Esbo stad Protokoll 119. Fullmäktige Sida 1 / 1

Transkript

1 Fullmäktige Sida 1 / / /2013 Stadsstyrelsen Ramen för 2014 års budget och ekonomiplanen Beredning och upplysningar: Pekka Heikkinen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen: Fullmäktige godkänner bifogade resultaträkning och finansieringskalkyl för budgetramen samt sektorernas totala verksamhetsutgifter och inkomster som riktlinje. Fullmäktige godkänner vid budgetbehandlingen ett program som inte visar underskott för balansering av ekonomin under fullmäktigeperioden. Behandling Ekonomiplaneringsdirektören Pekka Heikkinen presenterade ärendet. Laukkanen lämnade understödd av Järvenpää följande förslag till hemställan: Fullmäktige hemställer att beredningen av 2014 års budget och ramen för ekonomiplanen vid allokeringen av anslag särskilt ska beakta följande: - att förutsättningarna för tidigt ingripande inom tjänster för barn och familjer tryggas genom en tillräcklig personaldimensionering - det ökande antalet långtidsarbetslösa unga - det ökande behovet av mentalhälsovård för barn och unga - det förebyggande rusmedelsarbetet som minskar användningen av rusmedel - en förbättring av verksamhetsförutsättningarna för skolpsykologer och kuratorer, en ökning av personalen så att den motsvarar rekommendationerna - en förbättring av förutsättningarna för hälsocentralernas verksamhet. Kilpi lämnade understödd av Ruoho följande tilläggsförslag: Fullmäktige godkänner bifogade resultaträkning och finansieringskalkyl för budgetramen samt sektorernas totala verksamhetsutgifter och inkomster som riktlinje. Fullmäktige godkänner vid budgetbehandlingen ett program som inte visar underskott för balansering av ekonomin under fullmäktigeperioden och som primärt strävar till att trygga att servicenivån och den nuvarande skatteprocenten bevaras. Tallqvist lämnade understödd av Ruoho följande förslag till hemställan:

2 Fullmäktige Sida 2 / 2 Fullmäktige hemställer att bidragsanslaget enligt social- och hälsovårdsnämndens förslag i budgeten 2014 höjs. Äldrerådet betonar allvarligt att bidragsobjekten för äldre och för bidrag som beror på prövning har ökat betydligt. Fullmäktige hemställer att detta beaktas i budgeten Kankkonen lämnade understödd av Järvenpää m.fl. följande förslag till hemställan: Fullmäktige hemställer, att programmet för balansering av ekonomin också omfattar en bedömning av vilka konsekvenser de olika åtgärderna får för Esboborna (IVA, ihmisiin kohdistuvien vaikutusten arviointi). Simpanen lämnade understödd av Kivekäs följande förslag till hemställan: "Fullmäktige hemställer att stadsstyrelsen för fullmäktige gör upp ett förslag till budgeten för 2014 samt ekonomiplanen för så, att anordnandet av de lagstadgade social- och hälsovårdstjänsterna kan genomföras i tillräcklig utsträckning enligt lagen och i enlighet med kvalitetskraven samt i rätt tid med anvisade anslag utan att man under budgetperioden tvingas göra anslagsökningar bland annat på det sätt som gjorts i år. Dessutom hemställer fullmäktige att stadsstyrelsen i samband med stadsdirektörens budgetförslag ger fullmäktige en utredning över vilka tjänster man tvingats skära ner eller vilka viktiga projekt man tvingats slopa på grund av den ram som fullmäktige beslutat om, ifall detta har skett. Efter avslutad diskussion gav ordföranden en redogörelse över de förslag som hade lämnats under diskussionen. Redogörelsen godkändes enhälligt. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsens förslag i övrigt hade godkänts enhälligt. Ordförande konstaterade att mötet först behandlar tilläggsförslaget och därefter förslagen till hemställningar. Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Kilpis tilläggsförslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Kilpis förslag med 65 röster mot 6 och 3 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Därefter behandlades förslagen till hemställningar. Ordföranden frågade om Laukkanens hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom förslaget rönte motstånd, konstaterade ordföranden att mötet måste rösta.

