Fullmäktige Sida 1 / 48

Transkript

1 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 1 / 48 Sammanträde Tid måndag kl Paus kl Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Närvarande ledamöter Markus Torkki (Saml), ordförande Anitra Ahtola Kari Kuusisto (Saml), avlägsnade sig kl under behandlingen av 22 Kaisa Alaviiri (Saml) Abdirahman Ali (SDP) Kurt Byman (Sannf och Obundna) Simon Elo (Sannf och Obundna) Tiina Elo (Gröna) Mikael Eriksson (SFP) Christina Gestrin (SFP), avlägsnade sig kl under behandlingen av 22 Fred Granberg (SFP) Simo Grönroos (Sannf och Obundna) Maria Guzenina-Richardson (SDP) Henri Haaksiala (Saml), avlägsnade sig kl under behandlingen av 23 Carl Haglund (SFP), avlägsnade sig kl under behandlingen av 22 Heli Halava (Gröna) Martti Hellström (SDP) Sirpa Hertell (Gröna) Mikko Hintsala (C) Inka Hopsu Päivi Salli (Gröna) Johanna Horsma (Saml) Seppo Huhta (Sannf och Obundna) Saara Hyrkkö (Gröna) Jaana Jalonen (Saml) Ulf Johansson (SFP) Maria Jungner (SDP) Arja Juvonen (Sannf och Obundna) Kaarina Järvenpää Kristiina Vuorinen (KD) Tuija Kalpala (Saml) Stig Kankkonen (SFP), anlände kl efter 14 Johanna Karimäki (Gröna), anlände kl under behandlingen av 21 Jyrki Kasvi (Gröna) Pia Kauma (Saml) Pirjo Kemppi-Virtanen (Saml) Laura Kiijärvi (Saml) Hanna Kiljunen (Saml) Jukka Kilpi (Sannf och Obundna), avlägsnade sig kl under behandlingen av 23 Kalevi Kivistö (VF)

2 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 2 / 48 Ari Konttas (Saml) Katja Lahti (Gröna) Teemu Lahtinen Kari Pajunen (Sannf och Obundna), avlägsnade sig kl under 21 då Teemu Lahtinen anlände Mia Laiho (Saml) Antero Laukkanen Kaija Kalliola (KD), avlägsnade sig kl under behandlingen av 21 då Antero Laukkanen anlände Sanna Lauslahti (Saml) Ville Lehtola (Saml) Kai Lintunen (Saml) Kirsi Louhelainen Pinja Nieminen (Gröna) Leena Luhtanen (SDP) Jasminiitta Lumme (SDP) Markku Markkula Jan Holst (Saml), anlände kl under behandlingen av 20 Kristiina Mustakallio (Saml) Mari Nevalainen (Gröna) Risto Nevanlinna (Gröna) Marika Niemi (Saml), anlände kl efter 14 Kimmo Oila (Saml) Johanna Paattiniemi (Saml) Ulla Palomäki (Saml) Henna Partanen (Gröna) Mikko Peltokorpi (Saml) Susanna Rahkonen (Gröna), anlände kl efter behandlingen av 14 Yrjö Rossi (C) Veera Ruoho (Sannf och Obundna) Heikki Seppä (Saml) Veikko Simpanen (SDP) Markku Sistonen (SDP) Timo Soini (Sannf och Obundna), anlände kl efter behandlingen av 14 och avlägsnade sig kl , ersattes av Kari Pajunen Seppo Sonkeri (Sannf och Obundna) Jouni J. Särkijärvi (Saml) Tarja Tallqvist (SDP) Kurt Torsell (SFP) Kari Uotila (VF) Paula Viljakainen (Saml) Henrik Vuornos (Saml), avlägsnade sig kl under behandlingen av 22, ersattes av Jouni Mykkänen Johanna Värmälä (SDP) Kirsi Åkerlund (Saml) Saija Äikäs (Saml) Övriga närvarande Hannele Kerola Jyrki Myllärniemi medlem i stadsfullmäktige, anlände kl medlem i stadsfullmäktige

3 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 3 / 48 Nicholas Kujala Jukka Mäkelä Aulis Majuri Sampo Suihko Olavi Louko Mauri Suuperko Reijo Tuori Satu Tyry-Salo Päivi Sutinen Jouni Majuri representant för ungdomsfullmäktige stadsdirektör ekonomi- och förvaltningsdirektör bildningsdirektör teknisk direktör affärsverksdirektör finansieringsdirektör kommunikationsdirektör serviceutvecklingsdirektör stadssekreterare, sekreterare Förhinder hade meddelats av följande ledamöter och ersättare Anitra Ahtola Inka Hopsu Kaarina Järvenpää Teemu Lahtinen Antero Laukkanen Kirsi Louhelainen Markku Markkula Jouni Mykkänen Teuvo Loman Petri Pulkkanen

4 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 4 / 48 Underskrifter Markus Torkki ordförande Jouni Majuri sekreterare Justering Protokollet justerat och godkänt: Maria Jungner Fred Granberg Protokollet framlagt Enligt kungörelsen av den 31 december 2013 var protokollet offentligt framlagt på adressen Stationsgränden 2, 4 våningen, Esbo centrum

5 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 5 / 48 Ärenden Paragraf Bilagor Rubrik Sida 14 Konstaterande av sammanträdets laglighet och 6 beslutförhet 15 Val av protokolljusterare 7 16 Fyllnadsval: ersättare i social- och hälsovårdsnämndens 8 sektion för social- och hälsovårdstjänster 17 Fyllnadsval: ersättare i fullmäktige och 10 stadsplaneringsnämnden 18 Beviljande av stadens proprieborgen till Leppävaaran 12 jalkapallohalli Oy Förhandsbesked om 2013 års bokslut Deltagande i en särskild kommunindelningsutredning Förlängning av Västmetron från Mattby till Stensvik Fråga om utskänkningsställenas verkningar och om 34 principerna för var de får placeras 23 Motion om ett program för utveckling och företagande 39 inom social- och hälsovården 24 Fullmäktigefråga om kartläggning och publicering av 42 fornminnen 25 Motioner inlämnade vid sammanträdet 45

6 Esbo stad Protokoll 14 Fullmäktige Sida 6 / Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Beslut Redogörelse Sammanträdet konstaterades vara lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande den och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsstyrelsen och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 14.

