Melleruds kommun Budget 2011 2012-2013 Till Kf
Melleruds kommuns politiska organisation 1
Budget 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Budgetprocessen 2011 3 Omvärld 4 Finansiell analys 6 Resultatbudget 11 Finansieringsbudget 12 Balansbudget 13 Personalekonomisk budget 14 Kommunfullmäktige 16 Överförmyndare 16 Kommunstyrelsen administrativa förvaltningen 18 Kommunstyrelsen samhällsbyggnadsförvaltning 20 Byggnadsnämnden 22 Kultur och Utbildningsnämnden 23 Socialnämnden 27 Specifikation skatter och statsbidrag 31 Investeringsverksamheten 32 Vision 33 Övergripande inriktningsmål 2
Budgetprocess Budget 2011 Budgetprocessen för 2011 Kommunstyrelsens arbetsutskott tillika budgetberedning har givit kommunchefens ledningsgrupp följande arbetsdirektiv: Kostnadsnivån ska sänkas med 6 mkr vilket motsvarar minskade finansieringsförutsättningar utifrån minskad befolkning. Detta motsvarar en ungefärlig resultatnivå på 1% av intäkterna från skatter & bidrag. Investeringsutrymmet ska vara i nivå med avskrivningsnivån. Skattesatsen ska vara oförändrad. Inriktningsmål utifrån Vision Budgetförslaget har den 8 april presenterats av kommunchefens ledningsgrupp för kommunstyrelsens arbetsutskott, nämndernas presidier samt representanter för kommunfullmäktiges partigrupper. Tjänstemannaförslaget har därefter överlämnas till kommunfullmäktiges partigrupper och nämnder. Partigrupperna och nämnder har överlämnat sina synpunkter till kommunstyrelsens arbetsutskott den 4 maj. Kommunstyrelsens arbetsutskott fattade den 18 maj beslut om förslag till budget. Förslaget till beslut innebär att finansieringsförutsättningarna i prognos 1 för år 2010 används som grund. Förslaget innebär en kostnadsminskning som är 735 tkr lägre än tjänstemannaförslaget. Kommunstyrelsen fattade beslut om förslag till budget den 2 juni.. Kommunfullmäktige planeras fatta beslut om budget den 16 juni. Efter kommunfullmäktiges beslut om budget vidtar nämndernas internbudgetarbete. Fackliga förhandlingar ska genomföras. Den 27 november ska förvaltningarnas detaljbudgetar vara klara. 3
Budget 2011 Omvärld Omvärld Befolkning Antalet invånare i Melleruds kommun sjunker, de senaste 10 åren har antalet sjunkit med 600 personer. Minskningen beror i första hand på negativt födelsenetto, dvs det föds färre än vad som avlider. Budgeten för 2011 och planåren är grundade på en fortsatt minskning av antalet invånare. 11000 10500 10000 9500 9000 8500 8000 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Arbetsmarknad Andelen som står utanför arbetsmarknaden har ökat. Melleruds kommun har haft en sämre utveckling än snittet i riket. Andelen ungdomar som står utanför arbetsmarknaden har fördubblats. Öppet arbetslösa samt i åtgärder Samtliga Riket - april 2010 6,8% Mellerud - april 2010 9,0% Ungdomar Riket - april 2010 10,5% Mellerud - april 2010 12,2% Samtliga Riket - april 2009 5,6% Mellerud - april 2009 6,6% Ungdomar Riket - april 2009-8,7% Mellerud - april 2009 13,5% Svag arbetsmarknad ger klent skatteunderlag Som en konsekvens av den mycket svaga sysselsättningsutvecklingen under slutet av 2008 och 2009 dämpades skatteunderlagstillväxten markant 2009. Till följd av det svaga arbetsmarknadsläget blev dessutom löneökningstakten betydligt lägre än året innan. Detta motverkades endast till mindre del av ökande arbetslöshetsunderstöd. I år verkar visserligen sysselsättningsfallet ha upphört, men löneökningstakten ser ut att avta ytterligare. Dessutom påverkas skatteunderlaget av att balanseringsmekanismen i det allmänna pensionssystemet har utlösts, vilket håller tillbaka pensionsinkomsterna och skatteunderlaget flera år med början i år men har motsatt effekt längre fram. Skatteunderlagstillväxten ser ut att bli skral ytterligare ett par år eftersom läget på arbetsmarknaden förbättras relativt långsamt, med måttlig sysselsättningsökning samt låg löneökningstakt som följd. Efter hand som omvärldskonjunkturen förbättras kan även exportefterfrågan väntas öka och investeringsbehoven tillta. Det blir då bättre fart på svensk ekonomi. 4
Budgetprocess Budget 2011 Från och med år 2012 blir skatteunderlagstillväxten därför starkare. Till detta bidrar såväl konjunkturåterhämtningens starka sysselsättningsutveckling som den tilltagande löneökningstakt detta leder till och snabbare ökning av pensionsinkomsterna än åren närmast innan. I reala termer ökar skatteunderlaget mycket marginellt mellan 2008 och 2011, för att därefter ta lite bättre fart. (källa: SKL Makronytt 2-2010) Budgetförutsättningar/antaganden Skatteunderlagsförändring Procentuell förändring % 2009 2010 2011 2012 2013 SKL dec 1,2 0,9 2,1 3,1 3,6 SKL feb 1,4 1,7 1,9 3,8 4,6 Vp april 1,0 1,9 3,3 4,1 4,4 SKL april 1,5 1,4 2,4 4,0 4,5 SKL aug Vid beräkningarna av framtida finansieringsförutsättningar används en skattekraftsprognos från Sveriges kommuner och landsting. Den prognos vi använt oss av är SKL prognosen för april: Melleruds kommun - framtiden Skatteintäkterna har sjunkit till följd av lågkonjunkturen samt pga minskad befolkning, inflationen är högre, den senaste (februari) uppgiften för senaste tolvmånadersperioden var en inflationstakt på 0,9 %. I budget för 2011 är ingen inflationskompensation medräknad. Den inflation som eventuellt uppstår, blir ett motsvarande krav på sänkta kostnader. Räntan är rekordlåg men förväntas öka. Kommunens lån har varierad räntebindningstid i enlighet med kommunens finanspolicy, en ränteförändringarna slår inte fullt ut, en snittränta på 3,15 % har använts. Regeringen har i sitt stimulanspaket sänkt företagens arbetsgivaravgifter. Effekten för kommunen är en minskad kostnad på 3,3 mkr. Löneförhandlingarna för år 2010 och 2011 pågår. De kända avtalen ger ca 3,5 % i löneökning för 2010-11. De föreslagna kostnadssänkningarna innebär en minskning av personal. Vi bedömer att en schabloniserad personalkostnadsökning på 1,5 % inte är orimlig. åren 2012 och 2013 ser bekymmersamma ut, ytterligare kraft måste läggas på denna planering för att uppnå tillfredställande resultat. Den minskande befolkningen är ett orosmoln, men även förändringen i den demografiska strukturen, fler invånare i de åldersgrupper som i större utsträckning efterfrågar omsorg och färre i arbetsför ålder. Aktuell befolkningsprognos har framtagits, denna har legat till grund för beräkning av behov inom omsorgerna, skola samt påverkat finansieringsförutsättningarna. En bedömning har gjorts att antalet invånare fortsätter att minska, antalet invånare bedöms vara 9 018 den 1 november 2011. Invånarantalet 1 april 2010 var 9 240. Det innebär att Mellerud tappat 21 invånare på tre månader, vilket är en lägre minskning än för samma period 2009 (-68 inv.). Antalet invånare är väsentligt för kommunens finansiering. 1995 hade Mellerud 10 500 invånare. Hade Mellerud haft 10 500 invånare 2011, hade kommunens finansieringsförutsättningar varit drygt 50 mnkr bättre. 5
Budget 2011 Budgetprocess Fördelningsförutsättningar Kostnader och intäkter är schablonmässigt uppräknade med: Intäkter: 0,0% Löpande kostnader: 0,0% Personalkostnader: 1,5% Eventuella kostnadsökningar utöver den schablonmässiga uppräkningen ska inrymmas inom budgetförslaget. I den inledande fördelningen har förvaltningarna tillförts medel för ökade interna kostnader avseende städ, kost och hyra. Därutöver föreslås: Förvaltning Förslag till ramförändring tkr Ks adm -200 Ks Samhällsbyggnads* -1 000 BN Samhällsbyggnad 0 Kultur- och utbildning -2 500 Socialtjänst 0 Summa -3 700 *av dessa påverkar 800 tkr ramarna för SN och KUN utöver det belopp som angetts Affärsverksamheterna, Va och renhållning förutsätts ha full kostnadstäckning med avgifter. Nämndernas kommunbidrag Nämnd/Styrelse Bokslut 2009* Budget 2010 Budget 2011** 2012 2013 Kommunfullmäktige 1 187 1 368 1 364 1 378 1 400 Kommunstyrelsen 65 206 64 155 63 285 64 180 65 717 Byggnadsnämnd 1 635 1 592 1 592 1 630 1 676 Kultur och utbildningsnämnden 184 997 181 533 179 519 181 644 184 315 Socialnämnden 205 065 203 648 204 387 207 997 212 143 Ej fördelade personalkostnader -6 557-5 489-5 842-6 129-6 959 Interna poster 28 079 28 499 28 499 28 499 28 499 Avskrivningar -14 657-16 818-16 818-16 818-16 818 Tilläggsbudget 1 422 Verksamhetens nettokostnad 434 239 447 526 443 264 451 277 460 528 * Resultat, ** Den exakta fördelningen av resurser mellan nämnderna kan först ske efter avstämning av detaljbudgetens interna poster. erade investeringar mm 6
