Fullmäktige 24.02.2014 Sida 1 / 35

Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige 24.02.2014 Sida 1 / 35 Sammanträde Tid 24.02.2014 måndag kl. 17.30 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi eller 043 824 8888 Ärenden Ärende Bilagor Rubrik Sida 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 2 2 Val av protokolljusterare 3 3 Fyllnadsval: ersättare i social- och hälsovårdsnämndens 4 sektion för social- och hälsovårdstjänster 4 Fyllnadsval: ersättare i fullmäktige och 5 stadsplaneringsnämnden 5 Beviljande av stadens proprieborgen till Leppävaaran 7 jalkapallohalli Oy 6 1-3 Förhandsbesked om 2013 års bokslut 11 7 Deltagande i en särskild kommunindelningsutredning 16 8 Förlängning av Västmetron från Mattby till Stensvik 21 9 Fråga om utskänkningsställenas verkningar och om 25 principerna för var de får placeras 10 Motion om ett program för utveckling och företagande inom 30 social- och hälsovården 11 Fullmäktigefråga om kartläggning och publicering av fornminnen 33 Esbo 13.2.2014 Markus Torkki ordförande

Esbo stad Möteskallelse Ärende 1 Fullmäktige 24.02.2014 Sida 2 / 35 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Redogörelse Sammanträdet konstateras vara lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande den 13.2.2014 och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsstyrelsen och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 1.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 2 Fullmäktige 24.02.2014 Sida 3 / 35 2 Val av protokolljusterare Till protokolljusterare väljs representanter för SDP och SFP.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige 24.02.2014 Sida 4 / 35 4326/00.00.01/2013 Stadsstyrelsen 38 10.2.2014 3 Fyllnadsval: ersättare i social- och hälsovårdsnämndens sektion för social- och hälsovårdstjänster Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn 050 382 6951 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer (Saml) till personlig ersättare för Johanna Ruuth-Karvonen (Saml), som är medlem i social- och hälsovårdsnämndens sektion för social- och hälsovårdstjänster, istället för Sirkka-Liisa Furu (Saml). Redogörelse Sirkka-Liisa Furu (Saml), som är personlig ersättare för Johanna Ruuth- Karvonen (Saml) i social- och hälsovårdsnämndens sektion för social- och hälsovårdstjänster, ber om avsked från ovannämnda sektion med motiveringen att hon tillbringar tid utomlands. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs till ersättare vara man. Beslutshistoria Stadsstyrelsen 10.2.2014 38 Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer (Saml) till personlig ersättare för Johanna Ruuth-Karvonen (Saml), som är medlem i social- och hälsovårdsnämndens sektion för social- och hälsovårdstjänster, istället för Sirkka-Liisa Furu (Saml). Beslut Tiedoksi Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Sektionens sekreterare - Den valda - Sirkka-Liisa Furu

Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige 24.02.2014 Sida 5 / 35 5446/00.00.01/2012 Stadsstyrelsen 39 10.2.2014 4 Fyllnadsval: ersättare i fullmäktige och stadsplaneringsnämnden Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn 050 382 6951 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige befriar ersättaren Minna Ihamuotila (Saml) från sitt uppdrag och konstaterar att hennes förtroendeuppdrag har upphört samt väljer till personlig ersättare i stadsplaneringsnämnden för Kimmo Oila (Saml) istället för Minna Ihamuotila (Saml) nu Leena Hoppania (Saml). Redogörelse Minna Ihamuotila (Saml), som är rrsättare i fullmäktige och i stadsplaneringsnämnden för Kimmo Oila (Saml), ber om avsked från de ovannämnda förtroendeuppdragen på grund av personliga skäl. Centralvalnämnden utser på begäran av fullmäktiges ordförande en ny ersättare i fullmäktige. Enligt jämställdhetslagen kan den som väljs lika väl vara man som kvinna. Beslutshistoria Stadsstyrelsen 10.2.2014 39 Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige befriar ersättaren Minna Ihamuotila (Saml) från sitt uppdrag och konstaterar att hennes förtroendeuppdrag har upphört samt väljer till personlig ersättare i stadsplaneringsnämnden Kimmo Oila (Saml) istället för Minna Ihamuotila (Saml) nu Leena Hoppania (Saml). Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Nämndens sekreterare - Minna Ihamuotila

Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige 24.02.2014 Sida 6 / 35

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 24.02.2014 Sida 7 / 35 539/02.05.06/2014 Stadsstyrelsen 37 10.2.2014 5 Beviljande av stadens proprieborgen till Leppävaaran jalkapallohalli Oy Beredning och upplysningar: Viktoria Hindsberg-Karkola, tfn 043 824 6040 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige beslutar 1 att bevilja stadens proprieborgen enligt följande: Låntagare Leppävaaran jalkapallohalli Oy Långivare på basis av konkurrensutsättning Lånebeloppet högst 900 000 euro som ett eller flera lån Lånetid högst 10 år efter att borgensförbindelsen undertecknats Amorteringar annuitet, högst ett amorteringsfritt år efter att den första låneposten lyfts Lånets räntegrund 3, 6 eller 12 månaders euribor eller fast referensränta eller annan allmän referensränta. 2 att befullmäktiga stadsdirektören att avtala om sådana små ändringar i villkoren för huvudförpliktelsen, för vilka borgensmannens tillstånd behövs. Dessa små ändringar kan till exempel gälla: - en ändring av schemaläggningen av amorteringarna och ränteposterna på ett sätt som inte påverkar den ursprungliga återbetalningstiden - en ändring av referensräntan - en ändring av marginalen 3 att staden som kontrasäkerhet för borgen ska få en anläggningsinteckning i arrenderätten som är 1,3 gånger så stor som det lånebelopp för vilket borgen ges

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 24.02.2014 Sida 8 / 35 4 att staden dessutom som kontrasäkerhet kräver att Leppävaaran Pallo ry förbinder sig att svara för Leppävaaran jalkapallohalli Oy:s lån och samtycker till att delar av lånet som staden som borgenär måste betala kvitteras ur eventuella bidrag av staden. 5 att staden uppbär en borgensprovision på 0,1 procent per år räknat på lånets medelsaldo 6 att borgensförbindelsen kan undertecknas först efter att arrendeavtalet undertecknats. Redogörelse Leppävaaran jalkapallohalli Oy ansöker om proprieborgen av Esbo stad för ett lån för finansiering av byggandet av en konstgräsplan samt en övertryckshall för vinterbruk på Grindvaktsplanen i Alberga. Leppävaaran jalkapallohalli Oy har anhållit om att få arrendera en ca 7 200 m2 stor del av tomt 1 i kvarter nr 51152 som ägs av Esbo stad och av det allmänna området 51P27 i stadsdel 51 (Alberga) för att bygga en övertryckshall och en konstgräsplan. Gränserna för arrendeområdet preciseras i samband med planerings- och tillståndsprocessen. Beslut om arrendering fattades av stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion 3.2.2014. Leppävaaran jalkapallohalli Oy har grundats i januari 2014 och ägs av Leppävaaran Pallo ry. Bolaget har grundats för detta projekt och kommer också att styra hallens verksamhet. Syftet med bolagets verksamhet är dock inte att uppnå företagsekonomisk vinst. Leppävaaran Pallo ry är ett idrottssällskap som har specialiserat sig på fotboll och som driver sin verksamhet i Albergas storområde. Sällskapets verksamhet koncentrerar sig på fotboll för barn och ungdomar samt på amatörfotboll och I form för livet-verksamhet för vuxna. Medlemsantalet har under de senaste åren ökat med cirka 100 per år och i slutet av perioden hade sällskapet drygt 1 000 spelare. Leppävaaran jalkapallohalli Oy ämnar bygga en övertryckshall för vinterbruk på arrendeområdet. Den nuvarande sandplanen byggs om till en konstgräsplan med gummikross. Eftersom marken i området består av mjuk lerjord måste planen först grundläggas. Vid schaktningsskedet byggs också övertryckshallens förankring. Spelplanen kommer att vara 48 x 70 meter och hallen 54 x 79 meter. Beräkningen av projektets investeringskostnader i euro är följande: Schaktning 450 000