7 Esbo stad Protokoll 15 Fullmäktige Sida 7 / Val av protokolljusterare Beslut Till protokolljusterare valdes Maria Jungner och Fred Granberg.

8 Esbo stad Protokoll 16 Fullmäktige Sida 8 / / /2013 Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ersättare i social- och hälsovårdsnämndens sektion för social- och hälsovårdstjänster Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer (Saml) till personlig ersättare för Johanna Ruuth-Karvonen (Saml), som är medlem i social- och hälsovårdsnämndens sektion för social- och hälsovårdstjänster, istället för Sirkka-Liisa Furu (Saml). Behandling Ordföranden föreslog att fullmäktige väljer Kari Simonen (Saml) till personlig ersättare för Johanna Ruuth-Karvonen (Saml), som är medlem i social- och hälsovårdsnämndens sektion för social- och hälsovårdstjänster, istället för Sirkka-Liisa Furu (Saml). Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige väljer Kari Simonen (Saml) till personlig ersättare för Johanna Ruuth-Karvonen (Saml), som är medlem i social- och hälsovårdsnämndens sektion för social- och hälsovårdstjänster, istället för Sirkka-Liisa Furu (Saml). Redogörelse Sirkka-Liisa Furu (Saml), som är personlig ersättare för Johanna Ruuth- Karvonen (Saml) i social- och hälsovårdsnämndens sektion för social- och hälsovårdstjänster, ber om avsked från ovannämnda sektion med motiveringen att hon tillbringar tid utomlands. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs till ersättare vara man. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä

9 Esbo stad Protokoll 16 Fullmäktige Sida 9 / 48 Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer (Saml) till personlig ersättare för Johanna Ruuth-Karvonen (Saml), som är medlem i social- och hälsovårdsnämndens sektion för social- och hälsovårdstjänster, istället för Sirkka-Liisa Furu (Saml). Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Sektionens sekreterare - Den valda - Sirkka-Liisa Furu

10 Esbo stad Protokoll 17 Fullmäktige Sida 10 / / /2012 Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ersättare i fullmäktige och stadsplaneringsnämnden Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige befriar ersättaren Minna Ihamuotila (Saml) från sitt uppdrag och konstaterar att hennes förtroendeuppdrag har upphört samt väljer till personlig ersättare i stadsplaneringsnämnden för Kimmo Oila (Saml) istället för Minna Ihamuotila (Saml) Leena Hoppania (Saml). Beslut Redogörelse Fullmäktige: Stadsstyrelsens beslut godkändes enhälligt. Minna Ihamuotila (Saml), som är ersättare i fullmäktige och i stadsplaneringsnämnden för Kimmo Oila (Saml), ber om avsked från de ovannämnda förtroendeuppdragen på grund av personliga skäl. Centralvalnämnden utser på begäran av fullmäktiges ordförande en ny ersättare i fullmäktige. Enligt jämställdhetslagen kan den som väljs lika väl vara man som kvinna. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige befriar ersättaren Minna Ihamuotila (Saml) från sitt uppdrag och konstaterar att hennes förtroendeuppdrag har upphört samt väljer till personlig ersättare i stadsplaneringsnämnden Kimmo Oila (Saml) istället för Minna Ihamuotila (Saml) Leena Hoppania (Saml). Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Nämndens sekreterare

11 Esbo stad Protokoll 17 Fullmäktige Sida 11 / 48 - Minna Ihamuotila

12 Esbo stad Protokoll 18 Fullmäktige Sida 12 / / /2014 Stadsstyrelsen Beviljande av stadens proprieborgen till Leppävaaran jalkapallohalli Oy Beredning och upplysningar: Viktoria Hindsberg-Karkola, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige beslutar 1 att bevilja stadens proprieborgen enligt följande: Låntagare Leppävaaran jalkapallohalli Oy Långivare på basis av konkurrensutsättning Lånebeloppet högst euro som ett eller flera lån Lånetid högst 10 år efter att borgensförbindelsen undertecknats Amorteringar annuitet, högst ett amorteringsfritt år efter att den första låneposten lyfts Lånets räntegrund 3, 6 eller 12 månaders euribor eller fast referensränta eller annan allmän referensränta. 2 att befullmäktiga stadsdirektören att avtala om sådana små ändringar i villkoren för huvudförpliktelsen, för vilka borgensmannens tillstånd behövs. Dessa små ändringar kan till exempel gälla: - en ändring av schemaläggningen av amorteringarna och ränteposterna på ett sätt som inte påverkar den ursprungliga återbetalningstiden - en ändring av referensräntan - en ändring av marginalen 3 att staden som kontrasäkerhet för borgen ska få en anläggningsinteckning i arrenderätten som är 1,3 gånger så stor som det lånebelopp för vilket borgen ges

13 Esbo stad Protokoll 18 Fullmäktige Sida 13 / 48 4 att staden dessutom utöver det som nämns i punkt 3 som kontrasäkerhet kräver att Leppävaaran Pallo ry förbinder sig att svara för Leppävaaran jalkapallohalli Oy:s lån och samtycker till att delar av lånet som staden som borgenär måste betala kvitteras ur eventuella bidrag av staden. 5 att staden uppbär en borgensprovision på 0,1 procent per år räknat på lånets medelsaldo 6 att borgensförbindelsen kan undertecknas först efter att arrendeavtalet undertecknats. Beslut Redogörelse Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Leppävaaran jalkapallohalli Oy ansöker om proprieborgen av Esbo stad för ett lån för finansiering av byggandet av en konstgräsplan samt en övertryckshall för vinterbruk på Grindvaktsplanen i Alberga. Leppävaaran jalkapallohalli Oy har anhållit om att få arrendera en ca m2 stor del av tomt 1 i kvarter nr som ägs av Esbo stad och av det allmänna området 51P27 i stadsdel 51 (Alberga) för att bygga en övertryckshall och en konstgräsplan. Gränserna för arrendeområdet preciseras i samband med planerings- och tillståndsprocessen. Beslut om arrendering fattades av stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion Leppävaaran jalkapallohalli Oy har grundats i januari 2014 och ägs av Leppävaaran Pallo ry. Bolaget har grundats för detta projekt och kommer också att styra hallens verksamhet. Syftet med bolagets verksamhet är dock inte att uppnå företagsekonomisk vinst. Leppävaaran Pallo ry är ett idrottssällskap som har specialiserat sig på fotboll och som driver sin verksamhet i Albergas storområde. Sällskapets verksamhet koncentrerar sig på fotboll för barn och ungdomar samt på amatörfotboll och I form för livet-verksamhet för vuxna. Medlemsantalet har under de senaste åren ökat med cirka 100 per år och i slutet av perioden hade sällskapet drygt spelare. Leppävaaran jalkapallohalli Oy ämnar bygga en övertryckshall för vinterbruk på arrendeområdet. Den nuvarande sandplanen byggs om till en konstgräsplan med gummikross. Eftersom marken i området består av mjuk lerjord måste planen först grundläggas. Vid schaktningsskedet byggs också övertryckshallens förankring. Spelplanen kommer att vara 48 x 70 meter och hallen 54 x 79 meter. Beräkningen av projektets investeringskostnader i euro är följande:

14 Esbo stad Protokoll 18 Fullmäktige Sida 14 / 48 Schaktning Konstgräsplan Övertryckshall Kringteknik och konst ruktio ner Sammanlagt Investeringen finansieras med understöd och lån. Understöd ansöks hos närings-, trafik- och miljöcentralen och Finlands Bollförbund. Cirka euro finansieras genom lån. För lånet ansöks om proprieborgen av Esbo stad. Återbetalningstiden är 10 år. Hallens årliga avkastning består av hyrorna för sällskapets spelturer under kvällar och veckoslut samt av intäkterna av skolornas användning av hallen under vardagar. Det beräknas att hallen ger en avkastning på cirka euro efter momsredovisning. Beräkningen av årliga kostnader är euro. Det har ännu inte avtalats med staden om en kompensationsmodell för skolornas användning av hallen, som ingår i avkastningsprognosen. Bildningssektorn bifaller projektet: "Projektet ger en möjlighet att bygga en bollhall tidigare än genom planlösningar. Dessutom förbättras Grindvaktsplanens kvalitet och användningsgrad. Projektet utgör inget väsentligt hinder för utvecklandet av Albergas skolcentrum. Hallen finns till samtidigt som skolcentret förmodligen ska byggas." Gatu- och parkförvaltningen vid tekniska centralen ser inget hinder för projektet, men de kräver specialvillkor för byggande och underhåll. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige beslutar 1 att bevilja stadens proprieborgen enligt följande: Låntagare Leppävaaran jalkapallohalli Oy Långivare på basis av konkurrensutsättning

15 Esbo stad Protokoll 18 Fullmäktige Sida 15 / 48 Lånebeloppet högst euro som ett eller flera lån Lånetid högst 10 år efter att borgensförbindelsen undertecknats Amorteringar annuitet, högst ett amorteringsfritt år efter att den första låneposten lyfts Lånets räntegrund 3, 6 eller 12 månaders euribor eller fast referensränta eller annan allmän referensränta. 2 att befullmäktiga stadsdirektören att avtala om sådana små ändringar i villkoren för huvudförpliktelsen, för vilka borgensmannens tillstånd behövs. Dessa små ändringar kan till exempel gälla: - en ändring av schemaläggningen av amorteringarna och ränteposterna på ett sätt som inte påverkar den ursprungliga återbetalningstiden - en ändring av referensräntan - en ändring av marginalen 3 att staden som kontrasäkerhet för borgen ska få en anläggningsinteckning i arrenderätten som är 1,3 gånger så stor som det lånebelopp för vilket borgen ges 4 att staden dessutom utöver det som nämns i punkt 3 som kontrasäkerhet kräver att Leppävaaran Pallo ry förbinder sig att svara för Leppävaaran jalkapallohalli Oy:s lån och samtycker till att delar av lånet som staden som borgenär måste betala kvitteras ur eventuella bidrag av staden. 5 att staden uppbär en borgensprovision på 0,1 procent per år räknat på lånets medelsaldo 6 att borgensförbindelsen kan undertecknas först efter att arrendeavtalet undertecknats. Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Leppävaaran Pallo ry

16 Esbo stad Protokoll 19 Fullmäktige Sida 16 / / /2013 Stadsstyrelsen Förhandsbesked om 2013 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn Vesa Kananen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar för kännedom förhandsbeskedet om 2013 års bokslut. Beslut Bilaga Redogörelse Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. 1 Tilinpäätöksen ennakkotieto Valtuustoryhmän toiminnan tukeminen 3 Pöytäkirjamerkinnät 2013 Stadens bokslut för 2013 är snart färdigt. Förhandsbeskedet om bokslutet bygger på beredningssituationen där nästan alla noteringar i bokslutet är gjorda med undantag för avskrivningarna. De ännu inte noterade avskrivningarna minskar resultatet för räkenskapsperioden, men en uppskattning av dem har gjorts i totalsummorna. Det egentliga bokslutet behandlas av stadsstyrelsen och av fullmäktige Bokslutsprognos Enligt bokslutsprognosen för 2013 var räkenskapsperiodens resultat ca 56 miljoner euro, och årsbidraget omkring 164 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat var 67 miljoner euro bättre än i den ändrade budgeten. Det förbättrade årsbidraget och resultatet berodde bl.a. på registreringar av engångsposter i finansiella intäkter och en tidtabellsändring i skatteavräkningarna. Styrning av kostnadsutvecklingen under hösten dämpade också kostnadsökningen. Att de finansiella intäkterna blev större än förväntat beror på uppsägningen av ett kapitalförvaltningsavtal, vilket innebar att de finansiella intäkter avtalet omfattade realiserades i stadens bokföring. De finansiella intäkterna bokförs som intäkter då de realiseras. I slutet av året ändrades

17 Esbo stad Protokoll 19 Fullmäktige Sida 17 / 48 den neutrala allokeringen i tre avtal om kapitalförvaltning, vilket också medförde att intäkter realiserades i bokföringen. Dessutom påverkades intäkterna av en gynnsammare utveckling på aktiemarknaden än förutsett. Finansieringen av stadens driftsekonomi kan inte baseras på finansiella intäkter, bl.a. till följd av deras stora årliga fluktuation. De finansiella intäkterna kan vara negativa just då utvecklingen av de övriga inkomsterna också är svag. Fondernas avkastning bokförs i fondernas balansräkningar. Fonder kan genom fullmäktiges beslut användas för att utjämna behovet av investeringsfinansiering under enstaka år. Till följd av en ändring i tidtabellen för avräkning av skatteintäkter avräknades skatteintäkter som tidigare bokförts för januari redan i december. De finansiella intäkternas och de extraordinära skatteavräkningsposternas inverkan på resultatet är ca 41 miljoner euro, och det jämförbara resultatet för räkenskapsperioden är således ca 16 miljoner euro. Driftsekonomi Stadens verksamhetsbidrag, d.v.s. täckningen före finansiella intäkter, förbättrades en aning jämfört med fjolåret, men då ändringarna i skatteavräkningen beaktas försvagades verksamhetsbidraget de facto med ca 10 miljoner euro från året innan. Täckningen har minskat eftersom de externa kostnaderna ökat mer än de externa intäkterna och skatteintäkterna. Stadens externa intäkter ökade med ca 10 procent och uppgick till 278 miljoner euro. De externa intäkterna inkluderade fordringar av engångsnatur som ökade totalintäkterna. Stadens externa kostnader var miljoner euro och de ökade från fjolåret med 4 procent. Ökningen var måttlig, men särskilt i relation till skatteintäktsutvecklingen var utgiftsökningen för stor. I slutet av år 2013 var antalet anställda i staden Ökningen från början av året var 183 anställda. Antalet anställda i social- och hälsovårdssektorn ökade med 123 personer och i bildningssektorn med 74 personer. Antalet anställda i affärsverkssektorn minskade däremot med 17 personer. Stadens personalkostnader uppgick till 613,6 miljoner euro och de ökade med 3,7 procent från året innan. Kostnaderna för inhyrd arbetskraft var 27,6 miljoner euro och de ökade med 0,8 procent. För köp av externa tjänster användes under året 685 miljoner euro och för bidrag 142 miljoner euro. Den största enskilda posten för köp av tjänster utgjorde den specialiserade sjukvården, 228 miljoner euro. Kostnaderna för den specialiserade sjukvården ökade med 18 miljoner euro, d.v.s. 8,6 procent. Den största bidragsformen var utkomststödet, som utbetalades till ett belopp av 50 miljoner euro, vilket innebar en ökning med 4 miljoner euro, d.v.s. 8,7 procent mer än året innan. Skattefinansiering

18 Esbo stad Protokoll 19 Fullmäktige Sida 18 / 48 Skatteintäkterna överskred budgeten med 5,5 miljoner euro. I skatteintäkter redovisades 1 307,2 miljoner euro, vilket var 57,9 miljoner euro (4,6 procent) mer än föregående år. Jämförelsen försvåras av korrigeringar som skett under året samt ändringar av avräkningstidtabellerna. Med beaktande av ändringarna i avräkningstidtabellerna är den verkliga ökningen av skatteintäkterna 3,9 procent. Den influtna kommunalskatten för förvärvsinkomster uppgår till 1 129,1 miljoner euro. Ökningen är 61,6 miljoner euro (5,8 procent) jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Noteras kan, att det avräknades mindre samfundsskatt än året innan. I skatteintäkter avräknades totalt 109,6 miljoner euro, vilket var 7,1 miljoner euro (6,2 procent) mindre än föregående år. Avkastningen av samfundsskatten har varit svag flera år i rad och avräkningarna har varje år varit lägre än året innan. Investeringar och upplåning Stadens investeringsnivå var fortsättningsvis hög och staden genomförde investeringar för 225 miljoner euro, en ökning på 9 miljoner euro jämfört med året innan. Dessutom investerade staden 112 miljoner euro via dotterbolagen i västmetron och i ombyggnad av skolor. Av upplåningsfullmakten på 116 miljoner euro som antecknats i budgeten 2013 upplånades hela summan. Resten av finansieringsbehovet ombesörjdes genom kortfristig finansiering och genom fonduttag på 40 miljoner euro. Långfristiga lån avbetalades med 62,7 miljoner euro och stadens lånestock uppgick i slutet av året till 211,7 miljoner euro. Utfallet av resultatmålen i strategin I Esbostrategin för 2013 ingick 72 resultatmål av vilka en del var gemensamma för alla sektorer. Avvikelserna från resultatmålen fram till slutet av oktober behandlades i fullmäktige. Efter det har utfallet av fyra resultatmål visat sig vara bättre än man trodde i oktober och de nåddes enligt målsättningen. De aktuella resultatmålen gäller utvecklingen av stadens verksamhetsbidrag, årsbidrag och produktivitet samt andelen anställda med invandrarbakgrund i teknik- och miljösektorn. Av resultatmålen nåddes 12 inte eller nåddes försenat. Totalt sett nåddes resultatmålen för 2013 väl. Omvärlden Befolkningsökningen i Esbo har utfallit nästan helt som prognosticerat under 2013 och invånarantalet ökade enligt preliminära uppgifter med personer, d.v.s. 1,5 procent. Det uppskattade invånarantalet i Esbo är enligt uppgifterna vid årsskiftet personer. Immigrationen har sedan 2005 ökat och verkar år 2013 vara personer och stå för över 40 procent av befolkningsökningen i Esbo under året. Födelseöverskottet

