4A ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

4A ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 4A.1 Yrkesövergripande samarbete inom elevvården 4A.2 Gemensam elevvård 4A.3 Individuell elevvård 4A.4 Elevvårdsplaner 4A.4.1 Välfärdsplan 4A.4.2 Elevvården i den kommunala läroplanen 4A.4.3 Skolspecifik elevvårdsplan 4A.5 Den skolspecifika elevvårdsplanen 4A.5.1 Det totala behovet av elevvård och tillgängliga elevvårdstjänster 4A.5.2 Gemensam elevvård och tillvägagångssätt 4A.5.3 Ordnandet av individuell elevvård 4A.5.4 Ordnande av samarbete mellan elevvården, eleverna och deras vårdnadshavare 4A.5.5 Genomförandet och uppföljningen av elevvårdsplanen 1

4A ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET Läroplansgrunderna för elevvård och främjande av trygghet och säkerhet utgående från gällande lagar och förordningar I grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen används begreppen elevvård, elev och skola i stället för de i lagen om elev- och studerandevård använda begreppen elevhälsa, studerande och läroanstalt 1. I takt med att barnens och de ungas uppväxtmiljö och skolans verksamhetsmiljö förändras, har elevvården blivit en allt viktigare del av skolans kärnverksamhet. Elevvården hänger nära samman med skolans fostrings- och undervisningsuppdrag. Elevvårdsarbetet ska utgå från barnets bästa 2. Eleven har rätt att avgiftsfritt få den elevvård som behövs för att eleven ska kunna delta i undervisningen 3. Elevvård innebär att främja och upprätthålla elevens studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa, sociala välbefinnande och verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa i skolan. Elevvården ska i första hand bestå av förebyggande, gemensam elevvård som stödjer hela skolan. Utöver det har eleverna också lagstadgad rätt till individuell elevvård. 4 Yrkesövergripande samarbete är centralt inom elevvården. Elevvårdsarbetet ska grunda sig på konfidentialitet och ett respektfullt förhållningssätt till eleven och vårdnadshavaren samt att man stödjer deras delaktighet. Elevvården i den grundläggande utbildningen och planerna som anknyter till den regleras i lagen om elev- och studerandevård. I detta kapitel beskrivs de centrala principerna för elevvården och målen för den elevvård som hör till undervisningsväsendet. Kapitlet innehåller även anvisningar för arbetet med den lokala läroplanen och den skolspecifika elevvårdsplanen. Stödet för lärande och skolgång som ingår i undervisningen beskrivs i kapitel 2 i Läroplanen för Korsholms kommun. 4A.1 Yrkesövergripande samarbete inom elevvården Elevvården ska ordnas genom yrkesövergripande samarbete med undervisningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet så att elevvården bildar en fungerande och sammanhängande helhet 6. Elevvården ska genomföras i samarbete med eleven och elevens vårdnadshavare med hänsyn till elevens ålder och förutsättningar. Vid behov ska man också samarbeta med andra aktörer. 7 Om det finns orsak till oro gällande skolgemenskapen eller i anknytning till elevernas välbefinnande försöker man hitta en lösning i samarbete med eleverna och vårdnadshavarna. 1 Lag om elev- och studerandevård (1287/2013) 1 3 mom. 2 FN:s konvention om barnets rättigheter 1989 3 Lag om elev- och studerandevård 9 4 mom. 4 Lag om elev- och studerandevård 3 1 och 2 mom. 5 Lag om elev- och studerandevård 6 6 Lag om elev- och studerandevård 9 1 mom. 7 Lag om elev- och studerandevård 3 4 mom. och 18 1 mom. 2

Elevvården i skolan är en uppgift som hör till alla som arbetar i skolgemenskapen och alla som ansvarar för elevvårdstjänsterna. Skolans personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet i skolgemenskapen 8. Till elevvårdstjänsterna hör psykolog- och kuratorstjänster samt skolhälsovårdstjänster 9. Dessa experters uppgifter berör både individen, gemenskapen och samarbetet. Tjänsterna ska vara lätt tillgängliga för eleverna och vårdnadshavarna 10. Tjänsterna ska ordnas inom lagstadgad tid 11. Eleverna och deras vårdnadshavare ska informeras om den elevvård som finns att tillgå och anvisas att söka de elevvårdstjänster som de behöver 12. Elevens och vårdnadshavarens delaktighet i elevvården, systematiskt samarbete och information om elevvården ökar kännedomen om elevvården och sänker tröskeln att anlita tjänsterna. Att personalen inom olika yrkesgrupper konsulterar varandra är en viktig arbetsmetod inom elevvården. Målen, uppdragen och principerna för genomförandet av elevvården ska utgöra en sammanhängande kontinuitet som sträcker sig från förskoleundervisningen till utbildningen på andra stadiet. Kommunikationen mellan de olika utbildningsstadierna är viktig när man funderar över elevvården som helhet. Enhetliga förfaringssätt stödjer elevens hälsa, välbefinnande och lärande i de olika utvecklingsstadierna. Samarbetsstrukturerna, -formerna och -förfaringssätten för den yrkesövergripande elevvården ska utvecklas inom skolan och med olika samarbetsparter. Utvecklingsarbetet förutsätter systematisk utvärdering av elevvården 13. Elevvårdsgrupper 14 Utbildningsanordnaren ska tillsätta en styrgrupp för elevvården och elevvårdsgrupper för de enskilda skolorna. Ärenden som gäller en enskild elev ska behandlas i en expertgrupp som tillsätts från fall till fall. Alla tre grupper har sina egna uppgifter och en sammansättning som bestäms utgående från uppgifterna. Alla elevvårdsgrupper ska vara yrkesövergripande, vilket innebär att gruppen utöver undervisningspersonal också ska ha medlemmar som företräder skolhälsovården samt psykolog- och kuratorstjänster i enlighet med vad ärendet som behandlas förutsätter. Styrgruppen ansvarar för den allmänna planeringen, utvecklingen, styrningen och utvärderingen av den enskilda utbildningsanordnarens elevvård. Styrgruppens uppgifter kan också skötas av någon annan för ändamålet lämplig grupp. Två eller flera utbildningsanordnare kan också ha en gemensam styrgrupp. Samma grupp kan också vara gemensam för flera utbildningsformer och det är då befogat att använda benämningen styrgrupp för elevhälsa. Skolans elevvårdsgrupp ansvarar för planeringen, utvecklingen, genomförandet och utvärderingen av skolans elevvård. Gruppen leds av en person som utses av utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren ska tillsammans med de sektorer som producerar elevvårdstjänster bestämma om gruppens sammansättning, uppgifter och förfaringssätt. Elevvårdsgruppen kan vid behov höra experter. Gruppens viktigaste uppgift är att främja välbefinnande och säkerhet i skolan och att genomföra och utveckla övrig gemensam elevvård. En expertgrupp ska sammankallas för att utreda behovet av stöd och ordna elevvårdstjänster för en enskild elev eller en viss elevgrupp. Gruppen sammankallas av den person i undervisningspersonalen eller elevvården som ärendet på grund av personens arbetsuppgifter hör till 15. Gruppens yrkesövergripande sammansättning bestäms från fall till fall och utgående från ärendet som behandlas. Expertgruppen ska utse en ansvarsperson inom gruppen. För att utse experter till medlemmar i gruppen och för att andra samarbetspartner eller närstående till eleven ska få delta i arbetet i gruppen förutsätts elevens eller vårdnadshavarens samtycke. 8 Lag om elev- och studerandevård 4 1 och 2 mom. 9 Lag om elev- och studerandevård 3 3 mom. 10 Riksdagens kulturutskotts betänkande 14/2013 rd 11 Lag om elev- och studerandevård 15 och 17 12 Lag om elev- och studerandevård 11 1 och 2 mom. 13 Lag om elev- och studerandevård 25 14 Lag om elev- och studerandevård 14 1 4 mom. 15 Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om elev- och studerandevård 67/2013 3

4A.2 Gemensam elevvård Elevvården är en viktig del av verksamhetskulturen i den grundläggande utbildningen. Till den gemensamma elevvården hör att följa upp, utvärdera och utveckla välbefinnandet i skolgemenskapen och elevgrupperna. Dessutom ska men se till att skolmiljön är hälsosam, trygg och fri från hinder. 16 Gemensamma förfaringssätt ska utvecklas i samarbete med eleverna, vårdnadshavarna och övriga myndigheter och aktörer som främjar barns och ungas välbefinnande. Att eleverna och vårdnadshavarna är delaktiga och får sin röst hörd i frågor som gäller den gemensamma elevvården är viktigt och stärker välbefinnandet. Utbildningsanordnaren ska främja elevernas delaktighet 17. Elevvården skapar förutsättningar för samhörighet, omsorg och öppen växelverkan i skolan. Förfaringssätt som ökar delaktigheten hjälper också till att förebygga och upptäcka problem i ett tidigt skede och ordna det stöd som behövs. Eleven har rätt till en trygg studiemiljö 18. Det innebär såväl fysisk och psykisk som social trygghet. Utgångspunkten för ordnandet av undervisningen är att garantera elevernas och personalens säkerhet i alla situationer. En lugn atmosfär främjar arbetsron. Ordningsregler ökar säkerheten, trivseln och den interna ordningen i skolan 19. Utbildningsanordnaren ska som en del av den skolspecifika elevvårdsplanen utarbeta en plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasseri. Om det förekommit trakasserier, mobbning eller våld i skolan eller på skolvägen, ska läraren eller rektorn informera vårdnadshavarna till de inblandade eleverna. 20 Omsorg om skolbyggnad, undervisningslokaler och läromedel bidrar till en hälsosam och trygg miljö. Skolan ska ha enhetliga förfaringssätt för undervisning som genomförs i olika lärmiljöer och för rasterna. Säkerhetsanvisningar för undervisningen i olika läroämnen ska följas. Utbildningsanordnaren ska se till att elevens lärmiljö är trygg under perioden med praktisk arbetslivsorientering. Man ska systematiskt främja och följa upp välbefinnandet i skolgemenskapen och att skolmiljön är hälsosam och trygg. Skolmiljön ska granskas och utvärderas med tre års mellanrum 21. Till främjande av trygghet hör också de förfaringssätt som gäller skoltransporterna, datasäkerheten och att förebygga olyckor. 4A.3 Individuell elevvård Med individuell elevvård avses skolhälsovårdstjänster, psykolog- och kuratorstjänster som ges eleven samt yrkesövergripandese elevvård som gäller en enskild elev. 22 De omfattande hälsoundersökningar som genomförs inom skolhälsovården och andra återkommande kontroller är en del av den individuella elevvården. Sammanställningarna av dem ger information som också kan användas inom den gemensamma elevvården. Målet med den individuella elevvården är att följa upp och främja elevens utveckling, hälsa, välbefinnande och lärande som helhet. Det är också viktigt att garantera tidigt stöd och förebygga problem. Elevernas individuella förutsättningar, resurser och behov ska beaktas både när elevvårdsstödet planeras och i skolans vardag. 16 Lag om elev- och studerandevård 4 1 mom. 17 Lag om grundläggande utbildning 47 a 1 mom. (1267/2013) 18 Lag om grundläggande utbildning 29 1 mom. (1267/2013) 19 Lag om grundläggande utbildning 29 4 och 5 mom. (1267/2013) 20 Lag om elev- och studerandevård 13 2 mom. 4 punkten och Lag om grundläggande utbildning 29 3 och 7 mom. (1267/2013) 21 Hälso- och sjukvårdslag (1326/2010) 16 2 mom. och Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (338/2011) 12 22 Lag om elev- och studerandevård 5 1 mom. 4

Individuell elevvård förutsätter alltid elevens och vid behov vårdnadshavarens samtycke 23. Elevens delaktighet, egna önskemål och åsikter om åtgärder och lösningar som gäller honom eller henne ska beaktas enligt elevens ålder, utvecklingsnivå och övriga personliga förutsättningar 24. Växelverkan ska vara öppen och präglas av respekt och konfidentialitet. Arbetet ska ordnas så att eleven upplever situationen som rofylld och att han får sin röst hörd. Bestämmelser om sekretess och överlämnande av uppgifter ska följas i elevvårdsarbetet. Också när det gäller stöd för en enskild elev ska behandlingen av ett ärende i en expertgrupp och gruppens sammansättning grunda sig på elevens eller vid behov vårdnadshavarens samtycke. Med specifikt skriftligt samtycke av eleven eller vårdnadshavaren får behövliga samarbetsparter inom elevvården eller närstående till eleven delta i behandlingen av ärendet. 25 Medlemmarna i gruppen har dessutom rätt att be behövliga experter om råd i elevens ärende 26. Behandlingen av en enskild elevs ärende i en expertgrupp ska dokumenteras i en elevvårdsjournal. Den ansvariga i gruppen ska i elevvårdsjournalen anteckna de uppgifter som är nödvändiga för att ordna och genomföra den individuella elevvården. Anteckningarna kan också göras av andra medlemmar i expertgruppen. Journalen ska föras i fortlöpande och kronologisk form. Enligt lagen om elev- och studerandevård ska journalen innehålla följande uppgifter: 27 elevens namn, personbeteckning, hemkommun och kontaktinformation samt, för minderåriga elever, vårdnadshavarens eller en annan laglig företrädares namn och kontaktinformation datum för dokumenteringen samt vem som gjort den och hans eller hennes yrkes- eller tjänsteställning, vem som deltagit i mötet och deras ställning, vad ärendet gäller och vem som inlett ärendet, vilka åtgärder som vidtagits medan elevens situation har utretts, såsom utlåtanden, undersökningar och utredningar, vilka åtgärder som vidtagits, såsom samarbete med olika parter samt tidigare och nuvarande stödåtgärder, uppgifter om behandlingen av ärendet vid gruppens möte, mötesbesluten och planen för genom-förande av besluten, samt vem som ansvarar för genomförandet och uppföljningen. Om uppgifter i en elevvårdsjournal lämnas ut till en utomstående, ska det i handlingen dessutom antecknas vilka uppgifter som lämnats ut, till vem och på vilka grunder. 28 Elevvårdsjournaler och övriga dokument som man inom elevvården upprättat eller erhållit angående enskilda elever ska införas i ett elevvårdsregister. Utbildningsanordnaren ansvarar för behandlingen av personuppgifter och upprätthåller ifrågavarande register. Uppgifter som införts i elevvårdsregistret och som gäller en enskild elev eller någon annan enskild person är sekretessbelagda. 29 Skolhälsovårdspersonalen och psykologerna ska på föreskrivet sätt anteckna det individuella elevvårdsar-betet i en patientjournal och andra journalhandlingar. På motsvarande sätt ska kuratorerna inom elevvården anteckna klientuppgifterna i en klientjournal. 30 23 Riksdagens kulturutskotts betänkande 14/2013 rd 24 Lag om elev- och studerandevård 18 1 mom. 25 Lag om elev- och studerandevård 19 1 och 2 mom. 26 Lag om elev- och studerandevård 19 3 mom. och lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) 26 3 mom. 27 Lag om elev- och studerandevård 5 2 mom. och 20 1, 3 och 4 mom. 28 Lag om elev- och studerandevård 20 5 mom. 5 29 Lag om elev- och studerandevård 21 1 och 22 1 mom. 30 Lag om elev- och studerandevård 20 2 mom., Lag om patientens ställning och rättigheter (785/1992) 12 och Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000)

Trots sekretessbestämmelserna har de som deltar i anordnandet och genomförandet av individuell elevvård för en elev rätt att av varandra få och till varandra och den myndighet som ansvarar för elevvården lämna ut sådana uppgifter som är nödvändiga för att den individuella elevvården ska kunna ordnas och genomföras 31. De har också rätt att få och till varandra och till elevens lärare, rektor och utbildningsanordnaren lämna ut information som är nödvändig för att elevens undervisning ska kunna ordnas på ett ända-målsenligt sätt 32. Den som lämnar ut information måste till exempel överväga om det handlar om information som är nödvändig för att garantera elevens eller de övriga elevernas säkerhet. Informationen kan till exempel gälla en sjukdom som eleven har som måste beaktas i undervisningssituationerna. Även om det finns en lagstadgad grund för att lämna ut information är det, med tanke på samarbetet och förtroendet, alltid bäst att i första hand be om elevens eller vårdnadshavarens samtycke för att lämna ut sekretessbelagda uppgifter. Om en elev övergår till undervisning eller utbildning som ordnas av en annan utbildningsanordnare, ska den tidigare utbildningsanordnaren begära samtycke av eleven eller vid behov av elevens vårdnadshavare till att sådana sekretessbelagda uppgifter i elevvårdens klientregister som behövs för elevvårdens kontinuitet får överlämnas till den nya utbildningsanordnaren 33. Däremot ska uppgifter som är nödvändiga med tanke på ordnandet av undervisningen, trots sekretessbestämmelserna och utan dröjsmål, överlämnas till den nya utbildningsanordnaren eller anordnaren av gymnasieutbildning eller yrkesutbildning. Motsvarande uppgifter kan också ges på den nya utbildningsanordnarens begäran. 34 4A.4 Elevvårdsplaner Läroplanen ska till den del den berör elevvården göras upp i samråd med de myndigheter som sköter uppgifter inom den kommunala social- och hälsovården 35. Eleverna ska ges möjlighet att delta i beredandet av läroplanen, planerna som anknyter till läroplanen och skolans ordningsstadga. Skolans elevkår ska höras innan planerna och reglerna fastställs. 36 Beredningsarbetet ska ske i samarbete med vårdnadshavarna och vid behov också med andra myndigheter och samarbetspartner. På lokal nivå består elevvårdsplanen av tre olika planer som tillsammans styr planeringen och genomförandet av elevvården. Planerna utarbetas i yrkesövergripande samarbete. Planerna är: Välfärdsplan som godkänns i fullmäktige, läroplan för elevvård och främjande av trygghet och säkerhet som godkänns av bildningsnämnden samt skolspecifik elevvårdsplan som uppgörs årligen av skolan elevvårdsgrupp. 4A.4.1 Välfärdsplan En välfärdsplan för barn och unga uppgörs i kommunen och godkänns i kommunfullmäktige. I planen ingår elevhälsans målsättning och de centrala principerna för det lokala arbetssättet, en uppskattning av det totala behovet av elevhälsa och av de elevhälsotjänster, de assistenttjänster och den stöd- och specialundervisning som är tillgängliga, åtgärderna för en förstärkt generellt inriktad elevhälsa och för ett förstärkt tidigt stöd till de studerande, uppgifter om genomförandet och uppföljningen av planen och om utvärderingen av elevhälsans kvalitet. 31 Lag om elev- och studerandevård 23 2 mom. 32 Lag om grundläggande utbildning 40 2 mom. (1288/2013) 33 Lag om elev- och studerandevård 23 3 mom. 34 Lag om grundläggande utbildning 40 4 mom. (1288/2013) 35 Lag om grundläggande utbildning 15 2 mom. (477/2003) 36 Lag om grundläggande utbildning 47a 1 och 3 mom. (1267/2013) 6

4A.4.2 Elevvården i den kommunala läroplanen 7

Målsättning Elevvården har hand om de grundläggande förutsättningarna för barnets och den ungas lärande och om det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Elevvården innebär både stöd till individen och till skolgemenskapen. Målet är att skapa både en sund och trygg skolmiljö och pedagogisk miljö, att värna om den mentala hälsan, förebygga utslagning och att främja välbefinnande i skolan. Syftet är också att i ett så tidigt skede som möjligt förebygga, upptäcka, avhjälpa och eliminera hinder för lärandet, inlärningssvårigheter och andra problem i samband med skolgången. Genom elevvården främjas en sådan verksamhetskultur i skolan som omfattar hänsynstagande, omsorg om andra, samt positiv växelverkan. Elevvården säkerställer också möjligheten till jämlikt lärande för alla samt stöder bevarandet av individens och gemenskapens funktionsförmåga i situationer som hotar den fysiska och psykiska tryggheten. Genom elevvården främjas barnets och den ungas lärande samt harmoniska uppväxt och utveckling. Tillvägagångssätt Elevvården hör till alla som arbetar i skolan samt till de myndigheter som ansvarar för elevvårdstjänster. Elevvården genomförs i samarbete med eleven och vårdnadshavaren. Elevvård innebär både kollektivt och individuellt stöd. Genom elevvård främjas barnets och den ungas lärande, harmoniska och sunda växande och utveckling. I arbetet inom elevvården ska man försäkra sig om att lyssna till elevens och vårdnadshavarens synpunkter. Både eleven och vårdnadshavaren ska informeras om skolans elevvårdsarbete och om förfaringssätten. Vårdnadshavaren informeras om hur ett elevvårdsärende som gäller den enskilda eleven inleds och bereds. Elevvårdsarbetet koordineras och utvecklas i ett yrkesövergripande samarbete, i en elevvårdsgrupp. I samarbete med berörda myndigheter sköts de uppgifter som hör till genomförandet av kommunens social- och hälsovård. Då samarbetet ordnas beaktas även det samarbete angående hälsa, trygghet och säkerhet som bedrivs inom andra myndigheter, såsom polisen och räddningsväsendet, eller med andra samarbetsparter. I situationer som kräver begärs insatser av barnskyddsmyndigheter och efter bedömning av olika situationer också polismyndigheter. Samarbetsgrupper inom elevvården Styrgrupp för elevvården Styrgruppen är sektoröverskridande och behandlar övergripande frågor beträffande kommunens elevvårdsarbete som helhet. Styrgruppen ansvarar för elevvårdens planering, styrning, utveckling och utvärdering. Styrgruppens medlemmar är bildningsdirektören, ansvarig skolkurator, psykolog och representanter för skolhälsovården och socialvården. Skolvis elevvårdsgrupp I alla skolor finns en sektoröverskridande elevvårdsgrupp som utnämns av rektor för varje läsår. I elevvårdsgrupperna i årskurserna 1-6 ingår rektor, speciallärare, en lärare, skolhälsovårdare och kurator. I elevvårdsgruppen i årskurs 7-9 ingår rektor och/eller biträdande rektor, speciallärare, studiehandledare, skolhälsovårdare och kurator. Skolornas rektorer är ansvariga för elevvårdsgruppernas arbete. Elevvårdsgrupperna sammanträder regelbundet och mötena dokumenteras. Elevvårdsgruppens arbete berör det förebyggande elevvårdsarbetet inom skolan. Elevvårdsgruppen ansvarar för planering, genomförande, utveckling och utvärdering av skolans elevvårdsarbete. Ett gott samarbete mellan hem och skola är en grundförutsättning för en fungerande elevvård. 8

Expertgrupp för individuellt inriktad elevvård Vid behov kan en yrkesövergripande expertgrupp tillsättas inom den individuellt inriktade elevvården för en enskild elev, undervisningsgrupp eller klass. Gruppen kan initieras och sammankallas av en inom undervisningspersonalen eller elevvårdspersonalen. Expertgruppen leds av en ansvarsperson som utses inom gruppen. Tillsättande av en expertgrupp förutsätter elevens eller vårdnadshavarens samtycke. Vid behov kan gruppen med skriftligt samtycke anlita utomstående sakkunniga. Anteckningar i elevvårdens journal förs i första hand av den ansvariga inom gruppen. Elevvårdens journaler införs i elevvårdsregistret. Tjänster inom elevvården Skolhälsovård Skolhälsovårdens uppgift är att följa med barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling samt hälsa genom regelbundna hälsokontroller enligt av skolhälsovården uppgjord plan. Skolhälsovården fungerar som en fortsättning på barnrådgivningsarbetet och strävar till tidig upptäckt av barn i behov av stöd för sin utveckling. Skolhälsovården ger rådgivning och stöd till föräldrar i hälso- och sjukvårdsfrågor. Samarbetet med skolans personal och annan elevvårdspersonal kring frågor som berör barnets hälsa och välmående poängteras. Skolhälsovården strävar till att befästa sunda levnadsvanor hos eleven. Varje skola har en utsedd skolhälsovårdare som besöker skolan regelbundet. Skolläkaren gör noggrannare hälsokontroller enligt av skolhälsovården uppgjord plan. Föräldrar och lärare kan kontakta skolhälsovården om elevens fysiska och psykiska välmående, eller vid någon sjukdom som har betydelse för skolsituationen t.ex. allergier, infektionsbenägenhet, diabetes, ätstörningar eller epilepsi. Elevens ska ges möjlighet att vardagar under tjänstetid omedelbart få kontakt med skolhälsovården och i förekommande fall ha möjlighet att besöka skolhälsovårdaren utan tidsbeställning. Kuratorstjänster Varje skola ska ha tillgång till tjänster som tillhandahålls av elevhälsans ansvariga kurator. De skolvisa kuratorerna ger stöd och handledning för skolgången och stöder elevernas inlärning och välbefinnande och deras sociala och psykiska färdigheter. Skolkuratorerna ingår i skolornas elevvårdsgrupper och stödjer lärarna i elevvårdsrelaterade situationer. Skolkuratorn deltar i det förebyggande elevvårdsarbetet på skolorna och fungerar ofta som kontaktperson och koordinator då olika instanser kopplas in på elevvårdsarbetet. Skolkuratorn stöder och handleder vid behov eleven och deras föräldrar. Genom sitt arbete med grupper och klasser stärker skolkuratorn den positiva atmosfären och samarbetsandan i klassen och skolan. Inför övergången till årskurs 7 träffar skolkuratorerna alla elever i årskurs 6. Skolkuratorn arbetar i nära samarbete med övriga yrkesgrupper och instanser inom elevvården. Föräldrar kan kontakta skolkuratorn när det finns oro över hur barnet mår eller när det finns behov av råd och stöd i föräldrarollen. Eleven kan också själv ta kontakt med kuratorn när han eller hon vill tala med någon utomstående vuxen. En elev ska ges möjlighet till personligt samtal med elevvårdens kurator eller psykolog senast den sjunde arbetsdagen vid skolan efter det att elevens begärt detta. I brådskande fall ska möjlighet till samtal ges samma eller nästa arbetsdag. Psykologtjänster Psykologen deltar i skolornas elevvårdsarbete som sakkunnig i frågor kring elevernas kognitiva, psykiska och sociala utveckling samt även i frågor som rör mentala problem. Till psykologens uppgifter hör att handleda föräldrar och skolans personal kring frågor om utveckling, fostran och stödåtgärder. Psykologen utreder olika typer av inlärningssvårigheter och andra svårigheter som kan försvåra barnets skolgång. Psykologen strävar till att skapa en helhetsbild av barnets situation inklusive hemmets resurser och 9

eventuella utmaningar. Psykologen arbetar i nära samarbete med övriga yrkesgrupper och instanser inom elevvården. Psykologen kan kontaktas när det finns funderingar kring en elevs kognitiva, psykiska eller sociala utveckling, när det finns oro kring elevens inlärning i skolan, när eleven mår dåligt av någon orsak, eller när råd och stöd i uppfostringsfrågor behövs. Skolväsendets psykologtjänster ordnas av kommunens familjerådgivning och Korsholms hälsovårdscentral. En elev ska ges möjlighet till personligt samtal med elevvårdens psykolog eller kurator senast den sjunde arbetsdagen vid skolan efter det att elevens begärt detta. I brådskande fall ska möjlighet till samtal ges samma eller nästa arbetsdag. 4A.4.3 Skolspecifik elevvårdsplan Den skolspecifika elevvårdsplanen innehåller en grundstruktur som är gemensam för alla skolor i kommunen och som kompletteras skolvis. På det viset säkerställs att planerna är tillräckligt enhetliga i alla skolor. Den skolspecifika elevvårdsplanen utgör en grund för skolornas elevvårdsarbete och uppgörs per läsår av skolans elevvårdsgrupp och utvärderas årligen. Planen ska utarbetas i samråd med skolans personal, eleverna och deras vårdnadshavare. I samband med att elevvårdsplanen utarbetas, ska man komma överens om hur skolans personal, eleverna och vårdnadshavarna och, till de delar det behövs, samarbetsparterna ska göras förtrogna med planen. Samtidigt avtalas om hur ovan nämnda parter ska informeras om planen. 4A.5 Den skolspecifika elevvårdsplanen Den skolspecifika elevvårdsplanen innehåller följande huvudmoment; behovet av elevvård och tillgängliga elevvårdstjänster, gemensam elevvård och tillvägagångssätt, ordnande av individuell elevvård, ordnandet av samarbete mellan elevvården, eleverna och deras vårdnadshavare samt genomförandet och uppföljningen av elevvårdsplanen. 4A.5.1 Det totala behovet av elevvård och tillgängliga elevvårdstjänster Den gemensamma elevvården stöds av skolans elevvårdsgrupp som har helhetsansvar för elevvården. Den individuella elevvården stöds av kuratorstjänster, psykologtjänster, skolhälsovården och specialundervisning. Behov och tillgång bedöms enligt följande: Skola antal elever Kuratorstjänster h/vecka Behov tillgång 10

Skolhälsovård h/vecka specialundervisning h/vecka Vid behov kan familjerådgivning och psykologtjänster inom kommunen anlitas. 4A.5.2 Gemensam elevvård och tillvägagångssätt Den gemensamma elevvården i skolan ordnas genom tillsättande av en elevvårdsgrupp, som har helhetsansvar för skolans elevvårdsverksamhet. Genom verksamheten främjas hälsa, trygghet och välbefinnande i skolgemenskapen och skolmiljön. Tillvägagångssätt och praxis i skolans elevvårdsgrupp 1. Elevvårdsgruppen utses per läsår av skolans rektor. 2. Elevvårdsgruppen har en tydlig organisation där rektor eller biträdande rektor fungerar som ordförande 3. Elevvårdsgruppen på skolan ska regelbundet hålla möten som dokumenteras. Regelbundenheten gällande mötena är viktig för att kontinuerligt följa med verksamheten. 4. Under höstens första möte uppgörs skolans elevvårdsplan. 5. I skolans elevvårdgrupp behandlas ärenden som gäller generellt inriktad elevvård. Ärenden kan initieras av skolans anställda och av personal med anknytning till skolans elevvårdsarbete. Vårdnadshavare och elever kan också initiera ärenden. 6. Elevvårdsgruppen fungerar som krisgrupp om speciell krisgrupp inte utnämnts. Samarbetet med utomstående parter För att utveckla den gemensamma elevvården för barns och ungas välbefinnande kan man samarbeta med skolan närliggande organisationer och föreningar. Samarbetet i anslutning till elevhandledning, utbildningsövergångar och planering av fortsatta studier Det är av stor betydelse att de olika parterna samarbetar vid övergångsskedena förskola årskurs 1, årskurs 6 7 samt från årskurs 9 till andra stadiets utbildning. Det är viktigt att all nödvändig information som underlättar skolgången för eleven överförs i samband med övergången mellan olika stadier. Övergången förskola -> årskurs 1 och årskurs 6 > 7 görs enligt av kommunen uppgjord modell. Vid övergången till andra stadiets utbildning överförs information inom ramen för gällande direktiv och lagstiftning. Samarbetet och tillvägagångssätten i samband med undersökningar av skolmiljön och välbefinnandet i skolan För att främja en bra skolmiljö och välbefinnande i skolan är det viktigt med ett fungerande samarbete med olika myndigheter och sektorer inom kommunen. Myndigheter utför lagstadgade inspektioner av skolmiljön. Skolan deltar i nationella undersökningar om skolmiljö och välbefinnande i skolan. Skolan genomför kontinuerligt egna skoltrivselundersökningar. 11

Samarbetet i anslutning till hälsorådgivning och undervisning i hälsokunskap Skolan får stöd i det hälsofrämjande arbetet av skolhälsovården. Samarbete syftar till att eleverna får en positiv hälsomedveten inställning som stöder dem att fatta beslut om sin egen hälsa. Centrala samarbetsområden är kost, motion, hygien, droger och pubertetsfrågor. Ordningsreglerna Skolans ordningsregler uppgörs av skolans personal i samarbete med elever och vårdnadshavare. Ordningsreglerna för skolor åk 1-6 godkänns av skolans rektor och för skolor åk 7-9 av skolans direktion. Förebyggande och uppföljning av frånvaro samt meddelande om frånvaro En trygg skolmiljö, ett gott socialt klimat och en god handledning utgör centrala delar för att främja trivseln och närvaron i skolan. Elevens lärare ansvarar för uppföljning och dokumentering av frånvaron. Vårdnadshavare bör anmäla om en elev är frånvarande. När eleven ska vara borta från skolan under en längre tid, t ex resa, lämnar vårdnadshavaren i god tid en skriftlig anhållan som godkänns av elevens lärare eller skolans rektor. Vid hög samlad frånvaro bör vårdnadshavarna informeras och behov av elevvårdsstödjande åtgärder bedömas. Ett gott samarbete med hemmen bidrar till att undvika olovlig frånvaro. Vid situationer när olovlig frånvaro konstateras kontaktas hemmet. Vid upprepad olovlig frånvaro informeras rektor. Förhindrande av olyckor, första hjälpen, hänvisande till vård och uppföljning All verksamhet som ordnas i skolan ska alltid betona förhindrandet av olyckor. Den fysiska arbetsmiljön ska minimera risken för olyckor och ska underhållas kontinuerligt för att vara trygg och säker. På skolan ska finnas tillgång till personal som kan ge första hjälp och utrustning för första hjälp ska finnas tillgänglig. Fortsatt vård kan ges av skolhälsovården och vid behov hälsocentral och sjukhus. Vid olycksfall i skolan kontaktas hemmen och en skadeanmälan görs. Förebyggande av rökning och användning av alkohol och andra rusmedel samt ingripande när sådant förekommer Förebyggande av rökning och användning av rusmedel är en del av innehållet i läroämnesmässiga delen av läroplanen. Utöver detta arrangeras temadagar och andra tillfällen inom det förebyggande arbetet. Skolhälsovården är en naturlig samarbetspartner inom området. Samarbetet med kommunens ungdoms- och fritidssektor samt olika frivilliga organisationer är ett stöd för skolorna i det Drogförebyggande arbetet. I samband med föräldramöten ordnas information om det drogförebyggande arbetet i skolan. Vid förekomst av rökning och användning av rusmedel i skolan tillämpas skolans ordningsstadga och berörda vårdnadshavare informeras. Vid behov kan skolhälsovården, socialvården och polisen kontaktas som en del av det ingripande arbetet. 12

Anvisningar om tryggheten och säkerheten under skoltransporter, samt anvisningar för tryggheten och säkerheten vid väntan på skoltransport Skolskjutsarrangemangen ordnas så att man alltid beaktar elevens trygghet och säkerhet. Skolan ger tydliga anvisningar om hur eleven väntar på sin skoltransport på väg till och från skolan. För att säkra trygghet och säkerhet vid väntan på skoltransport efter skoldagens slut ordnas övervakning. Vid behov ordnas också övervakning vid skolan när transporterna anländer till skolan. Skolan bör informera vårdnadshavarna och eleverna om rutiner gällande skoltransporterna och väntan på skoltransporterna. Upphandlade skolskjutsar följer de krav som ställts vid upphandlingen. Vid användningen av lokal trafik följs de regler och normer som gäller för den. Ordnandet av skolbespisningen och eventuella mellanmål Varje elev ska varje skoldag avgiftsfritt få en fullvärdig, omväxlande och tillräcklig måltid som är ändamålsenligt ordnad och övervakad. Skollunchen beräknas täcka en tredjedel av elevernas dagliga näringsbehov. Måltidssituationen är viktig för eleven. Genom skolmåltiden stöder man elevernas sunda växande och utveckling. Man beaktar måltidernas hälsosamma och sociala betydelse, målen för närings- och umgängesfostran och måltidsstundens rekreativa uppgift då man ordnar skolbespisningen och eventuella mellanmål under skoldagen. På basen av hälsointyg ordnas specialdiet i samband med skolmåltiden. Plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier Att förebygga och ingripa i våld, mobbning och trakasserier hör till alla som arbetar i skolan. Våldet, mobbningen eller trakasserierna kan vara direkt eller indirekt, verbalt, fysiskt eller social manipulering som kränker människans fysiska, psykiska eller sociala integritet. Förövaren kan vara en elev, en vuxen som arbetar i skolan eller en person utanför skolsamfundet. Eleverna, vårdnadshavarna och skolans personal informeras om olika uttrycksformer som mobbning och trakasserier kan ta, hur de kan förebyggas, vilka åtgärder som skolan kan vidta samt om de ordningsregler som tillämpas. För att motarbeta mobbning och trakasserier bör ett fortlöpande och kontinuerligt förebyggande arbete ske. Antimobbningsarbetet kan delas in i följande områden: Förebyggande och medvetandegörande arbete: - Information och utbildning i ämnet ges till elever, lärare, skolans övriga personal och vårdnadshavare. - I skolorna betonas olika verksamhetsformer och aktiviteter som förebygger mobbning och trakasserier. Detta stärker skol- och klassklimatet och bidrar till en positiv arbetsmiljö. - Alla skolor har en strategi och en plan för sitt arbete mot mobbning och trakasserier samt ett antimobbningsteam. Upptäckande av mobbning - Alla vuxna inom skolsamfundet bör reagera om man upptäcker situationer gällande mobbning och trakasserier. - När mobbning sker ska en vuxen genast ingripa. 13

- Lektioner och raster övervakas medvetet och effektivt. - För att upptäcka mobbning kan en kartläggande enkät fyllas i av eleverna. Resultatet diskuteras i elevvårdsgruppen och lärarna informeras om resultaten. - Vårdnadshavarna och eleverna uppmanas att ta kontakt vid misstanke om mobbning. Behandling av mobbningsfall - De inblandade informeras om att man inte godkänner någon form av mobbning - Ett mobbningsfall som uppdagats utreds inte inför klassen. - Mobbningen bör lösas genom samtal med de inblandade och till en för alla parter positiv lösning. - En kontinuerlig uppföljning av situation bör ske. - De inblandades vårdnadshavare informeras om mobbningsfallet. - Elevvårdstödjande åtgärder, t ex kurator och skolhälsovård ordnas för de inblandade utgående från vad situation kräver. - Vid behov och efter bedömning kan övriga myndigheter kontaktas. En dokumentation bör uppgöras i samband med utredningen av mobbningsfall. Alla skolor ska ha en kompletterande uppgjord antimobbningsplan. Personalen i skolan, eleverna och vårdnadshavarna informeras om planen och en kontinuerlig uppdatering, uppföljning och utvärdering av planen genomförs. Verksamhet vid akuta kriser och hotfulla eller farliga situationer. För att förebygga krissituationer och för att ha beredskap inför sådana ska skolan ha en krisplan och räddningsplan som är uppgjord enligt de krav som myndigheterna ställer. Regelbundna övningar gällande olika krissituationer ska hållas. Alla anställda på skolan ska vara informerade om vilka rutiner och vilken rollfördelning som gäller vid olika krissituationer. Som en del av det förebyggande arbetet ingår också granskning av brandsäkerhet samt utrymningsövningar. Vid varje skola ska det finnas en krisgrupp, och om inte en sådan speciellt utnämnts så fungerar elevvårdsgruppen som krisgrupp, under rektors ledning. Krisgruppen stöder skolan i krissituationer och ansvarar för koordineringen av insatserna. I samarbete med krisgruppen ansvarar rektor för att utbildningsanordnaren informeras vid krissituationer. Skolans rektor har i huvudsak ansvar för den interna och externa informationsgången. I samarbetet med krisgruppen bedömer rektorn, beroende på situationen, behovet av extern information. Behovet kan också bedömas i samråd med berörda myndigheter. Vid krissituationer ska skolorna erbjudas psykosocialt stöd och hjälp. Den psykosociala eftervården i samband med en krissituation är viktig. Stöd ordnas i samarbete med skolornas kuratorer, skolhälsovårdare och övrig verksamhet som kommunens hälso- och socialväsende ansvarar för, t ex krisgruppen. Vid behov kan utomstående expertis anlitas. Det är viktigt att skolans personal är informerad om innehållet i skolans krisplan och att övningar ordnas med jämna mellanrum. Krisplanen uppdateras årligen och en utvärdering av planens funktionsduglighet görs regelbundet. Hotfulla eller farliga situationer ingår i skolans räddningsplan. 14

4A.5.3 Ordnandet av individuell elevvård Den individuella elevvården ordnas utgående från kommunens välfärdsplan för barn och unga. Utbildningsanordnaren ansvarar för elevvården i samarbete med kommunens social- och hälsotjänster. Inom elevvårdstjänster finns tillgång till ansvarig kurator, skolkuratorer, psykologer, skolläkare, skolhälsovårdare och socialarbetare. Om en anställd vid skolan eller inom elevvården bedömer att det behövs psykolog- eller kuratorstjänster inom elevvården för att förebygga eller övervinna studiesvårigheter eller sociala eller psykiska svårigheter hos en elev, ska den anställde tillsammans med eleven utan dröjsmål kontakta elevvårdens psykolog eller kurator och lämna de uppgifter som den anställde känner till och som behövs för bedömning av behovet av stöd. Om det inte är möjligt att göra detta tillsammans ska eleven informeras och ges möjlighet till samtal. Också andra som i sin yrkesuppgift får veta att en elev behöver stöd får ta kontakt trots sekretess. Vårdnadshavarna ska i normala fall informeras. Vid behov tillsätts en yrkesövergripande expertgrupp för behandling av enskilda elevvårdsärenden. Skolhälsovården samarbetar med skolan i samband med lagstadgade omfattande hälsoundersökningar. Vid behov får skolan information om uppgifter som framkommit i samband med hälsoundersökningen om det väsentligt berör elevens skolgång. Det primära ansvaret för elevens egenvård och medicinering ligger hos elevens vårdnadshavare. Eftersom elevens vårdnadshavare inte kan kontrollera och genomföra egenvården under skoldagen behöver man från fall till fall planera hur egenvården ska ske under skoltid. Det är viktigt att olika yrkesgrupper inom skolan samarbetar för att möjliggöra elevens skolgång. Det väsentliga är att vårdnadshavarna, den specialiserade sjukvården och skolhälsovården i tillräcklig omfattning informerar skolpersonalen om de åtgärder som elevens sjukdom kräver. Lärare och övrig skolpersonal kan i enskilda fall och efter övervägande delta i medicinering som ges via munnen, injiceras under huden (till exempel insulin). Lärare och skolpersonal ska i så fall få tillräcklig utbildning av till exempel en hälsovårdare, sjukskötare eller läkare samt ett intyg av den läkare som ansvarar för hälsovårdsenhetens verksamhet Lärare kan delta i medicinering, om man gett samtycke och fått adekvat utbildning. Om lärare åtar sig medicineringen måste alltid elevens vårdnadshavare och ledningen för hälsovårdsenheten göra en gemensam överenskommelse om detta. Samarbetet i samband med intensifierat och särskilt stöd och sjukhusundervisning Den pedagogiska bedömningen och utredningen inom trestegsstödet behandlas i en mångprofessionell grupp. Elevvården ger nödvändig information som stöder de pedagogiska arrangemangen för den enskilda eleven. Elevvårdens samarbete med sjukhusundervisningen utgår från den enskilda elevens behov. 15

Agerande i disciplinära situationer och elevvårdsstöd i samband med disciplinärt straff eller då en elev förvägras undervisning Vid olika disciplinära situationer agerar man utgående från den lagstiftning, skolans ordningsstadga och givna direktiv som finns uppgjorda av utbildningsanordnaren. I samband med disciplinära straff vidtas elevvårdsstödjande åtgärder i enlighet med vad situationen kräver. Hemmen kontaktas vid disciplinärt förfarande. Om eleven avstängs från undervisningen uppgörs en plan över de elevvårdsstödjande insatser som ges i samband med förfarandet. Sammankallande av expertgruppen, samtycke och gruppens rutiner för behandling av en enskild elevs ärende Ärenden som gäller utredning av stödbehovet och hur elevtjänster ska ordnas för en enskild elev eller en viss grupp av elever behandlas av en sektoröverskridande expertgrupp som tillsätts från fall till fall. Experter får utnämnas till gruppen bara med samtycke av eleven eller, om han eller hon inte har förutsättningar att bedöma betydelsen av sitt samtycke, med samtycke av vårdnadshavaren. Expertgruppen utser inom sig en ansvarsperson. Enligt behov ska några av följande ingå i expertgruppen; hälsovårdare, kurator, studiehandledare, elevens grupphandledare eller någon lärare som är viktig i den aktuella situationen. Två till tre personer kan räcka men sammansättningen kan variera utgående från behovet. Med specifikt skriftigt samtycke får också behövliga samarbetspartners inom elevvården eller elevens närstående delta i behandlingen. Expertgruppen är ett samarbetsorgan som diskuterar och ger råd men fattar inte några förvaltningsbeslut utan gör överenskommelser. Strävan är att i så hög grad som möjligt arbeta i samverkan med eleven och vårdnadshavarna. Varje expertgrupp ska ha en ansvarsperson den till vars expertis problemet huvudsakligen hör. Ansvarspersonen har ansvar för dokumentationen. Behandlingen inom expertgruppen ska dokumenteras i elevhälsojournaler. Initierande av en expertgrupp kan tas av en anställd inom skolan eller inom elevhälsan. En elev och vårdnadshavare kan också initiera behovet via en anställd inom skolan och elevhälsan. Den person inom skolan och elevhälsan som ärendet huvudsakligen tillhör sammankallar expertgruppen. Ett samtycke är en förutsättning för att gruppen tillsätts för eleven. Av samtycket bör tydligt framgå vilka personer som har rätt att delta i behandlingen. Med beaktande av elevens ålder och förutsättningar att bedöma situationen kan eleven avgöra vilka som får delta i expertgruppen. Ifall behovet av en expertgrupp aktualiserats och skriftligen meddelats och samtycke till tillsättande inte ges av eleven eller vårdnadshavare dokumenteras detta i elevens elevvårdsjournal. Om vägran att samtycka leder till att förutsättningarna för en barnskyddsanmälan uppfylls ska en anmälan göras vid behov. Utarbetande av elevvårdsjournaler och förvaring i elevvårdsregistret Det sektorsövergripande samarbetet i expertgrupper dokumenteras i elevvårdsjournaler i elevvårdsregistret Elevvårdsjournalen skrivs med löpande anteckningar i kronologisk form. Av anteckningarna i journalen för en elevs ärende bör följande framgå: - Namn, personbeteckning, hemkommun, kontaktuppgifter (vårdnadshavares namn och kontaktuppgifter). - Vad ärendet gäller och vem som initierat ärendet. - Vilka åtgärder som genomförts medan situationen har utretts. 16

- Uppgifter om behandlingen vid expertgruppens möte, mötesdeltagarna och deras ställning, mötesbeslut, planen för genomförande och vem som svarar för genomförande och uppföljning. - Uppgifter om åtgärder som har genomförts. - Datering samt namn och ställning för den som gjort dokumentationen. Ansvarspersonen i expertgruppen gör anteckningarna. Även andra medlemmar får trots tystnadsplikten göra anteckningar i elevvårdsjournalen som är nödvändiga med tanke på målen för gruppens verksamhet. Om uppgifter lämnas till utomstående ska det antecknas vilka uppgifter som lämnats ut och till vem samt på vilka grunder detta har skett (vems samtycke/vilken paragraf). Om begäran har gjorts skriftligen tas begäran tillvara. I elevvårdsregistret införs elevvårdsjournalerna och alla övriga handlingar för enskilda elever som har upprättats eller fåtts i samband med uppgifter i anslutning till den sektorsövergripande individuellt inriktade elevvården t.ex. samtycken, förbud mot att lämna uppgifter till vårdnadshavare och handlingar relaterade till konsultation. Utbildningsanordnaren är registeransvarig för elevvårdsregistret. Kommunens ledande kurator är ansvarig för elevvårdsregistret och besluter om utlämnande av uppgifter. Samarbetet med utomstående tjänsteleverantörer och samarbetspartner, såsom ungdomsarbetet, barnskyddet, specialsjukvården och polisen. Den individuella elevvården stöds av ett samarbete med ungdomsarbete, barnskyddet, specialsjukvården och polisen utgående från den enskilda elevens behov. 4A.5.4 Ordnandet av samarbete mellan elevvården, eleverna och deras vårdnadshavare Elevvården ska genomföras i samarbete med eleverna och vårdnadshavarna. Elevernas delaktighet sker via diskussioner om skolans elevvård, deltagande i undersökningar som berör elevvården samt via skolans elevrådsverksamhet. Skolan informerar om kommunens läroplan inom elevvården och om skolans specifika elevvårdsplan i samband med informationsmöten för vårdnadshavare. Kommunens läroplan för elevvården finns tillgänglig på kommunen hemsida. 4A.5.5 Genomförandet och uppföljningen av elevvårdsplanen Skolans elevvårdsgrupp följer upp och utvärderar den skolspecifika elevvårdsplanen under rektors ledning. Den skolspecifika elevvårdsplanen utvärderas årligen genom diskussioner och tillgängliga undersökningsresultat. Den erhållna informationen ligger som grund för utveckling av skolans elevvård. Centrala resultat av undersökningar som utförts i skolan som berör elevvården delges eleverna och vårdnadshavarna. 17