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 24.02.2014 Sida 9 / 35 Konstgräsplan 160 000 Övertryckshall 390 000 Kringteknik och - 70 000 konst ruktio ner Sammanlagt 1 070 000 Investeringen finansieras med understöd och lån. Understöd ansöks hos närings-, trafik- och miljöcentralen och Finlands Bollförbund. Cirka 900 000 euro finansieras genom lån. För lånet ansöks om proprieborgen av Esbo stad. Återbetalningstiden är 10 år. Hallens årliga avkastning består av hyrorna för sällskapets spelturer under kvällar och veckoslut samt av intäkterna av skolornas användning av hallen under vardagar. Det beräknas att hallen ger en avkastning på cirka 149 000 euro efter momsredovisning. Beräkningen av årliga kostnader är 148 000 euro. Det har ännu inte avtalats med staden om en kompensationsmodell för skolornas användning av hallen, som ingår i avkastningsprognosen. Bildningssektorn bifaller projektet: "Projektet ger en möjlighet att bygga en bollhall tidigare än genom planlösningar. Dessutom förbättras Grindvaktsplanens kvalitet och användningsgrad. Projektet utgör inget väsentligt hinder för utvecklandet av Albergas skolcentrum. Hallen finns till samtidigt som skolcentret förmodligen ska byggas." Gatu- och parkförvaltningen vid tekniska centralen ser inget hinder för projektet, men de kräver specialvillkor för byggande och underhåll. Beslutshistoria Stadsstyrelsen 10.2.2014 37 Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige beslutar 1 att bevilja stadens proprieborgen enligt följande: Låntagare Leppävaaran jalkapallohalli Oy Långivare på basis av konkurrensutsättning

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 24.02.2014 Sida 10 / 35 Lånebeloppet högst 900 000 euro som ett eller flera lån Lånetid högst 10 år efter att borgensförbindelsen undertecknats Amorteringar annuitet, högst ett amorteringsfritt år efter att den första låneposten lyfts Lånets räntegrund 3, 6 eller 12 månaders euribor eller fast referensränta eller annan allmän referensränta. 2 att befullmäktiga stadsdirektören att avtala om sådana små ändringar i villkoren för huvudförpliktelsen, för vilka borgensmannens tillstånd behövs. Dessa små ändringar kan till exempel gälla: - en ändring av schemaläggningen av amorteringarna och ränteposterna på ett sätt som inte påverkar den ursprungliga återbetalningstiden - en ändring av referensräntan - en ändring av marginalen 3 att staden som kontrasäkerhet för borgen ska få en anläggningsinteckning i arrenderätten som är 1,3 gånger så stor som det lånebelopp för vilket borgen ges 4 att staden dessutom som kontrasäkerhet kräver att Leppävaaran Pallo ry förbinder sig att svara för Leppävaaran jalkapallohalli Oy:s lån och samtycker till att delar av lånet som staden som borgenär måste betala kvitteras ur eventuella bidrag av staden. 5 att staden uppbär en borgensprovision på 0,1 procent per år räknat på lånets medelsaldo 6 att borgensförbindelsen kan undertecknas först efter att arrendeavtalet undertecknats. Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Leppävaaran Pallo ry

Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige 24.02.2014 Sida 11 / 35 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 35 10.2.2014 6 Förhandsbesked om 2013 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877 3966 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar för kännedom förhandsbeskedet om 2013 års bokslut. Bilaga Redogörelse 1 Tilinpäätöksen ennakkotieto 2013 2 Valtuustoryhmän toiminnan tukeminen 3 Pöytäkirjamerkinnät 2013 Stadens bokslut för 2013 är snart färdigt. Förhandsbeskedet om bokslutet bygger på beredningssituationen 27.1.2014 där nästan alla noteringar i bokslutet är gjorda med undantag för avskrivningarna. De ännu inte noterade avskrivningarna minskar resultatet för räkenskapsperioden, men en uppskattning av dem har gjorts i totalsummorna. Det egentliga bokslutet behandlas av stadsstyrelsen 31.3.2014 och av fullmäktige 19.5.2014. Bokslutsprognos Enligt bokslutsprognosen för 2013 var räkenskapsperiodens resultat ca 56 miljoner euro, och årsbidraget omkring 164 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat var 67 miljoner euro bättre än i den ändrade budgeten. Det förbättrade årsbidraget och resultatet berodde bl.a. på registreringar av engångsposter i finansiella intäkter och en tidtabellsändring i skatteavräkningarna. Styrning av kostnadsutvecklingen under hösten dämpade också kostnadsökningen. Att de finansiella intäkterna blev större än förväntat beror på uppsägningen av ett kapitalförvaltningsavtal, vilket innebar att de finansiella intäkter avtalet omfattade realiserades i stadens bokföring. De finansiella intäkterna bokförs som intäkter då de realiseras. I slutet av året ändrades den neutrala allokeringen i tre avtal om kapitalförvaltning, vilket också

Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige 24.02.2014 Sida 12 / 35 medförde att intäkter realiserades i bokföringen. Dessutom påverkades intäkterna av en gynnsammare utveckling på aktiemarknaden än förutsett. Finansieringen av stadens driftsekonomi kan inte baseras på finansiella intäkter, bl.a. till följd av deras stora årliga fluktuation. De finansiella intäkterna kan vara negativa just då utvecklingen av de övriga inkomsterna också är svag. Fondernas avkastning bokförs i fondernas balansräkningar. Fonder kan genom fullmäktiges beslut användas för att utjämna behovet av investeringsfinansiering under enstaka år. Till följd av en ändring i tidtabellen för avräkning av skatteintäkter avräknades skatteintäkter som tidigare bokförts för januari redan i december. De finansiella intäkternas och de extraordinära skatteavräkningsposternas inverkan på resultatet är ca 41 miljoner euro, och det jämförbara resultatet för räkenskapsperioden är således ca 16 miljoner euro. Driftsekonomi Stadens verksamhetsbidrag, d.v.s. täckningen före finansiella intäkter, förbättrades en aning jämfört med fjolåret, men då ändringarna i skatteavräkningen beaktas försvagades verksamhetsbidraget de facto med ca 10 miljoner euro från året innan. Täckningen har minskat eftersom de externa kostnaderna ökat mer än de externa intäkterna och skatteintäkterna. Stadens externa intäkter ökade med ca 10 procent och uppgick till 278 miljoner euro. De externa intäkterna inkluderade fordringar av engångsnatur som ökade totalintäkterna. Stadens externa kostnader var 1 572 miljoner euro och de ökade från fjolåret med 4 procent. Ökningen var måttlig, men särskilt i relation till skatteintäktsutvecklingen var utgiftsökningen för stor. I slutet av år 2013 var antalet anställda i staden 13 970. Ökningen från början av året var 183 anställda. Antalet anställda i social- och hälsovårdssektorn ökade med 123 personer och i bildningssektorn med 74 personer. Antalet anställda i affärsverkssektorn minskade däremot med 17 personer. Stadens personalkostnader uppgick till 613,6 miljoner euro och de ökade med 3,7 procent från året innan. Kostnaderna för inhyrd arbetskraft var 27,6 miljoner euro och de ökade med 0,8 procent. För köp av externa tjänster användes under året 685 miljoner euro och för bidrag 142 miljoner euro. Den största enskilda posten för köp av tjänster utgjorde den specialiserade sjukvården, 228 miljoner euro. Kostnaderna för den specialiserade sjukvården ökade med 18 miljoner euro, d.v.s. 8,6 procent. Den största bidragsformen var utkomststödet, som utbetalades till ett belopp av 50 miljoner euro, vilket innebar en ökning med 4 miljoner euro, d.v.s. 8,7 procent mer än året innan. Skattefinansiering

Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige 24.02.2014 Sida 13 / 35 Skatteintäkterna överskred budgeten med 5,5 miljoner euro. I skatteintäkter redovisades 1 307,2 miljoner euro, vilket var 57,9 miljoner euro (4,6 procent) mer än föregående år. Jämförelsen försvåras av korrigeringar som skett under året samt ändringar av avräkningstidtabellerna. Med beaktande av ändringarna i avräkningstidtabellerna är den verkliga ökningen av skatteintäkterna 3,9 procent. Den influtna kommunalskatten för förvärvsinkomster uppgår till 1 129,1 miljoner euro. Ökningen är 61,6 miljoner euro (5,8 procent) jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Noteras kan, att det avräknades mindre samfundsskatt än året innan. I skatteintäkter avräknades totalt 109,6 miljoner euro, vilket var 7,1 miljoner euro (6,2 procent) mindre än föregående år. Avkastningen av samfundsskatten har varit svag flera år i rad och avräkningarna har varje år varit lägre än året innan. Investeringar och upplåning Stadens investeringsnivå var fortsättningsvis hög och staden genomförde investeringar för 225 miljoner euro, en ökning på 9 miljoner euro jämfört med året innan. Dessutom investerade staden 112 miljoner euro via dotterbolagen i västmetron och i ombyggnad av skolor. Av upplåningsfullmakten på 116 miljoner euro som antecknats i budgeten 2013 upplånades hela summan. Resten av finansieringsbehovet ombesörjdes genom kortfristig finansiering och genom fonduttag på 40 miljoner euro. Långfristiga lån avbetalades med 62,7 miljoner euro och stadens lånestock uppgick i slutet av året till 211,7 miljoner euro. Utfallet av resultatmålen i strategin I Esbostrategin för 2013 ingick 72 resultatmål av vilka en del var gemensamma för alla sektorer. Avvikelserna från resultatmålen fram till slutet av oktober behandlades i fullmäktige. Efter det har utfallet av fyra resultatmål visat sig vara bättre än man trodde i oktober och de nåddes enligt målsättningen. De aktuella resultatmålen gäller utvecklingen av stadens verksamhetsbidrag, årsbidrag och produktivitet samt andelen anställda med invandrarbakgrund i teknik- och miljösektorn. Av resultatmålen nåddes 12 inte eller nåddes försenat. Totalt sett nåddes resultatmålen för 2013 väl. Omvärlden Befolkningsökningen i Esbo har utfallit nästan helt som prognosticerat under 2013 och invånarantalet ökade enligt preliminära uppgifter med 3 800 personer, d.v.s. 1,5 procent. Det uppskattade invånarantalet i Esbo är enligt uppgifterna vid årsskiftet 260 600 personer. Immigrationen har sedan 2005 ökat och verkar år 2013 vara 1 600 personer och stå för över 40 procent av befolkningsökningen i Esbo under året. Födelseöverskottet

Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige 24.02.2014 Sida 14 / 35 är dock för tillfället den faktor som mest bidrar till befolkningsökningen. År 2013 var antalet födda 2 200 personer fler än antalet avlidna. I slutet av december 2013 var antalet arbetslösa 11 155 och arbetslöshetsgraden var 8,4 procent, vilket är 1,9 procentenheter högre än året innan. Arbetslöshetsgraden i hela landet var 12,6 procent. Antalet arbetslösa under 25 år var 1 100 och över 50 år 3 794 personer. Andelen arbetslösa under 25 år ökade med 57,1 procent jämfört med året innan. Antalet långtidsarbetslösa (arbetslösa utan avbrott i ett år) var 2 896 personer, d.v.s. 26 procent av de arbetslösa. År 2013 bjöd på stora omställningar. Kommunreformen, förutredningen om metropolområdet, social- och hälsovårdens strukturreform samt stadens investeringsprojekt av historiska dimensioner präglade såväl personalens som de förtroendevaldas arbetsfyllda år. Sammanfattning Svackan i den ekonomiska omvärlden fördjupades ytterligare och staden vidtog utifrån höstens prognoser åtgärder för att stabilisera ekonomin. Uppskattningarna i ekonomiplanen för 2014-2016 visade på ett rejält underskott i budgeten under hela planperioden. Åtgärderna för att stävja utgiftsutvecklingen lyckades, men nuvarande resultatnivå nåddes till största delen p.g.a. engångsposter. Engångsposterna åtgärdar inte den strukturella obalansen i stadens ekonomi. De kan också inverka negativt på stadens resultat, som det gick i samband med den internationella finanskrisen som började år 2008, då man tvingades göra betydande nedskrivningar av placeringstillgångarna. Obalansen mellan driftskostnaderna och inkomstbasen är den största utmaningen i stadens ekonomi som inte avhjälps av den resultatförbättrande verkan ett års engångsposter har. Det jämförbara resultatet för fjolårets räkenskapsperiod var ca 16 miljoner euro och det jämförbara årsbidraget ca 124,4 miljoner euro. Årsbidraget ligger redan 56 miljoner euro under en hållbar finansieringsnivå som de redan pågående investeringsprojekten kräver. Det jämförbara årsbidraget har minskat med 60 miljoner euro. Samtidigt har soliditeten sjunkit från 100 till 40 procent. Under de närmaste åren kommer stadens ekonomi att vara mycket ansträngd på grund av den långsamma ekonomiska utvecklingen och hållbarhetsgapet inom den offentliga ekonomin. Staden växer med 4 000 invånare per år som tillsammans med förändringen i befolkningens åldersstuktur ökar stadens serviceförpliktelser. Instabiliteten i den allmänna ekonomiska situationen avspeglas i den långsamma ökningen av skatteintäkter och i arbetslösheten. Fjolårets positiva resultat minskar inte hållbarhetsgapet. Det rimliga resultat för räkenskapsperioden som uppnåtts genom engångsposter

Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige 24.02.2014 Sida 15 / 35 reparerar inte disproportionen mellan förpliktelserna och inkomstbasen. Fullmäktige har beslutat att på våren godkänna ett program för produktivitet och balansering av ekonomin för hela fullmäktigeperioden. Det preliminära resultatet för år 2013 avlägsnar inte behovet av ett sådant program. Beslutshistoria Stadsstyrelsen 10.2.2014 35 Beslutsförslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom förhandsbeskedet om 2013 års bokslut. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 24.02.2014 Sida 16 / 35 559/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 25 3.2.2014 7 Deltagande i en särskild kommunindelningsutredning Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn 050 525 2706 E-post enligt modellen fornamn.e.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 uttalar sig om deltagandet i den särskilda kommunindelningsutredningen på följande sätt: Esbo fullmäktige konstaterade i sina utlåtanden om kommunreformen 11.4.2012, 25.2.2013, 20.5.2013 och 18.11.2013 att Esbo varken godtar en tvångssammanslagning av städerna i huvudstadsregionen eller inledandet av en utredning med sikte på kommunsammanslagning av huvudstadsregionen. Enligt förslaget ur metropolområdets förundersökning har Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis redan kört igång en gemensam, frivillig kommunstrukturutredning enligt kommunstrukturlagen. Dessutom har beredningen av metropollagen inletts. 2 beslutar att Esbo stad deltar i den särskilda kommunindelningsutredningen eftersom 16 i kommunstrukturagen stadgar att kommunerna ska delta i en särskild kommunindelningsutredning och i beredningen av kommunindelningsutredarens förslag. 3 utnämner till uppföljningsgruppen på grund av deras ställning fullmäktiges ordförande, stadsstyrelsens ordförande och stadsdirektören. 4 förutsätter att man gör en omfattande riskanalys i samband med utredningen om att slå samman de nio kommunerna. Tilläggsmaterial - Beslut erityisen kuntajakoselvityksen asettamisesta - Selvitysryhmän kirje

Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 24.02.2014 Sida 17 / 35 Redogörelse Eftersom beslutet om att tillsätta en utredning avviker från det som fullmäktige tidigare beslutat föreläggs deltagandet fullmäktige. Esbo fullmäktige konstaterade i sina utlåtanden om kommunreformen 11.4.2012, 25.2.2013, 20.5.2013 och 18.11.2013 att Esbo varken godtar en tvångssammanslagning av städerna i huvudstadsregionen eller inledandet av en utredning med sikte på kommunsammanslagning av huvudstadsregionen. Finansministeriet beslutade 9.12.2013 om en särskild kommunindelningsutredning mellan Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo och Vanda städer samt Kyrkslätt, Sibbo, Tusby och Vichtis kommuner i enlighet med 15 i kommunstrukturlagen. Enligt förslaget ur metropolområdets förundersökning har Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis redan kört igång en gemensam, frivillig kommunstrukturutredning enligt kommunstrukturlagen. I beslutet utsåg ministeriet vice häradshövding Mikko Pukkinen, politices doktor Cay Sevón och arkitekten Matti Vatilo till kommunindelningsutredare. Utredningsarbetet inleddes 16.12.2013 och det avslutas efter att utredningen står klar, men senast 31.10.2014. Med tanke på minimiinnehållet för en utredning om sammanslagning som definierats i kommunstrukturlagen (4 b 4 och 4 e 3) samt uppgiftsdefinieringen i ministeriets beslut anser utredningsgruppen att utredningen ska göras med tyngdpunkt på initialfasen och i stark samverkan med kommunerna i området. Om kommunernas deltagande i en särskild kommunindelningsutredning och om beredningen av kommunindelningsutredarnas förslag stadgas i 16 i kommunstrukturlagen. Utredningsgruppen utser en uppföljningsgrupp dit utredarna ber representanter från de berörda städerna: fullmäktiges ordförande, stadseller kommunstyrelsens ordförande samt stads- eller kommundirektören. Dessutom kan städerna eller kommunerna, om de anser det vara nödvändigt för att garantera tillräcklig representation, till uppföljningsgruppen utnämna en eller två representanter som innehar centrala förtroendeuppdrag. Utredningsgruppen ber att stadens representanter anmäls till uppföljningsgruppen senast 14.2.2014. Enligt 17 2 moment i kommunstrukturlagen har kommunindelningsutredaren, oberoende av bestämmelserna om tystnadsplikt, rätt att av myndigheterna få behövliga uppgifter som gäller förvaltningen och ekonomin i kommunerna och kommunkoncernernas sammanslutningar och också annan hjälp. För att garantera lokal expertis vill utredningsgruppen ställa upp sju beredande tjänsteinnehavargrupper för följande temaområden:

Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 24.02.2014 Sida 18 / 35 - Kommunekonomi - Markanvändning, boende, trafik och miljö (MBTM) - Bildningstjänster - Social- och hälsovård - Personal - Demokrati - Konkurrenskraft. Utredningsgruppen ber att stadens representanter för varje tema anmäls senast 7.2.2014 Esbos tidigare utlåtanden Esbo fullmäktige konstaterade i sina utlåtanden om kommunreformen 18.11.2013, 11.4.2012, 25.2.2013 och 20.5.2013 att Esbo varken godtar en tvångssammanslagning av städerna i huvudstadsregionen eller inledandet av en utredning med sikte på kommunsammanslagning av huvudstadsregionen. Målen med kommunreformen och metropollösningen i Helsingforsregionen ska vara kvaliteten på tjänsterna och kostnadseffektivitet, regionens konkurrenskraft och livskraft, ekologisk hållbarhet, avvärjning av segregation samt välfärd och gemenskap. en ska basera sig på de bästa argumenten för dessa mål. Bakom förslagen till ändring av kommunstrukturen ska alltid finnas omsorgsfullt övervägda alternativ, av vilka det ska vara möjligt att välja den modell som bäst tjänar målsättningarna i regionen. Helsingforsregionens 14 kommuner kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Området behöver en egen metropollösning för planeringen av markanvändning, boende och trafik, liksom för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation, samt för regional beredning och regionala beslut om dessa frågor. Esbo godkänner varken tvångssammanslagningar av kommuner i huvudstadsregionen eller tvångsutredningar. Ett stort Helsingfors vore en otillräcklig och felaktig region för styrning av utvecklingen i metropolområdet och för lösning av regionens problem. Den kommun som bildas i utredningsområdet skulle till sin budget uppgå till mer än tio miljarder euro. Antalet anställda skulle vara närmare 100 000. De extra kostnader som en sammanslagning för med sig är av engångsnatur men mycket höga. Dessutom skulle utgifterna permanent förbli på en högre nivå än hittills. Storleksklassen för de ekonomiska verkningarna kan exemplifieras med att verksamhetskostnaderna för storkommunen skulle bli en miljard euro högre enligt Helsingfors kostnadsnivå, än om man beräknar enligt Esbos kostnadsnivå. Att samordna de viktigaste datasystemen i en storkommun (klientdatasystem, verksamhetsstyrning och elektroniska arbetsmiljöer) föranleder kostnader på upp till en kvarts miljard. Städerna har också hundratals andra system.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 24.02.2014 Sida 19 / 35 Att samordna dessa system eller ersätta dem skulle vara ett minst lika stort arbete. Förändringen skulle binda alla resurser för flera år framåt. Att förenhetliga storkommunens lönenivåer föranleder tilläggskostnader på över 100 miljoner euro i jämförelse med den nuvarande nivån. Allt som allt leder tilläggskostnaderna till ett stort tryck på att höja skattesatsen i den föreslagna storkommunen samtidigt som de inte förminskar hållbarhetsgapet. Beslutshistoria Stadsstyrelsen 3.2.2014 25 Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 uttalar sig om deltagandet i den särskilda kommunindelningsutredningen på följande sätt: Esbo fullmäktige konstaterade i sina utlåtanden om kommunreformen 11.4.2012, 25.2.2013, 20.5.2013 och 18.11.2013 att Esbo varken godtar en tvångssammanslagning av städerna i huvudstadsregionen eller inledandet av en utredning med sikte på kommunsammanslagning av huvudstadsregionen. Enligt förslaget ur metropolområdets förundersökning har Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis redan kört igång en gemensam, frivillig kommunstrukturutredning enligt kommunstrukturlagen. Dessutom har beredningen av metropollagen inletts. 2 beslutar att Esbo stad deltar i den särskilda kommunindelningsutredningen eftersom 16 i kommunstrukturagen stadgar att kommunerna ska delta i en särskild kommunindelningsutredning och i beredningen av kommunindelningsutredarens förslag. 3 utnämner till uppföljningsgruppen på grund av deras ställning fullmäktiges ordförande, stadsstyrelsens ordförande och stadsdirektören. 4 förutsätter att man gör en omfattande riskanalys i samband med utredningen om att slå samman de nio kommunerna. Behandling Ärendet behandlades efter paragraf 29. Hyrkkö understödd av Elo m.fl. framställde följande förslag till tillägg: 5

Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 24.02.2014 Sida 20 / 35 förutsätter att kommunernas egna utredningar som nu pågår, beredningen av metropollagen samt beredningen av lagen om anordnandet av socialoch hälsovården tas som centrala utgångspunkter för utredningen, att näroch lokaldemokratin lyfts fram till en central roll i utredningen och att de olika mindre alternativen för sammanslagning inom utredningsområdet utreds som en del av den särskilda utredningen. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det hade lämnats ett understött förslag som avvek från föredragningen, vilket föranledde omröstning. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen hade förkastat Hyrkkös tilläggsförslag med 11 röster mot 3 och 1 blankröst. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes.