1. Översikt och organisation Allmän översikt Allmän ekonomisk översikt Organisation... 6

Raseborgs stad Bokslut 2012

Innehållsförteckning 1. Översikt och organisation... 1 1.1. Allmän översikt...1 1.2. Allmän ekonomisk översikt... 3 1.3. Organisation... 6 2. Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl, inklusive affärsverk... 8 2.1. Resultaträkning (1 000 )... 8 2.2. Sammandrag av driftsekonomin och resultat... 9 2.3. Balansräkning 31.12.2012... 10 2.4. Finansieringsanalys... 12 2.5. Finansieringsdelens utfall... 13 2.6. Totala inkomster och utgifter... 14 3. Raseborgs koncern... 15 3.1. Koncernens uppbyggnad... 15 3.2. Koncernresultaträkning... 17 3.3. Koncernbalansräkning... 18 3.4. Koncernens finansieringsanalys... 19 4. Nyckeltal inklusive affärsverk... 20 5. Intern tillsyn och förslag till behandling av resultat... 21 5.1. Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats... 21 5.2. Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat... 23 6. Budgetens utfall... 24 6.1. Resultaträkningens utfall... 24 6.2. Tablå över budgetens utfall... 25 6.3. Avdelningarnas verksamhet och budgetutfall... 27 Revision... 30 Sektor: Allmän och koncernförvaltning... 32 Stadskansliet... 34 Ekonomiavdelningen... 37 Personalavdelningen... 39 Utvecklingsavdelningen... 41 Intern Service... 44 Grundtrygghetsproduktion... 46 Sektor: Grundtrygghet... 52 Grundtrygghet... 56 Sektor: Bildningen... 68 Administration... 70 Barndagvård och förskola... 73 Svenskspråkig grundläggande utbildning... 76 Finskspråkig grundläggande utbildning... 79 Gymnasieutbildning... 81 Medborgarinstitut... 83 Raseborgs musikinstitut... 85 Museiverksamhet... 87

Biblioteksverksamhet... 90 Ungdomsverksamhet... 93 Kulturverksamhet... 95 Idrottsverksamhet och hälsomotion... 98 Sektor: Samhällstekniska sektorn... 101 Administration... 103 Samhällsteknik... 105 Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd... 108 Fastighetsbildning och kartläggning... 112 Småbåtshamnar... 115 Västra Nylands Avfallsnämnd... 116 Regionalt räddningsverk... 118 6.4. Tablå över Investeringsprojektens förverkligande... 119 6.5. Finansiering, skatteinkomster, stadsandelar, lånestock... 128 6.6. Resultaträkning 31.12.2012... 129 6.7. Balansräkning 31.12.2012... 130 7. Noter... 132 7.1. Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder... 132 7.2. Verksamhetens intäkter... 133 7.3. Extraordinära poster samt försäljningsvinster för tillgångar bland bestående aktiva... 134 7.4. Avskrivningsplan... 135 7.5. Bestående aktiva... 136 7.6. Aktier och andelar... 138 7.7. Rörliga aktiva, fordringar... 140 7.8. Förändringar i eget kapital... 141 7.9. Avsättningar... 143 7.10. Främmande kapital... 144 7.11. Passiva resultatregleringar... 145 7.12. Ansvarsförbindelser, leasingansvar och övriga ekonomiska ansvar... 146 7.13. Underhållsstöd... 146 7.14. Löneutgifternas utveckling... 147 7.15. Personalkostnader... 148 7.16. Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan... 149 7.17. Övriga noter... 150 7.18. Förteckning över använda bokföringsböcker... 151 8. Noter till koncernen... 153 9. Underskrifter och revisionsanteckningar Ekenäs Energi 1-44 Raseborgs Vatten 1-24

[Skriv text] 1. Översikt och organisation 1.1 Allmän översikt Skatteinkomsterna stagnerade - driftsunderskottet växte Det ekonomiska läget i Raseborgsregionen försämrades under 2012 och det återspeglas i stadens inkomster och utgifter. FN-Steels konkurs i juni ledde till ett betydande bortfall i köpkraften i regionen och berörde sammanlagt 400 anställda vid fabriken i Koverhar inklusive underleverantörer. Hälften av dem bor i Raseborg. Det motsvarar 2,2 % av arbetskraften i Raseborg och Hangö. Antalet arbetstillfällen inom industrin i regionen hade redan minskat under en längre tid, men FN-Steels konkurs slog extra hårt eftersom företaget beslutat investera och höll på att förnya smältverket. De tre kommuner som direkt berördes - Hangö, Raseborg och Kimitoön - tog omedelbart initiativ till få status som plötsligt strukturomvandlingsområde och för att få fart på investeringarna. Elektrifieringen av Hangö-Hyvinge-banan lyftes fram som den strategiskt viktigaste åtgärden för att stärka Hangö hamn och regionens konkurrensläge. Regeringens beslut om strukturomvandlingsstatus för Raseborgsregionen togs i september och innebar att små- och medelstora företag kunde ansöka om investeringsstöd. Hangö och Raseborg fick extra resurser för ett två-årigt projekt att locka nya företagare till Raseborgsregionen, men effekterna kommer på flera års sikt. Det faktum att arbetstillfällena och köpkraften i regionen minskat syns i att stadens skatteinkomster stagnerat på 103,6 mn (ökning 0,3 % ), medan de ännu åren 2010 och 2011ökade med över tre procent. Situationen försvåras av det faktum att skatteinkomsterna per invånare i Raseborg är lägre än i grannkommunerna. Sammanlagt blev skatteintäkterna 2,3 mn lägre än budgeterat år 2012, medan kostnaderna ökade med 12 mn jämfört med år 2011. De avtalade lönejusteringarna ökade personalkostnaderna med 1,8 mn och nya regler för periodisering av semesterlöner ytterligare med 1,8 mn. Oberoende av servicens omfattning genererade dessa två faktorer 3,6 mn nya kostnader. Specialsjukvården kostade 35,9 mn eller 1,7 mn mer än 2011. Kostnadsökningen förklaras huvudsakligen av ökad användning av somatiskt vård. Användningen av psykiatri följer budgeten, dvs. 30 % färre vårddagar än 2011. Specialsjukvårdstjänster inom psykiatrin har ersatts av mentalsvårdstjänster i egen produktion. Användningen av social service har ökat kraftigt under 2011 och 2012 till följd av nya subjektiva rättigheter. Handikappservicens kostnader har ökat särskilt markant eller med 3,2 mn på två år. Största kostnadsökningen gäller servicen till handikappade klienter vars kostnader fördubblats från 2 mn 2010 till 4,5 mn 2012. Övertagande av vårdavtal från Folkhälsan i Mjölbolsta 1.3.2012 ledde till en del initialkostnader för uppstartande av verksamheten i egen regi. Avkastningen från Ekenäs Energi blev 800 000 lägre än budgeterat på grund av att torvkraftverket i Haapavesi stod stilla nästan hela året. Låga priser på utsläppsrättigheter och el samt en varm höst bidrog till ett sämre resultat. Eftersom halvårsprognosen i augusti visade på ett underskott på 5,4 mn vidtogs september ett tjugotal årgärder för att förbättra resultatet. De sammanlagda effekterna av de vidtagna åtgärderna uppskattas till 0,5-1 mn år 2012, men kommer att synas tydligare under 2013. Staden beviljades ett extra finansieringsunderstöd enligt prövning på 1,4 mn. 1

[Skriv text] Resultatet - ett underskott på 7,3 mn efter avskrivningar - blev det sämsta i Raseborgs stads historia. Årsbidraget blev 0,4 mn negativt för första gången och de flesta ekonomiska indikatorer visar på rött. I lönekostnaderna för år 2012 ingår en extra semesterlönereservering som drar ned årsbidraget med 1,8 mn och som inte upprepas år 2013. Lånfinansieringsbehovet för driftskostnaderna och amorteringar år 2012 var hela 8,1 mn. Det betyder 22 000 per dag. Anpassningen för att balansera verksamheten kräver både snabba, korta och långsiktiga åtgärder för att anpassa servicen till en nivå som staden kan finansiera. Lågkonjunkturen sätter också sitt spår i att antalet långtidsarbetslösa ökar. Stadens nya sysselsättningsavdelning var fullt operativ i augusti och lyckades under året aktivera hälften av alla långtidsarbetslösa, trots att antalet arbetslösa ökat. Folkpensionsanstalten höjde kommunernas finansieringsandel av dagpenningen för långtidsarbetslösa som inte aktiveras från 250 till 315 per månad och per person. Ifall staden inte hade aktiverat en enda långtidsarbetslös hade höjningen av kommunandelen av FPA-avgifterna lett till att stadens nettokostnader under 2013 hade ökat med 450 000. Den nya sysselsättningsavdelningen söker systematiskt upp ungdomar som lämnar utbildning eller blir arbetslösa och erbjuder aktivering åt dem. Stadens hade sålunda beredskap att sköta de lagstadgade uppgifter som ungdomsgarantin medförde för kommunerna under år 2012 och har för detta fått nationell uppmärksamhet. Mårten Johansson, stadsdirektör 2

1.2 Allmän ekonomisk översikt Budgeten för år 2012 uppgjordes med en oförändrad kommunalskattesats, 21,0 %. Regeringens nedskärningar av kommunernas statsandelar och förändringarna i beskattningen skapade ett skattehöjningstryck som motsvarande 0,91 % av kommunalskatten i Raseborg 3,8 mn. Nedskärningarna har konsekvenser för hela perioden 2012-2014. Den största verksamhetsmässiga förändringen som skedde från och med 1.3.2012 var att produktionsavtalet omfattande 72 platser gällande bäddavdelningsvård med Folkhälsan Syd Ab avslutades och produktionen övergick att skötas i stadens egen regi. Denna förändring medförde en ökning främst i lönekostnaderna och en minskning i köptjänster. Raseborgs stads officiella bokslut består av stadens och affärsverkens, Ekenäs Energi och Raseborgs Vatten, räkenskaper. I vidstående verksamhetsberättelse finns dock även uppgifter som behandlar dessa tre enheter separat för att ge en klar och mångsidig bild av stadens verksamhet och ekonomi. Ändringar i budgeten ska enligt förvaltningsstadgan 21 föreläggas fullmäktige under budgetåret. Utgiftsöverskridningar och inkomstunderskott bör motiveras i samband med analysen om hur målsättningar och prestationer uppnåtts i bokslutet för respektive år. Året präglades av många budgetändringar, fullmäktige godkände budgetändringar för sammanlagt 7,2 mn netto. De största förändringarna gjordes inom grundtryggheten, 4,2 mn och Ekenäs Energi, 1 mn. Årsbidraget för år 2012 uppgick till -0,4 mn, vilket är 7,1 mn lägre än år 2011. Jämfört med budgeten 2012 efter ändringar blev det slutliga årsbidraget 1,9 mn bättre. Enbart stadens årsbidrag var -4,5 mn. Verksamhetens intäkter belöpte sig till 110,2 mn mot budgeterade 106,4 mn. Största enskilda inkomstöverskridningar uppstod inom grundtrygghetsproduktionen 2,6 mn, beroende på högre kostnader för handikappservice och produktion av omsorgstjänster vilka bland intäkterna syns i form av högre intern fakturering av ordnarenheten. Försäljningsvinsterna för såld egendom uppgick år 2012 till 2,4 mn mot 1,3 mn 2011. Målsättningen enligt budgeten var en försäljningsvinst om 2,7 mn. Verksamhetens kostnader uppgick till 265,2 mn mot ursprungligen budgeterade 251,6 mn. Efter godkända budgetändringar var det budgeterade utgiftsanslaget 261,1 mn. Differensen förklaras främst av samma orsaker som relaterats ovan beträffande. verksamhetsintäkterna. Verksamhetsbidraget -155,0 mn blev 0,3 mn sämre än budgeterat (-154,7 mn inklusive budgetändringar). De bokförda personalkostnaderna uppgår efter periodiseringar till 86,7 mn mot 78,3 mn år 2011, vilket innebär en ökning om 10,6 %. Mellan åren 2011 och 2010 steg personalkostnaderna med 9,7 %. Ökningen förklaras endast delvis av kollektivavtalsmässiga förhöjningar. Till en stor del förklaras ökningen av volymskillnader i verksamheten/personalen. Under året tillkom en del ny verksamhet i egen regi. Sysselsättningsavdelningen startade från början av året och från och med början av mars övertog staden några långvårdsavdelningar på Mjölbolsta. Ytterligare förändrades reglerna för semesterlöneperiodiseringar vilket belastar bokslutet med ca 1,8 mn brutto. Löneutbetalningarna inklusive Ekenäs Energi och Raseborgs Vatten var enligt skatteredovisningarna 66,4 mn (59,7 mn 2011), detaljerad beskrivning i noterna punkt 7.14. I budgeten 2012 beräknades personalutgifterna uppgå till 86,2 mn efter ändringar. Budgeten överskreds med 0,5 mn. De totala skatteinkomsterna uppgick till 103,6 mn mot ursprungligen budgeterade 106,0 mn. En budgetändring om -2,2 mn gjordes och efter denna underskred skatteinkomsterna budgeten med 0,2 mn. Jämfört med år 2011 ökade skatteinkomsterna med 0,3 mn, en ökning om endast 0,3 %. Mellan åren 2010 och 2011 ökade skatteinkomsterna med 3,1 %. 3

Kommunalskatteprocenten var oförändrad, 21 %. Kommunalskatteinkomsterna var 91,9 mn (90,6 mn 2011, +1,4 %) och blev 1,6 mn lägre än vad som ursprungligen budgeterats. Fastighetsskatt inflöt 8,7 mn eller 0,1 mn mer än budgeterat medan samfundsskatteinkomsterna uppgick till 3,0 mn, 0,9 mn mindre än budgeterat. Jämfört med år 2011 steg fastighetsskatteinkomsterna med 0,5 mn (5,9 %) medan samfundsskatteinkomsterna sjönk med 1,4 mn (-32,0 %). Fastighetsskattesatserna var oförändrade, 1,35 % (allmän) och 0,32 % (stadigvarande boende). Beträffande skatteinkomsterna se närmare punkt 6.5 Specifikation av skatteinkomsterna. Statsandelarna uppgick till 52,9 mn, en ökning från föregående år med 4,0 mn (8,2 %) och var 2,0 mn högre än det budgeterade beloppet. I beloppet ingår en extra behovsprövad höjning av statsandelen om 1,4 mn som staten beviljade. Stadsstyrelsen anhöll om 2 mn i höjning. Räntekostnaderna uppgick till 2,4 mn eller 0,4 mn mindre än budgeterat främst tack vare en fortsatt låg räntenivå och utnyttjande av korfristiga krediter i form av kommuncertifikat. Jämfört med år 2011 var räntekostnaderna 250 000 lägre. Kortfristiga krediter utnyttjades i högre utsträckning än planerat. Övriga finansiella kostnader uppgick till 5 040 mot budgeterade 12 000 och övriga finansiella intäkter till 398 244, mot budgeterade 345 000. Staden hade vid årsskiftet externa kortfristiga krediter till ett belopp om 35,9 mn vilket är 12,5 mn mer än vid motsvarande tidpunkt föregående år (en koncernlimit med ett saldo om 751 051 för stadens hyreshusbolag, där staden står som kontoinnehavare inkluderas inte). Det långfristiga främmande kapitalet uppgick 31.12.2012 64,4 mn mot 61,1 mn ett år tidigare. Raseborgs Vatten hade interna krediter från staden om 3,7 mn (5,0 mn 2011), varav inga kortfristiga kassakrediter. Totalt uppgick skuldbördan 31.12.2012 till 101,1 mn (84,0 mn 2011) eller 3 505 per invånare (2 903 2011) varav affärsverkens andel var 24,5 mn eller 24,2 % (26,5 % 2011). Utan affärsverk är skuldbördan 2 656 (2 134 2011) per invånare. Kassamedlen uppgick vid årsskiftet till 2,9 mn jämfört med 2,2 mn föregående år. Av medlen tillhörde 1,5 mn Ekenäs Energi och 0,7 mn Raseborgs Vatten. Stadens finansiella situation mätt utgående från den totala skuldbördan och kassamedlen försämrades med 16,4 mn under året. Ekenäs Energis och Raseborgs Vattens avkastning på insatt grundkapital, 931 915, redovisas på skild rad i resultaträkningen. Avkastningen är oförändrad från föregående år. Enligt fullmäktiges beslut höjs avkastningen för Raseborgs Vatten från 4 % till 6 % från och med år 2014. Affärsverkens bokslut presenteras separat i slutet av verksamhetsberättelsen. Resultatet belastas av planmässiga avskrivningar 6,9 mn (6,7 mn 2011) och med affärsverkens avskrivningar frånräknade 3,4 mn (3,3 mn 2011). Ekenäs Energis avskrivningar uppgick vid årsskiftet till 2,3 mn (2,1 mn 2011) och Raseborgs Vattens till 1,3 mn (1,3 mn 2011). Räkenskapsperiodens underskott är enligt resultaträkningen 7 315 819,16. Med affärsverken frånräknade är underskottet 7 825 354,93. År 2011 gav ett sammantaget överskott om 15 242,69 (underskott 701 205 exklusive affärsverken). Stadens egna investeringsutgifter 2012 uppgick till 12,2 mn (budget inklusive ändringar 14,7 mn ). De största enskilda investeringsposterna var köpet av Ekåsenfastigheten, 3,9 mn och Kiilan koulu renovering och utvidgning som under 2012 kostade 0,8 mn och totalt beräknas uppgå till 6,4 mn. Det största grundrenoveringsprojektet var daghemmet Labyrinten, 1,7 mn. Projektets totalkostnader blev 2,0 mn. I trafikleder investerades sammanlagt 2,4 mn. Ekenäs Energis investeringsutgifter uppgick till 2,6 mn (4 mn 2011) varav 1 mn bestod av fjärrvärmeanläggningar i Pojo. 4