Finansiell analys Budget 2011 Finansiell analys Budgeterat resultat Budgetförslaget beräknas ge ett resultat på 10,9 mkr. Resultatet understiger Kommunfullmäktiges långsiktiga resultatmål, 13,7 mkr. Resultatnivå Det långsiktiga målet för resultatet andel av intäkterna från skatter och bidrag är 3 procent. Budgetförslagets resultat uppgår till 2,4 %. åren 2012 och 2013 uppnår en lägre nivå. Åtgärder för att minska kostnader / öka intäkter krävs under budgetåret för att uppnå ett ekonomiskt hållbart resultat. Nettokostnadsandel % Bokslut 2009 Budget 2010 Prognos 2010 Budget 2011 2012 2013 Verksamheten 93,1 93,9 93,1 93,1 93,6 93,7 Avskrivningar 3,3 3,7 3,6 3,7 3,6 3,6 Finansnetto 2,0 0,7 0,5 0,8 0,9 0,9 Resultat 1,6 1,7 2,7 2,4 1,9 1,8 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter, avgifter och specialdestinerade statsbidrag täcker verksamhetens bruttokostnader med 17,4 procent. I budgetberäkningarna ingår ingen generell ökning av intäkterna. Anledningen är att det finns små möjligheter att påverka verksamhetens intäkter, t ex statsbidrag, maxtaxor etc. Verksamhetens kostnader Verksamhetens bruttokostnader uppgår till 537 mnkr. I de generella antagandena utgår budgetfördelningen för en inflationstäckning på 0 procent och en personalkostnadsökning på 1,5 procent. Den faktiska fördelningen av budgetens kostnader och intäkter är helt klar först när nämndernas internbudgetar är klara. Affärsverksamhet Begreppet affärsverksamhet används för VA- och renhållningsverksamheterna. Dessa verksamheter har bl.a. gemensamt att de lyder under mervärdeskattelagen, finansieringen sker till 100 procent via nyttjarnas avgifter samt att självkostnadsprincipen gäller över tid. För att kunna följa affärsverksamheternas resultat och att de över tid finansieras i enlighet med självkostnadsprincipen särredovisas resultaten i delårs- och årsbokslut. Skatter och statsbidrag Budget 2011 är beräknad utifrån en oförändrad utdebiteringen med 22:69 kr per skattekrona. Beräkningen av skatter och bidrag utgår från kommunförbundets skatteprognos per april 2010. Prognosen har justerats med kommunens egen befolkningsprognos. Befolkningsprognosen utgår från en fortsatt befolkningsminskning, den 1/11 2010 beräknas Melleruds kommun ha 9 118 invånare och den 1/11 2011, 9 018 invånare. 7
Budget 2011 Finansiell analys Finansnetto Budget 2011 är beräknad utifrån att amortering av låneskulden sker med 5,5 mkr och att skulden den 31/12 2011 uppgår till 114,5 mnkr. Den genomsnittliga räntesatsen på kommunens långfristiga upplåning beräknas till 3,15 procent. Finansnettots andel av skatter och statsbidrag beräknas uppgå till 0,5 procent. Anläggningstillgångar Budgeterade investeringar redovisas i särskild handling. I enlighet med kommunens styrprinciper har Kommunstyrelsen rätt att göra omdisponeringar av investeringsanslag vilka uppgår till en mkr eller lägre. Särskild slutredovisning av objekt överstigande en mkr ska ske till Kommunfullmäktige. enliga avskrivningar av kommunens tillgångar beräknas ske med 16,8 mkr, beloppet påverkas av när investeringsobjekten är färdigställda. Likviditet Budgetförslaget är beräknat utifrån en god likviditet. Likviditeten beräknas vid slutet av året uppgå till 26 mkr. Det finns därmed utrymme för ytterligare amortering av lån eller pensioner. En genomsnittlig likviditet på 10 mkr som tillsammans med en checkkredit på 20 mkr ger en kortsiktig betalningsförmåga på 30 mkr utgör en lägsta nivå. Beräknat på budgeterade utbetalningar ger detta en betalningsberedskap på ca 20 arbetsdagar. Eget kapital Förändring av eget kapital, årets resultat är budgeterat till 10,9 mnkr vilket är under Kommunfullmäktiges långsiktiga resultatmål på 3 procent av skatter och statsbidrag. För att uppnå god ekonomisk hushållning bör resultatet täcka pensionskostnader vilka inte redovisas i resultaträkningen, dessa beräknas öka med 5,3 mnkr under 2011, resultatet bör även ge en inflationstäckning av eget kapital, vilket innebär 1,6 mnkr (1 %). Det budgeterade resultatet ger förutsättningar för en real förbättring av kommunens ekonomiska ställning med 4 mnkr. Låneskuld Kommunens låneskuld har minskat kraftigt under de senaste åren, vid årets utgång beräknas skulden uppgå till 114,5 mnkr. Vilket innebär en låneskuld per invånare 12,6 tkr. För rikets kommuner med ett invånarantal under 12 500 invånare var snittet 10,6 tkr år 2009, vilket motsvarar ca 20 mnkr lägre skuld. När skulden var som högst var den 5,2 tkr högre per invånare. Låga investeringsnivåer samt bra resultat ger möjlighet att amortera på låneskulden. Återlån av de anställdas pensionsmedel i form av ökad ansvarförbindelse är beräknat till 5,3 mnkr under 2011. Ansvarsförbindelsen beräknas uppgå till 207,1 mnkr. En mer detaljerad redovisning av ansvarsförbindelser och övriga pensionskostnader sker i budgetens personalavsnitt. 8
