Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte för fortsatt lärande. Ytterst handlar det om att alla individer får möjligheterna att lyckas i sitt lärande och i sin utveckling, detta i en skola som är inkluderande d.v.s. tillgänglig för alla barn och elever. En elev som känner sig trygg, trivs och är vid god hälsa har goda förutsättningar för att lyckas med sitt lärande och sin kunskapsutveckling. Planen förmedlar en syn på lärande och barn- och elevhälsa som två av varandra beroende processer som påverkar och påverkas av samma generella faktorer. Pedagogens roll är synnerligen viktig och utgör själva navet för barnen och eleverna. Denna barn- och elevhälsoplan har tagits fram i syfte att bidra till en likvärdig och rättssäker skola, en skola som är tillgänglig för alla barn och elever. Dessutom ska planen bidra till att stärka det främjande och förebyggande arbetet. I detta har förskolechef och rektor ett tydligt ansvar. Denna barn- och elevhälsoplan ska även bidra till att underlätta för ett systematiskt, strukturerat arbetssätt som resulterar att verksamheten spar tid och får hög effektivitet. Barn- och elevhälsoplanen är ett styrande dokument för Sundsvalls kommunala förskolor, fritidshem, grundskolor och gymnasium och utgår från nationella styrdokumenten såsom skollag och läroplaner. Barn- och elevhälsans uppgift är att underlätta för barn- och elevers utveckling och lärande mot de nationellt uppställda målen. Barn- och elevhälsoplanen ska utgöra ett stöd och fungera som en ledstång för samtliga medarbetare som arbetar såväl direkt som indirekt med våra barn och elever i verksamheten. Barn- och elevhälsoplanen är ett stöd för verksamheten där uppdraget, värdegrunden, mål, roller, ansvar, rutiner samt arbetsformer ska gå att finna utifrån olika frågeställningar som kan uppstå i barn- och elevhälsofrågor. Planen bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Barn- och elevhälsoplanen kommer att påverka det centrala barn- och elevhälsoarbetet, det lokala barn- och elevhälsoarbetet, det specialpedagogiska arbetet på enheterna, åtgärdsprogrammens utformning, resursfördelning m.m. Därav är det också viktigt att ta till vara på vunna lärdomar och framgångsrika erfarenheter. Tommy Nilsson Skoldirektör 54
Uppdraget elevhälsa I alla möten påverkar vi barns och elevers framtid. Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det handlar om att lotsa barn och elever så att de kommer in i och stannar kvar i den så viktiga livsmatchen. I Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium utgår vi ifrån att barnoch elevhälsa börjar i hela lärmiljön och är en integrerad del av hela skolväsendet för att stödja barns och elevers utveckling mot målen. Således börjar barn och elevhälsa i varje enskilt möte, där den vuxne utgör modell för ett värdigt och respektfullt bemötande och därigenom gestaltar värdegrunden. Ett möte som garanterar rättigheter, möjligheter och allas lika värde. Mötet sker i klassrummet, kapprummet, i korridoren, i matsalen, på skolgården och i nära samarbete med eleven och vårdnadshavaren. I alla möten ska samtliga barn och elever uppleva en begriplig och tillgänglig lärmiljö där delaktighet och gemenskap frodas. Vardagen i förskolan/skolan ska även vara hanterbar och meningsfull för att barn och elever ska kunna utveckla sin fulla potential och nå utbildningens mål. Sålunda vilar både ett ansvar på och en möjlighet för samtliga medarbetare att lotsa barn och elever i en tilltro till livet där förhoppningen om framtiden är självklar. Hälsofrämjande normer och värden Genom att vi ser oss själva som modeller så tar vi varje tillfälle i akt att omsätta värdegrundens intentioner i den praktiska vardagen. När var och en av oss förvaltar uppdraget att gestalta normer och värden i vardagens alla praktiska situationer bygger vi ett stabilt fundament. Där är samtliga led av avgörande betydelse: politiker, förvaltningsledning, förskolechefer och rektorer, den enskilde medarbetaren. Således är var och en av oss en förutsättning för