Foto: Erik Mella Miljökonsekvensbeskrivning ANTAGANDEHANDLING september 2010 Bedömningsunderlag till detaljplan för Tapuli gruva Pajala kommun, Norrbottens län Lars-Erik Gunnars
ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING DETALJPLAN I ett område en dryg kilometer norr om Kaunisvaara i Pajala kommun ska en detaljplan upprättas för Tapuli gruva. Planen är uppdelad i två områden för industriändamål och har lagts ut på ömse sidor om väg 99. Väster om vägen planeras dagbrott, upplag för gråberg, industriområde med anrikningsverk mm. Öster om vägen planeras sandmagasin och klarningsmagasin. Syftet med detaljplanen är att underlätta anläggande av gruvverksamhet samt möjliggöra anläggande av upplag, ett anrikningsverk och andra byggnader inom planområdet. Planen ska också hantera lovbefrielse för vissa typer av åtgärder inom verksamhetsområdet för att underlätta framtida förändringar i verksamheten. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Detaljplanen anger förutsättningar gruvindustri och antas därmed medföra en betydande miljöpåverkan. Miljöbedömingen utgör analysdelen i planarbetet för att utreda graden av miljöpåverkan och förslå åtgärder. Miljöbedömniningen redovisas i miljökonsekvensbeskriving, dvs denna rapport. Miljöbedömningen har bl a utgått från den miljökonsekvensbeskrivning, tillstånds-mkb, som gruvbolaget tagit fram i samband med tillståndsansökan för gruvverksamheten. ÅTGÄRDER Planområdets omfattning Planområdet har begränsats så mycket som möjligt i västlig och nordlig riktning. Avstånden mellan industriområdet och närmaste bebyggelse är mer 1000 m vilket sammanfaller med riktvärdena för avstånd mellan bostäder och gruva, anrikningsverk samt kulsinterverk så som de beskrivs i Boverkets allmänna råd, 1995:5 Bättre plats för arbete. bergen Sahavaara (+244) och Aareavaara (+247) blir påverkan på landskapsbilden visserligen påtaglig men ändå acceptabel. Byggförbud och marklov Planbestämmer om byggförbud och marklov finns i de västligaste delarna. Tillsammans med att planarealen avgränsats så mycket som möjligt bidrar detta till att begränsa planens påverkan på Naturmiljö och riksintresse för rennäringen. Tydlig avgränsning av planområdet I planbestämmelserna är det infört att staket, stängsel eller annan tydlig avgränsning skall omgärda planområdet för att markera att området är riskfyllt att beträda. Bestämmelsen ger även utrymme för att avgränsningen ska kunna utformas för att tillmötesgå renskötares och markägares behov. SAMLAD BEDÖMNING En samlad bedömning av planen och de verksamheter den reglerar är att de medför en lokalt betydande miljöpåverkan under gruvverksamhetens drifttid för; vattendrag, landskapsbild, växt- och djurliv, rennäring och jakt. Bedömningen är att påverkan avtar med tiden när gruvverksamheten upphört och området görs tillgängligt igen för både människor och djur. Bedömningen är att planen inte medför en betydande miljöpåverkan för; friluftsliv, hälsa och boendemiljö och att planen är förenlig med Miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel. Högsta höjd Högsta höjd för byggnader är satt till 80 m (område för anrikningsverk) Högsta höjd för upplag är satt till 250 m.ö.h. Med en upplagshöjd som ungefär motsvarar de närmaste 2 PAJALA KOMMUN Miljöbedömning Tapuli gruva
Innehåll ANTAGANDEHANDLING september 2010 1. INLEDNING 4 2. LÄSANVISNING 5 3. NULÄGESBESKRIVNING 6 4. SAMMANFATTNING AV PLANENS INNEHÅLL OCH SYFTE 6 5. BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN 8 5.1. Rennäring 8 5.2. Naturmiljö 12 5.3. Vatten och Muonio älv 14 5.4. Hälsa och boendemiljö 17 5.5. Jakt och friluftsliv 19 5.6. Landskap och insyn 20 5.7. Kulturmiljö 22 5.8. Säkerhetsrisker 23 6. RELEVANTA MILJÖKVALITETSMÅL OCH ANNNAN MILJÖHÄNSYN 27 6.1. Allmänt 27 6.2. Miljökvalitetsnormer 27 6.3. Relevanta miljökvalitetsmål 31 6.4. Annan miljöhänsyn som beaktas i planen 32 6.5. Sammanfattning av åtgärder som inarbetats i detaljplanen 32 7. 0-ALTERNATIV SAMT ALTERNATIVA UTFORMNINGAR MED MOTIVERING 32 8. SAMLAD BEDÖMNING 33 8.1. Sammanfattning av konsekvenserna av planen 33 8.2. Framtidsresonemang och kumulativa effekter 35 8.3. Samlad bedömning 35 9. UPPFÖLJNING 36 10. KÄLLOR 37 Bilaga 1: Samråd i samband med tillståndsansökan 38 Bilaga 2: Påverkan på miljökvalitetsnormer 41 Bilaga 3: Miljötillstånd 49 Miljöbedömning Tapuli gruva PAJALA KOMMUN 3
1. INLEDNING En detaljplan ska upprättas för Tapuli gruva. Ett planprogram antogs av Plan- och miljönämnden den 2 september 2009. MILJÖBEDÖMNING En detaljplan som anger förutsättningar för en gruva antas medföra en betydande miljöpåverkan och ska därför miljöbedömas för att utreda graden av miljöpåverkan och förslå åtgärder. Syftet med detta är integrera miljöaspekter i planen och att främja en hållbar utveckling. Miljöbedömningen redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning (= denna rapport) som utgör ett av underlagen för beslut om att anta detaljplanen. Samråd kring behovsbedömning och avgränsning av miljöbedömningen har skett med länsstyrelsen under programsamrådet. Naturvårdsverket har underrättat finska Miljöministeriet enligt ECE konventionen om miljökonsekvensbeskrivning i ett gränsöverskridande sammanhang, detta avseende MKB för brytning av järnmalm i Tapuli gruva och Kaunisvaara anrikningsverk. 1 Som svar på underrättelsen har ett antal svar och synpunkter inkommit som berör vatten och Muonio älv. En sammanfattning redovisas i bilaga 1. Länsstyrelsen i Norrbotten har inte ansett att det behövs ytterligare ett ECE-samråd om Tapuli gruva bara för detaljplanen, utan det räcker med det som hållits avseende tillståndsansökan. Ytterligare samråd med berörda kommer att ske i samband med att planen och miljökonsekvensbeskrivningen går ut på samråd och utställning. MILJÖBEDÖMNINGENS AVGRÄNSNING Detaljplanen för Tapuli gruva faller under PBL 5 kap 18 2 st och förordning 1998:905 om miljökonsekvensbeskrivningar 4 2f och antas medföra en betydande miljöpåverkan. Planen faller även under PBL 5 kap 18, 3 st. 1 Industriändamål. Miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas enligt bestämmelserna MB 6 kap 11-18 men avseende innehåll och samråd, ska 6 och 7, 1 och 2 st, tillämpas. Även den ansvariga fi nländska myndigheten med vilken samråd hållits enligt MB 6 kap 6 ska informeras. Utifrån den behovsbedömning som upprättats för Program för Tapuli gruva tillsammans med inkomna synpunkter under programsamrådet, har kommunen, i ett motiverat ställningstagande, gjort en bedömning av vad som kan antas ge betydande miljöpåverkan genom programförslaget. Detaljplanen för Tapuli gruva antas innebära betydande miljöpåverkan med avseende på följande punkter rennäring naturmiljö hälsa och boendemiljö jakt och friluftsliv säkerhet landskapsbild kulturmiljö vatten och Muonio älv Den sista punkten har tillkommit som en anpassning till synpunkterna från ECE-samrådet avseende tillståndsansökan. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Samtliga aspekter ovan ska redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning - dvs; denna rapport. Miljöbedömningen hanterar konsekvenser som kan uppstå i och med detaljplanen. 1 Underrättelse enligt ECE-konventionen om miljökonsekvensbeskrivning i ett gränsöverskridande sammanhan om brytning av järnmalm i Tapuli gruva och Kaunisvaara anrikningsverk i Pajala kommun, Naturvårdsverket, Dnr 121-1169-09, 2009-02-17. Tillståndsansökan enl. MB kap. 9 och 11 En miljökonsekvensbeskrivning har även tagits fram av gruvbolaget i samband med tillståndsansökan för gruvverksamheten, i fortsättningen kallad tillstånds-mkb. I den har miljöeffekter och konsekvenser av planerade aktiviteter beskrivits under olika skeden av verksamheten - byggnationsfasen, driftsfasen samt efterbehandlingsfasen. Tillstånds-MKB:n ligger till grund även för denna miljöbedömning. 4 PAJALA KOMMUN Miljöbedömning Tapuli gruva
Tillstånd för gruvverksamhet har givits av finsk-svenska gränsälvskommissionen 2010-08-20. I miljötillståndet som ges regleras verksamhetens omfattning, utsläpp till luft, till mark och till vatten, kemikaliehantering, avfallshantering och återvinning, hushållning med naturresurser och energi, buller, transporter, förebyggande av skador till följd av olyckor, förorenade områden samt kontroll av samtliga nämnda. Det innebär att villkor för verksamheten kommer att fastställas samt att uppföljning av åtgärder sker. Det som regleras i miljötillståndet ska inte regleras i detaljplanen. Pajala kommun har tidigare yttrat sig utan invändningar mot gruvbolagets tillstånds-mkb. Tillståndsprövning Natura 2000 Samtliga vattendrag i området utgör biflöden till Muonio älv och ingår därmed i Natura 2000 område för Kalix- och Torne älvsystem. För planläggning i Natura 2000 område, som på ett betydande sätt kan påverka miljön, krävs att tillståndsprövning för intrång i Natura 2000 område söks hos länsstyrelsen (enligt Miljöbalken 7 kap 28a ). Påverkan på Natura 2000 området som helhet bedöms enligt verksamhetens tillstånds-mkb som obetydlig liksom konsekvenserna av uttag och utsläpp av vatten till Muonio älv. Någon prövning har därför inte ansetts föreligga. 2 Finsk-svenska gränsälvskommissionen har hanterat gruvbolagets tillståndsärende för vattenverksamhet. Länsstyrelsen har inte lämnat några synpunkter på MKB angående Natura 2000 i sitt samrådsyttrande till gränsälvskommissionen.3 Miljöbedömningen följer därför bedömningen i tillstånds-mkb, att det inte föreligger någon prövning enligt Miljöbalken 7 kap 28a avseende Natura 2000 område för Kalix- och Torne älvsystem. Planen anses därmed även vara förenlig med Riksintresse enl 4 kap 8 MB. MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Pajala kommun Carl-Johan Riblom, Plan- och miljöchef MAF Arkitektkontor AB Mia Johansson, arkitekt SAR/MSA Lars-Erik Gunnars, landskapsarkitekt MSA Andra medverkande har varit: Max Smith, Klas Strömberg, Bernt Hedin, Northland Resources AB (NRAB) och Annie Arnqvist, stadsarkitekt, Pajala kommun UNDERLAG Kartor och illustrationer: Pajala kommun, MAF arkitektkontor AB, Länsstyrelsen Norrbotten och Hifab. Fotografier: MAF Arkitektkontor AB där inget annat står angivet. Kartmaterial utgörs av utdrag ur kommunens fastighetskarta. 2. LÄSANVISNING Denna miljöbedömning innehåller både lagtext, allmän information om området, nulägesbeskrivning, beskrivning av planerad verksamhet samt dess konsekvenser, diskussioner om alternativ samt samlad bedömning och förslag till uppföljning. Källor markeras med en upphöjd siffra och hänvisar till sidfoten. Samtliga källor återfinns i källförteckningen sist i dokumentet. Lagtext presenteras i grön textruta MILJÖBALKEN 6 KAP 11 När en myndighet eller kommun upprättar... Allmän information presenteras i blå inramad textruta 2 Miljökonsekvensbeskrivning angående planerad gruvverksamhet vid Kaunisvaara, Pajala kommun, Northland Resources AB rev. 2009-05-15 3 Berggård, Angående Northland Resources AB ansökan om tillstån till Tapuli gruva och anriknigsverk i Kaunisvaara, Pajala kommun, Yttrande 2000-11-05, Dnr 551-9585-09 Jakt i området I Pajala och Kaunisvaara fi nns ett antal jaktklubbar. Svenska Jägareförbundet har även... Miljöbedömning Tapuli gruva PAJALA KOMMUN 5
KAPITELINDELNING Kapitel 3 Nulägesbeskrivning I detta kapitel ges information om planområdet; natur, befintliga verksamheter och relevanta befintliga miljöproblem. Kapitel 4 Sammanfattning av planens syfte och innehåll I detta kapitel sammanfattas planens innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program. Kapitel 5 Betydande miljöpåverkan I detta kapitel redogörs för påverkan - effekt - konsekvens - åtgärd för samtliga faktorer som bedömts ge betydande miljöpåverkan. Kapitel 6 Relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn En beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen. Kapitel 7 0-alternativ samt alternativa utformningar med motivering Resonemang om möjliga andra utformningar av detaljplanen, nollalternativ etc. Kapitel 8 Samlad bedömning 4. SAMMANFATTNING AV PLANENS INNEHÅLL OCH SYFTE SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att underlätta anläggande av gruvverksamhet samt möjliggöra anläggande av upplag, anrikningsverk och andra byggnader inom detaljplaneområdet. Två områden för industriändamål har lagts ut på ömse sidor om väg 99. Väster om vägen planeras dagbrott, upplag för gråberg, industriområde med anrikningsverk mm. Öster om vägen planeras sandmagasin och klarningsmagasin. LOKALISERING Planens utbredning utgår från den areal som behövs för verksamheten, dvs dagbrottet och tillhörande industriområde, upplag, mm. Dagbrottets placering utgår från var det finns brytbar malm enligt den utvärdering av malmfyndigheten som gjorts. Placering av upplag och industrier inom planområdet har behandlats i en lokaliseringsutredning. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Kapitel 9 Kapitel 10 Kapitel 11 Uppföljning Samrådsredovisning Källor Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från det datum då planen vunnit laga kraft. 3. NULÄGESBESKRIVNING BAKGRUND Northland Resources har ansökt om bearbetningskoncession för att bryta järnmalm i form av dagbrott vid Tapuli. Tidplan Preliminär tidplan för planprocessen: Samråd: februari-mars 2010 Utställning: juni-augusti 2010 Antagande: 20 september 2010 Laga kraft: oktober 2010 OMRÅDESBESKRIVNING Området är beläget norr om byarna Kaunisvaara och Sahavaara och har inte planlagts tidigare. Området domineras av myrmarker och barrskog i ett flackt landskap. Myrområdena Kokkovuoma väster om väg 99 och Tapulivuoma öster om densamma ingår i ett vidsträckt våtmarkslandskap som breder ut sig i den östra delen av Pajala kommun. Verksamheter i området idag utgörs av rennäring, jakt och i viss mån skogsbruk. Därtill kommer gruvbolagets verksamheter som hänger samman med prospekteringen. 6 PAJALA KOMMUN Handläggning Normalt förfarande Parallell planering Järnväg till Finland Banverket har genomfört en förstudie för järnväg från Tapuli till järnvägen i Finland. Av de två korridorer som studerades i förundersökningen har Banverket beslutat att gå vidare med Miljöbedömning Tapuli gruva
Bild 4. Plankarta och bestämmelser för antagandehandling detaljplan Tapuli gruva. Miljöbedömning Tapuli gruva PAJALA KOMMUN 7
den norrutgåendende Äkäsjokusuukorridoren, vilken nu är föremål för järnvägsutredning. I utredeningen studeras olika alternativ för hur järnvägen ska dras inom koridoren. Järnvägsutredningen beräknas vara klar under 2010. Därefter följer tillåtlighetsprövning och framtagande av järnvägsplan. Ambitionen är att den nya järnvägen ska stå klar under 2013. 5. BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Här beskrivs förutsättningarna för det som kan antas påverkas, påverkans art, dess effekt och konsekvenser. Konsekvenserna delas upp i små, måttliga eller stora. Därefter beskrivs förslag till åtgärder som förts in detaljplanen samt andra lämpliga åtgärder. Bedömningarna avslutas med en samlad bedömning om hur pass betydande miljöpåverkan kan antas bli. Gjord tillstånds-mkb1 utgör grund för denna miljöbedömning. 5.1. Rennäring Planområdet ligger inom ett område av riksintresse för rennäringen. Här beskrivs planens betydande miljöpåverkan med avseende på: Påverkan på Kokkovuoma trivselland Påverkan på riksintressena kärnområde och flyttled Riksintressebestämmelserna får direkt verkan endast vid prövning av verksamhet som påverkar markanvändningen. Kärnområde och flyttled Riksintresse enl 3 kap 5 MB Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen eller yrkesfi sket eller för vattenbruk skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. Områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfi sket skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Detaljplanen gäller industri för miljöfarlig verksamhet i ett område av särskild vikt för renäringen i Mounio koncessionssameby. Industriverksamheten ska därför prövas mot MB 3:5. Eftersom detaljplanen anger förutsättningar för verksamheten så påverkar den riksintresset indirekt. BESKRIVNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR Muonio koncessionssameby har rätt att inneha 3900 renar varav 1600 skötesrenar (2008 hade samebyn totalt 2300 renar). Nuvarande koncession går ut 2010. De renskötande familjerna i samebyn lever i huvudsak av renskötseln där renen utgör en väsentlig del av deras identitet som samer. 4 Se Bild 5.1.1 och 5.1.2 som visar planområdets placering i Muonio koncessionssameby och riksintresse för rennäringen. KONSEKVENSANALYS Påverkan Renskötseln kommer att påverkas av det markanspråk som den planerade verksamheten medför på Käymäjärvi kärnområde och i synnerhet på Kokkovuoma trivselland. Öster om vår- och sommarbetslandet går en flyttled av riksintresse som leder från norr till vårvinterlandet i Kolari i söder. Enligt utförd verksamhets-mkb och SKB för samebyn kommer gruvområdet inte att hindra flyttleden. Väg 99 utgör redan i dag en östlig barriär och gräns för vår- och sommarbetslandet där renarna äter upp sig efter vintern, något som är särskilt viktigt för vajor med kalvar. 4 Renskötseln kommer att påverkas marginellt av ökade transporter norrut utmed riksväg 99. Den ökade trafiken från planområdet förväntas till största delen ske söderut. Förutom transporterna på väg 99 tillkommer malmtransporter. Dessa kommer att ske via järnväg eller pumpledning mot Finland. En järnvägsutredning pågår och ambitionen är att den nya järnvägen ska stå klar under 2013. Under en övergångstid kan malmtransporterna komma att ske på väg 99. Käymäjärvi kärnområde Området används som vår och sommarbetesland (aprilaugusti). Området ligger mellan samebyns södra gräns och Tervavouma i norr samt mellan Kangos i väst och Arearova i väst. Betetsmöjligheterna är mycket goda med stora frodiga myrområden och örtrika barrskogar. Området används som kalvningsområde under våren. Området beskrivs som samebyns kraftcentrum under sommarhalvåret. 4 4 Ekenberg, Muonio koncessionssameby - MKB och SKB, Avdelningen för arbetsvetenskap, LTU 2009. 8 PAJALA KOMMUN Miljöbedömning Tapuli gruva
ANTAGANDEHANDLING september 2010 Bild 5.1.1 Riksintresse för rennäringen. Muonio Koncessionssameby (riksintressen för övriga samebyar nedtonade). Riksintresse för rennäringen är områden som är betydelsefulla för skapa hållbarhet åt kommande generationers renskötare. Flyttleder, rastbeten och trivselområden för kalvning och olika årstidsbeten varierar över tid. De områden som har störst betydelse för den renskötsel som bedrivs idag är inte nödvändigtvis samma områden som är utpekade som riksintresse. Därtill finns det anläggningar som renskötarna behöver för verksamheten. Flera anläggningar har använts över lång tid och har kulturmiljövärden5. Planområdets placering Bild 5.1.2 Detaljplanens läge i förhållande till riksintresse flytted (buffrad till 600 m bredd). FL YT Miljöbedömning Tapuli gruva PAJALA KOMMUN TL ED 9
Effekt Planområdets västra del täcker endast en liten del av trivselområdet men gruvans verksamhet med buller och sprängningar kan få renarna att rata området och vandra vidare till andra mindre störda men näringsfattigare områden. Påverkan av trivsellandet Kokkovuoma gör dessutom att renarna sprids i ett större område och att samlingsarbetet därför försvåras. Detta innebär i sin tur att ett merarbete uppstår. Den verksamhet som planen tillåter medför en viss ökad risk för att renar blir påkörda vid passage av väg 99. Den barriär som väg 99 utgör för renar och annat vilt förstärks betydligt om en järnväg anläggs parallellt med vägen. Konsekvenserna av en eventuell järnvägsdragning kommer att bedömas i samband med planeringen av densamma. Om däremot en pumpledning anläggs kommer den att grävas ner och därmed inte bidra till barriäreffekten. Konsekvens Konsekvenserna av att renarna i mindre grad nyttjar det näringsrika Kokkovuoma blir att de förskjuter sina vandringar och kommer tidigare till vinterbeteslandet. Ett högre betestryck på vinterbeteslanden medför att färre renar kan beta där vilket i sin tur kan medföra att färre renar totalt tilllåts inom samebyn koncession. Detta, samt bortfallet av en mycket näringsrik betesmark med magrare renar och färre kalvar som följd, medför ett ekonomiskt bortfall för samebyn. NRAB skriver i sin tillståndsansökan att störningarna ska minimeras genom att byggtider förläggs när renar inte uppehåller sig området och att man via samråd med samebyn försöker styra de störande delarna av verksamheten efter renens cykel. NRAB bedömer konsekvenserna för rennäringen som måttliga under bygg- och driftfaserna. 5 Efter avslutad gruvverksamhet i Tapuli kommer marken att vegeteras. Det kan dock dröja innan marken är så återställd att den duger för renbete. Även om markerna återställs i framtiden betyder det inte att det kan kompensera de konsekvenser som uppstår direkt. 5 Miljökonsekvensbeskrivning angående planerad gruvverksamhet vid Kaunisvaara, Pajala kommun, Northland Resources AB rev. 2009-05-15 Barriäreffekten av en eventuell järnväg, kvarstår även efter att gruvan stängts. Sammantaget bedöms konsekvenserna för rennäringen bli måttliga. Åtgärder i plan För att minimera intrånget i riksintresse och trivselland har planområdet begränsats så mycket som möjligt i västlig, östlig och nordlig riktning. I planbestämmelserna är det infört att staket, stängsel eller annan tydlig avgränsning skall omgärda planområdet. Därmed ges en möjlighet att utforma avgränsningen så att den kan anpassas över tid för renskötare och markägares behov samtidigt som riskområdet markeras. Andra åtgärder I bearbetningstillståndet finns bl a krav på att samråd med samebyn ska hållas årligen. Med samråd, anpassning och kompensation kan ev negativ påverkan på rennäringen minska. 5 En åtgärd som ligger utanför planen är att i översiktsplaneringen verka för att samebyn lätttare ska kunna nyttja vårvinterlandet öster om väg 99. I dag kan detta inte göras till fullo pga att finska renar uppehåller sig där eftersom det saknas riksstängsel utmed Mounio älv vid aktuell sträcka. För att minska barriäreffekter av en eventuell järnväg behöver tillräckliga viltpassager anordnas. BEDÖMNING Bedömningen är att planen medför en lokalt betydande miljöpåverkan för rennäringen, framförallt under gruvans bygg- och driftfas då verksamheten kan störa renarnas betesro i närområdet. Efter att gruvverksamheten upphört kan det uppkomma störningar från andra industrier och störande verksamheter som tillkommit pga gruvetableringen och som fortsätter verka inom planområdet eller i dess närhet. Riksintresse enl 3 kap 5 MB Områden av riksintressen ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra rennäringens bedrivande. Planen kan trots det anses vara förenlig med 10 PAJALA KOMMUN Miljöbedömning Tapuli gruva
Bild 5.2.1. Kokkovuoma sett från gruvområdet sydost mot Kaunisjärvi. Foto: Manfred Lindvall. Kokkovuoma ingår i Naturvårdsverkets myrskyddsplan och är tillsammans med Tapulivuoma klassade som högsta naturvärde (VMI 1) i länsstyrelsens våtmarksinventering. Bild 5.2.2. Kaunisvaara och Kaunisjärvi sett från sydväst. Foto: Manfred Lindvall Miljöbedömning Tapuli gruva PAJALA KOMMUN 11
riksintresse för renflyttled då gruvområdet enligt utförd MKB och SKB inte kommer att hindra flyttleden. 6 Planen anses också vara förenlig med riksintresse för kärnområde då större delen av Kokkovuoma som finns inom planområdet är belagt med byggförbud och marklov samt att kravet på tydlig avgränsning av gruvområdet gjorts anpassningsbart. 5.2. Naturmiljö Kokkovuoma har tagits upp Naturvårdsverkets Myrskyddsplan för Sverige. Här beskrivs planens betydande miljöpåverkan med avseende på: Påverkan på Kokkovuoma och Tapulivuoma Påverkan på växt- och djurliv Miljömålet Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden I Sverige har vi ca 6,3 miljoner hektar myrmark. Av denna areal har drygt 6 procent tagits upp i Myrskyddsplan för Sverige, som är Naturvårdsverkets plan för hur myrar ska skyddas. BESKRIVNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet domineras av myrmarker och barrskog i ett flackt landskap. Myrområdena Kokkovuoma väster om väg 99 och Tapulivuoma öster om densamma ingår i ett vidsträckt våtmarkslandskap som breder ut sig i den östra delen av Pajala kommun. Båda dessa myrområden har enligt länsstyrelsens våtmarksinventering högsta naturvärdesklass och Kokkovuoma ingår dessutom i Naturvårdsverkets myrskyddsplan, som är ett medel för att miljömålet Myllrande våtmarker ska uppnås. I samband med tillståndsansökans bakgrundsinventeringar fann man lokaler med rödlistade arter i våtmarkerna. De högsta skogliga värdena fann man främst i gammal granskog och speciellt i nyckelbiotoperna. Större delen av skogen är kraftigt på- 6 Ekenberg, Muonio koncessionssameby - MKB och SKB, Avdelningen för arbetsvetenskap, LTU 2009. verkad av modernt och äldre skogsbruk. 7 Se bild 5.2.3 och 5.2.4 som jämför planområde och värdeklasser för skogsmark. En däggdjursundersökning utfördes vårvintern 2008 och fågelinventering under dagtid junijuli 2007. KONSEKVENSANALYS Påverkan och miljörisker Gruvverksamheten kommer att ta stora delar av marken i anspråk för dagbrott, upplag och industriområde. Kokkovuoma (myr och sumpskog) påverkas direkt av dagbrottet och Tapulivuoma (myr och tjärn) av sand- och klarningsmagasin. Vattenavsänkning i Kokkovuoma har beräknats till en till ett par decimeter på ett område ca 50 meter dagbrottskanten, vilket ger en marginell påverkan. Huvuddelen av gråbergsupplag och högre industribebyggelse är i detaljplanen placerade mellan de stora myrområdena, dvs ungefär som i lokaliseringsutredningen. Till detta kommer vägar, parkeringsplatser och andra hårdgjorda ytor samt tillfälliga etableringsytor under uppbyggnadsskedet. Vilka ytor som får hårdgöras är inte reglerat i plan. Det finns en risk att alla ytor inom verksamhetsområdet i mycket hög grad kommer att förlora sin nuvarande växtlighet. Det är möjligt att det finns djur och växter som kommer att gynnas av landskapsomvandlingen. Effekt Förutom att livsmiljöer försvinner bidrar gruvan även till att landskapet förändras i och med skapande av dagbrott som sedermera vattenfylls till en ca 2 km lång sjö samt upplag av samma storlek som närliggande bergknallar. För att kunna öppna dagbrotten måste områdena för dessa först avvattnas. Enligt den beräkning som beskrivs i MKB för tillståndsansökan kan det röra sig om ett område med en radie om max 850 m från det största dagbrottets mittpunkt inom vilket grundvattytan kan komma att sjunka mer än 0,3 m (vilket är praxis för vad som anses vara en grundvattensänkning). 8 Baserat på utförda bakgrundsinventeringar görs 7 Bakgrundsundersökningar bilaga M5 till tillståndsansökan 8 Miljökonsekvensbeskrivning angående planerad gruvverksamhet vid Kaunisvaara, Pajala kommun, Northland Resources AB rev. 2009-05-15 12 PAJALA KOMMUN Miljöbedömning Tapuli gruva
