Kronisk migrän G43 (ICD-10) Ansvarsfördelning. Definition

Relevanta dokument
Primärvård huvudvärk Kronisk migrän terapi och remissindikationer till neurolog Bengt Edvardsson

Primärvård huvudvärk Migrän terapi och remissindikationer till neurolog Bengt Edvardsson

Spänningshuvudvärk och migrän samtidigt behandling Läkemedelsutlöst huvudvärk Yulia Surova, Specialist i Neurologi Neurologiska kliniken Lund

Migrän läkemedelsbehandling, nya möjligheter och utmaningar

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg

Primärvård huvudvärk Huvudvärk och vestibularis. Bengt Edvardsson

Huvudvärk. Fredrik Schön, Neurologmottagningen, Centrallasarettet, Växjö

Från epidemiologi till klinik SpAScania

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

Kronisk migrän vanligt och underbehandlat! Ingela Nilsson Remahl Huvudvärkscentrum Tema Neuro Karolinska Universitetssjukhuset

Huvudvärk alarmsymptom. Yulia Surova, Specialist i Neurologi, Neurologiska kliniken Lund

Spänningshuvudvärk och migrän utan aura

FYSISK AKTIVITET VID MIGRÄN

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Migrän hos barn. Katarina Wide, öl, med dr Barnneurologsektionen, ALB, Huddinge

Aura MIGRÄN. Trötthet. Bultande. Sjukskriven. Halvsidig. Migrän. Smärta. Dubbelsidig. Attack. Myrkrypningar. Huvudvärk. Domningar.

Botulinumtoxin A mot kronisk migrän

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Cannabis som medicin vad säger vetenskapen?

MS och kognitiv påverkan

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Botox vid migrän. Argument FÖR behandling

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Förväntat godkännande Förväntat godkännande under andra halvåret 2018.

Cervikogen huvudvärk. Huvudvärk; Cervikogen huvudvärk. Bakgrund

29 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) och Petra Larsson (S) om vården för patienter med huvudvärk och migrän HSN

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

Myoeloproliferativa sjukdomar - Medicinkliniken Ljungby

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård

Organisation av MS-vården

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Smärta i olika åldrar, MS

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

Smärtteam vid barnkliniken i Västerås Johan Kumblad Specialistfysioterapeut inom smärta och smärtrehabilitering

Smärta. Metodbok MS. Smärta

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Valdoxan - Bakgrundsinformation

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros

EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv

Behandling av depression

SOMATOFORM, FUNKTIONELL och PSYKOGEN YRSEL Persisterande Postural- Perceptuell Yrsel 3PY

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Somatisering och patientens förklaringsmodell för sjukdom

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Oro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

Huvudvärken kan ha en märkvärdig punktlighet, särskilt vanligt att den infinner sig på natten när patient har sovit en eller några timmar.

Din läkare har ordinerat dig Topimax som förebyggande behandling av din migrän

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

DOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman

Herpes simplexmeningit

Huvudvärk. Huvudvärk - förekomst. Ca 90 % män + 95 % kvinnor har huvudvärk minst 1g/år. HV - ett av de allra vanligaste hälsobesvären.

Bilaga III Ändringar i produktresumé och bipacksedel

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Läkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Funktionella magbesvär och samsjuklighet

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

Kan väderväxlingar utlösa migrän?

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin

Apotekets råd om. Huvudvärk

Ätstörningar vid fetma

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama

Primärvård huvudvärk

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m vårdöverenskommelse

Atopiskt eksem. Atopi och atopisk eksem (AE) Hur ställer vi diagnosen? Samt tre eller fler av följande kriterier:

Ont i magen, ont i själen?

Transkript:

Rubrik Kronisk migrän Dokumenttyp Riktlinje Gäller from 2017-12-17 Giltigt t o m 2019-12-01 Sida: Författare Edvardsson Bengt Faktaägare Nilsson Christer F 1 (6) Gäller för (enhet) VE neurologi, SUS Utskrivet dokument gäller inte som original! Version: 1 Kronisk migrän G43 (ICD-10) Ansvarsfördelning Primärvård Primär bedömning och undersökning av patienten. I okomplicerade fall handläggs patienten fortsatt inom primärvården. Specialistmottagning Remiss till neurologmottagning/annan specialistmottagning är indicerad endast vid differensdiagnostiska frågeställningar eller där standardbehandling inte gett avsett resultat. Definition Kronisk daglig huvudvärk är en deskriptiv term som innefattar flera olika specifika huvudvärkdiagnoser som kännetecknas av frekvent huvudvärk. Kronisk daglig huvudvärk med huvudvärk av lång duration inkluderar kronisk migrän, kronisk spänningshuvudvärk, läkemedelsutlöst huvudvärk, hemicrania continua och nytillkommen daglig huvudvärk (daily persistent headache). Kronisk daglig huvudvärk kännetecknas av långvarig huvudvärk som varar i fyra timmar eller längre. Termen kronisk daglig huvudvärk tillämpas när huvudvärkfrekvensen är 15 eller fler dagar i månaden längre än tre månader i frånvaro av organisk patologi. Kronisk migrän förekommer vanligtvis hos dem med en historia av episodisk migrän. Genom en process som kallas migräntransformation övergår vissa patienter med ett episodiskt migränmönster till ett kroniskt migränmönster ( 15 huvudvärksdagar i månaden). Många patienter med kronisk migrän har daglig eller nästan daglig huvudvärk av låg till måttlig svårighetsgrad. Härpå pålagras en huvudvärk med migränkännetecken. Huvudvärk av spänningstyp är en bilateral icke pulserande huvudvärk som karakteriseras av gradvis insättande och mild till måttlig intensitet med eller utan ömhet av kraniets muskler. Kronisk huvudvärk av spänningstyp diagnostiseras när huvudvärk förekommer i 15 eller fler dagar i månaden. Läkemedelsutlöst huvudvärk avser en primär huvudvärk (oftast migrän/spänningshuvudvärk) som utvecklas eller markant förvärras vid överdosering av symtomatiska läkemedel riktade mot den primära huvudvärken. Kronisk migrän 1

Hemicrania continua är en strikt ensidig kontinuerlig huvudvärk med ibland försämring till svår intensitet åtföljd av autonoma symtom och ibland av migränsymtom. Nytillkommen daglig huvudvärk kännetecknas av huvudvärk som börjar ganska plötsligt och kvarstår dagligen, oftast hos individer utan tidigare huvudvärkhistoria. Allmänt Kronisk migrän drabbar uppskattningsvis 2 % av populationen. Riskfaktorer för utvecklandet av kronisk migrän från episodisk migrän är till exempel: kvinnligt kön, låg utbildningsnivå, nackskada, psykisk sjukdom, lågt socioekonomiskt status och smärtsyndrom. Symtom och fynd Många patienter med kronisk migrän har daglig eller nästan daglig låg till måttlig huvudvärk av migräntyp. Ibland överlagras svår huvudvärk med mer framträdande migränsärdrag som fotofobi, fonofobi, osmofobi, illamående och kräkningar. Komorbida tillstånd: I observationsstudier har patienter med kronisk migrän en hög frekvens av komorbida psykiatriska störningar, sömnstörningar, trötthet, andra typer av smärta och gastrointestinala klagomål. Diagnostik Diagnosen av kronisk migrän beror på den kliniska historien - utan hållpunkter för en annan primär eller sekundär huvudvärk. Diagnostiska kriterier för kronisk migrän kräver huvudvärk i 15 eller fler dagar per månad i mer än tre månader och migränhuvudvärk i minst 8 dagar per månad. Differentialdiagnoser Kronisk migrän måste skiljas från andra former av kronisk daglig huvudvärk såsom huvudvärk av kronisk spänningstyp, hemicrania continua, nytillkommen daglig huvudvärk och sekundär huvudvärk såsom till exempel läkemedelsutlöst huvudvärk. Behandling Dessa patienter med fördel initialt utredas och skötas i primärvården. Icke-farmakologisk terapi Terapeutiska livsstilsåtgärder som god sömnhygien, fasta måltider, regelbunden träning och hantering av migräntriggers är lämpliga för alla patienter med migrän. Kronisk migrän 2

Behandlingen av kronisk migrän bör fokusera på profylaktisk terapi samtidigt som man undviker migräntriggers och minimerar användningen av akuta symtomatiska huvudvärksläkemedel. Profylaktiska interventioner kan omfatta farmakoterapi, beteendeterapi, fysioterapi och andra strategier. Oftast krävs en kombination av dessa terapier. Identifiering och behandling av komorbida tillstånd är också viktigt. Akuta huvudvärksläkemedel bör begränsas för att undvika läkemedelsutlöst huvudvärk. Målet är att minska huvudvärken i dessa fall att eliminera den helt är oftast inte realistiskt. Farmakoterapi första linjen: Betablockerare provas först som profylax (propranolol (120-160 mg dagligen), metoprolol (100-200 mg dagligen) och atenolol (25-100 mg dagligen). Byte inom gruppen kan också ske vid utebliven effekt av ett medel. I andra hand provas amitriptylin (25-50 mg till natten). I tredje hand provas topiramat (25-100 mg dagligen uppdelat) eller valproat (t.ex. Ergenyl) (500-1500 mg dagligen). Remissrutiner Remissindikation Remiss till neurologmottagning av kronisk migrän är bara indicerad när all rutinbehandling (icke-farmakologisk terapi och första linjens farmakoterapi) enligt ovan inte haft effekt och har provats fullt ut. Det kan också vara aktuellt vid någon avvikelse i anamnesen eller vid undersökningen/utredningen som indikerar neurologisk sjukdom. En annan remissorsak kan vara svårigheter i differentialdiagnostiken mot andra tillstånd. Vid neurologisk mottagning kan andra linjens farmakoterapi bli aktuell, inklusive behandling med botulinumtoxin, förutsatt att aktuella indikationer och riktlinjer följs. Observera att andra former av kronisk daglig huvudvärk måste vara uteslutna för att remiss till neurologmottagning (med frågeställning terapi av kronisk migrän) skall vara indicerad. Till exempel måste läkemedelsutlöst huvudvärk vara utesluten. Botulinumtoxinterapi eller annan terapi mot kronisk migrän är inte aktuell vid andra typer av huvudvärk - enligt ovan. Som tumregel gäller till exempel att intag av smärtstillande läkemedel/värktabletter mot huvudvärk regelbundet 2-3 gånger per vecka räcker för att utlösa läkemedelsutlöst huvudvärk. Komorbida tillstånd enligt ovan som till exempel depression, fibromyalgi, kronisk trötthet, sömnstörningar, ångesttillstånd och smärtsyndrom (som orsak till huvudvärken) måste också vara bedömda/identifierade och åtgärdade innan remiss sänds till en neurologmottagning på grund av kronisk migrän. Kronisk migrän 3

Referenser Guitera V, Muñoz P, Castillo J, Pascual J. Quality of life in chronic daily headache: a study in a general population. Neurology 2002; 58:1062. Lipton RB. Tracing transformation: chronic migraine classification, progression, and epidemiology. Neurology 2009; 72:S3. Schwedt TJ. Chronic migraine. BMJ 2014; 348:g1416. Scher AI, Stewart WF, Ricci JA, Lipton RB. Factors associated with the onset and remission of chronic daily headache in a population-based study. Pain 2003; 106:81. Couch JR, Lipton RB, Stewart WF, Scher AI. Head or neck injury increases the risk of chronic daily headache: a population-based study. Neurology 2007; 69:1169. Scher AI, Stewart WF, Lipton RB. Caffeine as a risk factor for chronic daily headache: a population-based study. Neurology 2004; 63:2022. Tietjen GE, Brandes JL, Digre KB, et al. High prevalence of somatic symptoms and depression in women with disabling chronic headache. Neurology 2007; 68:134. Juang KD, Wang SJ, Fuh JL, et al. Comorbidity of depressive and anxiety disorders in chronic daily headache and its subtypes. Headache 2000; 40:818. Peres MF, Zukerman E, Young WB, Silberstein SD. Fatigue in chronic migraine patients. Cephalalgia 2002; 22:720. Peres MF, Young WB, Kaup AO, et al. Fibromyalgia is common in patients with transformed migraine. Neurology 2001; 57:1326. Dodick DW. Clinical practice. Chronic daily headache. N Engl J Med 2006; 354:158. Silberstein SD, Lipton RB, Dodick DW, et al. Efficacy and safety of topiramate for the treatment of chronic migraine: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Headache 2007; 47:170. Diener HC, Bussone G, Van Oene JC, et al. Topiramate reduces headache days in chronic migraine: a randomized, double-blind, placebo-controlled study. Cephalalgia 2007; 27:814. Silvestrini M, Bartolini M, Coccia M, et al. Topiramate in the treatment of chronic migraine. Cephalalgia 2003; 23:820. Freitag FG, Diamond S, Diamond M, Urban G. Botulinum Toxin Type A in the treatment of chronic migraine without medication overuse. Headache 2008; 48:201. Mathew NT, Frishberg BM, Gawel M, et al. Botulinum toxin type A (BOTOX) for the prophylactic treatment of chronic daily headache: a randomized, double-blind, placebocontrolled trial. Headache 2005; 45:293. Kronisk migrän 4

Silberstein SD, Stark SR, Lucas SM, et al. Botulinum toxin type A for the prophylactic treatment of chronic daily headache: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Mayo Clin Proc 2005; 80:1126. Aurora SK, Dodick DW, Turkel CC, et al. OnabotulinumtoxinA for treatment of chronic migraine: results from the double-blind, randomized, placebo-controlled phase of the PREEMPT 1 trial. Cephalalgia 2010; 30:793. Diener HC, Dodick DW, Aurora SK, et al. OnabotulinumtoxinA for treatment of chronic migraine: results from the double-blind, randomized, placebo-controlled phase of the PREEMPT 2 trial. Cephalalgia 2010; 30:804. Schoenen J. Botulinum toxin in headache treatment: finally a promising path? Cephalalgia 2010; 30:771. Nappi G, Moskowitz MA. Headache. Handbook of clinical neurology. Volume 97, 3 rd series. Amsterdam. Elsevier B.V. 2011:253-354. Olesen J, Goadsby P J. The headaches. 3 rd edition. Philadelphia. Lippincott Williams &Wilkins. 2006: 231-617. Fagius J, Nyholm D. Neurologi. 5 uppl. Liber, Stockholm 2012. Petersson J, Duzynski W. Regionala riktlinjer för behandling av kronisk migrän med botulinumtoxin i Region Skåne. 2017-03-31 https://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/medicinska-omraden/?highlight=regionala+riktlinjer Bengt Edvardsson Överläkare Sektion neurologi VO neurologi & rehabilitering Skånes universitetssjukhus Lund 221 85 Lund 2017-12-17 Kronisk migrän 5

Kronisk migrän 6