3 Fullmäktige Sida 3 / 3 Ordföranden föreslog att de som understöder Laukkanens förslag till hemställan röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige godkände Laukkanens förslag till hemställan med 65 röster mot 3 och 6 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden frågade om Kankkonens förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts. Ordföranden frågade om Simpanens förslag till hemställan kunde godkännas enhälligt. Eftersom förslaget rönte motstånd, konstaterade ordföranden att mötet måste rösta. Ordföranden föreslog att de som understödersimpanens förslag till hemställan röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Simpanens förslag till hemställan med 36 röster mot 35 och 3 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden frågade om Tallqvists förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom förslaget rönte motstånd, konstaterade ordföranden att mötet måste rösta. Ordföranden föreslog att de som understöder Tallqvists förslag till hemställan röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Tallqvists förslag till hemställan med 37 röster mot 34 och 3 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes. Dessutom godkände fullmäktige följande hemställningar: Fullmäktige hemställer att beredningen av 2014 års budget och ramen för ekonomiplanen vid allokeringen av anslag särskilt ska beakta följande: - att förutsättningarna för tidigt ingripande inom tjänster för barn och familjer tryggas genom en tillräcklig personaldimensionering - det ökande antalet långtidsarbetslösa unga - det ökande behovet av mentalhälsovård för barn och unga - det förebyggande rusmedelsarbetet som minskar användningen av rusmedel - en förbättring av verksamhetsförutsättningarna för skolpsykologer och kuratorer, en ökning av personalen så att den motsvarar

4 Fullmäktige Sida 4 / 4 rekommendationerna - en förbättring av förutsättningarna för hälsocentralernas verksamhet. Fullmäktige hemställer, att programmet för balansering av ekonomin också omfattar en bedömning av vilka konsekvenser de olika åtgärderna får för Esboborna (IVA, ihmisiin kohdistuvien vaikutusten arviointi). Bilaga Redogörelse 7 Kehyslaskelmat Äänestyslista 119 Den allmänna ekonomiska utvecklingen Den arbetskorrigerade produktionen i hela Finland var enligt Statistikcentralens uppgifter från ,7 procent mindre i juni 2013 än i juni året innan. I under det första halvåret minskade den arbetskorrigerade industriproduktionen med 5,7 procent från året innan. Finlands bruttonationalprodukt minskade med 0,2 procent Vår nationalekonomi låg redan i fjol i praktiken i recession. Volymen för bruttonationalprodukten krympte i januari mars under innevarande år med två procent jämfört med samma tidpunkt året innan. Finansministeriet uppskattar i konjunkturöversikten i juni att helhetsproduktionen minskar med en halv procent innevarande år. Finlands bank, Nordea och andra som gör ekonomiska prognoser har sänkt den prognostiserade ökningen av helhetsproduktionen från vårens siffror. Enligt finansministeriets prognos växer bruttonationalprodukten med 1,2 procent nästa år och 1,9 procent år Utsikterna har under det pågående året blivit svagare än de uppskattades vara i vintras. Detta beror på problemen i euroområdet och på den allmänt svaga utvecklingen av den globala ekonomin. Under den senaste tiden har man också fått svagt positiva signaler från Europa, men samtidigt har Finlands situation klassats som den sämsta bland de europeiska länderna. Tyngdpunkten för ökad världshandeln håller på att förflytta sig allt mer till handel mellan Asien och u-länderna. Exportindustrins situation fortsatt svår Lönesumman för nationalekonomin ökade med 4,8 procent år 2011 och 3,9 procent år 2012, vilket har hållit ökningen i skatteinkomster på en skälig nivå de senaste åren, dock har den varit betydligt sämre än före år Ökningen i lönesumman väntas dämpas till 1,4 procent i år och uppgå till 2,4 procent år 2014, vilket innebär att utvecklingen i skatteinkomster från förvärvsinkomster är mycket svag de närmast följande åren. Arbetslöshetsgraden är enligt finansministeriets prognos från juni i år 8,3 procent och nästa år 8,1 procent. Bakom ökningen finns den fortsatt dämpade efterfrågan på arbetskraft samt den svaga utvecklingen särskilt av exporten. Finansministeriet uppskattar att konsumentpriserna stiger mer måttligt i år, i genomsnitt 1,7 procent. Den beräknade måttliga ökningen i ekonomisk tillväxt år 2014 kommer antagligen att innebära att