Finansiell Analys Budget 2011 Soliditet / Skuldfördelning (%) Bok 2009 Bud 2010 Prog 2010 Bud 2011 2012 2013 Soliditet 33,3 35,2 36,5 39,6 41,0 42,3 Soliditet* -18,9-18,8-14,6-13,3-11,6-9,4 Skuldfördelning 66,7 66,4 63,5 60,4 59,0 57,7 - varav avsättning 9,1 8,8 5,8 6,5 6,2 5,9 - varav kortfristig skuldsättning - varav långfristig skuldsättning 27,3 27,2 27,3 24,6 24,1 23,7 30,4 30,3 30,4 29,3 28,7 28,1 * exkl ansvarsförbindelse för pensioner (207,1 mkr 2011) Soliditetsmåttet redovisar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade av eget kapital, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finns kvar när skulderna är betalda. Soliditeten är därmed ett mått på den finansiella handlingsfriheten på längre sikt. Skuldfördelningen är ett mått på det omvända, det vill säga hur stor del av tillgångarna går åt för att täcka skulderna. Ett delmål bör vara att soliditeten inkl ansvarsförbindelser för pensioner är positiv. perioden 2012-2013 perioden är beräknad utifrån oförändrad skattesats. förslaget är en uppskattning av behov, inte antagna ramar för verksamheten. perioden har utifrån 2011 års budgetförslag schablonmässigt uppräknats med 2 procent lönekostnadsökning, 0 procent uppräkning för övriga kostnader. Osäkerheter En budget är mer eller mindre ett antagande. Osäkerhetsfaktorer vilka särskilt bör uppmärksammas är: Skattekraftsutvecklingen Lss-utjämningen Nämndernas budgetföljsamhet Befolkningsutvecklingen Räntenivån Investeringsåtaganden för Sunnanå hamn God ekonomisk hushållning Lagstiftningen som styr ekonomisk planering och redovisning i kommunerna har förändrats. Kommuner ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Övergripande mål Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt mål för ekonomi och verksamhet. Finansiella mål De finansiella målen utgår från kommunfullmäktiges definition: Innevarande generation ska inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Det innebär att resultatet vilket ska uppnås är på en nivå där samtliga kostnader och värdeminskningar inkluderas. 9
Budget 2011 Finansiell analys Resultatet ska även möjliggöra en återställning av tidigare års underskott. Kommunens skulder inklusive ansvarsförbindelse för pensioner ska som ett delmål minskas till en nivå vilket ger en positiv soliditet. Kommunfullmäktige har utifrån detta tagit fram konkreta finansiella mål. De finansiella målen stäms av i årsredovisningens del för finansiell analys. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnå med styrning i ett visionsdokument. Fr.o.m. budgetåret 2010 gäller nedanstående vision. VISION MELLERUD Mellerud en drivande och nytänkande kommun i framkant av utvecklingen, där barnfamiljer och ungdomar prioriteras. Inriktningsmål Melleruds kommun ska: alltid sätta medborgaren i centrum vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet erbjuda god livskvalitet prioritera barnfamiljer och ungdomar erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Visionen återfinns i sin helhet längst bak i budgeten. Beslut Antagande av budgethandlingen omfattar även nedanstående förslag till beslut. Finansiella mål i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning Kommunen ska uppnå en resultatnivå vilket motsvarar 2,4 procent av intäkterna från skatter och statsbidrag. Investeringar ska finansieras med egna medel. Investeringsnivån ska vara i nivå med årets avskrivningar. Inga nya lån ska tas upp. Skattesats För 2011 fastställs skattesatsen till 22:69 kronor per skattekrona. Borgensram Borgensramen för 2011 föreslås vara 280 mnkr. Låneram Den utgående låneskulden per 31/12 2010 får omsättas men ej utökas. 10
Resultatbudget Budget 2011 Resultatbudget Belopp i Mkr Bokslut 2009 Budget 2010 Prognos 2010 Budget 2011 2012 2013 Verksamhetens intäkter 106,2 93,1 93,1 93,3 93,3 93,3 Verksamhetens kostnader -532,4-523,8-523,4-519,7-527,7-537,0 Avskrivningar -14,9-16,8-16,8-16,8-16,8-16,8 Verksamhetens nettokostnader -441,1-447,5-447,1-443,3-451,3-460,5 Skatteintäkter 321,6 312,2 308,6 319,8 332,6 347,6 Slutavräkning skatteintäkter -11,1 0,0 5,0 0,0 0,0 0,0 Generella statsbidrag och utjämning 132,3 131,7 132,8 122,6 116,1 110,3 Fastighetsavgift 14,8 14,9 15,7 15,7 15,7 15,7 Finansiella intäkter 0,9 0,7 0,7 0,4 0,4 0,4 Finansiella kostnader -10,1-4,1-3,2-4,3-4,7-4,8 Resultat före extraordinära poster 7,4 7,8 12,5 10,9 8,8 8,6 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 7,4 7,8 12,5 10,9 8,8 8,6 Förändring av ansvarsförbindelse -0,5 4,7-5,3-3,0-0,5 Årets resultat inklusive förändring av ansvarsförbindelse 7,4 7,3 17,2 5,6 5,7 8,2 Nyckeltal Nettokostnadsandel -verksamheten 93,1% 93,9% 93,1% 93,1% 93,6% 93,7% -avskrivningar 3,3% 3,7% 3,6% 3,7% 3,6% 3,6% -finansnetto 2,0% 0,7% 0,5% 0,8% 0,9% 0,9% Summa 98,4% 98,3% 97,2% 97,6% 98,1% 98,2% Relativ utveckling nettokostnader och skatt & bidrag 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% -5,00% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Nettokostn Skatt & Bidrag Nettokostnadsandel Utvecklingen av kommunens nettokostnader i relation till utvecklingen av kommunens intäkter från skatter och bidrag ger dels förutsättningarna för omfattningen på kommunens verksamhet och dels för resultatets storlek. I det fall kostnaderna ökar mer än intäkterna från skatt- och bidrag försämras kommunens ekonomiska ställning. För 2011 minskar både kostnader och finansiering i förhållande till 2010 års 1:a budgetprognos. 11
Budget 2011 Finansieringsbudget Finansieringsbudget Bokslut 2009 Budget 2010 Prognos 2010 Budget 2011 2012 2013 Belopp i Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat 7,4 7,8 12,5 10,9 8,8 8,6 Justering för av- och nedskrivningar 14,9 16,8 16,8 16,8 16,8 16,8 Justering för gjorda avsättningar 6,3 1,0 1,2 0,7 1,3 1,4 Justering för ianspråkstagna avsättningar -1,9-2,0-14,2 2,0-2,0-2,0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande 8,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från verksamheten före förändrin 35,2 23,7 16,3 30,4 24,9 24,8 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringa -4,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulage -0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 16,0 0,0 0,0-11,5 0,0 0,0 Kassaflöde från den löpande verksamhe 46,6 23,7 16,3 19,0 24,9 24,8 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgånga -23,9-15,9-33,6-15,9-15,9-15,9 Försäljning av materiella anläggningstillgång 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i finansiella anläggningstillgånga -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgång 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamhet -24,1-15,9-33,6-15,9-15,9-15,9 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering av skuld -10,0 0,0 0,0-5,5 0,0 0,0 Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kortfristig upplåning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamhe -10,0 0,0 0,0-5,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets kassaflöde 12,4 7,8-17,3-2,4 9,0 8,9 Likvida medel från årets början 33,2 45,6 45,6 28,4 25,9 34,9 Likvida medel vid årets slut 45,6 53,4 28,4 25,9 34,9 43,8 12
Balansbudget Budget 2011 Balansbudget Bokslut 2009 Budget 2010 Prognos 2010 Budget 2011 2012 2013 Belopp i Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 315,3 313,0 332,1 331,2 330,3 329,4 Finansiella anläggningstillgångar 7,9 7,8 7,9 7,9 7,9 7,9 Summa anläggningstillgångar 323,3 320,8 340,0 339,1 338,2 337,3 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastighete 3,5 2,9 3,5 3,5 3,5 3,5 Fordringar 22,8 18,8 22,8 22,8 22,8 22,8 Kassa och bank 45,7 53,4 28,4 26,0 35,0 43,9 Summa omsättningstillgångar 72,0 75,1 54,7 52,3 61,3 70,2 SUMMA TILLGÅNGAR 395,3 395,8 394,8 391,4 399,5 407,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 131,6 139,4 144,1 155,0 163,8 172,4 därav årets resultat 7,4 7,8 12,5 10,9 8,8 8,6 Avsättningar Avsättningar pensioner 17,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättningar löneskatt 4,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättningar återställande av soptipp 4,3 0,0 0,0 2,0 0,0 0,0 Avsättningar Sunnanå hamn 7,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa avsättningar 35,8 34,9 22,9 25,5 24,9 24,2 Skulder Långfristiga skulder 120,0 120,0 120,0 114,5 114,5 114,5 Kortfristiga skulder 107,9 107,9 107,9 96,4 96,4 96,4 Summa skulder 227,9 227,9 227,9 210,9 210,9 210,9 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 395,3 402,1 394,8 391,4 399,5 407,5 Ansvarsförbindelse pensioner 206,4 213,8 201,8 207,1 210,1 210,6 13
