössor och andra 20

saker som drar in pengar till verksamheten. Detta gör att elevkåren till skillnad från ett elevråd som styrs av skolledningen kan ha en större bredd i verksamheten för en bättre skolgång och kan lättare genomföra de evenemang som eleverna efterfrågar. 21

Ledningsmöten För att föra en dialog med varandra bör representanter från elevkår och skolledning träffas och regelbundet för att diskutera olika typer av frågor. Dessa möten bör vara minst en gång i månaden och omfatta minst en timme för att de frågor som bör tas upp hinns med. Under dessa möten skall den allmänna situationen diskuteras och båda parter ska vara villiga att diskutera detta då 85 % av de tillfrågade i en undersökning som gjordes i läsåret 2012-2013 att vill ha inflytande över undervisningen, skolsituationen och schemaläggningen. På mötet bör också andra saker som påverkar eleverna diskuteras som skolavslutningar, nyheter som berör eleverna. Enligt undersökningen som gjordes av elevkåren svarar 1/3 av eleverna att elevkåren är ett bra, alternativt det bästa sättet att göra sin röst hörd på. Skolledningens ansvar Skolledningens ansvar är att om eleverna önskar, finnas tillgängliga för möten minst en gång i månaden eller fler om så behövs. Elevkårens representanters ansvar Elevkårens ansvarar för att ta initiativ till möte och göra upp tid och datum för dessa möten. Elevkåren ansvar också för att öppna upp möjligheten för medlemmarna att lyfta frågor som de undrar över. Detta kan göras genom elevkårens sociala medier eller på annat sätt. Elevkåren ansvarar även för att informera skolledningen om kommande evenemang som kommer ske under skoltid exempelvis tävlingar och arrangemang då man kan behöva göra schemaändringar men också för att skolledningen ska få en inblick i elevkårens verksamhet. Gemensamt ansvar Båda parter ansvarar för att läsa klassrådsprotokoll för att fånga upp frågor som eleverna vill lyfta och samtala. 22

Förbättringspunkter Elevkåren bör: Decentralisera åsikterna som tas upp med ledningen endast från styrelsen och låta medlemmarna ta mer plats. Upprätta kanaler eller möten där medlemmarna bjuds in för att diskutera och tycka till om saker som styrelsen anser berör dem i stor utsträckning. Ex, skolkatalog och skolsituationen, helt enkelt saker som bör lyftas med ledningen eller som påverkar medlemmarna i stor utsträckning. Läsa klassrådsprotokollen för att fånga upp så mycket som möjligt från eleverna. Skolledningen bör: Använda sig mer av de kanaler som finns för inflytande idag. Utveckla de kanaler som finns för att de ska fungera på bästa sätt så som programråd/programkonferenser och matråd. Se till att det regelbundet sker programkonferenser/programråd för alla klasser minst en gång per termin då det är omöjligt för elevkåren att fånga upp alla tankar från alla klasser. Läsa klassrådsprotokollen för att fånga upp så mycket som möjligt från eleverna. 23