Raseborgs Vattens investeringar var totalt 1,4 mn (1,8 mn 2011). Största delen gällde investeringar i utbyggnad ledningsnät i bostads- och industriområden, 0,9 mn. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var negativt 15,5 mn (negativt 7,3 mn 2011) medan kassaflödet för finansieringens del var positivt 16,2 mn (positivt 5,0 mn 2011). Förändringen av de likvida medlen var sålunda + 0,7 mn och de likvida medlen uppgick 31.12.2012 till 2,9 mn. Långfristiga lån upptogs av staden 7,0 mn, Raseborgs Vatten 2,0 mn och Ekenäs Energi 2,0 mn. Amorteringarna uppgick till 7,7 mn, 0,2 mn mer än föregående år. Balansräkningen uppvisade vid årets början ett kumulativt underskott om 17,8 mn. I och med det negativa resultatet om 7,3 mn 2012 är det kumulativa underskottet per 31.12 25,2 mn vilket innebär 872 per invånare. Balansomslutningen var 181,4 mn (170,0 mn 2011). Koncernen Raseborgs stad Resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys för koncernen har uppgjorts. I koncernen ingår Raseborgs stad, affärsverken Ekenäs Energi och Raseborgs Vatten, 6 samkommuner i vilka staden ingår som delägare, 7 aktiebolag, 4 bostadsaktiebolag och 13 fastighetsaktiebolag i vilka stadens ägarandel är mellan 51 och 100 %. Därtill ingår i koncernbokslutet 4 intressebolag (ägarandel 20-50 %). Intressebolagen är dock medtagna endast till den del det skiljer mellan stadens ägarandel av det egna kapitalet och bokföringsvärdet på bolagets aktier i stadens balansräkning. Under år 2012 såldes två fastighetsaktiebolag, Fab Tallbacka och Fab Solbacken. Koncernens resultaträkning visar ett underskott om 8 036 188. Underskottet beror på stadens eget underskott och stadens 7,3 mn och andel av HNS underskott 0,9 mn, Staden är även huvudägare i Pojo Servicebostadsstiftelse som besitter servicebostäder för äldre vilka drivs av staden, ägarandelen är 66.6 %, vilken dock inte ingår i koncernbokslutet. Stadsfullmäktige godkände 6.6.2011 63 koncerndirektiv för Raseborgs stad i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. Vidare beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, hur rapportering, val av representanter sker och hur revision, finansiering, riskhantering och personalpolitik sköts. Uppbyggnaden av koncernen framgår av separata scheman. Skuldbördan för hela koncernen Raseborgs stad uppgår till 4 602 per invånare (3 898 2011) och lånestocken till 132,7 mn (112,9 mn 2011). Tillväxten förklaras förutom ökningen av stadens egna lånebörda även av Karis Fjärrvärme Ab vars lånestock ökade med 4,7 miljoner och Karis stads hyreshus Ab vars lånebörda ökade med 0,8 miljoner. Även samkommunernas lånebörda ökade under året och härmed stadens andel av den som ökade med 1 miljon. Balansomslutningen för koncernen var 220,8 mn (206,4 mn 2011). 5

1.3 Organisation Stadsdirektör Mårten Johansson Allmän- och koncernförvaltning Mårten Johansson Grundtrygghet Arne Nummenmaa Bildning Robert Nyman Samhällsteknik Jan Gröndahl Ekenäs Energi Roald von Schoultz Raseborgs Vatten Tom Törnroos Stadskansliet Thomas Flemmich Barndagvård och förskola Märta Wikström Administration Åke Frondén Ekonomiavdelning Thomas Karlsson Svenskspråkig grundläggande utbildning Maj-Len Engelholm Samhällstekniska avdelningen Jan Gröndahl Personalavdelning Johan Nylund Utvecklingsavdelning Jyrki Hakkarainen Finskspråkig grundläggande utbildning Jukka Hautaviita Gymnasier Robert Nyman Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Simon Store, Juhani Jormanainen, Gustav Munsterhjelm Intern service Catharina Lindström Medborgarinstitut Maarit Hujanen Fastighetsbildning och kartläggning Pentti Viljanmaa Grundtrygghetsproduktion Jeanette Pajunen Musikinstitutet Raseborg Harry Fagerlund Småbåtshamnar Åke Frondén Museiverksamhet Dan Lindholm Västra-Nylands Avfallsnämnd Biblioteksverksamhet Heidi Enberg Ungdomsverksamhet Seppo Lintuluoto Kulturverksamhet Jennika Friman Idrottsverksamhet och hälsomotion Yngve Romberg 6

Anställda (antal) december december Antal anställda i huvudtjänst 2012 2011 Allmän- och koncernförvaltning 332 333 Grundtrygghet, ordnarenhet 12 12 Grundtrygghet, produktion 694 545 Bildning 852 870 Samhällsteknik 76 78 Ekenäs Energi 34 32 Raseborgs Vatten 25 25 Sammanlagt 2 025 1 895 Antal anställda enligt anställningsform Heltid ordinarie 1 314 1 234 Heltid tidsbundna 285 276 Deltid ordinarie 292 250 Deltid tidsbundna 134 135 Sammanlagt 2 025 1 895 7

2. Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl, inklusive affärsverk 2.1 Resultaträkning (1 000 ) BS 2012 BS 2011 Verksamhetens intäkter 43 563 43 008 Försäljningsintäkter 21 397 20 245 Avgiftsintäkter 10 737 10 151 Understöd och bidrag 2 804 5 335 Övriga verksamhetsintäkter 8 625 7 277 Tillverkning för eget bruk 127 143 Verksamhetens kostnader -198 705-186 589 Personalkostnader -86 664-78 373 Löner och arvoden -65 553-58 702 Lönebikostnader -21 111-19 671 Pensionskostnader -17 377-16 311 Övriga lönebikostnader -3 734-3 360 Köp av tjänster -79 559-78 715 Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -17 019-16 148 Understöd -9 583-8 674 Övriga verksamhetskostnader -5 880-4 679 Verksamhetsbidrag -155 015-143 438 Skatteinkomster 103 633 103 282 Statsandelar 52 929 48 926 Finansiella intäkter och kostnader -1 933-2 086 Ränteintäkter 31 81 Övriga finansiella intäkter 398 457 Räntekostnader -2 357-2 607 Övriga finansiella kostnader -5-17 Årsbidrag -386 6 684 Avskrivningar och nedskrivningar -6 930-6 669 Avskrivningar enligt plan -6 930-6 669 Extraordinära poster Extraordinära intäkter Räkenskapsperiodens över-/underskott -7 316 15 8

2.2 Sammandrag av driftsekonomi och resultat SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Allmän- & koncernförvaltning, inkl.revision Intäkter 66 659 910 70 001 800 3 278 580 76 296 624 3 016 244 104,1 % Kostnader -71 583 048-75 143 600-5 011 880-83 177 554-3 022 074 103,8 % Netto -4 923 138-5 141 800-1 733 300-6 880 930-5 830 100,1 % Grundtrygghetsnämnd Intäkter 2 958 920 2 154 240 0 2 102 683-51 557 97,6 % Kostnader -92 281 491-92 540 440-4 217 740-98 483 584-1 725 404 101,8 % Netto -89 322 571-90 386 200-4 217 740-96 380 901-1 776 961 101,9 % Bildningsnämnd Intäkter 5 391 760 5 218 380 0 5 623 392 405 012 107,8 % Kostnader -54 974 756-57 669 850-40 000-57 288 935 420 915 99,3 % Netto -49 582 995-52 451 470-40 000-51 665 543 825 927 98,4 % Samhällsteknisk nämnd Intäkter 4 081 012 3 864 560 0 4 268 307 403 747 110,4 % Kostnader -9 795 920-10 358 220-162 000-10 451 162 69 058 99,3 % Netto -5 714 908-6 493 660-162 000-6 182 855 472 805 92,9 % Raseborgs Vatten Intäkter 5 233 667 5 592 720 0 5 454 997-137 723 97,5 % Kostnader -3 068 890-3 204 230 0-3 295 538-91 308 102,8 % Netto 2 164 777 2 388 490 0 2 159 459-229 031 90,4 % Ekenäs Energi Intäkter 16 014 229 17 228 650-970 000 16 405 819 147 169 100,9 % Kostnader -12 073 043-12 710 350-30 000-12 470 200 270 150 97,9 % Netto 3 941 186 4 518 300-1 000 000 3 935 619 417 319 111,9 % Raseborgs stad Intäkter 79 091 602 81 238 980 3 278 580 88 291 006 3 773 446 103,6 % Kostnader -228 635 214-235 712 110-9 431 620-249 401 234-4 257 504 101,6 % Netto -149 543 614-154 473 130-6 153 040-161 110 227-484 057 100,2 % STADEN + AFFÄRSVERKEN TOTALT Intäkter 100 339 499 104 060 350 2 308 580 110 151 823 3 782 893 103,6 % Kostnader -243 777 147-251 626 690-9 461 620-265 166 972-4 078 662 101,6 % Netto -143 437 649-147 566 340-7 153 040-155 015 149-295 769 100,2 % Räkenskapsperiodens överskott/underskott Raseborgs stad -701 205-1 296 240-8 303 040-7 825 355 1 773 925 Raseborgs vatten 18 602 113 890 0 20 750-93 140 Ekenäs Energi 697 846 1 302 920-1 000 000 488 786 185 866 Totalt 15 243 120 570-9 303 040-7 315 819 1 866 651 Kumulativt underskott IB 2012 31.12.2012 Förändring 17 838 477 0 25 154 296 7 315 819 9

2.3 Balansräkning INKL.AFFÄRSVERK AKTIVA 31.12.2012 31.12.2011 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 26 2 784 Immateriella rättigheter 26 2 784 Materiella tillgångar 140 141 129 759 Mark- och vattenområden 16 849 17 246 Byggnader 57 476 48 688 Fasta konststruktioner och anordningar 61 220 54 407 Maskiner och inventarier 268 294 Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 4 328 9 124 Placeringar 24 038 23 775 Aktier och andelar 21 751 21 541 Övriga lånefordringar 2 039 2 046 Övriga fordringar 248 188 FÖRVALTADE MEDEL 790 827 Statens uppdrag 22 59 Donationsfondernas särskilda täckning 768 768 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 940 912 Material och förnödenheter 940 912 Fordringar 12 550 9 686 Långfristiga fordringar 200 60 Lånefordringar 200 0 Övriga fordringar 0 60 Kortfristiga fordringar 12 350 9 626 Kundfordringar 6 541 6 082 Lånefordringar 3 585 360 Övriga fordringar 2 027 2 495 Resultatregleringar 197 689 Finansiella värdepapper 12 12 Aktier och andelar 12 12 Kassa och bank 2 912 2 240 AKTIVA TOTALT 181 409 169 995 10

PASSIVA 31.12.2012 31.12.2011 EGET KAPITAL 48 962 56 288 Grundkapital 72 608 72 608 Uppskrivningsfond 902 913 Övriga egna fonder 606 606 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -17 838-17 854 Räkenskapsperiodens över-/underskott -7 316 15 AVSÄTTNINGAR 870 1 212 Avsättningar för pensioner 214 223 Övriga avsättningar 656 989 FÖRVALTAT KAPITAL 850 879 Statens uppdrag 23 59 Donationsfondernas kapital 768 768 Övrigt förvaltat kapital 59 52 FRÄMMANDE KAPITAL 130 727 111 616 Långfristigt 61 803 58 968 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 53 895 51 254 Lån från offentliga samfund 1 783 2 155 Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott 45 43 Övriga skulder 6 080 5 516 Kortfristigt 68 924 52 648 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 44 262 29 753 Lån från offentliga samfund 372 371 Lån av övriga kreditgivare 751 492 Erhållna förskott 212 191 Skulder till leverantörer 7 351 8 695 Övriga skulder 3 329 2 199 Resultatregleringar 12 647 10 947 PASSIVA TOTALT 181 409 169 995 11

2.4 Finansieringsanalys (1 000 ) INKL. AFFÄRSVERK 2012 2011 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag -386 6 684 Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel -2 612-3 046-2 998 3 638 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -16 098-13 515 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 201 607 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående akiva 3 393 2 002-12 504-10 906 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -15 502-7 268 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen 0-290 Minskning av utlåningen 7 0 Ökning av övriga fordringar / anslutningsavgifter -60 0-53 -290 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 11 000 1 000 Minskning av långfristiga lån -7 737-7 495 Förändring av kortfristiga lån 13 774 8 299 17 037 1 804 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 7 2 Förändring av omsättningstillgångar -28-170 Förändring av fordringar -2 864-726 Förändring av räntefria skulder 2 074 4 384-811 3 490 Kassaflödet för finansieringens del 16 173 5 004 Förändring av likvida medel 671-2 264 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. 2 923 2 252 Likvida medel 1.1. -2 252-4 516 671-2 264 12

2.5 Finansieringsdelens utfall INKL. AFFÄRSVERK Budget 2012 Budgetändringar Budget efter ändringar Ordinarie verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag +/- 6 989 060-9 303 040-2 313 980 Extraordinära poster +/- Rättelseposter till internt tillförda medel +/- -2 700 000-2 700 000 Investeringar Investeringar i bestående aktiva - -17 944 000-4 092 000-22 036 000 Finansieringsandelar för investeringsutg. + 400 000 192 000 592 000 Försäljningsintäkter av anläggningstillg. + 3 300 000 3 300 000 Utfall 2012-386 033-2 259 978-16 178 880 201 214 3 401 698 Avvikelse 1 927 947 440 022 5 857 120-390 786 101 698 Ordinarie verksamhet och investeringar, netto -9 954 940-13 203 040-23 157 980-15 221 979 7 936 001 Finansieringsverksamhet Förändringar av utlåningen Ökning av utlåningen till övriga - Ökning av utlåningen till affärsverk - Minskning av utlåningen till övriga + Minskning av utlåningen till affärsverk + 7 360 7 360 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån + 16 618 000 6 000 000 22 618 000 Minskning av långfristiga lån - -7 815 740-7 815 740 Förändring av kortfristiga lån +/- 3 600 000 3 600 000 Förändringar av eget kapital Inverkan på likviditeten -1 152 680-3 603 040-4 755 720 11 000 000-7 736 914 13 773 959 1 822 427-11 618 000 78 826 10 173 959 6 578 147 13

2.6 Totala inkomster och utgifter X) INKL. AFFÄRSVERK INKOMSTER m % UTGIFTER m % Ordinarie verksamhet Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter 43,6 20,5 Verksamhetskostnader 198,7 94,1 Skatteinkomster 103,6 48,7 - Tillverkning för eget bruk -0,1 0,0 Statsandelar 52,9 24,9 Räntekostnader 2,4 1,1 Ränteintäkter 0,0 0,0 Övriga finansiella kostnader 0,0 0,0 Övriga finansiella intäkter 0,4 0,2 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter till internt tillförda medel +/- Förändring av avsättningar 0,3 0,1 - Vinst på försäljning av - Förluster av försäljning av 0,0 tillgångar bl bestående aktiva -2,4-1,1 tillgångar bl bestående aktiva -0,2-0,1 Investeringar Investeringar Finansieringsandelar till Investeringar i bestående aktiva 16,1 7,6 investeringsutgifter 0,2 0,1 Försäljningsinkomster av tillgångar bl bestående aktiva 3,4 1,6 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 0,0 Ökning av utlåningen 0,1 0,0 Ökning av långfristiga lån 11,0 5,2 Minskning av långfristiga lån 7,7 3,6 Ökning av kortfristiga lån 0,0 Minskning av kortfristiga lån -13,8-6,5 Ökning av eget kapital 0,0 Minskning av eget kapital 0,0 0,0 Totala inkomster, sammanlagt 212,7 100,0 Totala utgifter, sammanlagt 211,2 100,0 x) Exklusive transaktioner utan finansieringsmässig inverkan på stadens ekonomi. Se not 7.17 14