Budget 2011 Personalekonomisk budget Personalekonomisk budget Bakgrund Ett av de viktigaste områden som kommunen skall arbeta aktivt med är att få ner sjukfrånvaron. Förutom stort mänskligt lidande har kostnaderna för detta ökat under de senaste åren och tar en allt större del av budgeten även om vi under det senaste året sett en rejäl minskning och ligger nu på en mera acceptabel nivå. För att strukturera arbetet med ohälsa/sjukfrånvaro har personalavdelningen tillsammans med företagshälsovården arbetat i olika projekt för uppbyggnad/implementering och genomförande av olika aktiviteter för att intensifiera processen i syfte att nå det uppsatta målet med minskad sjukfrånvaro motsvarande 1 dag per anställd och år. Projektet byggde på att utveckla organisationen inom följande huvudområden: - Rehabiliteringsprocessen - Arbetsmiljöprocessen Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM (preventionsprocessen) - Hälsopromotiva processen (den goda arbetsplatsen) Vi har också delvis involverat övriga vårdgivare samt arbetsförmedlingen/försäkringskassan och de fackliga parterna där så ansetts motiverat. Stark fokusering har lagts på individens eget ansvar för sin hälsa och detta har präglat samtliga åtgärder. Projektet har år 2008-2009 fokuserats på insatser inom kultur- och utbildningsområdet, samhällsbyggnadsförvaltningen och central administration. Tanken är att göra dessa insatser återkommande om än med minskat budgetunderlag och ev. tidsutdräkt då medfinansiering och tillhörande sänkning av sociala kostnader upphörde under slutet av 2006. Under åren 2010 och framåt skall fokus läggas på att analysera korttidssjukfrånvaron och strukturera det hälsopromotiva arbetet. För att understödja denna process har kommunfullmäktige beslutat om en rehabiliteringspolicy som ligger till grund för kommunens ställningstagande i olika rehabiliteringsfrågor och som klargör ansvarsförhållanden m.m. inom organisationen. Dessutom har en verksamhetsplan utarbetats med företagshälsovården för att kunna göra nödvändiga prioriteringar och tillhörande satsningar. Kontakter har dessutom tagits med externa utbildningsföretag och en arbetsmiljöutbildning genomfördes under våren och hösten 2009 och ytterligare insatser är planerade till hösten 2010. Beskrivning Resultatet av arbetet har involverats och permanentats i kommunens systematiska arbetsmiljöarbete och i den rehabiliteringskedja som den nya sjukförsäkringslagen föreskriver och började gälla fr.o.m 2008-07-01. Denna innehåller bl.a. en utökad omplaceringsskyldighet redan efter 90 dagars sjukskrivning. Projektet avslutades i denna form vid årsskiftet 2009/2010 och går nu över i ett fortsatt arbete med förebyggande insatser och analys av korttidssjukfrånvaron. Det lokala samverkansavtalet enl. FAS 05 kommer utgöra en grund för detta arbete i fortsättningen. Mål Målet är att sänka de sjuklöneanknutna kostnaderna (sjuklön och vikariekostnader) med motsvarande åtgärders kostnad. Detta kan uppnås genom att sjukfrånvaron sänks med i genomsnitt en dag per 14
Personalekonomisk budget Budget 2010 anställd och år inom kommunen under år 2010 och framåt samt därigenom även ett minskat behov av vikarier. Målsättning avseende långtidssjukfrånvaron är även att rehabiliteringen ska vara avslutad som längst inom ett år från det att rehabiliteringen startat. Pensionsskulden Kommunernas avtal utfäster en viss pension till personalen utöver vad folkpensions- och ATP-systemen ger. Detta ger kommunerna en pensionsskuld, vilket kan sägas motsvara det belopp som skulle behöva sättas in på banken för att pengarna ska räcka till framtida pensionsutbetalningar för pensions- och arbetstagare. Man kan likna pensionsskulden vid en form av uppskjuten lön. I skulden har