5 Fullmäktige Sida 5 / 5 konsumentpriserna stiger. Konsumentprisindexet påverkas dessutom av löneuppgörelsen, höjningar i tillverkningsskatter samt ändringar i räntenivån. Finansministeriets inflationsprognos är för tillfället 2,1 procent för år 2014 och 2 procent för år Esbos omvärld och ekonomi Befolkningsutveckling Esbos befolkningsprognos baserar sig på prognosen för ökningen i bostadsproduktion. På hela stadens nivå överskrider befolkningsökningen 1,5 procent åren , åren är befolkningsökningen 1,3 procent och från och med år 2020 framåt 1,2 procent. För hela prognosperioden är tillväxten i genomsnitt 1,4 procent per år. Av ökningen beror största delen på födelseöverskott i jämförelse till antalet döda. Födelseöverskottet i Esbo är relativt stabilt på årsnivå, cirka invånare per år, resten av befolkningsökningen kommer från inflyttningsöverskott från andra kommuner och invandring. Flyttningsrörelsens andel har varierat och kan även i fortsättningen variera mycket. Esbos invånarantal är uppskattningsvis , varvid befolkningsökningen i Esbo under prognosperioden är sammanlagt invånare, det vill säga i genomsnitt invånare, per år. Befolkningsökningen för åren är enligt prognosen , och från år 2020 framåt invånare per år. Nivån på prognosen har höjts från tidigare på grund av de senaste årens kraftiga befolkningsökning. År 2012 var ett rekordartat invandrarår för Esbo. Då flyttade det över invånare från utlandet till Esbo. Esbos befolkningsökning år 2012 var invånare. Av dem bestod hälften av födelseöverskott i jämförelse med antalet döda och andra hälften av inflyttningsöverskott. Inflyttningsöverskottet fördelade sig så att största delen var invandring, 74 procent, och resten, 26 procent, inflyttningsöverskott från andra kommuner. Av storområdena växer Stor-Mattby, Stor-Hagalund och Stor-Alberga mest, med invånare. Inom småområdena sker den största ökningen i Storåkern, invånare, i Bastunäset och i Ängskulla invånare. Det finns sammanlagt 12 småområden med över tusen invånare. Samtidigt minskar invånarantalet på 16 småområden. Befolkningen åldras; antalet personer som fyllt 65 år ökar med och antalet personer som fyllt 75 och 85 år med och under prognosperioden.

