Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Surahammar Camilla Bogarve

Supported Employment är en arbetsrehabiliteringsmodell. Vanligt arbete på vanliga arbetsplatser med stöd för personer med svåra funktionsnedsättningar

Global utveckling inom psykiatrisk rehabilitering Enighet kring att det övergripande syftet med psykiatrisk rehabilitering är stödja individuell återhämnting Fokus på arbete Ökad medvetenhet om hur den traditionella formen för rehabilitering, Train and place fungerar sämre än den senare, Place and train

Följande kännetecknar Supported Employment Place and Train modell Vänder sig till personer med funktionsnedsättning/hinder Utgångspunkt i att alla kan bidra med något Målet är arbete på öppna marknaden Målet är ett arbete med lön Individuellt stöd så länge personer önskar och behöver

Jämförelse mellan två modeller Train and place Medicinskt perspektiv Experter bedömer arbetsförmågan Förberande rehabilitering innan personer kommer dit han/hon önskar Olika experter i förhållande till var personen befinner sig i sin process Ofta tidsbegränsat stöd Place and train Återhämtningsperspektiv Klienten bedömer själv Samma arbetsspecialist/coach finns med genom hela processen från ax till limpa Stöd så länge personen behöver och vill ha

Lågt ställda förväntningar Förväntningarna på, vad personer med psykisk sjukdom kan klara av, blir lågt ställda när professionella i huvudsak fokuserar på sjukdomssymtom och hur dessa kan hanteras. Istället för att se hela den potential som personen har. Kramer, Gagne, 1997

Några myter från det förgångna Allvarlig psykisk sjukdom är livslång Diagnos, symtom och funktionsnedsättningar ger information om återhämtningspotential Sjukdomsinsikt är avgörande och det första steget i återhämtning Det är viktigt att personer med psykisk sjukdom inte utsätter sig för belastning

Ett socialpsykiatriskt dilemma? Individen går in i väggen En individ söker hjälp Psykiatri Socialpsykiatri Samhällsliv Vi har ambitionen att återföra individen till ett liv i samhället En vägg av negativa attityder Rosenberg, 2009

Negativa effekter av arbetslöshet Ökat missbruk Ökad fysisk ohälsa Ökad psykisk ohälsa Förlust av självkänsla Förlust av sociala kontakter Alienation och apati Warr, 1987

Återhämtning En möjlighet för alla eller bara för några få lyckligt lottade? Återhämtning är en djup personlig och unik förändringsprocess som kan omfatta nya attityder, värderingar, känslor, mål och roller. Det är ett sätt att leva ett tillfredsställande, hoppfullt och konstruktivt liv även inom ramen för de begränsningar som sjukdomen ger. Det innebär att skapa ny mening sitt liv och om att växa förbi den katastrof sjukdomen kan ha åsamkat. Anthony, 1993

Ibland är vi rädda för att vi ska inge falskt hopp! Det innebär en stor risk att förmedla en falsk bild av att det inte finns något hopp. Daniel Fisher psykiatriker med egen erfarenhet

Följande omnämns ofta som sådant människor med psykisk ohälsa återhämtar sig ifrån Förlust av självkänsla och hopp Förlust av makt och kontroll över det egna livet Ensamhet, isolering och förlust av relationer (ex. vänner) Förlust av värderade roller och miljöer (ex. skola eller arbete) Negativa attityder från omgivningen (privat och professionell) Stigma, diskriminering och utanförskap Trauman Självmedicinering och beroende av alkohol och droger Sjukdomen och den medicinska behandlingen Ershammar, Bogarve, 2012

Vinster med arbete Ökad inkomst Stärkt självförtroende Ökad livskvalitet och empowerment Reducerade sjukdomssymtom Arns,1993, 1995, Bond, 2001, Fabian, 1989,1992, Mueser, 1997, Van Dongen, 1996, 1998, Bejerholm, 2012