19 Esbo stad Protokoll 19 Fullmäktige Sida 19 / 48 är dock för tillfället den faktor som mest bidrar till befolkningsökningen. År 2013 var antalet födda personer fler än antalet avlidna. I slutet av december 2013 var antalet arbetslösa och arbetslöshetsgraden var 8,4 procent, vilket är 1,9 procentenheter högre än året innan. Arbetslöshetsgraden i hela landet var 12,6 procent. Antalet arbetslösa under 25 år var och över 50 år personer. Andelen arbetslösa under 25 år ökade med 57,1 procent jämfört med året innan. Antalet långtidsarbetslösa (arbetslösa utan avbrott i ett år) var personer, d.v.s. 26 procent av de arbetslösa. År 2013 bjöd på stora omställningar. Kommunreformen, förutredningen om metropolområdet, social- och hälsovårdens strukturreform samt stadens investeringsprojekt av historiska dimensioner präglade såväl personalens som de förtroendevaldas arbetsfyllda år. Sammanfattning Svackan i den ekonomiska omvärlden fördjupades ytterligare och staden vidtog utifrån höstens prognoser åtgärder för att stabilisera ekonomin. Uppskattningarna i ekonomiplanen för visade på ett rejält underskott i budgeten under hela planperioden. Åtgärderna för att stävja utgiftsutvecklingen lyckades, men nuvarande resultatnivå nåddes till största delen p.g.a. engångsposter. Engångsposterna åtgärdar inte den strukturella obalansen i stadens ekonomi. De kan också inverka negativt på stadens resultat, som det gick i samband med den internationella finanskrisen som började år 2008, då man tvingades göra betydande nedskrivningar av placeringstillgångarna. Obalansen mellan driftskostnaderna och inkomstbasen är den största utmaningen i stadens ekonomi som inte avhjälps av den resultatförbättrande verkan ett års engångsposter har. Det jämförbara resultatet för fjolårets räkenskapsperiod var ca 16 miljoner euro och det jämförbara årsbidraget ca 124,4 miljoner euro. Årsbidraget ligger redan 56 miljoner euro under en hållbar finansieringsnivå som de redan pågående investeringsprojekten kräver. Det jämförbara årsbidraget har minskat med 60 miljoner euro. Samtidigt har soliditeten sjunkit från 100 till 40 procent. Under de närmaste åren kommer stadens ekonomi att vara mycket ansträngd på grund av den långsamma ekonomiska utvecklingen och hållbarhetsgapet inom den offentliga ekonomin. Staden växer med invånare per år som tillsammans med förändringen i befolkningens åldersstuktur ökar stadens serviceförpliktelser. Instabiliteten i den allmänna ekonomiska situationen avspeglas i den långsamma ökningen av skatteintäkter och i arbetslösheten. Fjolårets positiva resultat minskar inte hållbarhetsgapet. Det rimliga resultat för räkenskapsperioden som uppnåtts genom engångsposter reparerar inte disproportionen mellan förpliktelserna och inkomstbasen.

20 Esbo stad Protokoll 19 Fullmäktige Sida 20 / 48 Fullmäktige har beslutat att på våren godkänna ett program för produktivitet och balansering av ekonomin för hela fullmäktigeperioden. Det preliminära resultatet för år 2013 avlägsnar inte behovet av ett sådant program. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Beslutsförslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom förhandsbeskedet om 2013 års bokslut. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

21 Esbo stad Protokoll 20 Fullmäktige Sida 21 / / /2014 Stadsstyrelsen Deltagande i en särskild kommunindelningsutredning Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn E-post enligt modellen fornamn.e.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 uttalar sig om deltagandet i den särskilda kommunindelningsutredningen på följande sätt: Esbo fullmäktige konstaterade i sina utlåtanden om kommunreformen , , och att Esbo varken godtar en tvångssammanslagning av städerna i huvudstadsregionen eller inledandet av en utredning med sikte på kommunsammanslagning av huvudstadsregionen. Enligt förslaget ur metropolområdets förundersökning har Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis redan kört igång en gemensam, frivillig kommunstrukturutredning enligt kommunstrukturlagen. Dessutom har beredningen av metropollagen inletts. 2 beslutar att Esbo stad deltar i den särskilda kommunindelningsutredningen eftersom 16 i kommunstrukturagen stadgar att kommunerna ska delta i en särskild kommunindelningsutredning och i beredningen av kommunindelningsutredarens förslag. 3 utnämner till uppföljningsgruppen på grund av deras ställning fullmäktiges ordförande, stadsstyrelsens ordförande och stadsdirektören. 4 förutsätter att man gör en omfattande riskanalys i samband med utredningen om att slå samman de nio kommunerna.. Behandling Hyrkkö föreslog understödd av Partanen m.fl. följande tillägg: "5 förutsätter att beredningen av metropollagen samt beredningen av lagen om anordnandet av social- och hälsovården tas som centrala

22 Esbo stad Protokoll 20 Fullmäktige Sida 22 / 48 utgångspunkter för utredningen samt att när- och lokaldemokratin lyfts fram till en central roll i utredningen." Kilpi lämnade understödd av Simon Elo följande ändringsförslag: "Fullmäktige beslutar att Esbo inte deltar i en särskild kommunindelningsutredning Finansministeriets beslut om en särskild kommunindelningsutredning bryter mot det kommunala självstyret som det stadgas om i 121 i grundlagen och Esbo har de förutsättningar som avses i 4 e 2 mom. i kommunstrukturlagen att inte delta i den utredning som finansministeriet förordnat. Motiveringar: 4 e 2 mom. i kommunstrukturlagen "På de kommuner som nämns i 1 mom. tillämpas inte vad som i 4 g föreskrivs om avvikelse från utredningsområdet. De ska delta i sammanslagningsutredningar med andra kommuner, om det behövs för att bilda en funktionell helhet. Det är inte nödvändigt för Esbo att delta i den av finansministeriet förordnade utredningen om sammanslagning för att en funktionell helhet ska bildas. Redan i nuläget är Esbo en tillräckligt funktionell helhet för att uppfylla alla mål och förpliktelser i kommunstrukturlagen. Dessutom har Esbo, Vichtis, Kyrkslätt och Grankulla redan inlett en frivillig utredning på det sätt som kommunstrukturlagen avser. Esbo har inget juridiskt tvång att delta i finansministeriets utredning. Trots att 55 i kommunstrukturlagen stadgar om förbud mot ändringssökande i beslut som fattats av ministerier enligt lagen, kan Esbo söka ändring genom ett extraordinärt ändringssökande enligt 63 i förvaltningsprocesslagen, eftersom finansministeriets beslut grundar sig på uppenbart oriktig tillämpning av lagen. Om finansministeriet anser att Esbos beslut att inte delta i den särskilda kommunindelningsutredningen är lagstridigt kan finansministeriet överklaga beslutet enligt normal ordning. Om det att Esbo vägrar delta i den av finansministeriet förordnade utredningen leder till ett extra ändringssökande eller besvär skulle detta innebära ett viktigt prejudikat för den rättsliga bedömningen med tanke på hela kommunstrukturprocessen. För att precisera rättskraften i och innebörden av 4 e i kommunstrukturlagen och 121 i grundlagen skulle det att Esbo vägrar delta i kommunindelningsutredningen tjäna också den finska rättsstaten."