3. Raseborgs koncern 3.1 Koncernens uppbyggnad RASEBORGS KONCERN RASEBORGS STAD FAB Karis stads hyreshus (100 %) Raseborgs stad Ekenäs Energi Raseborgs Vatten Karis Fjärrvärme Ab Ekenäs Energi Ab Karis Industrifastigheter Ab (100 %) FAB Knattegården (100 %) Pojo Industriby Ab (100 %) FAB Lingonsvatro (100 %) Lövkulla Värme Ab (100 %,varav 23,53 % via BAB Dönsbyvägen och 17,64 % via FAB Lövkulla Strömkarl) FAB Pojovägen (100 %) Pojo Affärscentrum Ab (52,22 %) FAB Lövkulla Strömkarl (100 %) Forsby Värme Ab (51,67 %) FAB Koskenkylänraitti (100 %) BAB Dönsbyvägen (100 %) FAB Gumnäsintie 2 (100 %) BAB Karis Nejlikan (100 %) FAB Bruksbostäder (100 %) BAB Karis Panorama (100 %) FAB Pojo Bruksindustri (100 %) BAB Ljunghed (100 %) FAB Karis Poliskammare (100 %) FAB Tranan (96,09 %) FAB Bäljarspark (86,2 %) FAB Knipnäs (84,57 %) 15

Samkommuner (ägoandel) Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) (2,407%) Västra-Nylands Folkhögskola (56,255 %) Länsi-Uudenmaan Ammattikoulutus kuntayhtymä (7,88 %) Kårkulla samkommun (7,522 %) Eteva kuntayhtymä (1,55747 %) Nylands förbund (2,853 %) Intressebolag (ägoandel 20-50 %) FAB Trollet 50,00 % BAB Raseborgsvägen 22 i Ekenäs 34,19 % FAB Jägarbacken 36,00 % Hangöudds utvecklingsbolag Ab 30,00 % Förändringar i koncernen 2012 Följande bolag som staden ägde den 1.1.2012 såldes under räkenskapsperioden : FAB Tallbacka 31.1.2012 FAB Pojo Solbacken 13.12.2012 16

3.2 Koncernresultaträkning RESULTATRÄKNING (tusen euro) 1.1. - 31.12.2012 1.1. - 31.12.2011 Verksamhetens intäkter 97 460 95 679 Verksamhetens kostnader -248 642-235 110 Andel av intressesamfundens vinst (förlust) -15 16 Verksamhetsbidrag -151 197-139 414 Skatteinkomster 103 633 103 282 Statsandelar 52 929 48 926 Finansiella intäkter och kostnader -2 939-2 990 Ränteintäkter 67 169 Övriga finansiella intäkter 431 491 Räntekostnader -3 137-3 336 Övriga finansiella kostnader -300-314 Årsbidrag 2 426 9 803 Avskrivningar och nedskrivningar -10 536-10 216 Avskrivningar enligt plan -10 508-10 216 Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar -29 0 Extraordinära poster 400 174 Räkenskapsperiodens resultat -7 711-238 Bokslutsdispositioner -326-451 Minoritetsandelar Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -8 036-689 17

3.3. Koncernbalansräkning AKTIVA 31.12.2012 31.12.2011 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 1 877 4 209 Immateriella rättigheter 594 296 Övriga utgifter med lång verkningstid 1 283 3 913 Materiella tillgångar 187 461 172 373 Mark- och vattenområden 18 966 18 603 Byggnader 88 603 79 580 Fasta konstruktioner och anordningar 61 634 54 850 Maskiner och inventarier 6 296 4 429 Övriga materiella tillgångar 4 978 4 091 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 6 984 10 820 Placeringar 6 727 6 317 Andelar i intressesamfund 758 755 Övriga aktier och andelar 5 391 5 087 Övriga lånefordringar 128 182 Övriga fordringar 451 292 FÖRVALTADE MEDEL 1 023 1 104 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 1 633 1 624 Fordringar 12 080 11 710 Långfristiga fordringar 218 93 Kortfristiga fordringar 11 862 11 617 Finansiella värdepapper 1 358 1 504 Kassa och bank 8 649 7 567 AKTIVA TOTALT 220 806 206 407 PASSIVA 31.12.2012 31.12.2011 EGET KAPITAL 43 017 50 739 Grundkapital 72 552 72 608 Uppskrivningsfond 1 303 913 Övriga egna fonder 2 446 2 692 Överskott (underskott) från tidigare perioder -25 248-24 786 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -8 036-689 MINORITETSANDELAR 232 241 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 2 098 1 749 Avskrivningsdifferens 486 319 Frivilliga reserver 1 613 1 430 AVSÄTTNINGAR 1 856 2 161 Avsättningar för pensioner 280 289 Övriga avsättningar 1 576 1 872 FÖRVALTAT KAPITAL 1 089 1 166 FRÄMMANDE KAPITAL 172 514 150 351 Långfristigt 92 270 86 932 Kortfristigt 80 245 63 419 PASSIVA TOTALT 220 806 206 407 18

3.4. Koncernens finansieringsanalys Finansieringskalkyl (1 000 euro) 2012 2011 Kassaflöde av egentlig verksamhet Årsbidrag 2 415 9 803 Extraordinära poster 408 160 Korrektivposter till internt tillförda medel -2 628 195-2 958 7 005 Kassaflöde av investeringar Investeringsutgifter -24 926-17 771 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 201 613 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 3 534-21 191 2 110-15 048 Kassaflöde av egentlig verksamhet och investeringar -20 996-8 043 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -313-290 Minskning av utlåning 7-306 2-288 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 21 577 3 523 Minskning av långfristiga lån -12 304-8 884 Förändring av kortfristiga lån 14 001 23 274 8 069 2 708 Förändring i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 4 7 Förändring av omsättningstillgångar -21-225 Förändring av fordringar -3 685-617 Förändring av räntefria skulder 2 670-1 032 5 395 4 559 Finansieringens kassaflöde 21 936 6 979 Förändring av likvida medel 940-1 064 Förändring av likvida medel 940-1 064 Likvida medel 31.12 9 944 9 022 Likvida medel 1.1. 9 004 10 086 19

4. Nyckeltal inklusive affärsverk 2012 2011 INVÅNARE 28 834 28 948 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 6) Verksamh.intäkternas %-andel av verksamh.kostn. 21,9 23,1 verksamhetsintäkter / (verksamhetskostnader - tillverkning för eget bruk) Årsbidrag i procent av avskrivningarna -5,6 100,2 årsbidrag / avskrivningar Årsbidrag, /invånare -13 231 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 10) Intern finansiering av investeringar % -2,4 51,8 årsbidrag / egen anskaffningsutgift för investeringar Intern finansiering av kapitalutgifter % -1,6 32,3 årsbidrag / (egen anskaffningsutg. för investeringar + nettoökning av utgivna lån + amorteringar på lån) Lånestock 31.12, 1 000 101 063 84 025 Lån, /invånare 3 505 2 903 Lånefordringar 31.12, 1 000 msb-lånefordringar och övr. lånefordr.som bokförts som placeringar 2 287 2 234 Kassautbetalningar/år, 1 000 224 836 210 370 Kassamedel 31.12, 1 000 2 923 2 252 Likviditet (kassadagar) 4,7 3,9 365 dagar x kassamedel 31.12 / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 8-9) Soliditetsgrad % 27,0 33,2 (eget kapital + avskrivn.differens och reserver) / (hela kapitalet - erhållna förskott) Finansieringsförmögenhet /invånare -3 988-3 435 (fordringar + finansiella värdepapper + kassa och banktillgodohavanden) - (främmande kapital - erhållna förskott) / invånarantal Relativ skuldsättningsgrad, % 65,2 57,1 (främmande kapital - erhållna förskott) / driftsinkomster KONCERNBALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 14-15) Soliditetsgrad % 20,4 25,4 Finansieringsförmögenhet, /invånare -5 217-4 476 Koncernens lån, /invånare 4 602 3 898 Koncernens lånestock 31.12, 1 000 132 698 112 852 Koncernens lånefordringar 31.12, 1 000 12 080 11 893 20

5. Intern tillsyn och förslag till behandling av resultat 5.1. Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Stadens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Separata direktiv om uppgörande och justeringar av dispositionsplaner, förverkligande av budgeten, budgetens bindande nivåer och kontoplan samt rapportering. Förvaltningsstadgan är förnyad från och med 2013. Sektorerna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för utbetalningar, samt ansvarsorgan och personer för investeringsprojekten. I budgeten har stadsfullmäktige fastställt bindande målsättningar som uppföljts kvartalsvis i rapporter vilka även distribuerats till sektorerna/enheterna och till fullmäktige. Stadsstyrelsen har erhållit månatliga uppföljningar om väsentliga nyckeltals förverkligande. Stadsfullmäktige fastslog 16.11.2009 193 strategin för Raseborgs stad 2009-2013 Raseborgs stad på väg mot 2013 innehållande fem strategiska tyngdpunkter under fullmäktigeperioden. För varje tyngdpunkt finns 6-11 konkreta åtgärder i strategidokumentet. En ny strategi uppgörs som bäst föreläggs fullmäktige för behandling och godkännande i juni 2013. Stadsfullmäktige godkände 2010 ett åtgärdsprogram för balanserande av ekonomin. Programmet behandlar balanseringen av det kumulativa underskottet som uppstod under 13 år och som enligt programmet skall balanseras bort genom överskott i budgeten under resten av denna fullmäktigeperiod och två därpå följande perioder. Programmet innehåller de per sektor viktigaste åtgärder som skall balansera underskottet och uppdaterades av fullmäktige i juni 2011. Programmet uppdateras årligen innan ekonomi- och budgetplaneringen vidtar. Programmet kommer till föreläggs fullmäktige för uppdatering nästa gång i maj 2013. Strategiprocessen och uppdateringen av åtgärdsprogrammet utgör en helhet som fullmäktige iakttar under de nyss inledda fullmäktigeperioden fram till år 2017. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i stadens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och stadsstyrelsen. En ny förvaltningsstadga godkändes av stadsfullmäktige 10.12.2012. Inom handikappservicen uppdagades år 2011 brister inom den interna kontrollen och åtgärder vidtogs för att avlägsna olägenheterna. Inom handikappservicen har alla klienter nu ett skriftligt beslut som alltid kontrolleras mot inkommen faktura. Genom detta har den interna kontrollen kunnat skärpas och felaktigheter i faktureringen har rättats till. För både handikappservice och vuxensocialarbete har en processbeskrivning gjorts i syfte att säkra den interna kontrollen. Köptjänsterna för personlig assistans har konkurrensutsatts under hösten 2012. Tillfälliga avtal med de nya tjänsteleverantörerna gjordes i december 2012 p.g.a. inlämnat besvär till marknadsdomstolen. Revisionsnämnden erhöll hösten 2012 en muntlig redogörelse gällande handikappservicen och vidtagna åtgärder. Riktigheten i konteringen av inköpsfakturorna har undersökts och genomgåtts och restitutioner har erhållits från skatteverket. Enheterna har anvisats om vikten av att tillse att konteringen görs omsorgsfullt. Beträffande löneutbetalningar finns numera en rutin där personalchefen signerar provberäkningarna inför varje lönekörning. Vidare har anvisningar till enheterna getts om att alla beslut i personalfrågor skall inkomma undertecknade från rätt enhet/förman till personalavdelningen. Alarmeringssystemet i stadshuset, Ystadsgatan 3 planerades och togs i bruk. Ergonomin vid arbetspunkterna har kontinuerligt förbättrats. Staden deltar i Kommunförbundets projekt för uppgörande av ny arkivplan. 21

Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Om den regelbundna rapporteringen och uppföljningen redogörs ovan. Om verksamheten för hela året redogörs i bokslutet som behandlas i stadsstyrelsen och -fullmäktige. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. Riskhantering, avtal Skaderiskerna har minskats genom försäkringar. Staden har, förutom lagstadgade försäkringar, haft försäkringar för fastigheter och inventarier, till största delen till fullvärde, ansvarsförsäkringar för verksamhet och administrationsansvar, frivillig olycksfallsförsäkring och skogsförsäkring. Stadens försäkringsskydd konkurrensutsattes sommaren 2012 och med den valda samarbetspartnern, Fennia, har tecknats försäkringsavtal som sträcker sig fullmäktigeperioden ut. Staden utnyttjar dessutom en försäkringsmäklare som har relevant sakkunskap beträffande försäkringsskyddet. Självrisknivån har i vissa fall höjts som i sin tur medfört sänkta försäkringspremier. Övriga risker för verksamheten och för finansieringen bärs av staden. För minskande av finansieringsrisker har staden ingått avtal med kreditinrättningar för säkerställande av kortfristig finansiering. Stadsstyrelsens koncernsektion har godkänt limiter för dessa. Ränteriskerna har förebyggts genom att fördela den långfristiga låneportföljen mellan budgetlån med rörlig och fast ränta, med tyngdpunkt på lån bundna till långa referensräntor, samt genom skilda ränteskyddsavtal. Skolornas riskkartläggning fortsatte och slutfördes under 2012. Svarsprocenten låg på ca 60 %. Resultat och åtgärder behandlades enskilt på varje skola, varefter en åtgärdsplan uppgjordes. Diskussionen kring slöjdsalarnas säkerhet fortsatte och även de mindre slöjdsalarna granskades med tanke på risker och maskinsäkerhet under våren 2012. Grundtrygghetens riskkartläggningar startade under slutet av året och fortsätter under 2013. Antal utförda riskkartläggningar och riskbedömningar var under året 30 st. Övrigt Stadsstyrelsen godkände våren 2011 direktiven för intern kontroll. Direktivet är ett instrument för styrande av kommunens egen organisation, inklusive affärsverken. Befogenheterna för fullmäktige, styrelse och den övriga förvaltningen bestäms primärt i kommunallagen och ansvarsfördelningen regleras närmare av förvaltningsstadgan och instruktionerna. Verksamheten styrs med budgeten och ekonomiplanen. De interna kontrolldirektiven fungerar dels som verkställighetsdirektiv till budgeten dels kompletterar de instruktionerna och förvaltningsstadgan på en operativ nivå. Direktiven för intern kontroll beskriver koncernens administrativa system så konkret som möjligt och tydliggör ansvaret för intern kontroll. De är avsedda att ge stöd för skötseln av de dagliga rutinerna inom förvaltningen. Direktiven uppdateras under år 2012 efter att fullmäktige godkänt den förnyade förvaltningsstadgan. Koncernen Stadsfullmäktige godkände 6.6.2011 63 koncerndirektiv för Raseborgs stad i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. Vidare beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, hur rapportering, val av representanter sker och hur revision, finansiering, riskhantering och personalpolitik sköts. Redan innan direktiven godkändes vidtogs åtgärder för att förbättra styrningen av stadens bolag. Man har via bolagsstämmobeslut förenhetligat beslutsstrukturen så att 3 personer företräder staden i styrelserna för nästan samtliga bostads- och fastighetsaktiebolag. Vidare har en tjänsteman utsetts till disponent/verkställande direktör i dessa bolag. Även revisionen av bolagen har förenhetligats genom att det OFR-samfund som staden anlitar också handhar den externa revisionen av bolagen. Personerna som sitter i styrelserna har dessutom separat för stadsstyrelsen rapporterat och redogjort för verksamheten och det ekonomiska läget i bolagen. Vid dessa tillfällen har också framförts förslag och förberetts målsättningar för hur koncernstrukturen till denna del skall utvecklas och konsolideras. Arbetet och dialogen mellan berörda parter fortsätter med en konsoliderad och effektiv koncernstruktur som slutmål. 22

5.2 Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen föreslår att underskottet om 7 315 819,16 kvarstår på kontot för räkenskapsperiodens över-/underskott. Stadsstyrelsen antecknar dessutom att det kumulativa underskottet i balansräkningen, eget kapital uppgår till 25 154 296,36. Stadsfullmäktige godkände 7.6.2010 ett i kommunallagen stipulerat åtgärdsprogram om balanseringen av det kumulativa underskottet i stadens balansräkning om 25,8 m som uppstått i de tidigare kommunerna Ekenäs, Karis och Pojo under 13 års tid och enligt det fastslagna programmet skall underskottet balanseras bort under kommande 10 år. Fullmäktige uppdaterade senast åtgärdsprogrammet 11.6.2012 och följande uppdatering av programmet föreläggs fullmäktige 20.5.2013 och görs även framöver årligen. De viktigaste elementen för balanseringen av det kumulativa underskottet, vid sidan om åtgärdsprogrammet, finns inskrivna i stadens ekonomiplan 2013-2015 i kapitel 3, "Anpassning av serviceutbudet". En ny strategi för Raseborgs stad utarbetas som bäst och föreläggs fullmäktige för godkännande under våren 2013. I strategiarbetet ingår anpassningen av serviceutbudet till de tillbudsstående ekonomiska resurserna som en betydelsefull faktor. 23