hänsyn tagits till pengarnas förräntning, hur stora belopp som ska betalas ut, när och hur länge pengarna ska betalas ut. Upplupna pensionsmedel intjänade före år 1998 är till största delen återlånade av kommunen. Upplupna pensioner till och med år 1998 är bokförda som en ansvarsförbindelse och beräknas uppgå till 207,1 mnkr inklusive löneskatt vid utgången av 2011. I det förra pensionsavtalet PFA 98 har överenskommelse träffats om att betala ut större delen av den årligen intjänade pensionen till förvaltning av de anställda. Fr.o.m. 2007 gäller ett nytt pensionsavtal, KAP-KL, för de kommunanställda. I korthet innebär det att brytgränsen höjts och att ersättningen över brytgränsen sänks. På sikt innebär det lägre kostnader för kommunen. Därutöver beräknas den så kallade ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före år 1998 att öka med 5,3 mnkr, denna kostnad finns med som en information i resultaträkningen. Under 2006 betalade kommunen av 5 mnkr på ansvarsförbindelsen för pensioner. Åtgärden innebär minskade årliga pensionsutbetalningar med 300 tkr. Påverkan på kommunens ekonomi Ansvarsförbindelsen på 207,1 Mnkr är helt ofinansierad idag och kommer att innebära en belastning på kommunens ekonomi, när den ska betalas ut. Diskussionen av hur stor del av övrig verksamhet som kommer att trängas ut har förts under en lång tid. Aktuell beräkning visar att konsekvenserna inte blir så stora som många befarat, den ökade likviditetsbelastningen beräknas till ca 10 öre i primärkommunalt skatteuttag, förutsatt att skattekraften ökar med ca 4 % per år. (vilket är långt ifrån fallet idag) Det ska dock även sättas i relation till att den beräknade kostnadsökningen inom äldreomsorgen beräknas kräva ytterligare 80 öre i ökat skatteuttag. Ovanstående siffror är framtagna av Sveriges Kommuner och Landsting och avser konsekvenserna för riket som helhet. 15
Budget 2011 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Belopp i tkr Bokslut 2009 Prognos 2010 Budget 2011 2012 2013 Intäkter 131 131 132 132 132 Kommunbidrag 1 334 1 368 1 364 1 378 1 400 Summa intäkter 1 465 1 499 1 496 1 510 1 532 Kostnader Personalkostnader 670 789 794 808 823 Löpande kostnader 648 663 702 702 709 Kapitalkostnader 0 Summa kostnader 1 318 1 452 1 496 1 510 1 532 Periodens resultat 147 47 0 0 0 Kommunfullmäktige består av 41 ledamöter och är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige tillsätter styrelse och de nämnder som behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Kommunfullmäktiges ansvarsområde omfattar dels det övergripande ansvaret budget, uppföljning och bokslut, mål, reglementen och policys för styrning av verksamheterna -, dels fullmäktiges interna verksamhet, valnämnden, revisionen och stödet till de lokala politiska partierna. Valnämnd Allmänna val genomförs 2010 Revision Effektivt kontrollera och följa nämndernas verksamhet. Genom aktiv uppföljning kontrollera nämndernas arbete för att uppnå kommunens vision. Överförmyndare Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män. Fullmäktige väljer överförmyndaren på fyra år. Uppdraget innehas sedan 2004 av en kommunal tjänsteman. Inget arvode utgår för närvarande, utan ersättningen sker inom ordinarie löneram. Överförmyndarens huvuduppgift är att vara samhällets stödfunktion för personer som inte kan hävda sin rätt eller ta tillvara sina intressen. Denna myndighet tillser att personer som på grund av ålder, sjukdom, försvagat hälsotillstånd, psykisk störning eller liknande får hjälp av god man eller förvaltare för att sköta ekonomi och annat så att vardagen fungerar bra. Överförmyndaren har också som uppgift att bevaka de minderårigas rätt i samhället. Det kan gälla rättshandlingar vid köp av fastighet 16
Överförmyndare Budget 2011 eller bostadsrätt, del i dödsbo och om barnet saknar förmyndare/föräldrar. Inriktningsmål alltid sätta medborgaren i centrum. vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet. erbjuda god livskvalitet. prioritera barnfamiljer och ungdomar. erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt. 17