att omvandla kulturen och verksamheten i en alltmer inkluderande riktning. Genom denna kulturomvandling motverkar vi aktivt kränkningar, trakasserier och diskriminering. Att aktivt arbeta för goda normer och värden innebär också att vi skapar en viktig grund att hantera de påfrestningar som uppstår i vardagsarbetet. Desto mer vi talar om och lever efter goda normer och värden i vardagens alla situationer ju högre blir barn- och elevhälsokvaliteten. Barn- elevhälsa och lärmiljöer Grundfokus i barn- och elevhälsa är att skapa en god lärmiljö och en positiv lärandesituation för att alla barn och elever ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Barn- och elevhälsoarbete ska främst vara hälsofrämjande och 55
förebyggande. Pedagogens roll, funktion och relation till eleven är själva navet i detta. Pedagogernas kunskaper ska tas tillvara och utvecklas utifrån situationer som uppstår i vardagen. Det bygger på att tid för möten avsätts där analyser och kartläggning kring situationer kan ske kring i hur man gör lärmiljön tillgänglig för samtliga barn och elever i verksamheten. Genom mötesformer och metodik som främjar ett nyfiket och utforskande förhållningssätt får vi detta att ske. Rektors ansvar Rektors utmaning är att skapa förutsättningar för den enskilde pedagogen och arbetslaget att organisera så att lärmiljön är tillgänglig för samtliga barn och elever. Rektor har det yttersta ansvaret för att initiera, samordna, leda och delta i kontakten med elevhälsans medicinska, sociala, psykologiska funktioner och specialpedagogiska kompetens. Rektor möjliggör att dessa funktioner och kompetenser tillvaratas och bidrar med ett tvärprofessionellt perspektiv som vävs in i skolans vardagsarbete som handlar om barn- och elevers utveckling och lärande mot kunskapsmålen. Pedagogens ansvar Pedagogens utmaning är att sätta fokus på barn och elevers styrkor och se på barnet med friska ögon, anpassa pedagogiken till barnet och inte barnet till pedagogiken. Sålunda individualiserar, anpassar och organiserar pedagogen lärmiljön/undervisningen så att verksamheten blir tillgänglig för samtliga barn och elever. Att främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande Hälsofrämjande och förebyggande barn- och elevhälsoarbete innebär att skapa en skola som ger organisatoriska förutsättningar för medarbetare, barn- och elevers möjligheter till lärande och utveckling. Såväl hälsofrämjande som förebyggande barnoch elevhälsoarbete kräver att rektor organiserar och skapar utrymme för medarbetarna att kunna analysera mönster, utvärdera åtgärder och betrakta insatser över tid för att rikta insatserna i en allt mer främjande och förebyggande riktning. Hela skolmiljön beaktas i barn- och elevhälsoarbetet d v s skolgård, rastverksamhet, korridorer, toaletter, uppehållsrum, omklädningsrum. Barn- och elevhälsoarbetet förutsätter även att vi samtalar om samspel och relationer i vardagen. Den ledande hälsofrämjande faktorn i ett barn- och elevs utveckling är när det lärande samspelet frodas. Detta förutsätter att medarbetarnas kunskaper tillvaratas och utvecklas allt ifrån om hur ett gott samspel utvecklas och bibehålls, hur man undanröjer hinder och framförallt stimulerar ett lärande samspel. Således är dessa inslag centrala i barn- och elevhälsoarbetet. 56
Fyra olika perspektiv på elevhälsa Elevhälsan perspektiv/inrikt ning Patogent (vård) Salutogent (hälsa) Generella insatser på grupp- eller organisationsnivå Särskilda insatser på individnivå Förebyggande insatser - reaktivt arbete riktat mot riskgrupper Figur1. s. 27 Tidskriften: Elevhälsa 1 11-12 Nya skollagen samverkan, sekretess, dokumentation. Den nya elevhälsans möjligheter och utmaningar, Gunilla Guvå Utredning av barnet, remisser, diagnoser (praktik) Hälsofrämjande insatser - proaktivt arbete för alla elever (retorik) Åtgärdsprogram, med fokus på vilket pedagogiskt stöd eleven är i behov av. Stöd till lärare/ konsultation/ handledning Elevhälsouppgifter för skolans verksamhet Elevhälsans inriktning Förebyggande insatser Hälsofrämjande insatser Generella insatser på grupp- eller organisationsnivå Särskilda insatser på individnivå Fig.2.s.30 Tidskriften: Elevhälsa 1 11-12 Nya skollagen Samverkan,,sekretess, dokumentation Den nya elevhälsans möjligheter och utmaningar, Gunilla Guvå Tidig identifiering och upptäckt samt insatser då elever ex. uppvisar -Tidig normbrytande beteenden -Sen ankomst -Läs- och skrivsvårigheter -Kamratproblem -Svårigheter att hantera misslyckande - Bristande motivation/ fokusering Utredningar utifrån frågeställning om eleven är i behov av särskilt stöd/insatser, som ex -Särskolan -Åtgärdsprogram Anmälan till socialtjänst t.ex. -Ogiltig skolfrånvaro -Misstanke om att barn far illa -Skolan som lär -respektive omvårdnadsmiljö -Organisationsklimat -Ledningsstöd -Värdegrundsfrågor Utarbetande av åtgärdsprogram i samarbete med lärare/arbetslag i syfte att undanröja det som hindrar barnet i dess lärande och utveckling. Stöd till lärare/arbetslag genom handledning/konsultation Tidskriften: Elevhälsa 1 11-12, Gunilla Guvå 57
Roller och funktioner i elevhälsoarbete En framgångsrik skoltid är en av de viktigaste skyddsfaktorerna sett i ett livsperspektiv. Därav är det av yttersta vikt att förskolans/skolans inre arbete och organisation med elevhälsofrågor är tydligt kända för alla medarbetare. Eftersom elevhälsa främst ska vara hälsofrämjande och förebyggande ligger tonvikten på detta arbete på alla arenor i organisationen. Vid åtgärdande arbete på individnivå är utgångspunkten hur verksamheten genom att undanröja hinder utformas och möjliggör tillgänglighet för alla elever. Analys och kartläggning oavsett om den sker av pedagogen, arbetslaget, specialpedagogen, övriga barn- och elevhälsomedarbetare är förankrade i det synsätt på lärande och utveckling som skolan har och utgår från följande fem grundprinciper. Princip 1 - Delaktighet och gemenskap (inkludering) Medarbetarnas utgångspunkt är elevers rätt att vara en del i den sociala gemenskapen med sina olikheter, styrkor, svårigheter och skiftande behov, vilka ses som möjliga tillgångar i verksamheten. Princip 2 - Vilket är behovet? Medarbetarnas utgångspunkt är att behovet uppstår mellan eleven och den lärandemiljö han/hon befinner sig i under skolvardagen. Frågeställningar formuleras, analys, kartläggning, utredning sker och åtgärdsprogram utformas utifrån detta synsätt. Princip 3 - Vilket är nästa utvecklingssteg? Medarbetarna tar reda på vad eleven behöver nu, inom den närmaste framtiden och för lusten att lära i ett livslångt perspektiv. Genom en förståelse för elevens nästa och möjliga utvecklingssteg och hur stödet behöver se ut formas verksamheten runt eleven. Princip 4 - Optimistisk och salutogen Medarbetarna har höga förväntningar på eleverna utifrån en grundsyn att alla elever har ett kommande utvecklingssteg att ta. Tonvikten ligger på att tillvarata friskfaktorer och se hur nyttjandet av dessa möjliggör ytterligare utveckling och lärande. Kartläggningar, utredningar, observationer, analyser, IUP och åtgärdsprogram sätter fokus på aktuell och begynnande utveckling samt vilket stöd verksamheten behöver erbjuda för att bidra till elevers utveckling och lärande. Princip 5 Situationer i lärmiljön Kartläggning, utredning, observationer och analys utgår från de situationer som uppstår i vardagen, hur dessa konkret och specifikt sätt kan förstås och möjliggöra meningsfull förändring i verksamheten för elevers utveckling och lärande. Rektor Ansvaret för att göra verksamheten tillgänglig för samtliga elevers utveckling mot utbildningens mål vilar på rektor. Rektor ansvarar för att organisera ett fungerande lokalt elevhälsoarbete inom sin verksamhet som stöd för detta arbete. Rektor ombesörjer att enskilda pedagoger, arbetslag samt övriga elevhälsomedarbetare har forum att mötas där väl avvägda framåtsyftande samtal sker, beslut tas och åtgärder 58
utformas som tar sin utgångspunkt i de 5 grundprinciperna och vars resultat ska utmynna i elevers livslånga lust att lära. Pedagogen - arbetslaget Det är i de vardagsnära situationerna i hela lärandemiljön barn- och elevhälsofrågor uppstår. I de arbetsuppgifter och utmaningar pedagogen möter i vardagssituationer med barn/elever ska arbetslagets samlade erfarenhet nyttjas vid analys. Det är i arbetslaget det primära stödet finns. Arbetslaget har två gemensamma uppgifter dels runt lärandeuppdraget och dels runt barn- och elevhälsouppdraget. Arbetslaget ansvarar för att regelbundet ta upp elever i behov av stöd som riskerar att inte nå kunskapsmålen eller visar andra svårigheter i sin skolsituation, skyndsamt anmäla detta till rektorn som ser till att starta en utredning av situationen runt dessa elever. Elevens egen berättelse om sin verklighet ska tillvaratas som en av de viktigaste delarna i utredningen. Vårdnadshavaren ska erbjudas möjlighet att bidra med sina synpunkter. Samråd ska ske med elevhälsomedarbetare vid analys om rektor inte bedömer det som obehövligt. Genom att tid kontinuerligt avsätts för reflektion i arbetslaget med fokus på hur lärmiljön görs tillgänglig för verksamhetens alla barn/elever skapas förutsättningar för utveckling och lärande för pedagogerna, vilket i sin tur återverkar på barn och elever och deras utveckling och lärande. Lokal elevhälsa - Barn- och elevhälsomöte Till stöd för pedagogen och arbetslaget ska ett barn- och elevhälsoteam finnas på respektive skola för att komplettera arbetslagets analys då situationer behöver belysas utifrån flera perspektiv. Det lokala barn- och elevhälsoteamet träffas regelbundet där rektor ansvarar för att organisera, leda och fördela arbetet. I det lokala elevhälsoteamet ingår rektor, ansvarig pedagog, specialpedagogisk kompetens och skolsköterska. Dessa funktioner syftar till att bidra till tvärprofessionell analys runt de barn- och elevhälsofrågor som uppstår i de vardagsnära situationerna i hela lärmiljön. Vid lokalt barn- och elevhälsoarbete ska även finnas tillgång till centralt- eller områdesvis organiserade funktioner; studie- och yrkesvägledare, skolläkare, psykolog, kurator, logoped samt annan pedagogisk spetskompetens. Dessa funktioner syftar till att bidra till tvärprofessionell analys runt de barn- och elevhälsofrågor som uppstår i de vardagsnära situationerna i hela lärmiljön. Elevens egen berättelse om sin verklighet ska tillvaratas som en av de viktigaste delarna i det lokala barn- och elevhälsoarbetet. Vårdnadshavaren ska erbjudas möjlighet att bidra med sina synpunkter. Central elevhälsa Den centrala elevhälsan är en förvaltningsgemensam enhet där särskilda kompetenser som skolläkare, psykolog, socionom, logoped, dels specialpedagoger 59
samt pedagoger med olika spetskompetenser ingår. Denna enhet bistår rektor med att ge ett tvärprofessionellt perspektiv på elevers utveckling och lärande mot utbildningens mål. Den centrala elevhälsans uppdrag är att arbeta främst främjande och förebyggande. I individuellt inriktade och åtgärdande insatser arbetar den centrala elevhälsan med fokus på hur verksamheten kan undanröja hinder för elevers utveckling och lärande. Samarbete - Samverkan Elever gynnas alltid av ett positivt samarbete mellan skolan och vårdnadshavare i frågor som rör eleven. Ibland är livssituationen sådan för elever att samverkan behöver ske med andra aktörer och kompetenser än vad skolan på egen hand kan erbjuda. Exempel på andra aktörer och kompetenser finns hos socialtjänsten, barnhälsovården, barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomsneurohabiliteringen. Vid samverkan ansvarar rektor för att tydliggöra ansvarsfrågan, utveckla rutiner för att dela information, underlätta för möten med samverkande parter och stimulera kunskapstillväxten för att lära och förbättra livssituationen för eleven. Rektor ansvarar för att vidmakthålla skolans uppdrag gentemot eleven samtidigt som samverkan sker. 60
Verksamheten ska vara tillgänglig för alla barn och elever 61
(Detta är en bild av den digitala elevhälsoplanen, där varje löv kommer att vara klickbart för mer information och stöd under respektive rubrik.) 62