6. Budgetens utfall 6.1 Resultaträkningens utfall INKL. AFFÄRSVERK RESULTATRÄKNING Budget Budget- Budget efter Bokslut Avvikelse 2012 ändringar ändringar 2012 Verksamhetens inkomster 104 060 350 2 308 580 106 368 930 110 151 823 3 782 893 Försäljningsinkomster 75 142 320 2 767 740 77 910 060 79 237 751 1 327 691 Avgiftsinkomster 11 254 630 19 020 11 273 650 10 737 538-536 112 Understöd och bidrag 1 643 930 1 643 930 2 585 711 941 781 Övriga verksamhetsinkomster 16 019 470-478 180 15 541 290 17 464 085 1 922 795 Tillverkning för eget bruk 126 738 126 738 Verksamhetsutgifter -251 626 690-9 461 620-261 088 310-265 166 972-4 078 662 Personalutgifter -86 865 550 676 340-86 189 210-86 718 277-529 067 Köp av tjänster -123 523 840-7 593 340-131 117 180-133 815 631-2 698 451 Material, förnödenheter och varor -20 163 880-831 500-20 995 380-20 539 442 455 938 Understöd till övriga -8 046 560-476 000-8 522 560-9 582 609-1 060 049 Övriga verksamhetsutgifter -13 026 860-1 237 120-14 263 980-14 511 013-247 033 Verksamhetsbidrag -147 566 340-7 153 040-154 719 380-155 015 149-295 769 Skatteinkomster 105 990 000-2 150 000 103 840 000 103 633 049-206 951 Statsandelar 50 974 000 50 974 000 52 928 599 1 954 599 Finansiella inkomster och utgifter -2 408 600-2 408 600-1 932 532 476 068 Ränteinkomster, externa 35 000 35 000 31 380-3 620 Ränteinkomster, interna 221 000 221 000 195 141-25 859 Övriga finansiella inkomster 345 000 345 000 398 244 53 244 Avkastning på grundkapital 932 890 932 890 931 915-975 Ränteutgifter, externa -2 776 600-2 776 600-2 357 115 419 485 Ränteutgifter, interna -221 000-221 000-195 141 25 859 Ersättn. på grundkapital av affärsverk -932 890-932 890-931 915 975 Övriga finansiella utgifter -12 000-12 000-5 041 6 959 Årsbidrag 6 989 060-9 303 040-2 313 980-386 033 1 927 947 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -6 868 490-6 868 490-6 929 787-61 297 Extraordinära poster Extraordinära intäkter Räkenskapsperiodens överskott (+) / underskott (-) 120 570-9 303 040-9 182 470-7 315 819 1 866 651 24

6.2 Tablå över budgetens utfall (1 000 ) ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER DRIFTSEKONOMIDELEN Budget 2012 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse Budget 2012 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse ändringar budg.ändr. utfall ändringar budg.ändr. utfall Revision -71-71 -67 4 Allmän- och koncernförvaltning Stadskansliet -3 103-383 -3 486-3 417 69 253 253 295 42 Ekonomiavdelning -3 586-27 -3 613-3 553 60 2 290 27 2 317 2 387 70 Personalavdelning -2 661-2 661-2 878-217 491 491 625 134 Utvecklingsavdelning -1 121-1 121-1 123-2 87 87 81-6 Intern service -17 815-1 265-19 080-19 444-364 20 094-85 20 009 20 214 205 Grundtrygghetsproduktion -46 787-3 337-50 124-52 695-2 571 46 787 3 337 50 124 52 695 2 571 Allmän- och koncernförvaltning totalt -75 073-5 012-80 085-83 110-3 025 70 002 3 279 73 281 76 297 3 016 Grundtrygghetsnämnden, ordnarenheten -92 540-4 218-96 758-98 484-1 726 2 154 2 154 2 103-51 Bildning Administration -4 636-4 636-4 763-127 425 425 588 163 Barndagvård och förskola -17 250-17 250-16 850 400 2 369 2 369 2 173-196 Svenskspråkig grundläggande utbildning -15 046-15 046-14 739 307 207 207 245 38 Finskspråkig grundläggande utbildning -8 235-8 235-8 235 0 262 262 366 104 Gymnasieutbildning -3 646-3 646-3 661-15 11 11 37 26 Medborgarinstitut -1 373-1 373-1 326 47 353 353 385 32 Musikinstitut -1 272-1 272-1 247 25 572 572 532-40 Museiverksamhet -858-858 -1 018-160 111 111 188 77 Biblioteksverksamhet -1 540-1 540-1 529 11 30 30 83 53 Ungdomsverksamhet -1 222-1 222-1 230-8 119 119 132 13 Kulturverksamhet -468-468 -485-17 11 11 34 23 Idrottsverksamhet och hälsomotion -2 123-40 -2 163-2 206-43 748 748 860 112 Bildning, totalt -57 669-40 -57 709-57 289 420 5 218 5 218 5 623 405 Samhällsteknik Administration -804-804 -798 6 74 74 60-14 Samhällsteknik -4 231-4 231-4 378-147 737 737 721-16 Planläggning, byggnadstillsyn,miljöskydd -2 087-162 -2 249-2 131 118 555 555 578 23 Fastighetsbildning och kartläggning -1 153-1 153-1 095 58 2 290 2 290 2 718 428 Småbåtshamnar -74-74 -77-3 122 122 120-2 Västra Nylands avfallsnämnd -79-79 -62 17 87 87 70-17 Regionalt Räddningsverk -1 931-1 931-1 910 21 1 1 Samhällsteknik, totalt -10 359-162 -10 521-10 451 70 3 865 3 865 4 268 403 Driftsekonomi staden totalt -235 712-9 432-245 144-249 401-4 257 81 239 3 279 84 518 88 291 3 773 Ekenäs Energi -12 711-30 -12 741-12 470 271 17 228-970 16 258 16 406 148 Raseborgs Vatten -3 204-3 204-3 296-92 5 593 5 593 5 455-138 DRIFTSEKONOMIDELEN TOTALT -251 627-9 462-261 089-265 167-4 078 104 060 2 309 106 369 110 152 3 783 RESULTATRÄKNINGSDEL Kommunalskatt 93 476-1 700 91 776 91 878 102 Fastighetsskatt 8 600 8 600 8 742 142 Andel av samfundsskatt 3 914-450 3 464 3 013-451 Skatteinkomster 105 990-2 150 103 840 103 633-207 Statsandelar 50 974 50 974 52 929 1 955 Ränteintäkter 225 225 205-20 Övriga finansiella intäkter 1 270 1 270 1 314 44 Räntekostnader -1 920-1 920-1 430 490 Övriga finansiella kostnader -12-12 -5 7 Extraordinära poster Finansieringskostnader totalt -1 932-1 932-1 435 497 1 495 1 495 1 519 24 Ekenäs Energi -1 112-1 112-1 201-89 39 39 26-13 Raseborgs Vatten -898-898 -854 44 11 11 RESULTATRÄKNINGSDEL TOTALT -3 942-3 942-3 490 452 158 498-2 150 156 348 158 118 1 770 25

6.2 Tablå över budgetens utfall (1 000 ) ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER Budget 2012 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse Budget 2012 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse ändringar budg.ändr. utfall ändringar budg.ändr. utfall INVESTERINGSDEL Mark- och vattenområden -500-500 -164 336 600 600 580-20 Byggnader Inköp och försäljning av fastigheter -3 900-3 900-3 735 165 58 58 Grundrenoveringar, Intern Service -3 000-3 000-2 521 479 Järnvägsstationen, Ekenäs Trafikcenter -200-200 -121 79 Dagvårdsutr. i Ekenäs=Langansböle daghem 0-119 -119 Kiilan koulu, utvidgning -2 000-2 000-819 1 181 Bäddavd. i Ekenäs, planering av nybygge -100-100 -9 91 Svartå skolcentrum, planering, renov./nybygge -50-50 50 Ektas källare, ombyggnad till utställnings-lokal, planering och utförande -1-1 Byggnader, totalt -5 350-3 900-9 250-7 325 1 925 58 58 Konstruktioner och anordningar Parkanläggningar, lekparker -80-80 -80 0 Gästhamnar, grundförb av befintliga anläggn. -16-16 16 Mattvättningsanläggningar -30-30 -25 5 Trafikleder -1 700-1 700-1 733-33 Trafikledsarrangemang RV 25-800 131-669 -675-6 Trafiksäkerhetsåtgärder -100-100 -98 2 Grundförbättring av broar i Karis -450 120-330 -86 244 Stationsområdet i Ekenäs -150-192 -342-314 28 192 192 151-41 Förverkligande Rävnäs Kursand, skede I -300-251 -551-563 -12 Fiskars detaljplaneomr., gatubyggnad, broar -260-260 -285-25 50 50 Centralplan i Karis, ytsprutning -250-250 -60 190 Sprinklers till institutioner (åldringshem) -150-150 -178-28 Konstruktioner och anordningar totalt -4 286-192 -4 478-4 097 381 192 192 201 9 Projekt/planering mm. Trädgårdsstaden Karis, proj.(12=köpmansg.) -100-100 -10 90 Rådhustorgets omgivning Ekenäs, projekt -60-60 -2 58 Norra hamnen, Ekenäs planering o utbyggnad -100-100 100 Trivsel i Pojo kyrkoby, projekt -30-30 -30 0 Tenala torg -50-50 -49 1 Projekt/planering mm. Totalt -340-340 -91 249 Övrigt Ny adresskarta och numerisk baskarta -50-50 -42 8 Övrigt totalt -50-50 -42 8 Placeringar / Aktier och andelar Västra Nylands folkhögskola -70-70 -70 0 Övriga aktier och andelar -387-387 504 504 Aktier och andelar totalt -70-70 -457-387 504 504 Investeringsdelen staden totalt : -10 596-4 092-14 688-12 176 2 512 600 192 792 1 343 551 Ekenäs Energi -5 948-5 948-2 602 3 346 Ekenäs Vatten -1 400-1 400-1 401-1 400 400 0-400 INVESTERINGSDEL TOTALT -17 944-4 092-22 036-16 179 5 857 1 000 192 1 192 1 343 151 FINANSIERINGSDEL Förändring av utlåningen Ökning av utlåning Minskning av utlåning 7 7 Minskning av utlåningen till affärsverk 604 604 604 0 Förändring av lånestocken Minskning av långfristiga lån -6 037-6 037-5 958 79 Ökning av långfristiga lån 12 618 6 000 18 618 7 000-11 618 Förändring av kortfristiga lån (stadens) -22 879-22 879 3 600 3 600 36 653 33 053 Förändringar av eget kapital EKENÄS ENERGI -1 179-1 179-1 179 0 2 000 2 000 2 000 0 RASEBORGS VATTEN -1 204-1 204-1 203 1 2 000 2 000 2 000 0 TOTALT : -281 933-13 554-295 487-316 055-20 568 280 780 9 951 290 731 317 877 27 146 26

6.3 Avdelningarnas verksamhet och budgetutfall SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Revision Intäkter Kostnader -64 601-71 240 0-67 291 3 949 94,5 % Netto -64 601-71 240 0-67 291 3 949 94,5 % Stadskansliet Intäkter 3 038 778 253 050 0 295 251 42 201 116,7 % Kostnader -2 975 692-3 103 070-383 300-3 417 050 69 320 98,0 % Netto 63 086-2 850 020-383 300-3 121 799 111 521 96,6 % Ekonomiavdelningen Intäkter 2 260 661 2 289 600 27 000 2 386 748 70 148 103,0 % Kostnader -3 524 659-3 586 200-27 000-3 552 760 60 440 98,3 % Netto -1 263 998-1 296 600 0-1 166 012 130 588 89,9 % Personalavdelningen Intäkter 671 037 491 000 0 624 420 133 420 127,2 % Kostnader -2 836 235-2 660 700 0-2 878 090-217 390 108,2 % Netto -2 165 198-2 169 700 0-2 253 669-83 969 103,9 % Utvecklingsavdelningen Intäkter 68 016 87 500 0 81 417-6 083 93,0 % Kostnader -1 003 455-1 120 700 0-1 123 522-2 822 100,3 % Netto -935 439-1 033 200 0-1 042 105-8 905 100,9 % Intern Service Intäkter 17 102 236 20 093 910-85 180 20 214 177 205 447 101,0 % Kostnader -17 659 224-17 814 950-1 264 820-19 444 231-364 461 101,9 % Netto -556 989 2 278 960-1 350 000 769 946-159 014 82,9 % Grundtrygghetsproduktion Intäkter 43 519 182 46 786 740 3 336 760 52 694 611 2 571 111 105,1 % Kostnader -43 519 182-46 786 740-3 336 760-52 694 611-2 571 111 105,1 % Netto 0 0 0 0 0 0,0% ALLMÄN- O KONCERNFÖRVALTNING TOTALT, inkl.revision Intäkter 66 659 910 70 001 800 3 278 580 76 296 624 3 016 244 104,1 % Kostnader -71 583 048-75 143 600-5 011 880-83 177 554-3 022 074 103,8 % Netto -4 923 138-5 141 800-1 733 300-6 880 930-5 830 100,1 % GRUNDTRYGGHET Intäkter 2 958 920 2 154 240 0 2 102 683-51 557 97,6 % Kostnader -92 281 491-92 540 440-4 217 740-98 483 584-1 725 404 101,8 % Netto -89 322 571-90 386 200-4 217 740-96 380 901-1 776 961 101,9 % 27

SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Administration Bildning Intäkter 555 778 425 430 0 588 111 162 681 138,2 % Kostnader -4 428 134-4 636 360 0-4 762 916-126 556 102,7 % Netto -3 872 356-4 210 930 0-4 174 804 36 126 99,1 % Barndagvård och förskola Intäkter 2 161 651 2 368 500 0 2 173 101-195 399 91,8 % Kostnader -15 870 521-17 249 850 0-16 850 463 399 387 97,7 % Netto -13 708 870-14 881 350 0-14 677 362 203 988 98,6 % Svenskspråkig grundläggande utbildning Intäkter 235 265 207 230 0 245 004 37 774 118,2 % Kostnader -14 482 090-15 046 400 0-14 738 978 307 422 98,0 % Netto -14 246 825-14 839 170 0-14 493 974 345 196 97,7 % Finskspråkig grundläggande utbildning Intäkter 311 943 262 120 0 365 857 103 737 139,6 % Kostnader -7 925 790-8 235 350 0-8 234 998 352 100,0 % Netto -7 613 847-7 973 230 0-7 869 141 104 089 98,7 % Gymnasieutbildning Intäkter 24 969 10 500 0 37 104 26 604 353,4 % Kostnader -3 493 263-3 645 540 0-3 661 088-15 548 100,4 % Netto -3 468 294-3 635 040 0-3 623 983 11 057 99,7 % Medborgarinstitut Intäkter 318 357 353 300 0 385 156 31 856 109,0 % Kostnader -1 316 593-1 373 190 0-1 326 068 47 122 96,6 % Netto -998 236-1 019 890 0-940 912 78 978 92,3 % Musikinstitut Intäkter 519 263 571 920 0 531 800-40 120 93,0 % Kostnader -1 190 781-1 271 650 0-1 246 999 24 651 98,1 % Netto -671 519-699 730 0-715 199-15 469 102,2 % Museiverksamhet Intäkter 228 104 110 700 0 187 973 77 273 169,8 % Kostnader -916 916-858 350 0-1 018 419-160 069 118,6 % Netto -688 812-747 650 0-830 447-82 797 111,1 % Biblioteksverksamhet Intäkter 65 844 30 450 0 83 311 52 861 273,6 % Kostnader -1 530 218-1 540 330 0-1 528 940 11 390 99,3 % Netto -1 464 373-1 509 880 0-1 445 628 64 252 95,7 % Ungdomsverksamhet Intäkter 89 268 119 130 0 131 775 12 645 110,6 % Kostnader -1 116 355-1 222 100 0-1 229 931-7 831 100,6 % Netto -1 027 087-1 102 970 0-1 098 156 4 814 99,6 % Kulturverksamhet Intäkter 28 898 10 700 0 33 981 23 281 317,6 % Kostnader -509 704-468 030 0-484 530-16 500 103,5 % Netto -480 806-457 330 0-450 549 6 781 98,5 % Idrottsverksamhet och hälsomotion Intäkter 852 421 748 400 0 860 218 111 818 114,9 % Kostnader -2 194 390-2 122 700-40 000-2 205 605-42 905 102,0 % Netto -1 341 970-1 374 300-40 000-1 345 387 68 913 95,1 % BILDNING TOTALT Intäkter 5 391 760 5 218 380 0 5 623 392 405 012 107,8 % Kostnader -54 974 756-57 669 850-40 000-57 288 935 420 915 99,3 % Netto -49 582 995-52 451 470-40 000-51 665 543 825 927 98,4 % 28

SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Administration Samhällsteknik Intäkter 57 104 74 050 0 60 128-13 922 81,2 % Kostnader -706 945-803 510 0-798 186 5 324 99,3 % Netto -649 841-729 460 0-738 057-8 597 101,2 % Samhällsteknik Intäkter 715 464 737 400 0 720 964-16 436 97,8 % Kostnader -4 041 074-4 231 250 0-4 377 644-146 394 103,5 % Netto -3 325 610-3 493 850 0-3 656 680-162 830 104,7 % Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Intäkter 561 122 554 510 0 578 253 23 743 104,3 % Kostnader -2 023 564-2 087 350-162 000-2 131 273 118 077 94,8 % Netto -1 462 442-1 532 840-162 000-1 553 020 141 820 91,6 % Fastighetsbildning och kartläggning Intäkter 2 566 802 2 290 000 0 2 718 269 428 269 118,7 % Kostnader -1 036 656-1 152 680 0-1 094 592 58 088 95,0 % Netto 1 530 146 1 137 320 0 1 623 677 486 357 142,8 % Småbåtshamnar Intäkter 114 111 122 000 0 120 492-1 508 98,8 % Kostnader -62 344-73 800 0-77 159-3 359 104,6 % Netto 51 767 48 200 0 43 333-4 867 89,9 % VN Avfallsnämnd Intäkter 66 409 86 600 0 69 555-17 045 80,3 % Kostnader -61 032-78 700 0-62 578 16 122 79,5 % Netto 5 378 7 900 0 6 977-923 0,0 % Regionalt räddningsverk Intäkter 0 0 0 646 0 - Kostnader -1 864 305-1 930 930 0-1 909 729 21 201 98,9 % Netto -1 864 305-1 930 930 0-1 909 083 21 847 98,9 % SAMHÄLLSTEKNIK TOTALT Intäkter 4 081 012 3 864 560 0 4 268 307 403 747 110,4 % Kostnader -9 795 920-10 358 220-162 000-10 451 162 69 058 99,3 % Netto -5 714 908-6 493 660-162 000-6 182 855 472 805 92,9 % Raseborgs stad Intäkter 79 091 602 81 238 980 3 278 580 88 291 006 3 773 446 104,5 % Kostnader -228 635 214-235 712 110-9 431 620-249 401 234-4 257 504 101,7 % Netto -149 543 614-154 473 130-6 153 040-161 110 227-484 057 100,3 % Raseborgs Vatten Intäkter 5 233 667 5 592 720 5 454 997-137 723 97,5 % Kostnader -3 068 890-3 204 230-3 295 538-91 308 102,8 % Netto 2 164 777 2 388 490 0 2 159 459-229 031 90,4 % Ekenäs Energi Intäkter 16 014 229 17 228 650-970 000 16 405 819 147 169 100,9 % Kostnader -12 073 043-12 710 350-30 000-12 470 200 270 150 97,9 % Netto 3 941 186 4 518 300-1 000 000 3 935 619 417 319 111,9 % STADEN + AFFÄRSVERKEN TOTALT Intäkter 100 339 499 104 060 350 2 308 580 110 151 823 3 782 893 103,6 % Kostnader -243 777 147-251 626 690-9 461 620-265 166 972-4 078 662 101,6 % Netto -143 437 649-147 566 340-7 153 040-155 015 149-295 769 100,2 % Räkenskapsperiodens överskott/underskott Raseborgs stad -701 205-1 296 240-8 303 040-7 825 355 1 773 925 Raseborgs vatten 18 602 113 890 0 20 750-93 140 Ekenäs Energi 697 846 1 302 920-1 000 000 488 786 185 866 Totalt 15 243 120 570-9 303 040-7 315 819 1 866 651 Kumulativt underskott IB 2012 31.12.2012 Förändring 31.12. 17 838 477 25 154 296 7 315 819 29

Revision Förtroendeorgan: Revisionsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tove Lindström-Koli och Lauri Metsämäki Sammandrag VERKSAMHET Lagstadgad revision (revisor) och ändamålsenlighetsrevision (revisionsnämnden) MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Stadens förvaltning och ekonomi granskas i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsstadga och godkänt revisions- och utvärderingsprogram. Antalet revisionsdagar uppgår till 85 dagar enligt av fullmäktige godkänd offert. Revisionsnämnden sammankommer till 7 möten. Till mötena inkallas ledande tjänstemän för förvaltningsenheterna i enlighet med godkänt utvärderingsprogram. Revisionen utförs i enlighet med godkänt arbetsprogram. Revisorerna rapporterar över utförda revisioner till nämnden 2-3 gånger per år skriftligen samt därtill muntligen enligt behov. Revisorernas arbete resulterar i en revisionsberättelse till stadsfullmäktige. Nämndens arbete resulterar i en utvärderingsberättelse till stadsfullmäktige. BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Antal mötesdagar ( 9 medlemmar ) 61 63 54 Antal revisionsdagar (lagstadgade och uppgifter i nämnden) 94 85 91 Mätare Antal mötesdagar / revisionsmedlem 6,8 7,0 6,0 / revisionsdag (revisor) 514 565 586 / revisionsdag totalt 686 774 738 / mötesdag / medlem 148 146 142 SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt 0 0 0 0 0 0,0% Kostnader Personalkostnader -9 041-9 200-7 712 1 488 83,8% Köp av tjänster -49 604-55 930-53 489 2 441 95,6% Material och varor -426-200 -180 20 90,0% Understöd Övriga kostnader -5 530-5 910-5 910 0 100,0% Kostnader totalt -64 601-71 240 0-67 291 3 949 94,5% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 10,3 % -100,0 % -5,5 % Verksamhetsbidrag -64 601-71 240 0-67 291 3 949 94,5% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 10,3 % -100,0 % -5,5 % 30

Revision Förtroendeorgan: Revisionsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tove Lindström-Koli och Lauri Metsämäki Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Antalet revisionsdagar uppgick till 91,2 dagar. Här ingår sekreterar- och övriga uppdrag i nämnden. Revisionsnämnden sammankom till 7 möten. Till mötena inkallades ledande tjänstemän för förvaltningsenheterna i enlighet med godkänt utvärderingsprogram. Revisionen utfördes i enlighet med godkänt arbetsprogram. Revisorerna rapporterade över utförda revisioner till nämnden 3 gånger under året skriftligen samt därtill muntligen enligt behov. Revisorernas arbete resulterade i en revisionsberättelse till stadsfullmäktige. Nämndens arbete resulterade i en utvärderingsberättelse till stadsfullmäktige. 31

Sektor: Allmän och koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT Erbjuda stödtjänster för förvaltningen och verksamheten genom It-infrastruktur, verksamhetsutrymmen, kosthåll och städtjänster samt utvecklings- och näringslivsservice. Den egna grundtrygghetsproduktionen och Raseborgs interna service är avdelningar under allmän- och koncernförvaltning. Sektorn ansvarar för ägarpolitiken i hela koncernen inklusive affärsverk och egna bolag. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Stadens verksamhet följer stadens vision, strategi och ekonomiplan. Konkurrenskraftig produktion av stöd- och grundtrygghetstjänster i egen regi, transparent prissättning och ett optimalt resursutnyttjande och ägande. En aktiv personalpolitik med sikte på en motiverad personal. Skapande av en optimal förvaltning och servicestruktur för Raseborgs stads behov och uppföljning av att samgångsavtalets intentioner verkställs. Anpassning av fastighetsmassan till stadens behov. Balanseringen av de tre kommunernas kumulativa underskott i enlighet med åtgärdsprogrammet 2010-2020. Säkerhet, riskbedömning och -hantering samt intern kontroll. STRATEGISKA RIKTLINJER FÖR ÅREN 2012-2014 Kunder/Invånare - Nöjda invånare - Nöjda kunder inom verksamhetssektorerna - Nöjd personal Utvärdering av processer: Allmän förvaltning och stadsstyrelsen tar ett större koordinerande ansvar för hälsa och välfärd i enlighet med den hälso- och sjukvårdslagen. Hela processen har skjutits framåt till våren 2013 och samordnas med planen för ordnandet av hälsovården. Ledarskapet för sektorn ändras i början av 2012 så att stadssekreteraren blir ansvarig för allmän förvaltning, medan stadsdirektören fortsätter som koncernchef med ansvar för intern service och grundtrygghetsproduktionen. Verkställdes enligt tidtabellen. Utvecklingsavdelningens roll och uppgifternas placering i förvaltningen ses över då landsbygdsbyrån överförs till Ingå som värdkommun. Landsbygdsbyråns verksamhet överflyttas till Ingå kommun 1.1.2013 varvid turistbyrån inordnas under stadskansliet och utvecklingsavdelningen upphör. Implementeringen av en organisationsplan för staden genomförs under 2012. Förvaltningskommittén, som reviderade stadens organisation slutförde sitt arbete i september och en ny förvaltningsstadga trädde i kraft 1.1.2013. Internkontrolldirektivet och åtgärdsprogrammet uppdateras under våren 2012. Åtgärdsprogrammet uppdaterades i juni 2012. Fortsatt optimering av hyresbostadsägandet i enlighet med målsättningarna i programmet för hyresbostäderna. FAB Tallbacka, FAB Solbacken såldes och beslut fattades om försäljning av aktierna i FAB Bruksbostäder. Pga. av besvär fortsätter stadens som ägare av bolaget fram tills beslutet om försäljning vinner laga kraft. 32

Sektor: Allmän och koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Bolagiseringen av Ekenäs Energi påbörjas i början av 2012 med sikte på att el- och fjärrvärmeverksamheten samlas i ett kommunalt bolag fr.o.m. 1.1.2014. Stadsstyrelsen beslöt i mars om utgångspunkterna och förberedelserna av bolagiseringen av affärsverket Ekenäs Energi påbörjades med en konsultstudie av Pöyry Oy som blev klar i december. Fortsatt genomgång av ansvar och risker i alla intressesamfund och bolag samt borgensförbindelser. Indrivningen av fordringar inom dotterbolag har effektiverats. Fortsatt satsning på ledarskapet och kommunikation mellan medarbetare. Sammanlagt 15 förmän har genomgått JET-ledarskapsutbildning. 19 grupper (344 personer) deltog i utvecklandet av arbetsgemenskapen och att stöda förmansrollen, vilket motsvarade målsättningen. Höjd kostnadsmedvetenhet i alla organ och befrämjande av optimalt utnyttjande av resurser genom rätt prissättning och allokering av kostnader. Ledningsgruppen utarbetade i augusti ett åtgärdspaket till stadsstyrelsen för att justera priser och normer för användande av tjänster för att hålla ned kostnadsexpansionen. Prisjusteringarna och nya direktiv behandlades i respektive förtroendeorgan under hösten. Ökat utnyttjande av de gemensamma IT-systemens egenskaper framom att ta i bruk nya system. Till alla Raseborgs hälsocentraler kopplas ett call-backsystem för att förbättra kundbetjäningen och möjliggöra rekommenderat svar inom fem minuter. Operativ beredskap i risksituationer genom klara ansvarsbeskrivningar och övningar samt genom system för att trygga el- och värmetillförseln samt datasystemen i nyckelfunktioner. Skolornas riskkartläggning slutfördes under året och grundtrygghetens riskkartläggningar påbörjades. Under året genomfördes 30 riskartläggningar och bedömningar. Ett nytt handlingsprogram om hot om våld eller våld i arbete togs i bruk. Reservaggregat för att trygga elförsörjningen och uttag installerades i Bromarvhemmet, Tunahemmet och samt för pensionärsbostäderna i Bromarv. Skaffa en nytta motsvarande 25 årsverken eller 1 mn. Uppföljningen för 2012 görs i samband med optimeringen av personalstyrkan 1.1.2014. 33

Stadskansliet Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich Sammandrag VERKSAMHET Stadskansliet fungerar som stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens beredande och verkställande organ i frågor som berör stadens förvaltning. Stadskansliets verksamhetsområde är allmän förvaltning. Stadskansliet handhar frågor relaterade till allmänna val, translatortjänster, information, arkivering samt front-officeverksamheten i Ekenäs och Karis samt stadens telefonväxel. Stadskansliet koordinerar stadens verksamhet inom många uppgiftsområden, ger service till andra avdelningar inom Allmän och koncernförvaltning samt till andra sektorer och utvecklar stadens förvaltning som helhet. Stadskansliet fungerar som stadsdirektörens kansli och bistår stadsdirektören i dennes arbete som föredragande i stadsstyrelsen. Staden köper skuldrådgivartjänster av Kyrkslätt kommun och fungerar som värdkommun för socialombudsmannen i Västra Nyland. Staden säljer patientombudsmannatjänster till Hangö stad. Stadskansliet arbetar för att förverkliga de för staden uppsatta allmänna målen. Presidentval ordnas vintern 2012 och kommunalval hösten 2012. Stadsstyrelsen ansvarar för resultatområdet Stadskansliet. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Fortsatt god kvalitet på såväl den interna som externa informationen samt värnande om en god beredning och ett gott språk på svenska och finska i beredningstexterna. Smidig och kundvänlig betjäning för såväl interna (stadens anställda och förtroendevalda) och externa (kommuninvånare m.fl.) kunder. Jobbet med arkivplanen fortgår inom ett av Kommunförbundet lett projekt. Deltar tillsammans med de övriga förtroendeorganen och sektorerna i förverkligandet av åtgärdsprogrammet. Ur åtgärdsprogrammet: Minskning av det bebyggda fastighetsbeståndet och aktielägenheter. Införande av avkastning på mark, fastigheter och bolag. Bolagisering av affärsverket Ekenäs Energi. Avkastning på insatt grundkapital, lånearrangemang Raseborgs Vatten Förtydligande av målsättningarna i de organisationer där staden är medlem i enlighet med koncerndirektivet. Uppgörande av en ny organisationsstruktur och förvaltningsstadga. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Tillräckligt med tid reserveras för beredningsskedet och översättningarna/stadssekreteraren. Arkivplanen uppgörs under verksamhetsperioden/stadssekreteraren Förverkligande av åtgärdsprogrammet/stadsdirektören De åtgärder vilka finns medtagna i åtgärdsprogrammet förverkligas under åren 2011 2014/stadsstyrelsen 34

Stadskansliet Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich Sammandrag BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Stadsfullmäktige - antal sammanträden 6 7 8 - behandlande paragrafer 124 130 139 Stadsstyrelsen - antal sammanträden 22 25 24 - behandlande paragrafer 546 570 568 SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 95 232 185 050 76 101-108 949 41,1% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag 2 904 055 60 000 124 398 64 398 207,3% Övriga intäkter 39 491 8 000 94 752 86 752 1184,4% Intäkter totalt 3 038 778 253 050 0 295 251 42 201 116,7% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -90,3 % Kostnader Personalkostnader -1 360 873-1 323 760-1 404 006-80 246 106,1% Köp av tjänster -890 808-898 470-1 146 600-248 130 127,6% Material och varor -63 374-95 900-71 574 24 326 74,6% Understöd -300 216-285 000-102 248 182 752 35,9% Övriga kostnader -360 420-499 940-383 300-692 621 190 619 78,4% Kostnader totalt -2 975 692-3 103 070-383 300-3 417 050 69 320 98,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 14,8 % Verksamhetsbidrag 63 086-2 850 020-383 300-3 121 799 111 521 96,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -5048,5 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Den externa och interna informationen är viktig för stadens trovärdighet och för dess image. Staden lägger stor vikt vid egen informationsverksamhet och egna pressmeddelanden samt vid informationen på stadens webbplats och intranätet. Dessutom är staden med i de sociala medierna. Facebook har använts aktivt för att öka interaktionen mellan invånarna och staden. Informationen utvecklas hela tiden. Fortsatt fokus har under verksamhetsåret varit på beredningar och översättningar av texter. Strama tidtabeller har tidvis föranlett störningar i beredningsprocesserna, vilket bl. a. syns som toppar i arbetsbördan för translatorerna och kanslipersonalen. Arkivplanen som är ett nationellt projekt under ledning av Kommunförbundet blev inte klar under år 2012. Verksamheten i syfte att uppnå åtgärdsprogrammets målsättningar fortgick under året. Det är en ständigt pågående process som fortsätter även under år 2013. En kommitté för revidering av förvaltningsstadgan färdigställde ett förslag till ny organisationsstruktur och förvaltningsstadga, vilka godkändes av stadsfullmäktige. Den nya förvaltningsstadgan trädde i kraft 1.1.2013. 35