NYA PERSPEKTIV Vi måste ifrågasätta perspektivet att människor med psykisk ohälsa kan skaffa sig ett liv först efter att man blivit fri sina sjukdomssymtom. Davidsson, 2009

En självald process Återhämtning är det människor som drabbats av psykisk ohälsa gör. Återhämtning innebär ofta återupptagning av värderade roller och lärande av nya attityder och färdigheter. Rehabilitering är det professionella gör för att stödja lärande, rollövergångar och delaktighet i önskade sammanhang och därmed individuell återhämtning. Gagne, 2004

Vad vill man ha? Människor med psykisk ohälsa varken efterfrågar eller vill bli förändrade. Vad man vill är att få hjälp att hantera och leva med och återhämta sig ifrån sin sjukdom i så hög grad som möjligt. Davidsson, 2009

Resurser i ett samhällsbaserat stöd för personer med psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Rättighetsskydd Case mangement Behandling Krisintervention Självhjälp Kamratstöd Personen Rehabilitering Livskvalitet Fysisk hälsa Grundläggande stöd

Syfte med psykiatrisk rehabilitering Att hjälpa människor med psykiska funktionsnedsättningar att öka sin kompetens så att de kan bli framgångsrika och tillfredsställda i miljöer de själva valt för boende, studier, arbete och/eller socialt umgänge, med minsta möjliga professionella insatser. Anthony, Farkas, 1989

Den psykiatriska rehabiliteringsfilosofin Personer med psykiska funktionsnedsättningar kan öka sin kompetens och kan behöva hjälp att utveckla nya färdigheter och få tillgång stöd för att klara rollövergångar och inta önskade roller. Anthony, Cohen, Farkas, Gagne, 2002

Min egen verktygslåda Psykiatrisk rehabilitering syftar till att öppna samhällets dörrar och hjälpa människor att lära sig leva sitt liv och utveckla ett livskoncept. Anthony, Cohen, Farkas, Gagne, 2002

Principer Supported Employment IPS 1. Vanligt arbete är målet 2. Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta 3. Integrerat i det kliniska psykiatriska teamets arbete 4. Klientens preferenser, intresse och val är viktiga 5. Bidragsrådgivning och ställningstagande till ekonomi i ett tidigt skede 6. Arbetssökandet inleds snabbt 7. Systematisk utveckling av arbetsplatser 8. Tillgång till kontinuerligt stöd som inte är tidsbegränsat

1. Vanligt arbete är målet Verksamheter som erbjuder IPS utgår från att lönearbete är ett uppnåbart mål för personer med omfattande psykiska funktionshinder.

2. Lämplighet baseras på individens vilja att arbeta Personer exkluderas inte till följd av sjukdom, missbrukshistorik, grad av funktionsnedsättning eller bakgrund.

3. Integrerat del i det psykiatriska teamets arbete Arbetscoacher/specialister deltar i det psykiatriska teamets arbete.

4. Klientens preferenser, intresse och val är viktiga Arbetsspecialisten utgår från personens egna önskemål och val istället för professionellas bedömning.

5. Personlig ekonomisk rådgivning Rådgivning kring ekonomi och bidrag samt ställningstagande i ett tidigt skede.

6. Arbetssökandet inleds tidigt Arbetssökandet, första kontakten med en arbetsgivare inom en månad i syfte att stödja personen att få arbete så snart som möjligt istället för att förlänga tiden genom bedömning, träning och rådgivning.

7. Systematisk utveckling av arbetsplatser Arbetscoachen bygger upp ett nätverk av arbetsgivare baserat på klienters önskemål och intressen och arbetar systematiskt med att skapa relationer med lokala arbetsgivare.

8. Tillgång till kontinuerligt stöd som inte är tidsbegränsat Individuellt stöd så länge personen önskar och behöver.

Fidelity / programtrohet Mätning var 6:e månad Intervjuer med brukare, coacher, case managers/kontaktpersoner, samarbetspartners som FK o AF, enhetschefer mfl. Högre poäng = bättre resultat

Programtrohet, vad mäts? Personal Organisation Service 115-125 100 114 74 99 73 mindre Exemplarisk programtrohet God programtrohet Rimlig programtrohet Inte Supported Employment/IPS

Detta visar forskning Egenskaper hos klienten har mycket liten inverkan på resultatet (Bond et al, 1995, 1997, 2001; Catty et al, 2008) Det finns inget samband mellan psykiatrisk symtomatolgi, funktionsnedsättningar och resultat. (Anthony,1984, 1995) De flesta studier visar inga samband mellan anställning, diagnos, funktionshinder och sociala färdigheter (Drake et al, 1994, 1996, 1999; Bond et al, 1995, 1997, 1999,2001, Catty et al 2008) Det finns ett samband mellan slutenvårdsvistelse och resultat vad gäller arbete, orsaken är inte klarlagd Tidigare arbetslivserfarenhet har positiv inverkan på resultat, men motivation och drivkraft verkar vara viktigare

Supported Employment Forskning - USA 40 60% fick arbete jämfört med 20% kontrollgruppen (Bond) 55 % fick arbete jämfört med 34% kontrollgrupp (Cook, 2005) Supported Employment ökar möjligheterna till arbete för personer med psykiska funktionsnedsättningar - tre gånger större chans (Anthony, Cohen, Farkas, Gagne, 2002)

Competitive Employment Rates in 14 Randomized Controlled Trials of Individual Placement and Support 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 96 NH 10 AL 07 IL 04 CT 08 HK 10 CA 08 AUST 06 SC 99 DC 08 CA 07 EUR 06 QUE 10 HOL 02 MD IPS Control Control 2 Becker, 2011

Den europeiska studien IPS var mer effektivt på alla sex platser på alla arbetsrelaterade punkter: Anställningsdagar Timmar arbetade Period då man upprätthöll arbete Andra faktorer Drop-ut Återinläggning i slutenvård Burns, Catty, Becker, Dracke, Fioritti, Knapp, Lauber, Rössler, Tornov, Busschbach, Withe, Wiersma, the EQOLISE Group, 2008

Resultat IPS Malmö Hög fidelity Integrerad del i den psykiatriska öppenvården 26% / 8% anställning på öppna marknaden 42% / 4% praktik 5% / 2% volontärarbete 10% / 6% studier Högre skattad livskvalitet i IPS gruppen från början och ännu mer vid 18 månaders uppföljningen. Ökad upplevd egenmakt och empowerment (inte vid 6 månaders uppföljningen men efter 18 månader) Bejerholm, 2011

Resultat IPS Umeå och Skellefteå Fair (medel) fidelity Inte en integrerad del i psykiatrin 30% ute i arbete eller utbildning 15% saknade sysselsättning 25% drop out avslutade IPS-programmet Markström, 2011

Implementeringssvårigheter Vad kostar dessa hinder och omvägar? Det förekom en mängd krockar mellan IPSprinciperna och det svenska systemet. Frustrerande för jobbspecialisterna kollision mellan olika paradigm FK/AF:s utredningar förlängde IPS-processen IPS - Arbetsspecialisterna fick i hög utsträckning arbeta med att förmedla kunskap och motivera kollegor Attitydfrågor hos kollegor var det svåraste hindret inte systemhinder Bejerholm, 2011

Vi tänker inte jobb Tradition - frisk först Fokus på sjukdom, symtom och andra svårigheter Inom psykiatri/socialpsykiatri så skapar vi mysiga, bekväma arbetsplatser det finns en ovilja att arbeta på okända arenor ute i samhället Trappstegstänkande personen måste anpassa sig till våra system Arbetslöshet Det finns ju inte ens arbete till friska, välfungerande Arbetsförmågebedömning utan matchning Fokus på sysselsättning, oavlönat arbete, praktik i fokus Dålig kunskap och begränsad kontaktyta med arbetsmarknaden Bristande metoder för att matcha och sälja in klienten till arbetsgivare Otydlig ansvarsfördelning inom rehabiliteringsområdet