23 Esbo stad Protokoll 20 Fullmäktige Sida 23 / 48 Efter avslutad diskussion gav ordföranden en redogörelse över de förslag som hade lämnats under diskussionen. Redogörelsen godkändes enhälligt. Ordförande konstaterade att det har framställts understödda förslag som inte kan godkännas enhälligt, vilket föranleder omröstning. Ordföranden föreslog omröstningsordning enligt följande: först röstas det om Kilpis ändringsförslag och efter det om Hyrkkös tilläggsförslag. Fullmäktige godkände ordförandens förslag till röstningsordning. Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Kilpis förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Kilpis ändringsförslag förkastades med 63 röster mot 11. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden föreslog att de som stöder Hyrkkös tilläggsförslag röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Hyrkkös tilläggsförslag med 42 röster mot 27 och 5 blankröster. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes. Bilaga Tilläggsmaterial Redogörelse 4 Äänestyslistat 20 - Päätös erityisen kuntajakoselvityksen asettamisesta - Selvitysryhmän kirje Eftersom beslutet om att tillsätta en utredning avviker från det som fullmäktige tidigare beslutat föreläggs deltagandet fullmäktige. Esbo fullmäktige konstaterade i sina utlåtanden om kommunreformen , , och att Esbo varken godtar en tvångssammanslagning av städerna i huvudstadsregionen eller inledandet av en utredning med sikte på kommunsammanslagning av huvudstadsregionen. Finansministeriet beslutade om en särskild kommunindelningsutredning mellan Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo och Vanda städer samt Kyrkslätt, Sibbo, Tusby och Vichtis kommuner i enlighet med 15 i kommunstrukturlagen. Enligt förslaget ur metropolområdets förundersökning har Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis redan kört igång en gemensam, frivillig kommunstrukturutredning enligt kommunstrukturlagen.

24 Esbo stad Protokoll 20 Fullmäktige Sida 24 / 48 I beslutet utsåg ministeriet vice häradshövding Mikko Pukkinen, politices doktor Cay Sevón och arkitekten Matti Vatilo till kommunindelningsutredare. Utredningsarbetet inleddes och det avslutas efter att utredningen står klar, men senast Med tanke på minimiinnehållet för en utredning om sammanslagning som definierats i kommunstrukturlagen (4 b 4 och 4 e 3) samt uppgiftsdefinieringen i ministeriets beslut anser utredningsgruppen att utredningen ska göras med tyngdpunkt på initialfasen och i stark samverkan med kommunerna i området. Om kommunernas deltagande i en särskild kommunindelningsutredning och om beredningen av kommunindelningsutredarnas förslag stadgas i 16 i kommunstrukturlagen. Utredningsgruppen utser en uppföljningsgrupp dit utredarna ber representanter från de berörda städerna: fullmäktiges ordförande, stadseller kommunstyrelsens ordförande samt stads- eller kommundirektören. Dessutom kan städerna eller kommunerna, om de anser det vara nödvändigt för att garantera tillräcklig representation, till uppföljningsgruppen utnämna en eller två representanter som innehar centrala förtroendeuppdrag. Utredningsgruppen ber att stadens representanter anmäls till uppföljningsgruppen senast Enligt 17 2 moment i kommunstrukturlagen har kommunindelningsutredaren, oberoende av bestämmelserna om tystnadsplikt, rätt att av myndigheterna få behövliga uppgifter som gäller förvaltningen och ekonomin i kommunerna och kommunkoncernernas sammanslutningar och också annan hjälp. För att garantera lokal expertis vill utredningsgruppen ställa upp sju beredande tjänsteinnehavargrupper för följande temaområden: - Kommunekonomi - Markanvändning, boende, trafik och miljö (MBTM) - Bildningstjänster - Social- och hälsovård - Personal - Demokrati - Konkurrenskraft. Utredningsgruppen ber att stadens representanter för varje tema anmäls senast Esbos tidigare utlåtanden Esbo fullmäktige konstaterade i sina utlåtanden om kommunreformen , , och att Esbo varken godtar en tvångssammanslagning av städerna i huvudstadsregionen eller

25 Esbo stad Protokoll 20 Fullmäktige Sida 25 / 48 inledandet av en utredning med sikte på kommunsammanslagning av huvudstadsregionen. Målen med kommunreformen och metropollösningen i Helsingforsregionen ska vara kvaliteten på tjänsterna och kostnadseffektivitet, regionens konkurrenskraft och livskraft, ekologisk hållbarhet, avvärjning av segregation samt välfärd och gemenskap. Förslagen ska basera sig på de bästa argumenten för dessa mål. Bakom förslagen till ändring av kommunstrukturen ska alltid finnas omsorgsfullt övervägda alternativ, av vilka det ska vara möjligt att välja den modell som bäst tjänar målsättningarna i regionen. Helsingforsregionens 14 kommuner kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Området behöver en egen metropollösning för planeringen av markanvändning, boende och trafik, liksom för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation, samt för regional beredning och regionala beslut om dessa frågor. Esbo godkänner varken tvångssammanslagningar av kommuner i huvudstadsregionen eller tvångsutredningar. Ett stort Helsingfors vore en otillräcklig och felaktig region för styrning av utvecklingen i metropolområdet och för lösning av regionens problem. Den kommun som bildas i utredningsområdet skulle till sin budget uppgå till mer än tio miljarder euro. Antalet anställda skulle vara närmare De extra kostnader som en sammanslagning för med sig är av engångsnatur men mycket höga. Dessutom skulle utgifterna permanent förbli på en högre nivå än hittills. Storleksklassen för de ekonomiska verkningarna kan exemplifieras med att verksamhetskostnaderna för storkommunen skulle bli en miljard euro högre enligt Helsingfors kostnadsnivå, än om man beräknar enligt Esbos kostnadsnivå. Att samordna de viktigaste datasystemen i en storkommun (klientdatasystem, verksamhetsstyrning och elektroniska arbetsmiljöer) föranleder kostnader på upp till en kvarts miljard. Städerna har också hundratals andra system. Att samordna dessa system eller ersätta dem skulle vara ett minst lika stort arbete. Förändringen skulle binda alla resurser för flera år framåt. Att förenhetliga storkommunens lönenivåer föranleder tilläggskostnader på över 100 miljoner euro i jämförelse med den nuvarande nivån. Allt som allt leder tilläggskostnaderna till ett stort tryck på att höja skattesatsen i den föreslagna storkommunen samtidigt som de inte förminskar hållbarhetsgapet. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige

26 Esbo stad Protokoll 20 Fullmäktige Sida 26 / 48 1 uttalar sig om deltagandet i den särskilda kommunindelningsutredningen på följande sätt: Esbo fullmäktige konstaterade i sina utlåtanden om kommunreformen , , och att Esbo varken godtar en tvångssammanslagning av städerna i huvudstadsregionen eller inledandet av en utredning med sikte på kommunsammanslagning av huvudstadsregionen. Enligt förslaget ur metropolområdets förundersökning har Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis redan kört igång en gemensam, frivillig kommunstrukturutredning enligt kommunstrukturlagen. Dessutom har beredningen av metropollagen inletts. 2 beslutar att Esbo stad deltar i den särskilda kommunindelningsutredningen eftersom 16 i kommunstrukturagen stadgar att kommunerna ska delta i en särskild kommunindelningsutredning och i beredningen av kommunindelningsutredarens förslag. 3 utnämner till uppföljningsgruppen på grund av deras ställning fullmäktiges ordförande, stadsstyrelsens ordförande och stadsdirektören. 4 förutsätter att man gör en omfattande riskanalys i samband med utredningen om att slå samman de nio kommunerna. Behandling Ärendet behandlades efter paragraf 29. Hyrkkö understödd av Elo m.fl. framställde följande förslag till tillägg: 5 förutsätter att kommunernas egna utredningar som nu pågår, beredningen av metropollagen samt beredningen av lagen om anordnandet av socialoch hälsovården tas som centrala utgångspunkter för utredningen, att näroch lokaldemokratin lyfts fram till en central roll i utredningen och att de olika mindre alternativen för sammanslagning inom utredningsområdet utreds som en del av den särskilda utredningen. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det hade lämnats ett understött förslag som avvek från föredragningen, vilket föranledde omröstning. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen hade förkastat Hyrkkös tilläggsförslag med 11 röster mot 3 och 1 blankröst. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes.

27 Esbo stad Protokoll 21 Fullmäktige Sida 27 / / /2012 Stadsstyrelsen Förlängning av Västmetron från Mattby till Stensvik Beredning och upplysningar: Olavi Louko, tfn Matti Kokkinen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige beslutar att man påbörjar byggandet av metron mellan Mattby och Stensvik på det villkor, att staten förbinder sig att täcka 30 procent av de till jordbyggnadskostnadsindexet bundna byggkostnaderna, i enlighet med riktlinjerna i redogörelsen för trafikpolitiken. Behandling Byman framställde följande förslag till återremiss: Fullmäktige remitterar ärendet till stadsstyrelsen för ny beredning så att fullmäktige föreläggs korrekt information om - om finansieringen som säkerställts för förlängningen och om finansieringens pris - på vilket slag av beräkningar inbesparingarna enbart för busstrafiken separat för etapperna till Mattby och till Stensvik grundar sig - ifall detta inkluderar nedskärningar i busstrafiken utöver avsnittet vid Västerleden - hur mycket intäkter man fått eller kommer att få av Mattbys etapp, för vad intäkterna utnyttjats och för vad man ämnar utnyttja dem - hur mycket, på vilka grunder och när staden för förlängningens del får intäkter från försäljning av mark och byggrätter och hur man kan säkerställa att dessa utnyttjas till utgifterna för byggandet av metron - om beräkningar över lönsamheten för den genomförda och planerade delen av metron i Mattby - beräkningen om förhållandet mellan nytta och utgifter (0,6 0,7) som Kokkinen nämner i Helsingin Sanomat samt en förklaring till varför man velat dölja denna väsentliga uppgift från fullmäktige. Johansson föreslog att ärendet bordläggs för höstsäsongens första fullmäktigesammanträde. Hertell föreslog understödd av Kasvi m.fl. följande hemställan: "Fullmäktige hemställer att man vid förlängningen av metron till Stensvik ombersörjer planeringen av en effektiv och smidig anslutningstrafik tillsammans med invånarna, organisationerna och företagen i området."

28 Esbo stad Protokoll 21 Fullmäktige Sida 28 / 48 "Fullmäktige hemställer att metroinvesteringens byggkostnader inte riktas till biljettpriserna i kollektivtrafiken. En höjning av biljettpriserna kan försvaga kollektivtrafikens popularitet speciellt i Esboviken, som hör till den dyrare C-zonen." Huhta understödde Bymans förslag till återremiss. Ordföranden konstaterade att det förelåg ett understött förslag om återremiss och att de följande inläggen därför ska gälla remissförslaget. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det krävs omröstning. Ordföranden föreslog att de som understöder förslaget till återremiss röstar ja och de som motsätter sig förslaget röstar nej. Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Remissförslaget förkastades med 62 röster mot 13. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att behandlingen av ärendet fortsätter. Granberg understödde Johanssons förslag om bordläggning. Ordföranden konstaterade att det hade lämnats ett understött förslag om bordläggning och att de följande inläggen därför ska gälla bordläggningen. Efter att diskussionen om bordläggning hade avslutats, konstaterade ordföranden att förslaget kräver omröstning. Ordföranden föreslog att de som stöder förslaget till bordläggning röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade förslaget om bordläggning med 61 röster mot 14. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att behandlingen av ärendet fortsätter. Laukkanen understödd av Byman framställde följande förslag till förkastande: Fullmäktige förkastar förslaget. Motiveringar: - På grund av Esbo stads allvarliga ekonomiska läge har Esbo inte ekonomiska förutsättningar att bygga metron mellan Mattby och Stensvik, även i det fall att staten bidrar med 30 procent av