Stadskansliet Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich Sammandrag Staden är, så som tiotals andra kommuner, med i de omfattande rättsprocesserna gällande asfalt- och virkeskartellerna samt i processen mot Nordeas ensidiga beslut om att höja räntemarginalen på ett stort antal lån till kommuner och kommunägda bolag. Dessa processer avgörs slutligt troligen om några år. Även övriga rättsprocesser har varit arbetsdryga speciellt under den senare delen av år 2012. Staden deltar i Västra Nylands HINKU-projektet och har förbundit sig till att minska CO 2 -utsläppen med 80 % fram till 2030 från utsläppsnivån 2007. Kortsiktiga mål att minska CO 2 -utsläppen med -15 % till slutet av år 2016. Ekonomi: Intäkterna för stadskansliet överskred de budgeterade med 16,7 %. År 2012 var första året efter kommunsammanslagningen 2009 som staden inte erhöll samgångsbidrag. Försäljningsintäkter stannade vid 41,1 %, men orsaken är att den statliga andelen av Makana-projektet bokförts som understöd medan budgetmedlen finns bokade under övriga samarbetsersättningar. Dessutom förverkligades endast en del av projektet 2012 på grund av den specialrevision som utrikesministeriet lät utföra på det nationella Nord-Syd-projektet, vilken avbröt projektet för en stor del av året. Kommunförbundet utbetalade 30 845 i understöd under 2012 i enlighet med förverkligat projekt, medan staden budgeterat 100 000. Kostnaderna för stadskansliet förverkligades under budgetåret till 98,0 %. Under året gjorde en budgetändring med anledning av att Fab Gebbelby Industrihus Koy försattes i konkurs och den kredit som staden gått i borgen för förföll till betalning. Personalkostnaderna överskred budgeterade anslag med 6,1 %. Den största enskilda överskridningen gäller arvoden för president- och kommunalvalet. Köptjänster överskrider budgeterade anslag med 27,6 % eller 248 000. Detta kan dels förklaras med bokföringstekniska orsaker inom Övrig allmän förvaltning och dels med de kostnader som staden under år 2012 har haft för rättegångsprocesser. Dessa kostnader uppgick under året till 120 000. 36

Ekonomiavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadskamrer Thomas Karlsson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Ekonomiavdelningen ansvarar för ekonomiplanering och förvaltning, budget, bokslut och verksamhetsberättelse, ICT (Information and communication technologies), statistik, upphandlingar och riskhantering MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Exakt redovisning, god rapportering och informativa bokslut Realistisk, informativ budget och ekonomiplan för staden och affärsverken Fakturering i rätt tid till rätt belopp till rätt kund Beställning, effektiv cirkulation av fakturorna, registrering (skanning), betalning, bokföring och arkivering av inköpsfakturor i tid Upprätthållande av register över anläggningstillgångar och övrig egendom Totalekonomiskt förmånlig upphandling med minimerande av rättsprocesser skapa en modern, effektiv och inspirerande arbetsmiljö, där både intern och extern kommunikation betonas skapa en infrastruktur som tillgodoser förvaltningens och skolornas nuvarande och kommande behov främja Workgroup-tänkandet på ett sådant sätt att gemensam information är lätt tillgänglig för alla som behöver den stöda avdelningarnas och enheternas i utvecklingen av ICT-lösningar delta i samarbetsprojekt med grannkommunerna och i nationella projekt Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Användningsgraden för elektroniska transaktioner såväl för försäljningsfaktureringen som för inköpsfakturor höjs ytterligare genom info och marknadsföring av produkterna. Inköpsreskontran genomgås systematiskt med anlitande av ett specialprogram för att upptäcka eventuella fel i mervärdeskatteprocessen och dubbla/felaktiga betalningar. Upphandlingsprocesserna planeras vidareutvecklas genom ibruktagande av elektroniska beställningssystem. Projektet för elektronisk personaladministration, Herman som startade år 2010 fortsätter under budgetåret. Raseborgs stad är med i samarbetsprojekt för regionalt datanät tillsammans med grannkommunerna. Inom Kantaprojektet förbereds ibruktagande av e-recept. Tidtabellen för Raseborg är första kvartalet 2013. BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Bankverifikat 432 470 455 Inköpsreskontraverifikat (Rondo) 51 524 46 300 52 190 Elektroniska transaktioner inköp %-andel 23 50 36 Elektroniska transaktioner försäljning %-andel 0 30 5 Servrar 60 65 67 Arbetsstationer 1 527 1 550 1 599 Användare 4 375 4 600 4 600 Nätverksskrivare 278 250 255 Nätverkspunkter 160 160 170 Avslutade HelpDesk uppdrag 2 234 2 300 2 523 37

Ekonomiavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadskamrer Thomas Karlsson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 2 233 595 2 266 900 27 000 2 355 645 61 745 102,7% Avgiftsintäkter 23 446 22 700 25 031 2 331 110,3% Understöd och bidrag Övriga intäkter 3 620 0 6 072 6 072 0,0% Intäkter totalt 2 260 661 2 289 600 27 000 2 386 748 70 148 103,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 5,6 % Kostnader Personalkostnader -1 224 426-1 188 550-1 129 837 58 713 95,1% Köp av tjänster -1 769 497-1 740 030-27 000-1 737 093 29 937 98,3% Material och varor -27 403-49 600-29 519 20 081 59,5% Understöd Övriga kostnader -503 333-608 020-656 311-48 291 107,9% Kostnader totalt -3 524 659-3 586 200-27 000-3 552 760 60 440 98,3% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 0,8 % Verksamhetsbidrag -1 263 998-1 296 600 0-1 166 012 130 588 89,9% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -7,8 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Antalet bankverifikat har stabiliserat sig till nivån år 2011, medan antalet var över tredubbelt ännu år 2010. Den främsta orsaken är att transaktionerna koncentrerats till en bank. Mottagande av elektroniska inköpsfakturor har ökat så att 36 % av inköpsfakturorna nu kommer in i systemet elektroniskt. Målet om 50 % torde kunna uppnås under år 2013. Möjlighet för kunderna att betala sina fakturor elektroniskt infördes år 2012. Till dags dato utnyttjar dock endast en liten del detta betalningsalternativ. Ytterligare marknadsföring görs för att höja andelen eftersom det medför inbesparingar både för kunderna och för staden. Den systematiska genomgången av inköpsreskontran för upptäckande av fel i mervärdesskattekonteringen och dubbla eller felaktiga betalningar utmynnade i en restitution från skatteverket om 21 500 för åren 2009, 2010 och 2011. Trådlöst nätverk har tagits i bruk i stadens gymnasier. Den tekniska lösningen för e-recept har förberetts med tidtabell för ibruktagning i mars 2013. Samarbete med grannkommunerna har gjorts i uppgörande av strategier för gemensamt regionalt datanät och samhällets datatjänster. Temporära infratekniska lösningar har gjorts på grund av saneringar och nybyggen. Ekonomi: Ekonomiavdelningen har underskridit sin nettobudget 7,8 %, personalkostnaderna och köp av tjänster lägre än budgeterat på grund av mindre periodiseringar och mindre utnyttjande av experttjänster medan de övriga kostnaderna blev högre på grund av större leasingvolymer. Intäkterna överskreds tack vare volymmässigt högre försäljning av interna it-tjänster än vad som budgeterats. Stadens andel av beskattningskostnaderna var 703 915 mot 690 000 år 2011. 38

Personalavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Personalsektionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Personalchef Johan Nylund Sammandrag VERKSAMHET Personalavdelningen ansvarar för stadens personalutveckling, avtalsförhandlingar, löneräkning, pensionsärenden, arbetarskydd, läroavtal, sommarjobb, personalundersökningar, personalstatistik, ledarskapsutbildning, personalförmåner och rekreation, upphandling av företagshälsovård för personalen, samt stöder de övriga sektorerna vid rekrytering. Avdelningens köpta tjänster består i huvudsak av; medlemsavgifter till kommunala arbetsmarknadsverket, lönespecifikationer, olika arbetshälsoprojekt, företagshälsovård, utbildningstjänster i ledarskap, språk och första hjälpen, motionssedlar, kultursedlar och lunchsedlar. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Att serva personalen/organisationen med: Rätt lön i rätt tid. Pensionsansökningar och konsultation i pensionsärenden. Personalförmåner och rekreation. Ledarskapsutbildning. Projekt och åtgärder för förbättrandet och upprätthållandet av arbetsförmågan och arbetshälsan. Sakkunskap och stöd i arbetarskyddsärenden. Läroavtalselever och sommarjobbare. Genomförande av personalundersökning. Redovisning av personalstatistik. (Personalbokslut) Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. I samarbete med LOGICA och IT enheten slutförs projekt gällande IT-lösningar för personalärenden (HERMAN). Projektet som påbörjades under 2010 innehåller lösningar för rekrytering, elektroniska blanketter och elektroniskt arbetsbord. 2. I samarbete med Skärgårdens Arbetshälsoakademi i Kasnäs, fortsätter ett treårigt arbetshälsoprojekt. Projektets syfte är att höja arbetshälsan och öka välmåendet i arbetet. Målet är att 20 grupper med sammanlagt 300 deltagare skall kunna delta i projektet under 2012. Hela projektet omfattar tre år med totalt 60 grupper och 900 deltagare. Extern finansiering har beviljats av Arbetarskyddsfonden. 3. I samarbete med Aino Active fortsätta pågående hälsoprojekt med ny grupp. Hälso- och konditionstest görs för 300 anställda, och av dessa kan 100 delta i ettårigt projekt med kontinuerlig uppföljning. 4. En arbetshälsokoordinator anställs internt för högst 2 år för att jobba med den förebyggande arbetshälsan och för att förlänga arbetskarriären hos sådana anställda vars arbetsförmåga minskat. Syftet är förutom att öka personalens arbetsvälmående att minska kostnader för sjukfrånvaro och förtida pensioneringar. Personalchefen ansvarig tjänsteman och personalsektionen ansvarigt organ. 39

Personalavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Personalsektionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Personalchef Johan Nylund Sammandrag BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer - Antal löneutbetalningar per år 38 308 35 000 41 415 - Antal deltagare i hälsoprojekt Aino Active 45 100 43 - Antal utdelade motionssedlar 31 320 36 000 35 900 Antal grupper i arbetshälsoprojekt Kasnäs 16 20 19 SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 231 556 468 000 278 466-189 534 59,5% Avgiftsintäkter 138 0 0 0 0,0% Understöd och bidrag 435 536 23 000 339 450 316 450 1475,9% Övriga intäkter 3 807 0 6 504 6 504 0,0% Intäkter totalt 671 037 491 000 0 624 420 133 420 127,2% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -6,9 % Kostnader Personalkostnader -1 363 086-1 310 100-1 340 308-30 208 102,3% Köp av tjänster -1 273 370-1 137 960-1 338 721-200 761 117,6% Material och varor -78 130-87 800-74 353 13 447 84,7% Understöd -400 0 0 0 0,0% Övriga kostnader -121 250-124 840-124 709 131 99,9% Kostnader totalt -2 836 235-2 660 700 0-2 878 090-217 390 108,2% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 1,5 % Verksamhetsbidrag -2 165 198-2 169 700 0-2 253 669-83 970 103,9% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 4,1 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Avdelningens målsättningar har i stort uppfyllts i enlighet med budgeten. Antalet grupper som deltog i arbetshälsoprojektet var 19 istället för planerade 20. Däremot överskreds det planerade antalet deltagare i projektet 300 personer. Totalt 344 anställda deltog. Antalet löneutbetalningar har stigit drastiskt vilket har sin förklaring i ökad verksamhet och ökad personalmängd. Aino Active projektets deltagarantal har varit mindre än målsättningen. Sysselsättningen av långtidsarbetslösa hör från och med 2012 inte längre till personalavdelningen. Ekonomi: Inkomsterna överstiger budgeten, men det gör också utgifterna. Den största enskilda överskridningen inom personalavdelningen är kostnaden för företagshälsovård. Den verkliga kostnaden blev 597 972 mot budgeterade 470 000. Av den totala kostnaden var 344 656 en intern kostnad till stadens egen företagshälsovård (budgeterat 270 000 ), medan de resterande 253 316 var externt köpta tjänster (budgeterat 200 000 ). För samtliga kostnader för företagshälsovård får arbetsgivaren retroaktivt 50-60% i ersättning från FPA. 40

Utvecklingsavdelningen DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Sektionen för koncernpolitik, strategi och ekonomi Ansvarsperson: Sammandrag VERKSAMHET Avdelningen ansvarar för näringslivstjänsterna, turistservicen och myndighetsuppgifterna för lantbruksnäringar. Avdelningen koordinerar förväntade resultat och målsättningar inom utvecklingsprojekt för näringar. Turismverksamhet ska producera, uppdatera och distribuera turistinformation samt marknadsföra turism. Turismverksamhet är också nära kopplad till företagen som är verksamma i staden, bl.a. produktutveckling. Avdelningen koordinerar det regionala turismsamarbetet i Nyland. MÅLSÄTTNINGAR Ett centralt mål för näringspolitiken i Raseborgs stad är att främja förutsättningarna för företagsamhet och nyföretagande. Särskild vikt läggs vid att höja stadens anseende som en företagarvänlig stad. Man strävar att främja samarbetet med företagare. Den viktigaste målsättningen för turismverksamhet är att stärka turismens ställning i stadens näringsliv. Det finns gott om möjligheter speciellt utanför sommarens högsäsong. Man måste också satsa på marknadsföringen av turism. Temasatsningar: trädgård, närmat, upplevelser. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner/ -organ Tyngdpunkten för den regionala näringspolitiken vilar på Novago Företagsutveckling Ab:s verksamhet. Verksamheten inleddes 1.4.2011. Novago Företagsutveckling Ab sköter rådgivningstjänsterna till verksamma företag, nyföretagarrådgivningen, företagskuvösverksamheten samt administrerar KOKO-programmet med en insats på 270 000 från Raseborgs stad. Till verkssamhetspunkten i Raseborg har från 1.11.2011 anställts två medarbetare, och verksamheten kommer därför i full gång först år 2012. Regionala marknadsföringskampanjer ordnas för att attrahera nya företag, företagare och investeringar. I övrigt stöder staden näringstjänster och projekt med ca 125 000 :s insats. Tyngdpunkten för KOKO-programmet är ett välmående Västnyland, teknologitillämpningar, användarstyrda tjänster samt en kreativ ekonomi. I stadens egen näringsutveckling ligger huvudvikten vid att utveckla de teman som har valts. Det sker genom att skapa företags- och samarbetsnätverk samt via utvecklingsprojekt för enskilda näringsgrenar. Utvecklingsobjekt för år 2012 är projektet för utvecklande av fisketurism och företagsverksamhet i östersjöområdet (det sk. PIKEprojektet) samt det EAKR-finansierade utvecklingsprojektet för utvecklande av det regionala samarbetet och marknadsföring av turismen i södra Finland. En allt större utmaning är att hitta nya företagare och företag i stället för dem som slutar. Tyngdpunktsområdet för turismnäringen är att skapa ett starkt turismvarumärke och att förlänga turistsäsongen. Med ekonomiskt stöd av Nylands förbund fortsätter marknadsföringsprojektet Love, Peace & Harmony år 2012 med Hangö stad och lokala företagare. Projektet riktas främst till kundgrupper i huvudstadsregionen. Lantbruksbyrån står inför stora förändringar på grund av grundandet av en regionorganisation. I kollektivtrafiken stöder staden anskaffningar av tågbiljetter till huvudstadsregionen med 90 000, i riktning mot Åbo med 8 000 och tågbussersättningar utbetalas 7 000. Arbetsresetrafik med buss stöds med 4 000. 41

Utvecklingsavdelningen DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Sektionen för koncernpolitik, strategi och ekonomi Ansvarsperson: Sammandrag Prestationer BS 2011 BU 2012 BS 2012 Näringsservice -antalet företagsbesök 23 0 0 Turism -antal besök på stadens turistbyrå 26 838 36 000 26 848 -antalet besök av grupper via turistbyrån 42 100 105 -antal besök på turisthemsidan 44 029 60 000 92 049 Kollektivtrafik -antal månadsbiljetter som staden subventioner 4 837 5 400 4 820 Landsbygdstjänster - andel av jordbruksstöden som söks via internet 21 30 32 SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 27 451 6 500 20 177 13 677 310,4% Avgiftsintäkter 236 1 000 0-1 000 0,0% Understöd och bidrag 40 329 80 000 61 215-18 785 76,5% Övriga intäkter 0 0 25 25 0,0% Intäkter totalt 68 016 87 500 0 81 417-6 083 93,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 19,7 % Kostnader Personalkostnader -370 396-369 100-353 401 15 699 95,7% Köp av tjänster -180 341-207 620-184 420 23 200 88,8% Material och varor -12 136-13 300-10 515 2 785 79,1% Understöd -419 199-505 500-551 751-46 251 109,1% Övriga kostnader -21 383-25 180-23 435 1 745 93,1% Kostnader totalt -1 003 455-1 120 700 0-1 123 522-2 822 100,3% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 12,0 % Verksamhetsbidrag -935 439-1 033 200 0-1 042 105-8 905 100,9% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 11,4 % 42

Utvecklingsavdelningen DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Sektionen för koncernpolitik, strategi och ekonomi Ansvarsperson: Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: KOKO-programmet och PIKE-projektet slutfördes under året. I och med organisationsförändringen fr. o. m. 1.1.2013 så upphörde utvecklingsavdelningen som en egen avdelning. Landsbygdstjänsterna överfördes vid årsskiftet 2012-2013 till en regional organisation med Ingå kommun som värdkommun. Personalen övergick som gamla arbetstagare. Turistbyrån har fortsatt att arbeta med tyngdpunkten på utveckling av hemsidan. Den nya hemsidan, byråns egen Facebook sida och Twitter har fått mycket positiv respons. Mängden informationsmaterial i pappersform minskas men en allmän turistbroschyr på sex olika språk (sv, fi, eng, ty, fra, ry) har producerats. Antalet kundkontakter har ökat genom de nya arbetsmetoderna, främst via hemsidan. Tyngdpunkten i turistbyråns marknadsföring har bestått av marknadsföring av den nya hemsidan för att göra den känd och det viktigaste marknadsföringstemat har varit mat i olika former. Turistbyrån har deltagit i olika mässor och workshops, bl.a. RESA 2012 och VENE-BÅT 2012. Antalet grupper som kommit till staden via turistbyrån har ökat, främst grupper till museets Schjerfbecks-utställning och Fiskars. Antalet stadsguidningar förmedlade via turistbyrån var 37. Man kan konstatera att den mångsidig information som finns på hemsidan har lockat många besökare. Totalt, med besöken på hemsidan inräknade, har kundkontakterna ökat med över 48 000 under år 2012. Kundkontakterna leder direkt till turistföretagen i staden och stadens övriga näringsliv. År 2012 medverkade turistbyråns personal i två projekt, "Love, Peace and Harmony" och BACES, vilka krävde betydande person- och tidsresurser som även utgör en del av projektens finansiering. Synlighet har staden fått bl.a. i ett unikt marknadsföringsjippo i centrum av Helsingfors i december med en massiv videoprojicering inom projektet Love, peace and harmony. Avsikten med projektet är att uppnå en förlängning av säsongen. Turismsamarbetet över kommungränserna har varit livligt, främst med Hangö och Lojo. Ekonomi: Turistbyrån har gjort betydande inbesparingar bl.a. av personalkostnader pga. turistsekreterarens studieledighet och ledande turistsekreterarens alterneringsledighet samt utnyttjande av projektmedel för marknadsföringsåtgärder. 43

Intern Service Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för intern service DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Avdelningschef Catharina Lindström Sammandrag VERKSAMHET Uppgiften för Raseborgs interna service är att handha totalansvaret för kommunens alla utrymmen, trygga fastigheternas skick genom ändamålsenligt underhåll, anpassa utrymmesmassan (egna och hyrda utrymmen) till kommunens behov, erbjuda ändamålsenliga utrymmen för alla verksamheter, erbjuda städservice och kosthåll. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Verkställa försäljningen av byggnader som staden inte har användning för. Sträva till en effektiv och ändamålsenlig användning av fastigheterna. Förhindra fastigheternas förfall och värdesänkning. Att med stark sakkännedom tillsammans med enheterna komma överens om hurdana städtjänster de behöver enligt serviceprogrammet. Som grund används krav på servicenivå och därefter beräknas städfrekvensen. Arbetet med dimensioneringen av städytorna pågick under 2012. Resultatet av dimensioneringen medför en inbesparing på ca 4% av personalkostnaderna. Effektivera kosthållet utan att matkvaliteten lider. Öka information om kosthållet till kunderna och anhöriga. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Chef för intern service: Catharina Lindström (fr.o.m. 1.4.2012) Fastigheter: försäljningsvinst fastighetsförsäljning år 2012 1,8 mn (netto, under övriga intäkter) Fastighetschef: Kjell Holmqvist Städservice: slutförande av städdimensionering år 2012 Städchef: Camilla Flinck Kosthåll: undersökning av kostnader för centralkök kontra mindre kök Kosthållschef: Tove Damen-Wikholm BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer fastighetsmassa m 2 155 000 153 000 176 549 -sålda matportioner 1 114 375 1 045 000 1 331 772 -matportionspriser daghem :morgonmål 1,18 1,19 1,19 :lunch 2,70 2,75 2,75 :dietlunch 3,51 3,51 3,51 :mellanmål 1,17 1,18 1,18 skolor :lunch 2,82 2,87 2,87 :dietlunch 3,63 3,65 3,65 högst.+gymn :lunch 0,00 2,90 2,90 åldringshem :dagspris 13,50 13,71 13,71 :dagspris diet 14,50 14,71 14,71 Mätare intern hyra per m 2 5,00 5,60 5,60 städkostnad per h 19,90 20,50 20,50 44

Intern Service Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för intern service DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Avdelningschef Catharina Lindström Sammandrag SAMMANDRAG Förändring Avvikelse Utfall i % BS 2011 BU 2012 i budgeten BS 2012 Intäkter Försäljningsintäkter 7 743 741 8 194 680 168 000 8 182 595-180 085 97,8% Avgiftsintäkter 8 762 0 10 205 10 205 0,0% Understöd och bidrag 17 067 5 000 655-4 345 13,1% Övriga intäkter 9 332 666 11 894 230-253 180 12 020 722 379 672 103,3% Intäkter totalt 17 102 236 20 093 910-85 180 20 214 177 205 447 101,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 18,2 % Kostnader Personalkostnader -7 638 978-7 771 820-138 000-8 163 873-254 053 103,2% Köp av tjänster -2 165 650-2 288 830-50 000-2 270 158 68 672 97,1% Material och varor -5 187 948-5 226 250-630 000-5 572 722 283 528 95,2% Understöd Övriga kostnader -2 666 648-2 528 050-446 820-3 437 478-462 608 115,6% Kostnader totalt -17 659 224-17 814 950-1 264 820-19 444 231-364 461 101,9% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 10,1 % Verksamhetsbidrag -556 989 2 278 960-1 350 000 769 946-159 014 82,9% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -238,2 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Fastighetsenheten påbörjade arbetet med att införa elektroniska fastighetsskötselprogrammet Ryhti. Nya verksamhetsutrymmen upphyrdes på grund av bland annat "Kiilan koulu" och Ekenäs biblioteks sanering. Verksamheten från "Kiilan koulu" flyttade till f.d. Axxells utrymmen på Stabsgatan och Ekenäs bibliotek till Raseborgsvägen 9. I samma utrymmen på Stabsgatan inhyrdes en ny daghemsavdelning som kommer att verka i dessa utrymmen tillsvidare. Mäntykoto daghem stängdes på grund av olägenheter i fastigheten. Nya utrymmen inreddes för verksamheten som började i augusti 2012 på Ekåsens område. Uppvärmningskostnaderna blev högre än budgeterat. Kostnaderna för de externt upphyrda utrymmena blev betydligt kostsammare än budgeterat. Problemen med inneluften fortsatte, bland annat på Karis brandstation, Svartå daghem och i Focus. I dessa byggnader har gjorts omfattande inneluftsmätningar. Resten av personalen på tekniska centralen flyttade från Karis stadshus till Lönnbergska på hösten 2012. De många flytten och igångställande av nytt arbets- och verksamhetsutrymmen utgjorde ett stort arbete för fastighetsenheten. Städdimensioneringen slutfördes och uppföljning av resultatet påbörjades. I samband med städdimensioneringen har man gått in för miljövänliga städmedel och uppdaterat städordningsföljden och städtiderna med tanke på enheternas verksamhet. Grundtrygghetssektorn utökade sin verksamhet under våren 2012 på bäddavdelningen i Mjölbolsta sjukhus. Detta ledde till mera personal, -och materialkostnader inom städenheten. Planeringen av Karis centralkökssanering påbörjades. Livsmedelskostnaderna steg i medeltal under året med ca 7 %. Arbetet med kosthållsutredningen har fortsatt, men inga åtgärdsbeslut är fattade. Ekonomi: Under år 2012 gjordes två budgetändringar. Den första budgetändringen gällde städenheten på grund av den utökade verksamheten på Mjölbolsta sjukhus. Den andra budgetändringen i driftsbudgeten på 650 000 godkändes av stadsfullmäktige 10.12.2012. Denna summa fördelades på tre kostnadsbärare administration, fastigheter och kosthåll. På samma möte godkände fullmäktige en minskning av försäljningsintäkterna av fastigheter för intern service minskas från 1,8 mn till 1,1 mn. Försäljningsintäkterna blev 1,3 mn. Trots budgetändringen uppnåddes inte verksamhetsbidraget utan blev ca.159 000 under det budgeterade. Verksamhetskostnaderna överskreds med 1,9 % eller 365 000. 45

Grundtrygghetsproduktion Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för grundtrygghetsproduktionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Produktionschef Jeanette Pajunen Sammandrag VERKSAMHET Grundtrygghetsproduktionen ansvarar för förverkligandet av serviceproduktionen enligt ett avtal med beställaren. I avtalet specificeras servicens substans, kvantitet och servicenivå i enlighet med grundtrygghetsnämndens beslut. Produktion av hälsovårdstjänster 20,07 % Ansvarsperson: chefsläkare Anne Pietinalho Produktion av hälsovårdstjänster omfattar det förebyggande hälsovårdsarbetet, öppen hälso- och sjukvårdsmottagning, tandvård, mentalvård, rehabiliterande verksamhet samt företagshälsovård. Inom denna avdelning görs satsningen på egna anställningar och en minskning inom köptjänster. Den lyckade rekryteringen av egna läkare syns inom öppen- och förebyggande hälsovårdsmottagning. Budgeterade medel 2011 2012 Utgifter 8,0 mn 8,6 mn Inkomster 1,5 mn 1,7 mn Netto 6,5 mn 6,9 mn Fördelning Öppen- och förebyggande hälsov.mottagning 40,7 % 42,8 % Rehabiliterande tjänster 9,7 % 9,5 % Mentalvårdsverksamhet 31,9 % 30,3 % Tandvård 15,7 % 14,7 % Företagshälsovård 2,0 % 2,7 % Produktion av omsorgstjänster 49,24 % Ansvarsperson: tf chef för omsorgstjänster Rita Lindholm-Wirtanen Produktion av omsorgstjänster omfattar förebyggande äldreomsorg, vård i hemmet, dagverksamhet, serviceboende, servicebostäder, åldringshem och HVC bäddavdelningar. Budgeterade medel 2011 2012 Utgifter 18,7 mn 21,6 mn Inkomster 3,9 mn 4,6 mn Netto 14,8 mn 17,0 mn Fördelning Stöd och vård i hemmet 24,8 % 23,3 % Åldringshem 34,7 % 31,0 % Serviceboende 22,6 % 18,9 % Bäddavdelningsverksamhet 17,9 % 26,8 % Produktion av social service 27,47 % Ansvarsperson: chef för social service Outi Salmela Produktion av social service omfattar barn- och familjearbete, vuxen socialarbete, utkomststöd, handikappservice, missbrukarvård samt verksamheten vid invandrarbyrån. En markant del av social service tidigare verksamhet anknuten till sysselsättningstjänster flyttas till produktionen av sysselsättningstjänster. Detta syns i minskningen av nettokostnaderna. Budgeterade medel 2011 2012 Utgifter 12,1 mn 11,8 mn Inkomster 2,2 mn 2,4 mn Netto 9,9 mn 9,4 mn Fördelning Barn- och familjearbete 34,9 % 37,9 % Vuxensocialarbete och utkomststöd 33,2 % 23,2 % Handikappservice 16,5 % 27,2 % Missbrukarvård 13,8 % 11,2 % Invandrarverksamhet 1,6 % 0,5 % 46

Grundtrygghetsproduktion Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för grundtrygghetsproduktionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Produktionschef Jeanette Pajunen Sammandrag Produktion av sysselsättningstjänster 3,22 % Ansvarsperson: chef för sysselsättningstjänster Stefan Fri Produktionen av sysselsättningstjänster omfattar två enheter, en för vuxna och en för ungdomar. De nya satsningarna görs främst inom ungdomsenheten. Verksamheten gällande verkstäder för långtidsarbetslösa utvidgas från tre till fem och verksamheterna profilerar sin verksamhet. Budgeterade medel 2011 2012 Utgifter 1,2 mn Inkomster 0,1 mn Netto 1,1 mn MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Socialservice: Inom social service och enheten barn- och familjearbete fortsätter satsningarna på familjevård, kortvariga placeringar inom öppen vård och förebyggande arbete som förväntas minska på utgifterna för den långvariga anstaltsvården. Inom vuxen socialarbete och utkomststöd görs satsningar för att nå en bättre struktur och förändrade arbetssätt för att säkerställa de lagstadgade behandlingstiderna för utkomststöd, samt för att garantera klienterna tillgång på socialarbete och förebyggande socialarbete. Missbrukarvården satsar mera på A-klinikverksamheten och ser över sin resursering för att bättre kunna möta upp till beställningen gällande antalet besök. Avvänjningsenheten inleder verksamhet som bättre svarar mot klientelets behov (periodvård, kortvarigt serviceboende). Satsningarna förväntas ge en utgiftsminskning gällande köp av tjänster för stödboende och institution. Omsorgstjänster: Stöd och vård i hemmet ökar sin personalstyrka med fem anställda och förväntas därigenom öka sin volym (antalet besök) med 8-10 % och även sina intäkter med 14% (182 000 ). En utökning av närståendevårdens anslag på 50 000 möjliggör en ökning på fem till tio närståendevårdare på årsnivå. Fem till tio platser på institution skulle kosta 200 000-400 000 på årsnivå. HVC demens- och mentalvårdsavdelning har som målsättning att med minst 2 600 vårddygn (1,07 mn ) minska kostnaderna inom specialsjukvården (geropsykiatri). Hälsovårdstjänster: Satsningarna på läkarrekryteringen fortsätter och verksamheten arbetar mot en förändrad vårdkedja som beaktar att läkarbemanningen klart förbättrats. Vårdkedjorna byggs upp så att det helhetsmässigt gagnar patienten genom att onödiga förflyttningar undviks och vården kan ges i patientens eget hem eller på aktuell institution. Sysselsättningstjänster: Verksamheten indelas i en enhet för vuxna och en enhet för ungdomar. Verksamhetens målsättning är att genom rehabiliterande och sysselsättande verksamhet bereda möjligheter för en återgång till ett normalt arbetsliv för så många långtidsarbetslösa som möjligt. Antalet långtidsarbetslösa (>500 dagar) i Raseborg är 240 och stadens målsättning är att sysselsätta hälften av dessa. Målsättningen för den nya avdelningen är att sysselsätta minst 180 långtidsarbetslösa (120 + 60 nya) och ersätta specialsjukvårdens industriterapi (8-10 personer) samt dessutom erbjuda sysselsättning för minst 20 ungdomar. 47

Grundtrygghetsproduktion Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för grundtrygghetsproduktionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Produktionschef Jeanette Pajunen Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 36 661 775 1 583 590 1 784 317 200 727 112,7% Försäljning (grundtrygghetsnämnden) 37 094 230 3 317 740 42 079 099 1 667 129 104,1% Avgiftsintäkter 4 653 479 6 019 500 19 020 5 686 917-351 603 94,2% Understöd och bidrag 1 329 029 1 375 000 1 712 533 337 533 124,5% Övriga intäkter 874 899 714 420 1 431 745 717 325 200,4% Intäkter totalt 43 519 182 46 786 740 3 336 760 52 694 611 2 571 111 105,1% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 21,1 % Kostnader Personalkostnader -22 288 026-28 539 510 814 340-28 822 956-1 097 786 104,0% Köp av tjänster -12 531 571-10 167 530-3 136 600-13 542 938-238 808 101,8% Material och varor -1 245 110-1 210 090-171 500-1 456 414-74 824 105,4% Understöd -5 460 718-4 596 960-436 000-6 286 295-1 253 335 124,9% Övriga kostnader -1 993 756-2 272 650-407 000-2 586 008 93 642 96,5% Kostnader totalt -43 519 182-46 786 740-3 336 760-52 694 611-2 571 111 105,1% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 21,1 % Verksamhetsbidrag 0 0 0 0 0 0,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 0,0 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Grundtrygghetsproduktionens verksamhet har baserat sig på den beställning som grundtrygghetsnämnden uppgjort. Hela verksamhetsåret har präglats av personalbrist, såväl inom äldreomsorgen som inom social service och hälsovårdstjänster. Fr.o.m. 1.3.2012 övertog egen produktion den del av äldreomsorgen som tidigare producerats som köptjänst av Folkhälsan Syd Ab i Mjölbolsta. Verksamheten utökades med tio långvårdsplatser som tidigare köpts som så kallade överplatser av Folkhälsan Syd Ab. Personalen övertogs som gamla arbetstagare till egen produktion. Fr.o.m. 1.1.2012 har all sysselsättande verksamhet för långtidsarbetslösa och ungdomar koncentrerats till en egen avdelning inom grundtrygghetsproduktionen från att tidigare ha varit splittrad på social service, personalavdelning, bildning och specialsjukvård. Ekonomi: Grundtrygghetsproduktionen överskred sin nettobudget med 1,6 milj. (inkl. tilläggsanslag + semesterperiodisering). Kostnaderna överskreds med 2,5 milj. av vilket 835 000 förklaras av förändringar i semesterperiodiseringsreglerna. Intäkterna blev 900 000 högre än beräknat. De största egentliga överskridningarna finns inom handikappservice och omsorgstjänster. En del av överskridningen inom omsorgstjänster (100 000 ) förklaras av tilläggsfakturering av intern service för städkostnader. Produktion av social service Produktionen av social service överskred sin budget med 142 000 (inkl. tilläggsanslag). Utfallet för avdelningen belastas av 71 000 som beror på förändringar i semesterperiodiseringsreglerna. Semesterperiodiseringen borträknad överskred avdelningen sin budget med 57 590 (inklusive tilläggsanslag). Enheten barn- och familjearbete underskred sin budget med 62 000. Antalet barnskyddsanmälningar under 2012 var 321, en minskning med 89 från 2011. Under året har elva barn varit korttidsplacerade, åtta placeringar har avslutats i huvudsak med hjälp av barnskyddets familjearbete. Insatserna i form av effektiverat familjearbete i hemmen syns i minskade utgifter för kortvariga placeringar inom öppenvård. 48