ANTAGANDEHANDLING september 2010 Karta 5.2.3 Planområde på Naturvärdesinventering Kokkovuoma. Delområden utmärkta med siffror, sumpskogar identifierade från sumpskogsinventeringen, hyggen och plantage tolkade från flygbilder. Nyckelbiotoper och naturvärden identifierade av Skogsvårdsstyrelsen (SVS) markerade med lila färgnyanser. Naturvärdesinventering Kokkovuoma 2007-06-20. Karta 5.2.4 Planområde på Naturvärdesinventering Tapulivuoma. Inventeringspunkter och värdeklasser för skogsmark. Naturvärdesinventering Tapulivuoma 2008-11-19. Miljöbedömning Tapuli gruva PAJALA KOMMUN 13
Grundvattennivå Vall Morän Dagbrott Bild 5.2.5 Grundvattenytans bedömda läge vid vallen framgår av principskiss ovan. Northland Resources AB 2009. bedömningen i tillstånds-mkb:n att inga unika naturvärden och/eller livsmiljöer tas i anspråk av verksamheten. 8 Konsekvens Konsekvenserna avseende naturmiljö bedöms som måttliga till följd av det omfattande markanspråket i samband med driften och förutsatt att inga unika naturvärden tas i anspråk. Åtgärder i plan För att skydda våtmarker och höga skogliga värden, bl a nyckelbiotoper, väster och nordväst om dagbrottet från hårdgöring, har marklovsbestämmelser införts i planen, för sådana åtgärder som påverkar mark och vegetation. Andra åtgärder Den påverkan som gruvan orsakar på grundvatten och vattendragen räknas som vattenverksamhet (Miljöbalken kap 11) och regleras därför via tillstånd och inte i planen. I samband med att gruvområdet avvattnas anläggs en tät moränvall runt området för att hindra vatten från myren att rinna in i det avvattnade området. Åtgärden innebär även att omgivande markområden skyddas från grundvattenavsänkning. I och med att vallarna anläggs beräknas påverkansområdet i jordlagren utanför vallarna bli begränsat. Tack vare de mäktiga och täta moränlagret mellan berggrunden och myrarnas torvlager kommer påverkansområdet att maximalt uppgå till någon till några decimeter på ett avstånd om ca 50 m från vallen även senare under driftskedet när dagbrottet blir djupare. 9 (Pöyry, 2008). Se även Bild 5.2.5. Målet med hantering och rening av det vatten som behöver avbördas är att minska halterna av ämnen i sådan omfattning att ingen betydande belastning och/eller påverkan på recipienterna uppkommer, särskilt långvarig sådan. 10 BEDÖMNING Bedömningen är att planen medför en betydande miljöpåverkan för växt- och djurliv lokalt men inte i stort. 5.3. Vatten och Muonio älv Konsekvenser av den planerade verksamheten avseende flöden och fysiska ingrepp i vattendrag. Se även avsnittet 6.2 om miljökvalitetsnormer BESKRIVNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR Kalix och Torne älvsystem Natura 2000 Den planerade gruvverksamheten vid Tapuli ligger inom avrinningsområdet för Kaunisjoki som är ett biflöde till Muonio älv som i sin tur är det största biflödet till Torne älv. Torne älv är en av Sveriges fyra nationalälvar och dess älvsystem är tillsammans med Kalix älvsystem utpekat som Natura 2000-områden (SE0810434). Gemensamt för nationalälvarna är att de endast i ringa omfattning är påverkade av vattenkraftsutbyggnad samt att de är viktiga lokaler för vandrande lax. 9 Miljökonsekvensbeskrivning angående planerad gruvverksamhet vid Kaunisvaara, Pajala kommun, Northland Resources AB rev. 2009-05-15 10 Strömberg, Uppkomst och hantering av vatten samt belastning på recipienter under byggnation och produktion - Tapuli gruva och Kaunisvaara anrikningsverk, NRAB 2009. 14 PAJALA KOMMUN Miljöbedömning Tapuli gruva
Bild 5.3 Planområde (färgade ytor) och illustration av markanvändningen. Naturtyper Torne och Kalix älvsystem har pekats ut som Natura 2000-område på grund av förekomst av specifika naturtyper som ingår i EU:s art- och habitatdirektiv. Naturtypen Naturliga större vattendrag av Fennoskandisk typ dit Muonio älv tillhör är den ena som kan antas påverkas av planen och verksamheten. Den andra naturtypen är Vattendrag med flytbladsvegetation och mossor (igelknopp resp. näckmossa). Vid inventeringar i de berörda vattendragen har dessa naturtyper påträffats i Kaunisjoki och Aareajoki. Arter De specifika arterna som förekommer i Torneoch Kalix älvsystem och som pekats ut enligt art- och habitatdirektivet är de som följer enl tabell 5.3.1 Utgående från den utterinventering som gjorts finns det tre utterrevir i de undersökta områdena. I Kaunisjoki på svenska sidan observerades spår efter en utter. Uttern räknas till de särskilt skyddade arterna i habitatdirektivet (92/43/EEG). Detta innebär att det är förbjudet att förändra eller förstöra utterns fortplantningsområden eller viloplatser. Förekomsten av uttrar bör därför beaktas vid genomförandet av gruvprojektet så att inte de livsmiljöer eller fiskebeståndet i strömdrag som är viktiga för uttern försvagas eller förstörs. 11 Kod Art Förekomst i närområdet 1106 Lax (Salmo salar) 1163 Stensimpa (Cottus Gobio) 1355 Utter (Lutra lutra) Förekommer i Muonio älv Påträffad i Aareajoki, norr om gruvområdet Spår funna längs Kaunisjoki söder om området samt vid Muonio älv. Även möjligt habitat längs Aareajoki, enligt FVO Påverkan från verksamheten Ingen Ingen Ingen Tabell 5.3.1 Natura 2000. Arter utpekade i art- och habitatdirektivet. Stensimpa är inte en hotad art i Sverige men ingår i habitatdirektivet till följd av dess bevarandestatus i andra delar av den europeiska unionen. 11 Strömberg, Uppkomst och hantering av vatten samt belastning på recipienter under byggnation och produktion - Tapuli gruva och Kaunisvaara anrikningsverk, NRAB 2009. Miljöbedömning Tapuli gruva PAJALA KOMMUN 15
KONSEKVENSANALYS Påverkan av vattendrag Avvattning För att kunna bryta malmen måste gruvområdet inledningsvis avvattnas. Detta föreslås ske via sedimentationsbassänger och översilningsytor mot Mellajoki. Under brytningstiden kommer vatten från gruvan att pumpas bort och användas i processen medan överskottet från klarningsmagasinet vid Tapulivuoma leds vidare bort till Mounioälven. Det vatten som uppkommer och som bidrar med belastning av olika ämnen under byggnationsfasen är uppdelad på två delar; dels vatten från gruvområdet innanför vallen som avleds mot Mellajoki och dels vatten från södra delen gråbergsupplaget som avrinner naturligt mot Kaunisjärvi. Det vatten som uppkommer vid avbaning av torven efter det att produktionen startar hanteras i produktionssystemet, dvs samlas upp och leds till processvattenmagasinet och klarningsmagasinet för användning som processvatten eller avbördas. 12 Utsläpp Utsläpp av vatten från gruvverksamheten bedöms inte nämnvärt påverka vattenkvaliteten i berörda vattendrag. Belastningen från gruvverksamheten ligger i de flesta fall inom den naturliga variationen i vattendragen. Det föreligger dock en viss osäkerhet i de beräknade halterna i utgående vatten, framförallt vad gäller metallhalter i torvvatten och grundvatten, hur mycket vatten som avgår från torven samt hur mycket som fryser vintertid. Genom fortsatta undersökningar av förutsättningar samt fortlöpande provtagning vid byggnationsoch driftsfasen kan de faktiska utsläppen från verksamheten verifieras varefter erforderliga åtgärder kan vidtas. 13 Effekt och konsekvens Enligt tillstånds-mkb bedöms påverkan och konsekvenserna för vattendragens flöden 12 Strömberg, Uppkomst och hantering av vatten samt belastning på recipienter under byggnation och produktion - Tapuli gruva och Kaunisvaara anrikningsverk, NRAB 2009. 13 Miljökonsekvensbeskrivning angående planerad gruvverksamhet vid Kaunisvaara, Pajala kommun, Northland Resources AB rev. 2009-05-15 vara som störst under byggnationsfasen. Konsekvenserna för Rässioja bedöms som stora då delar av surdrågets lopp förändras helt eftersom delar av bäcken tas i anspråk av gråbergsupplaget. Bedömningen är att markomvandlingarna inom avvattningsområdet inte blir sådana att Rässiojas flöde till Kaunisjärvi förändras påtagligt. Grumling kan dock förekomma vid inloppet. Efter avslutad gruvverksamhet kommer flödet i bäckens nedre delar att återställas och den kvarstående effekten för såväl Rässioja som Kaunisjärvi och Patojoki bedöms som obetydlig1. Påverkan på Natura 2000 som en effekt av påverkan på vattendragens flöden Förekomsten av lax och stensimpa bedöms inte påverkas av den planerade verksamheten eftersom huvuddelen av de planerade anläggningarna inte kommer att lokaliseras i anslutning till habitaten för dessa arter samt då utsläpp och uttag av vatten inte bedöms påverka vattenkvaliteten i dessa vattendrag och därmed inte habitaten eller fisket. Förekomsten av utter bedöms på samma grunder inte heller påverkas av den planerade verksamheten, med hänsyn till den obetydliga påverkan på flödena i biflöden och i älven samt att pumpstationen inte utgör något vandringshinder och är ett litet intrång i älvområdet i sig. 13 Åtgärder i plan Inga åtgärder i plan. Andra åtgärder Sedimentationsbassäng och översilningsyta kommer att etableras inför byggnationsfasen för rening av vatten från gruvområdet. Inom ramen för verksamhetens egenkontroll kommer det att tas vattenprover för att säkerställa reningsanläggningarnas funktion. Vid behov kan ytterligare reningsåtgärder vidtas i sedimentationsbassängen före utsläpp till översilningsytan. Under driftsfasen kommer vatten från processvattenbassängen klarnas genom sedimentering samt genomgå oljeavskiljning och slutlig rening i klarningsmagasinet före utsläpp till Muonio älv, vilket bedömts säkerställa en tillräcklig rening. 13 Genom fortsatta undersökningar av förut- 16 PAJALA KOMMUN Miljöbedömning Tapuli gruva
sättningar samt fortlöpande provtagning vid byggnations- och driftsfasen kan de faktiska utsläppen från verksamheten verifieras varefter erforderliga åtgärder kan vidtas. 14 BEDÖMNING Bedömning är att planen medför en betydande miljöpåverkan på vatten lokalt men däremot inte på Muonio älv. Riksintresse enligt 4 kap 6 MB Torne älv är en av landets nationalälvar och dess älvsystem skyddas mot vattenreglering enligt 4 kap 6 MB. Verksamheten bedöms inte medföra några konsekvenser på flödet i Muonio älv då såväl uttag av råvatten som utsläpp av överskottsvatten bedöms som obetydlig. 14 Planen bedöms därmed vara förenlig med riksintresset. 5.4. Hälsa och boendemiljö Gruvan medför varierande störningar, buller och andra hälsofarliga effekter under verksamhetens olika faser. Även trafiken till och från gruvan kan komma att påverka människors hälsa och boendemiljön. Se även avsnittet 5.8 om risker. Här beskrivs planens betydande miljöpåverkan med avseende på: Damning Buller Vibration/luftstöt - sprängning Trafik Boendemiljö BESKRIVNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet är idag obebyggt. Det är ca 1,5 km till närmaste bebyggelse i Kaunisvaara som tillsammans med grannbyn Sahaavaara ligger söder om planområdet. Dagligresorna från byarna går i första hand söderut mot Pajala och passerar därmed inte gruvan. Dessa förhållanden kan ändras t ex om Aareavaara som ligger norr om Tapuli och intill finska gränsen, växer till och blir en målpunkt för de boende i Kaunisvaara. I dag bor det ett hundratal personer i 14 Miljökonsekvensbeskrivning angående planerad gruvverksamhet vid Kaunisvaara, Pajala kommun, Northland Resources AB rev. 2009-05-15 Kaunisvaara och Sahavaara tillsammans. KONSEKVENSANALYS Påverkan och hälsorisker Damning Luftmiljön kan lokalt påverkas av damning från vägar, upplag och öppna ytor i och nära planområdet till följd av gruvverksamheten. Vid perioder med låg luftfuktighet, t ex i samband med frystorka, kombinerat med kraftig vind, finns risk för dammspridning från sandmagasinet. 15 Buller Riktvärdena avseende buller från nyetablerad industri kommer att innehållas (inte överskridas) vid närliggande bebyggelse i Kaunisvaara. 16 Transporter och resor utmed väg 99 kommer att generera buller nära byarna. Vibrationer och luftstöt Boende i Kaunisvaara kan komma att uppleva vibrationer och luftstöt i samband med sprängning. Sprängning från gruvverksamheten vid Tapuli kommer att ske under kort tid (< 10 min) vid ett fåtal tillfällen per vecka (< 4 gånger). 16 Trafik Trafikökningen längs väg 99 kommer att utgöras av transporter av förbrukningsvaror, drivmedel och råvaror till sprängämnen samt arbetsresor till verksamhetsområdet. Innan dagbrottsverksamheten kommit igång kommer sten att behöva transporteras till gruvområdet för att bygga vägar mm. Sten kan komma att tas från planerat dagbrott väster om Sahavaara och transporteras till Tapuli via ny väg väster om Kaunisvaara, eller från stenbrott på annat håll. Malmtransporterna kommer enligt gruvbolagets planer att ske med järnväg eller med pumpledning norrut till Finland. En järnvägutredning pågår och ambitionen är att järnvägen skall stå färdig till 2015. Under en övergångstid kan malmtransporterna komma att ske med lastbil till Finland utmed det allmänna vägnätet. Under 15 Eriksson, Lokaliseringsutredning, Tapuli - En jämförelse av alternativ, Hifab 2008 16 Miljökonsekvensbeskrivning angående planerad gruvverksamhet vid Kaunisvaara, Pajala kommun, Northland Resources AB rev. 2009-05-15 Miljöbedömning Tapuli gruva PAJALA KOMMUN 17
en genomsnittlig produktion räknar man med 145 lastbilstransporter per dag. Boendemiljö Idag är byarna Kaunisvaara och Sahavaara småskaliga samhällen i en avfolkningsbygd. Det är byar med ett kulturellt arv och en närhet till vidder av orörd natur. Med gruvans etablering kommer boendemiljön att förändras. En stor förändring som sker på en relativt kort tid. Landskapet kommer att omformas, trafiken kommer att öka, arbetstillfällen tillkommer i närområdet och identiteten för hela bygden blir en annan. Förändringar i boendemiljön kan medföra stress, även om det naturligtvis är individuellt hur var och en reagerar. Gruvetableringen är ett stort regionalt såväl som nationellt intresse som kommer att påverka många individer, inte minst de bofasta i området. EFFEKT Planområdena ligger ca 1,5 km norr om Kaunisvaara. Boendet påverkas i mindre grad av damning, buller och vibrationer från gruvan och i högre grad av kringverksamheter så som transporter av olika slag. De ökade transporterna på allmänna vägar kan medföra ökade risker för de närboende i byarna och i samband med sina vardagsresor och för oskyddade trafikanter längs väg 99. En annan effekt är att ekonomin i området stärks och nya arbetstillfällen uppstår vilket stärker den psykosociala hälsomiljön. Konsekvens Kaunisvaara ligger ca 1,5 km söder om industriområdet vilket kan anses vara ett tillräckligt avstånd för att fysiska olägenheter för de närboende inte ska uppstå. Stress och osäkerhet kan orsaka hälsoproblem. Å andra sidan medför de nya utkomstmöjligheterna att bygden inte riskerar att avfolkas i samma utsträckning som tidigare. Under den tid som förberedelserna för gruvan har pågått, har flera samråd hållits med de närboende för att förbereda dem inför den förändrade boendemiljön. förbereder mark för gruvindustri och de störningar med buller, damning och vibrationer som den kan väntas medföra, bedöms bli små till måttliga. Åtgärder i plan I planbestämmelserna är det infört att staket, stängsel eller annan tydlig avgränsning skall omgärda planområdet för att markera att området är riskfyllt att beträda. Avstånden mellan industriområdet och närmaste bebyggelse är mer 1000 m vilket sammanfaller med riktvärdena för avstånd mellan bostäder och gruva, anrikningsverk samt kulsinterverk så som de beskrivs i Boverkets allmänna råd, 1995:5 Bättre plats för arbete. Andra åtgärder Damning Avseende risk för damning från sandmagasinet kommer verksamhetsutövaren att vidtaga åtgärder för att förhindra detta, något som kommer att regleras i miljötillståndet. Buller, vibrationer och luftstöt Allmänheten kommer att hållas informerad om sprängningar och fasta skjuttider kommer så långt som möjligt att nyttjas för att minska överraskningseffekten1. Trafik I kommande fysisk planering bör kommunen tillsammans med Vägverket diskutera möjligheten att anlägga en gång- och cykelväg mellan Sahavaara och gruvområdet och eventuellt ända fram till Aareavaara. Se även avsnittet 5.8 om risker. Boendemiljö Störningsnivåer regleras i lag. Kommunen har påbörjat en bostadsförsörjningsplan för tillmötesgå efterfrågan på nya bostadsalternativ. Om man vill studera hur de närboendes hälsa påverkas finns det olika etablerade metoder att göra detta på. Konsekvenserna för människors hälsa och boendemiljö pga detaljplanen som 18 PAJALA KOMMUN Miljöbedömning Tapuli gruva
Att undersöka folkhälsa I samband med riksantikvarieämbetets rapport om kulturmiljön i malmfälten skrev Peter Lamming rapporten Malmbergarna och folkhälsan. Hur kan folkhälsan tillgodoses i samband med fl yttning? Rapporten sammanfattar olika faktorer som bö r studeras fö r att utvärdera folkhä lsoaspekterna av den kommande fl yttningen i Malmberget. Lamming föreslår i rapporten att man bör göra en undersökning fö r att pejla läget bland invånarna med ett tjugotal djupintervjuer i fokusgrupper och fråga folk vad de har fö r rädslor inför framtiden. Det bö r göras metodiska undersökningar under en längre tid, så att man kan följa hur grupper i befolkningen påverkas. Ett sådant metodarbete kan göras genom enkäter och en uppföljning i vetenskaplig mening (folkhä lsoområ det) bö r gö ras av någon högskola/universitet 11. BEDÖMNING Bedömningen är att planen inte medför en betydande miljöpåverkan för hälsa och boende. 5.5. Jakt och friluftsliv Här beskrivs planens betydande miljöpåverkan med avseende på: Tillgänglighet för jakten och det lokala friluftslivet BESKRIVNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR Jakt, fiske och möjligheten att få vara ute i skogen samt att plocka bär och svamp är viktiga för livskvaliteten i bygden. 17 Den planerade verksamheten är lokaliserad till jaktvårdsområdet för Kaunisvaara norr jaktlag, som bedriver jakt på älg, småvilt och fågel i området. 18 Jakt i området I Pajala och Kaunisvaara fi nns ett antal jaktklubbar. Svenska Jägareförbundet har även en jaktkrets i Pajala. Det aktuella området vid fyndigheten är registrerat på fl era olika jaktlicenser. Fastigheterna Kaunisvaara 1:12 och 3:2 ingår i en A-licens på totalt 7962 ha med en tilldelning av 6 vuxna älgar och fri kalvavskjutning. Kaunisvaara 26:1 ingår i en A-licens på totalt 2794 ha och hade år 2007 en tilldelning på 4 vuxna älgar och fri kalvavskjutning. Kaunisvaara S:9 är inte registrerad i någon licens. På mark som inte registrerats som licensområde får jakt efter älgkalv ske utan licens. 18 17 Ekenberg, Muonio koncessionssameby - MKB och SKB, Avdelningen för arbetsvetenskap, LTU 2009. 18 Miljökonsekvensbeskrivning angående planerad gruvverksamhet vid Kaunisvaara, Pajala kommun, Northland Resources AB rev. 2009-05-15 KONSEKVENSANALYS Påverkan Den planerade verksamheten innebär en tillfällig och i vissa fall permanent begränsad tillgänglighet, framförallt till området direkt öster och väster om väg 99 mellan Aareavaara och Kaunisvaara. Vidare medför gruvverksamheten att små delar av fastigheter med jaktlicens tas i anspråk. Buller, vibrationer och luftstöt från den planerade verksamheten kan medföra störningar för djurlivet i närområdet till gruvan1. Effekt Lokala jaktlag får sina nuvarande jaktarealer begränsade. Jakt och friluftsupplevelsen blir störd inom ett vidare område än vad planen upptar. Alternativ utveckling I det flacka landskapet kan sandmagasinet och gråbergsupplaget ses som potentialer. Det kan skapas förutsättningar till att använda höjderna efter gruvans driftstid i form av skidbackar, utblickar, landart mm, något som skulle öka attraktiviteten i området. Sådana ambitioner bör utformas på ett tidigt stadium tillsammans med gruvbolaget. Konsekvenser Boende i Kaunisvaara, Aareavaara och Sahavaara samt övriga besökande till området måste finna rekreationsmarker, för t ex bärplockning, på annat håll. Möjligheten för friluftsliv och rekreation bedöms kvarstå i närområdet varför konsekvenserna för friluftslivet bedöms som små. Konsekvenserna för jakt i området bedöms som måttliga under byggnationsoch driftsfasen. Konsekvenserna för fiske bedöms som obetydliga. Åtgärder i plan I planbestämmelserna är det infört att staket, stängsel eller annan tydlig avgränsning skall omgärda planområdet för att markera att området är riskfyllt att beträda. Planens generella utformning och tillåtna högsta markhöjd för upplag rymmer förutsättningar för att skapa ett vidare och högre gråbergsupplag än vad som presenteras i till- Miljöbedömning Tapuli gruva PAJALA KOMMUN 19
På långt håll Sandmagasinet och gråbergsupplaget kommer med tiden att bilda nya höjder i landskapet. Sett på långt håll kommer dessa medföra en måttlig förändring av landskapsbilden, då deras höjd ändå motsvaras av de närliggande bergen Aareavaara (+247) och Sahavaara (+244). Skalmässigt kommer sandmagasinet och gråbergsupplaget således att smälta in i det befintståndsansökan och därmed möjliggöra en delvis flackare sidolutningar. Andra åtgärder Redan i samband med driften kommer successiva efterbehandlingsåtgärder att genomföras för att området snabbare ska återfå sin funktion av naturmark1. BEDÖMNING Bedömningen är att planen medför en lokalt betydande miljöpåverkan för jakten i området. Planen bedöms inte medföra en betydande miljöpåverkan för fisket, ej heller för friluftslivet som bedöms kunnas kompenseras inom närområdet. 5.6. Landskap och insyn Gruverksamheten medför dagbrott, upplag och industribyggnader som kommer att påverka landskapsbilden. Här beskrivs planens betydande miljöpåverkan med avseende på: Påverkan på landskapsbilden Konsekvensanalysen för landskapsbild och insyn omfattar förändringar av vyer och utsikt, dels på långt avstånd från gruvområdet och dels på nära håll. Analysen omfattar således utsikten från Kaunisvaara och Sahavaara, möjlig insyn mot gruvverksamheten från allmän väg, samt hur landskapet kan komma att upplevas i direkt närhet till själva gruvområdet. BESKRIVNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet ligger i ett landskap av öppna myrar och skogsklädda moränhöjder som genomkorsas av en landsväg. I det omkringliggande landskapet finns bergen Aareavaara (+247) och Sahavaara (+244), vilka utgör utmärkande element i landskapsbilden. Närmaste befintliga bebyggelse är byarna Kaunisvaara och Sahavaara med drygt hundratalet invånare tillsammans. Bebyggelsen i byarna är blandad med både permanentbostäder och fritidshus. KONSEKVENSANALYS Påverkan Planen tillåter gruvverksamhet med tillhörande industribyggnader, dagbrott och upplag. Planbestämmelserna tillåter en högsta byggnadshöjd på 50 m utom i området för anrikningsverk där höjden är satt till 80 m. Högsta tillåtna upplagshöjd är uttryckt i m ö h vilket för båda områdena är satt till 250 m. Effekt Bild 5.6.1 Visualisering av fullt utbyggt gråbergsupplag och sandmagasin innan efterbehandling sett från Sahavaara. Därefter ges gråbergsupplaget fl ackare sidolutningar och vegetation. (Hifab 090210) 20 PAJALA KOMMUN Miljöbedömning Tapuli gruva
liga landskapet. Tillkommande byggnader, och då speciellt anrikningsverket, kommer att utgöra främmande element i landskapsbilden, men även dessa bedöms smälta i landskapet rent skalmässigt. De nya höjderna kommer även att utgöra nya landmärken som underlättar orienteringen i landskapet och ger en ny identitet till bygden. På nära håll Skogslandskap och öppna myrmarker kommer att ersättas av storskaliga upplag, dagbrott och höga industribyggnader. Effekten på landskapsbilden kommer således att bli påtaglig på nära håll. Dagbrottet kommer inte att vara synligt från allmän väg under drifttid. Efter avslutad verksamhet vattenfylls dagbrottet och kanterna efterbehandlas för att skapa en sjökaraktär. Konsekvens De nya höjderna kommer troligtvis i högre grad än själva dagbrottet utgöra den framtida sinnebilden av Tapuli gruva eftersom det är de som kommer att synas på håll. Effekten av den förändrade landskapsbilden bedöms avta med tiden allt eftersom man vänjer sig vid att upplagen finns där. I jämförbara gruvor i länet utgör gråbergsupplag ett dominerande inslag i närmiljön. På avstånd blir gråbergsupplaget ett nytt landmärke som berättar var gruvan finns, något som förstärker orienterbarheten i området. Ett sådant landmärke kan tjäna som stark symbol för attraktiva Pajala. Enligt tillstånds-mkb:n bedöms konsekvenserna för landskapsbild och insyn som måttliga trots att gråbergsupplaget, sandmagasinet och dagbrottet innebär irreversibla ingrepp i den fysiska miljön. Detta eftersom deponierna till stor del kommer att döljas av skog och endast kommer att vara synliga från vissa öppna platser och vägsträckor. 19 Åtgärdsdiskussion Om målsättningen med gråbergsupplaget är att berätta för efterkommande generationer att här har det varit en gruva, så ska man behålla den karaktäristiska formen som terrasserna ger. Om målsättningen för landskapsbilden i stället är att gråberget ska likna närliggande bergshöjder, kan detta åstadkommas genom att upplagets sidor inte bara avjämnas utan ges rejält flackare lutningar på två motstående sidor. Sådana ambitioner bör utformas på ett tidigt stadium tillsammans med NRAB eftersom gestaltning av upplagen efter omgivande berg inte är densamma som den gestaltningen som är optimal för gruvans ekonomi. För att få en flackare lutning krävs antingen större markyta och/eller att upplaget delvis ges en högre höjd än vad tillståndsansökan anger utifrån verksamhetens behov. 19 Miljökonsekvensbeskrivning angående planerad gruvverksamhet vid Kaunisvaara, Pajala kommun, Northland Resources AB rev. 2009-05-15 Bild 5.6.2 Visualisering av fullt utbyggt gråbergsupplag innan efterbehandling sett från utfarten från Kaunisvaara ungefär i höjd med Kaunisjärvi. (Hifab 090210) Miljöbedömning Tapuli gruva PAJALA KOMMUN 21