Budget 2011 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Belopp i tkr Bokslut 2009 Prognos 2010 Budget 2011 2012 2013 Intäkter 109 290 108 814 98 091 98 091 98 091 Kommunbidrag 63 099 64 257 63 285 64 180 65 717 Summa intäkter 172 389 173 071 161 376 162 271 163 808 Kostnader Personalkostnader 53 767 54 745 51 706 52 601 53 533 Löpande kostnader 94 296 92 930 81 949 81 949 82 554 Kapitalkostnader 26 433 27 859 27 721 27 721 27 721 Summa kostnader 174 496 175 534 161 376 162 271 163 808 Periodens resultat -2 107-2 463 0 0 0 Kommunstyrelsen består av elva ledamöter och är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den ska leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen är även teknisk nämnd. Kommunstyrelsen ska leda kommunens övergripande verksamhet enligt fullmäktiges riktlinjer och övriga styrdokument. Den ska också bereda ärenden till fullmäktige. Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över övriga nämnders och kommunala organs verksamhet, över de kommunala bolagen, samt över de kommunalförbund, med mera, som kommunen är medlem i. Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott, som är ekonomiutskott, personalutskott, förhandlingsdelegation, trafiknämnd och krisledningsnämnd. Verksamhetsförändring Inga förändringar planerade Inriktningsmål Kommunstyrelsen prioriterar följande inriktningsmål: alltid sätta medborgaren i centrum. vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet. erbjuda god livskvalitet. prioritera barnfamiljer och ungdomar. erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt. Kommunstyrelsens administrativa förvaltning Den administrativa förvaltningen leds av kommunchefen. Direkt underställda finns stab och enhetschef för arbetsmarknads- /administrationsenheten. Kommunchefen ansvarar även för miljö och hälsosamordning samt näringslivsfrågor. Kommunchefen är VD i Melleruds bolagshus AB. 18
Kommunstyrelsen Budget 2011 Stab Staben ska arbeta med kommunstrategiska frågor som rör koncernen Melleruds kommun samt framtidsfrågor. Staben biträder kommunstyrelsen i centrala arbetsgivarfrågor såsom anställnings-, löne-, arbetsmiljö-, samverkans-, pensions-, lag- och avtalsfrågor med mera. Staben ansvarar för EU-frågor och informationsfrågor, inklusive kommunens hemsida och intranät. Staben biträder kommunstyrelsen med ekonomiska underlag för delårsbokslut, bokslut, budget, finansiering, samordning av inköp med mera. Näringsliv Näringslivsbefrämjande åtgärder bedrivs i samverkan med många olika parter, såsom: Dalslandskommunernas kommunalförbund, Kommunalförbundet Fyrbodal och Mellerudsnavet etcetera. Det är viktigt att ge möjligheter för företag att starta och utvecklas i Mellerud. Nära dialog sker med företagare och köpmän. MILAB, kommunens bolag för industrilokaler, arbetar för att erbjuda goda lokallösningar. Framför allt gäller det att stötta nya företag. Dessutom ansvarar bolaget för kommunens fjärrvärme. Mellerudsnavet är ett led i satsningen på näringslivsutveckling i kommunen. Mellerudsnavet har sedan 2005 en näringslivssamordnare anställd för att utveckla det befintliga näringslivet och att arbeta för nyföretagsamhet i Mellerud. Miljö Kommunen överlät fr.o.m 2007 ansvaret för miljöverksamheten till Dalslandskommunernas kommunalförbund. Miljöverksamheten regleras till en stor del av miljöbalken som styr tillsynsarbetet och upplysningsverksamheten inom naturvård och strandskydd, miljöskydd, hälsoskydd, täkter, förorenad mark, kemikalieanvändning, avfall med mera. Övrig tillsyn styrs av livsmedels och djurskyddslagstiftning. Styrning av miljöstrategiarbete Miljöstrategiskt arbete är det miljöarbete som inte är lagreglerat myndighetsarbete. Kommunstyrelsen bestämmer inriktning och mål för miljöstrategens och Agenda 21- och folkhälsosamordnarens arbete. Miljöstrategen är anställd av Dalslands miljönämnd men arbetar på uppdrag av Melleruds Kommunstyrelse. Genomförande av internt, ej lagreglerat miljöarbete sker på enhetschefsnivå ute i förvaltningarna och på arbetsplatsnivå genom miljökontaktpersonerna. Kommuncheferna i Dalsland har en viktig samordningsfunktion för miljöstrategerna i Dalslands arbetsuppgifter, där vinster finns med miljösamverkan. Prestationsmål Prestationsmål för Kommunstyrelsens administrativa förvaltning Öka kommuninvånarnas kunskap och insikt om kommunens roll i samhällsutvecklingen Ta fram grundförutsättningar för verksamheterna. Redovisa ekonomiska samband. 19