29 Esbo stad Protokoll 21 Fullmäktige Sida 29 / 48 byggkostnaderna. Projektet utökar Esbo stads lånestock med omkring miljoner euro. - Stadens årsbidrag ligger enligt prognosen för 2013 års bokslut redan ungefär 56 miljoner euro under en hållbar finansieringsnivå som de redan pågående investeringsprojekten kräver. - Projektet skulle öka stadens bestående driftsekonomiutgifter med miljoner euro per år under , beroende på beräkningssättet. - Projektet är motstridigt med det av fullmäktige godkända programmet för produktivitet och balansering av ekonomin, som förutsätter inbesparingar på 25 miljoner euro under de kommande åren. - Projektet vilar på en ekonomiskt ohållbar grund och är överdimensionerat med tanke på det uppskattade antalet användare och invånare i området. - Fullmäktige har inte förelagts tillräckligt noggranna utredningar som stöd för beslutsfattandet gällande projektets långsiktiga inverkan på driftskostnader, årsbidrag, den finansiella ställningen, och inverkan på övriga investeringar. Dessutom saknas en riskanalys samt uppgifter om utgifterna för att köra igång projektet, utgifterna för att bygga den extra infrastrukturen som inte ingår i projektplanen och en tillräckligt noggrann utredning om de intäkter projektet för med sig." Efter avslutad diskussion gav ordföranden en redogörelse över de förslag som hade lämnats under diskussionen. Redogörelsen godkändes enhälligt. Ordförande förslog följande: först röstar fullmäktige mellan förslaget om förkastande och basförslaget och sedan, om basförslaget vinner, röstar fullmäktige om hemställningarna. Fullmäktige godkände ordförandens förslag till röstningsordning. Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Laukkanens förslag om förkastande röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige godkände stadsstyrelsens förslag med 65 röster mot 10. Röstningslistan bifogas till protokollet. Därefter behandlades förslagen till hemställningar. Ordföranden frågade om Hertells förslag till hemställan om planeringen av anslutningstrafik kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det godkänts enhälligt. Ordföranden frågade om Hertells förslag till hemställan om riktandet av byggutgifter kan godkännas enhälligt. Eftersom förslaget rönte motstånd, konstaterade ordföranden att det krävs omröstning. Ordföranden föreslog att de som understöder Hertells förslag till hemställan röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

30 Esbo stad Protokoll 21 Fullmäktige Sida 30 / 48 Fullmäktige förkastade Hertells förslag till hemställan med 40 röster mot 30 och 5 blankröster. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordförade konstaterade att fullmäktige godkänt stadsstyrelsens förslag och Hertells hemställan om planeringen av anslutningstrafik. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes. Dessutom godkände fullmäktige följande hemställan: - Fullmäktige hemställer att man vid förlängningen av metron till Stensvik ombersörjer planeringen av en effektiv och smidig anslutningstrafik tillsammans med invånarna, organisationerna och företagen i området. Byman och Laukkanen reserverade sig mot beslutet och Byman särskilt mot ordförandens tillvägagångssätt i samband med avslutandet av diskussionen efter Bymans sista anförande. Bilaga Redogörelse 5 Äänestyslistat 21 Finansutskottets riktlinjer Finansutskottet beslutade : Utskottet anser att det är nödvändigt att bygga förlängningen av Västmetron utan avbrott då sträckan som slutar i Mattby är klar, eftersom betydande inbesparingar på så sätt uppnås. Utskottet förutsätter i sitt utlåtande att regeringen senast i samband med vårens rambeslut beslutar om tidtabellen för att betala ut statsunderstödet på 30 procent för projektet att fortsätta Västmetron. I sina motiveringar konstaterar utskottet: Utgångspunkten har varit att besluten om statens andel av finansieringen fattas under följande regeringsperiod. Utskottet anser dock att det är nödvändigt att man redan vid följande rambeslut tar ställning till när staten ska betala sin andel av förlängningen av Västmetron. På så sätt får Esbo stad, som betalar 70 procent av kostnaderna på cirka 767 miljoner euro (prisnivån i oktober 2011), en visshet om statens betalningsandel och kan för sin egen del fortsätta bygga och finansiera Västmetron. En omedelbar fortsättning av projektet ger enligt Esbo stads uppskattning besparingar på miljoner euro i jämförelse med att projektet genomförs flera år senare i ett mindre gynnsamt konjunkturläge. Utskottet anser dock att det är nödvändigt att Esbo först fattar besluten om genomförande av projektet, efter vilket staten ska ha beredskap att besluta om tidtabellen för sin egen finansieringsandel. Fullmäktiges beslut om godkännande av projektplanen

31 Esbo stad Protokoll 21 Fullmäktige Sida 31 / 48 I samband med beslutet om byggstart för Västmetron beslutade fullmäktige uppmana till att inleda planläggningen av metron mellan Mattby och Stensvik i samråd med staten. Fullmäktige godkände projektplanen för Västmetron mellan Mattby och Stensvik. En förutsättning för att projektet ska inledas är att staten förbinder sig till en kostnadsandel om 30 procent. Beslut om byggstart fattas separat när statens medverkan har säkerställts. Byggberedskap Planeringen och byggandet av sträckan mellan Gräsviken och Mattby har i betydande grad förbättrat förutsättningarna för att sätta igång med förlängningen. Under byggandets gång har man utvecklat tekniken för att spränga metrotunnlar samt tekniska metoder och planeringslösningar för byggandet av metron. Byggplaneringen för arbetstunnlarna pågår. Byggplanerna blir färdiga för anbudsbegäran till slutet av februari. Anbudsskedet tar ungefär tre månader. Samtidigt påbörjas bergsplaneringen av metrotunnlarna och stationerna. Med en snabb tidtabell undviks överskottsefterfrågan Tunnelsprängningarnas konjunktur är god för byggande. Flera större sprängningsprojekt infaller i slutet av årtiondet, bl.a. PISARA-banan, reningsverket i Blombacken och östmetron i Helsingfors. Före det är det brist på sprängningsarbeten i Finland. Faran är att bergssprängningsexperternas arbetsinsats förflyttas utomlands. Sprängarna som arbetat med sträckan mellan Gräsviken och Mattby har rutin på att bygga metrotunnlar tack vare arbetet de utfört hittills. På motsvarande sätt uppstår det nytta också med att man får kompetenta stationsbyggare, som för tillfället arbetar på sträckan som nu byggs, till liknande arbeten. Genom att omedelbart påbörja sprängningarna beräknar man uppnå helhetsnytta på procent jämfört med om projektet startar senare. Besparingarna kan uppgå till miljoner euro. Byggplanering och påbörjande av arbetet Vid planeringen utnyttjar man planeringslösningar från sträckan mellan Gräsviken och Mattby, vilket påskyndar uppgörandet av planerna, eftersom principbesluten till alla delar har säkerställts med myndigheterna. Byggplaneringen för arbetstunnlarna pågår. Planerna för arbetstunnlarna är klara för anbud i april Anbuds- och tillståndsskedet pågår i ungefär tre månader. Byggtider