6 Fullmäktige Sida 6 / 6 Esbos befolkning och befolkningsprognos ökning Esbo Stor-Alberga Stor-Hagalund Stor-Mattby Stor-Esboviken Stor-Köklax Gamla Esbo Norra Esbo Övriga Byggande av bostäder Byggandet av bostäder minskade markant under : Åren färdigställdes i genomsnitt bostäder per år. Efter det har antalet färdigställda bostäder minskat kraftigt och 2009 färdigställdes endast något över bostäder. Produktionssiffrorna sjönk i fråga om både statsstödda och fritt finansierade bostäder. Att antalet bostäder byggda 2010 och 2011 ökade beror främst på att antalet bostäder producerade med statligt stöd ökade med omkring tusen. Åren uppnådde man det långsiktiga målet, det vill säga cirka färdigställda bostäder, men enligt den aktuella prognosen når man inte målen för år 2013 och 2014, eftersom antalet påbörjade bostadsbyggen och beviljade bygglov sjönk i början av året. Sysselsättning och arbetslöshet Enligt arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik fanns det i Esbo i slutet av juni 2013 sammanlagt arbetslösa arbetssökande och arbetslöshetsgraden var 8,2 procent. Sedan fjolåret hade antalet arbetslösa ökat med 32,6 procent (2 690 personer) och arbetslöshetsgraden med 2,0 procentenheter. Antalet arbetslösa under 25 år var 47,6 procent högre än året innan. Det fanns 38,5 procent fler långtidsarbetslösa än året innan. Esbos arbets- och näringsbyrå hade lediga jobb i slutet av juni. Det var 12,8 procent mer än föregående år. Arbetslösheten i Esbo har ökat sedan mars 2012 och ökningen var fortfarande kraftig i juni Särskilt ungdomsarbetslösheten har ökat kraftigt. Antalet långtidsarbetslösa började öka i juni 2012 och ökningen fortgår ännu. Utveckling av stadens ekonomi Resultatet för år 2012 uppvisar ett överskott och årsbidraget steg med beaktande av den allmänna ekonomiska utvecklingen till en måttlig nivå på 145,5 miljoner euro. Resultatet förbättrades av en god utveckling av stadens fonder. De nettofinansiella inkomsterna var närmare 26 miljoner euro mer än år Resultatet för den egentliga verksamheten var däremot rätt så svagt. Skatteinkomsterna ökade endast 1,5 procent och var cirka 8,3 miljoner euro under budgeten. Samtidigt ökade

7 Fullmäktige Sida 7 / 7 verksamhetsbidragets underskott med närmare 5 procent. Utan ökningen i finansieringsintäkter skulle räkenskapsperiodens resultat ha varit knappt en miljon euro och årsbidraget klart otillräckligt för finansiering av investeringar. Fondavkastning går inte att användas för finansiering av tjänsteproduktionen. De kan och har använts till finansiering av investeringarna med budgetbeslut. Stadskoncernens skulder ökade med omkring 133 miljoner euro år 2012 och var i slutet av året miljoner euro, det vill säga euro/invånare. På grund av ett svagare ekonomiskt läge upptäcktes genast i början av året en betydande risk på miljoner euro i utfallet av årets skatteinkomster. Finansministeriet ändrade sitt system för skatteredovisning så att det i år inflyter en extra inkomst på cirka 13 miljoner euro, som beror på att redovisningen av den första posten av kvarskatt flyttas från nästa år till i år. Detta förstärker således inte stadens skatteunderlag. Enligt gällande uppskattning stannar skatteinkomsterna på kring 15 miljoner euro under budgeten. Budgeten för 2013 är utifrån bokslutet för 2012 generös i förhållande till det ekonomiska läget och därför utreddes i början av året möjligheterna att täcka åtminstone en del av underskottet genom att justera anslag och inkomstberäkningar. Det uppställda målet, att förbättra verksamhetsbidraget med cirka 15 miljoner, nåddes inte, men slutresultatet pekade åt rätt håll. Under sommaren har sektorernas uppskattningar av sin ekonomiska utveckling försämrats och särskilt kostnadstrycket inom social- och hälsovårdssektorn växer. Utifrån statistiken för januari juli visar verksamhetsbidraget för hela staden ett underskott på cirka 28 miljoner euro i jämförelse med budgeten. En stor del av underskottet härstammar från balansenheternas resultat och beror på att planerade inkomster från tomtförsäljning och markanvändningsavtal har flyttats framåt i tiden på grund av försenade planläggningsbeslut och det svaga marknadsläget. Stadens resultat hotar att sjunka till ett underskott på över 30 miljoner euro. Fortfarande utreds möjligheterna att stävja sänkningen i verksamhetsbidrag, så att finansieringsgapet för 2013 förblir så litet som möjligt. I januari juli 2013 redovisades skatter på 787,3 miljoner euro för Esbo stad, vilket är 0,3 procent mer än året innan under motsvarande tidsperiod. Redovisningarna för slutet av året kommer att vara något större bland annat på grund av ändringar i redovisningssystemet, så för närvarande ser det ut som om en ökning i skatteinkomster på 3 procent uppnås i år i enlighet med ramanvisningen. Planeringsomgångens utgångspunkter Fullmäktige godkände i juni Berättelsen om Esbo, som innefattar stadens vision, värderingar och verksamhetsprinciper samt mål och fullmäktigeperiodens mål enligt fokusområden. Samtidigt godkände

8 Fullmäktige Sida 8 / 8 fullmäktige att fem förvaltningsövergripande utvecklingsprogram ska inledas, och att de styrs på ett nytt sätt av politiker och tjänsteinnehavare i samverkan. På basis av Berättelsen om Esbo har staden inlett beredningen av gemensamma och sektorvisa mål för fullmäktigeperioden och resultatmål. Dessa mål behandlas i samband med verksamhets- och ekonomiplanen samt budgeten i december. Skattefinansieringsprognosen justerades i augusti på grundval av uppgifter om hela landets och Esbos förvärvsinkomster samt beloppet på samfundsskatten 2012, skatteredovisningsuppgifter för januari juli 2013 samt Finlands kommunförbunds skatteinkomstprognos som uppdaterats År 2013 beräknas skatteinkomsterna uppgå till 1 286,4 miljoner euro, det vill säga 3 procent mer än I bedömningen av skatteinkomster finns en post av engångsnatur på 13 miljoner euro på grund av en ändring i skatteredovisningssystemet, som inte påverkar kommande års prognoser. Utan detta skulle skatteinkomstökningen vara endast 2 procent. Staten ändrar definitionsgrunderna för fastighetsskatten i början av år 2014, vilket höjer inflödet av fastighetsskatt med cirka 4 miljoner euro. Uppskattningen av skatteinkomsten i förhållande till det ekonomiska läget är rätt så optimistisk, så hur realistisk den är måste ännu uppskattas under budgetprocessen. År , prognos för skatteinkomster enligt skatteslag: TILIVUOSI ** 2014** 2015** 2016** Skatteslag Kommunalskattt Ändring % 2,5 4,5 4,3 1,9 4,6 4,9 Samfundsskatt Ändring % 20,1-20,2-10,0 2,2 8,7-5,6 Fastighetsskatt Ändring % 0,9 1,9 4,8 7,2 0,5 0,8 BOKFÖRS SOM SKATTEINKOMST Ändring % 4,2 1,4 3,0 2,2 4,7 3,8 Uppskattningen av statsandelarnas sammanlagda belopp bygger på kommunförbundets kalkyl sommaren Det totala beloppet för statsandelarna år 2014 har ökat från ramanvisningen, bland annat för att kommunerna som en följd av regeringens skattelösningar i vårens ramförhandlingar kompenseras för förlorade skatteintäkterna vid statsandelsavräkningen. År 2009 är kompensationerna i Esbo uppskattningsvis ca 8,6 miljoner euro. Motsvarande summa minskar i skatteinkomster.

9 Fullmäktige Sida 9 / 9 Statsandelssystemet förnyas för närvarande och det nya systemet borde enligt nuvarande uppgifter träda i kraft i början av år Ännu har inga sådana uppgifter kommit till känna om det nya systemet, som skulle medge en tillförlitlig uppskattning av utvecklingen av statsandelar åren Det finns inte heller några provkalkyler ännu. I dessa avseenden är beräkningen av statsandelar gjord mekaniskt genom att man dragit av ett eurobelopp per invånare från siffrorna för år 2014 i enlighet med de inbesparingsbeslut som regeringen fattat i olika skeden. Finansiering av tjänsterna och investeringarna Skattefinansieringens mycket svaga utveckling åren leder enligt beräkningen till att stadens resultat från och med i år visar ett underskott för hela planperioden, trots att man förhållit sig mycket kritiskt till en ökning av resurser inom driftsekonomin då ramen fastställdes. För att staden ska hålla sig inom den föreslagna ramen krävs att stadens hela verksamhet värderas på nytt från grunden och att produktiviteten förbättras betydligt. Staden måste vara beredd på att västmetron samt byggandet och ibruktagandet av många stora serviceenheter (Esbo sjukhus, Lärobacken, Mattby torg, Leva och bo-centralerna) ökar stadskoncernens bruks- och finansieringskostnader märkbart om 3 4 år. I år är staden tvungen att höja alla lån som antecknats i budgeten, närmare 120 miljoner euro samt ta ut 40 miljoner euro ur fonder i enlighet med budgeten. Moderstaden tar upp nya lån till ett belopp av ca 72 miljoner euro och lånestocken uppgår i slutet av året till 230 miljoner euro, dvs. 886 euro/invånare. Om ekonomin sköts såsom presenterats i ramberäkningen och underskott finansieras med lån, ökar moderstadens skulder med sammanlagt 377 miljoner euro under planperioden och med 607 miljoner euro i slutet av år 2016 (2 243 euro/invånare). Esbokoncernens skulder ökar från 1,53 miljarder euro i slutet av år 2012 (5 950 euro/invånare) till 2,67 miljarder euro fram till utgången av 2016 (9 830 euro/invånare). M Koncernens lånestock och lån euro/invånare euro/invånar ENN 2013 TA Lainakanta - euroa/asukas Enligt ramberäkningen är stadens årsbidrag och resultat i år och under hela planperioden ohållbart långa. Staden måste förbättra sin finansiella

10 Fullmäktige Sida 10 / 10 Beslutshistoria Stadsstyrelsen ställning enligt strategimålet så att det ekonomiska svängrummet bevaras och den finansiella ställningen är i balans. Det innebär att årsbidraget på lång sikt måste vara kring miljoner euro. För att uppnå detta, behövs tilläggsfinansiering om miljoner euro per år. För att täcka finansunderskottet används bl.a. följande åtgärder: - I samband med stadsdirektörens budgetförslag föreläggs för stadsstyrelsen programmet för produktivitet och balansering av ekonomin för hela fullmäktigeperioden. Programmet innehåller målen samt en uppskattning om målens ekonomiska produktivitetsfördelar och effekter på stadens finansiella ställning. För att uppnå produktivitetsfördelar krävs också tid, vilket innebär att det inte går att uppnå några sådana år En striktare resursstyrning har inletts för att få fram metoder med vilka årets driftsekonomiska resultat kan förbättras och det hotande underskottet minskas. Ändringsbehov hos anslag och inkomstförslag har granskats kritiskt och de föreslagna ändringarna innebär en klar utmaning för resursfördelningen mellan olika tjänster. Ramen för 2014 är också väldigt stram för tjänsteproduktionssektorerna och affärsverken. Med en stram resursstyrning eftersträvas snabba inbesparingar och tid för att genomföra åtgärder i produktivitetsprogrammet. - Stadens resurser riktar sig till största delen till att ordna och producera lagstadgad basservice. Staden söker tillsammans med de andra stora städer lösningar för att underlätta kommunernas serviceplikt samt normer och praxis gällande anordning av tjänster. Det krävs ett konkret löfte från staten om mindre plikter för kommunerna. - Möjligheter att öka driftsinkomsterna utreds under 2014 och beslut fattas om förslag till justeringar av avgifter och taxor. Den finansiella avkastningen från ökade driftsinkomster är måhända inte särskilt stor, men som en del av åtgärdshelheten måste en justering göras. Som en del av balanseringen bör också beskattningsgrunderna utvärderas. Esbos kommunalskatt och fastighetsskatt i förhållande till övriga stora städer är låg och en höjning av skatteprocenten närmare andra städer skulle förbättra stadens finansiella ställning märkbart. Extra inkomster från en eventuell ändring av beskattningsgrunderna ska absolut användas för att minska upplåningen, varvid ökningen i lånestock kan ses som rimlig på koncernnivå. Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner bifogade resultaträkning och finansieringskalkyl för budgetramen samt sektorernas

11 Fullmäktige Sida 11 / 11 totala verksamhetsutgifter och inkomster som riktlinje. Fullmäktige godkänner vid budgetbehandlingen ett program som inte visar underskott för balansering av ekonomin under fullmäktigeperioden. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

12 Fullmäktige Sida 12 / 12