Grundtrygghetsproduktion Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för grundtrygghetsproduktionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Produktionschef Jeanette Pajunen Sammandrag Sex barn har blivit omhändertagna. Omhändertagningarna har varit kostsamma p.g.a. barnens problematik (345-400 euro/dygn) vilket syns i en överskridning på 125 143 inom institutionsvård och yrkesmässiga familjehem. Detta trots att en tilläggsbudget på 285 000 beviljats. Fem barn har tagits hem från anstalt under år 2012. Detta har varit möjligt p.g.a. intensifierat familjearbete. Handikappservice överskred sin budget med 378 650 trots en tilläggsbudget på sammanlagt 1 250 000. De största överskridningarna finns inom personlig assistans för gravt handikappade (221 005 ), färdtjänst (138 867 ), anpassningsträning (28 147 ) och stöd för närståendevård för handikappade barn (27 308 ). Under år 2012 har 72 klienter erhållit personlig assistans. I december 2012 var antalet 64. Enligt senaste bokslut 2011 var antalet klienter 108 (innehöll även stödpersonstjänster). Antalet klienter inom färdtjänst enligt handikappservicelagen var 304. Klienterna har i allt större utsträckning börjat använda hela färdtjänstområdet, vilket klart påverkar utgifterna. Arbetet med handikappservicen har varit mycket tidskrävande och arbetsdrygt. Hembesök har gjorts hos alla klienter med personlig assistans i syfte att utreda helhetssituationen, uppdatera beslut/göra nya beslut samt i syfte att uppgöra serviceplaner för klienterna. Utredningen per klient har i de flesta fall krävt flera hembesök. Vid uppgörandet av serviceplanerna har många brister uppdagats, bl.a. har klienter saknat beslut över beviljad assistans eller så har beslut och förverkligande av assistanstjänsterna inte stämt överens. Även klienter som inte enligt handikappservicelagen har rätt till personlig assistans har varit beviljade detta. Individuella planer och lösningar har gjorts upp med de klienter som fått förändringar i sin serviceplan. Många felaktiga/bristfälliga beslut har inte gått att åtgärda p.g.a. juridiska skäl, t.ex. beviljande av serviceboende i eget hem. Grundtrygghetsnämnden uppgjorde direktiv för beviljande av personlig assistans vilket underlättat arbetet. Steget för klienterna att övergå till arbetsgivarmodellen har varit svårt och motbjudande. Av 64 klienter med personlig assistans fungerade i december 2012 12 klienter som egna arbetsgivare, för 14 klienters assistans fungerade staden som arbetsgivare och för 38 klienter köpte staden assistenttjänsterna. I början av 2013 avslutas assistenttjänsterna inom handikappservicelagen för 6 klienter. Under år 2012 har de köpta assistanstjänsterna för gravt handikappade konkurrensutsatts. Processen var mycket smärtsam för klienterna och deras anhöriga. Övergången till de fyra nyvalda producenterna skedde 15.12.2012, vilket betyder att kostnadsminskningen sker först under 2013. Inom vuxensocialarbete behövdes tilläggsanslag inom alla tre former av utkomststöd. Det kompletterande utkomststödet hade en överskridning på 15 629 trots ett tilläggsanslag på 25 000. Orsaken till detta är inte enbart negativ eftersom en del av kostnaderna består av resor för personer som är i sysselsättande arbete. De positiva effekterna syns på annat håll. Senaste års nyanställning av fyra förmånshandläggare har gjort att behandlingstiden har kunnat hållas i bättre balans under år 2012 än under år 2011. Antal klientfamiljer inom utkomststöd var 1161, vilket var en ökning med 3,2 %. Fortsättningsvis är den största gruppen hushåll som lyfter utkomststöd i åldern 18-28 år, vilket bekräftar vikten av stödåtgärder inom denna grupp. Inom vuxensocialarbete finns ett ökande tryck inom kostnadsstället stödboende. Flera personer behöver hjälp med alternativa boendeformer, men också hjälp med olika former av hemtjänster, för att klara sin vardag. Trots många utmaningar klarade vuxensocialarbetet av att stävja kostnadsökningen och utfallet blev 84 000 bättre än beräknat (inkl. tilläggsanslag). Missbrukarvården som helhet underskred budgeten med 172 000. På avvänjningsenheten för missbrukare var platsantalet under året 16 av vilka 10 platser finns för stadens egna invånare och 6 platser för andra kommuners behov. Användningsgraden var 47% vilket kan betraktas som låg. Andelen Raseborgsbor som vårdades var 56 %. Ca 70 % av vårddygnen skulle ha belastat specialsjukvården i frånvaro av egen avvänjningsenhet. Köp av tjänster inom anstaltsvård och stödboende inom missbrukarvården minskade med 700 vårddygn jämfört med år 2011, vilket gav en inbesparing på 95 000. Inom A-kliniken har antalet besök varit på samma nivå som tidigare. En sjukskötarbefattning har varit obesatt hela året. Invandrarverksamheten är uppdelad på flyktingverksamhet och projektet Delaktig i Finland. Budgeten för flyktingverksamheten har ett verksamhetsöverskott på 127 575. Detta har sin förklaring i de kalkylerade ersättningar som staden får för flyktingar som vistats i landet under fyra år. 49

Grundtrygghetsproduktion Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för grundtrygghetsproduktionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Produktionschef Jeanette Pajunen Sammandrag Ersättningarna möjliggör för invandrarverksamheten att bland annat anställa handledare för sin verksamhet och för samarbetet med andra aktörer. Invandrarverksamhetens totala utfall blev 39 000 sämre än beräknat (inkl. 12 000 semesterperiodisering). Produktion av omsorgstjänster Avdelningen överskred sin budget (inkl. tilläggsanslag) med 1,1 mn, 490 000 förklaras av förändringar i semesterperiodiseringsreglerna. Inom vård i hemmet blev överskridningen 256 000 inberäknat närståendevård och färdtjänst. 64 000 förklaras av förändringar i semesterperiodiseringsreglerna. Tillgång på korttidsvikarier har varit ytterst begränsad vilket medfört att dyra köptjänster har anlitats. Vård i hemmets verksamhet ändras alltmera mot att ytterst vårdkrävande personer sköts i sina egna hem. Antalet besök som kräver två vårdare har ökat markant och detta begränsar vård i hemmets möjligheter att utöka antalet klienter och deras förmåga att snabbt reagera på vårdplaneringar och utskrivningar från andra vårdinrättningar. Det utökade vårdbehovet syns också i en kostnadsökning för vårdmaterial. Personalantalet har utökats med tre närvårdarvakanser vilket möjliggjort nattvård i Pojo. Staden erbjuder nu nattvård inom alla områden i staden. I Bromarv- och Snappertunaområdena ordnas nattvård enligt enskilda klienters behov. Antalet klienter inom hemvården ökar i takt med att vårdtiderna på sjukhus och bäddavdelningar blir kortare och att intagningskriterierna skärpts till serviceboenden och institutioner. Under 2012 skötte hemvården i medeltal 607 klienter/månad vilket är en ökning med 10% sedan 2009 (61 klienter). Antalet besök har ökat med 9% i jämförelse med 2009, vilket i praktiken betyder att vård i hemmet i dag utför i medeltal 9550 besök/månad. 178 personer erhöll närståendevård under 2012, 102 personer hörde till gruppen över 75-åringar. Medvetenheten om närståendevård som ett alternativ har ökat vilket ses i en strid ström av ansökningar genom året. Nya direktiv för beviljande av närståendevårdsstöd fastställdes under hösten 2012 och trädde ikraft 1.1.2013. Även färdtjänst enligt socialvårdslagen erhöll nya direktiv för beviljande under hösten 2012. Inom institutionsvården och serviceboende skedde en stor förändring fr.o.m. 1.3.2012 då staden övertog 16 platser resurserat serviceboende och 76 institutionsplatser i egen regi. Denna verksamhet hade tidigare fungerat som en köptjänst av Folkhälsan Syd Ab. I utfallet syns en belastning som påkommer det första verksamhetsåret gällande den övertagna verksamheten i form av anskaffningar som medicinlager, vårdförnödenheter och inventarier. Inom serviceboende och dagverksamhet blev överskridningen 285 000 av vilket 85 000 förklaras av förändringar i semesterperiodiseringsreglerna. Överskridningarna beror i främsta hand på svårigheter att få personal, hög grad av sjukfrånvaro som krävt vikarier, ökat behov av vårdförnödenheter samt dyra transportkostnader till och från dagverksamhetspunkterna. Inom enheten åldringshem syns en överskridning med 113 000 men eftersom summan för de periodiserade semesterlönerna uppgår till 117 000 så har de facto ingen egentlig överskridning skett. Enheten ökade fr.o.m. 1.3.2012 med 76 institutionsvårdsplatser fördelade på tre avdelningar i Mjölbolstabyggnaden. Det totala antalet institutionsvårdsplatser i stadens egen regi uppgår nu till 199 (inkl. periodvårdsplatser på institutioner). HVC bäddavdelning samt HVC demens- och mentalvårdsavdelning överskred sin budget med 407 000, 211 000 förklaras av förändringar i semesterperiodiseringsreglerna. HVC Bäddavdelningens intäkter blev 55 000 lägre än beräknat. En förklaring till detta är avgiftstaket som kraftigt påverkar intäktsnivån. Beläggningen på avdelningen var mycket bra, 91%. Bäddavdelningen har genom hela året haft svårt att få vikarier vilket haft som konsekvens att vikarier köpts av privata företag för att trygga vården för patienterna. HVC demens- och mentalvårdsavdelning underskred sin budget trots en inte fullt optimal beläggning på 86%. Under året vårdades i medeltal två patienter, över 65-år gamla, inom psykiatrisk specialsjukvård. Nivån har hållit densamma som under 2011 efter att HVC demens- och mentalvårdsavdelning öppnade. Före detta vårdades i medeltal 11 över 65-åringar inom psykiatrins avdelningsvård. 50

Grundtrygghetsproduktion Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för grundtrygghetsproduktionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Produktionschef Jeanette Pajunen Sammandrag Produktion av hälsovårdstjänster Avdelningen överskred sin budget (inkl. tilläggsanslag) med 210 000, 202 000 förklaras av förändringar i semesterperiodiseringsreglerna. Öppen hälso- och sjukvårdsmottagning samt förebyggande hälsovård strävar till att hela tiden ha en större fokusering på det förebyggande arbetet. Brist på arbetskraft samt alla förberedelser inför ibruktagningen av e- recept har inte möjliggjort detta till fullo under 2012. Arbetet kring Raseborgs stads strategi om rökfrihet har kommit väl igång. Fr.o.m. december 2012 fungerar också jourmottagningen i Ekenäs enligt tidsbeställningsprincipen. Efter ibruktagningen av tidsbeställning minskade väntetiderna från ca 1 timme till 20 minuter. Av 16,5 läkarvakanser var i slutet av 2012 åtta (8) vakanser ordinarie besatta (48%). I medeltal under 2012 var 92% av vakanserna besatta och endast 20% av vakanserna var besatta med köpläkare. Inom den rehabiliterande verksamheten utökades personalstyrkan med en ergoterapibefattning, detta främst för att stävja kostnader inom köptjänster och för att bättre kunna svara mot behovet av ergoterapitjänster för barn. Mentalvårdstjänsternas arbete har långt präglats av utarbetandet av vårdkedjor tillsammans med specialsjukvården. Vårdkedjorna har färdigställts föutom vårdkedjan för missbruksproblematik och geriatrisk vård. En internetbaserad servicekarta för klienterna har byggts upp. Inom tandvården har man lyckats hålla kötiderna till icke brådskande vård under sex månader fast personalstyrkan inte varit optimal, endast 70% av vakanserna har i medeltal varit besatta. För tillfället betjänar företagshälsovården 175 företag (inkl. Raseborgs stad). En utmaning genom hela året har varit bristen på läkare, mellan 65-70% av läkartjänsterna har varit besatta. Produktion av sysselsättningstjänster Avdelningen överskred sin budget (inkl. tilläggsanslag) med 250 000. 74 000 av överskridningen förklaras av förändringar i semesterperiodiseringsreglerna. Fastän avdelningen överskred sin budget ger verksamheten en total inbesparing på 67 000 i jämförelse med om staden inte skulle ha startat en sysselsättningsavdelning i egen regi. Verksamhetens första år belastas av kostnader som t.ex. anskaffning av maskiner, utrustning och möbler till verksamheten. Avdelningens målsättning var att sysselsätta 50% av stadens långtidsarbetslösa, bygga upp en egen verksamhet för personer med psykisk ohälsa samt skapa en välfungerande ungdomsenhet för att garantera att ungdomsgarantin uppfylls. Avdelningens verksamhet har byggts upp under året och från augusti har resurseringen varit fullskalig inom både vuxen- och ungdomsenheten. Då budgeten för avdelningen slogs fast hösten 2011 var antalet långtidsarbetslösa 240. Under år 2012 har arbetsmarknadsläget förändrats och antalet långtidsarbetslösa har stigit till i medeltal 293 personer. Under året har vuxenenhetens verksamhet sysselsatt 195 personer och 110 personer/månad har i medeltal sysselsatts genom rehabiliterande arbetsverksamhet. Under 2011 sysselsattes i medeltal 85 personer/månad. Kommunens andel av arbetsmarknadsstödet är 50%, i början av 2012 steg arbetsmarknadsstödet från cirka 250 /person till 315 /person. Det försämrade arbetsmarknadsläget i kombination med höjt arbetsmarknadsstöd har förorsakat en tilläggskostnad för avdelningen på 134 940. Specialsjukvårdens verksamhet i form av industriterapi övergick i stadens regi fr.o.m. 1.8.2012. Målsättningen var att till ett lägre pris producera samma tjänster som tidigare. Verksamhetens syfte är att befrämja den psykiska hälsan för deltagarna och därigenom minska på dyrare sjukvårdskostnader. Verksamheten har haft i medeltal 12 deltagare. Ett besök inom specialsjukvårdens industriterapi kostade 100 och ett besök inom vår egen verksamhet 65,50. Inom ungdomsenheten har 51 unga i åldern 18-29 år varit sysselsatta, 30 inom egen verksamhet och 21 inom köptjänster (Folkhälsan, Loket). Verksamhetsplaner för 35 unga har gjorts upp. Målsättningen var att uppgöra verksamhetsplaner för minst 20 unga. 51

Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT Grundtrygghetssektorns grundläggande uppgift är att främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd och ansvara för att kommuninvånarna i Raseborg erhåller en kvalitativt god och tillräcklig vård och omsorg i samarbete med grundtrygghetsproduktionen, sjukvårdsdistriktet och övriga aktörer. Genom ett mångsidigt serviceutbud och samarbete med tredje sektorn jämte föreningar stöds individens ansvarstagande för den egna hälsan. Utgångspunkten är insikten om att individens egna levnadsvanor och val är den faktor som mest påverkar hälsotillståndet och indirekt behovet av stadens serviceutbud. Det förebyggande arbetet är av central betydelse. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER 1. Raseborgs stads kostnader för specialsjukvården är uttryckta per invånare bland landets högsta. En väsentligt bidragande orsak till detta faktum är att Västra Nylands sjukvårdsområde producerar sina specialsjukvårdstjänster på två olika fysiska ställen Västra Nylands sjukhus (somatiken) och Ekåsens sjukhus (psykiatrin). Raseborgs stad arbetar för en geografisk sammanslagning av dessa enheter i och invid Västra Nylands sjukhus. Några förändringar i ägarstrukturer eftersträvas inte. 2. Raseborgs stad ser som sin huvuduppgift att erbjuda befolkningen i det egna området primärhälsovård i intimt samarbete med specialsjukvården på basnivå. Med tanke på utvecklingen av specialsjukvården är också ett gott samarbete med den övriga specialsjukvården inom HNS och framförallt inom HUCS viktigt för såväl Raseborgs stad som sjukvårdsområdet. 3. Västra Nylands sjukvårdsområde (VNS) och regionens kommuner upprätthåller en gemensam jour under vardagskvällar och nätter samt veckoslut och helger. Inrättandet av en uppföljningsavdelning i samband med jouren planeras att tas i bruk i början av år 2013 efter att renoveringen av flygel E och F (f.d. BB-flygeln) slutförts i Västra Nylands sjukhus. En organisering av en enhetlig patientdokumentation är under arbete. 4. Ägarpolitiken inom HNS bör ändras så att de kommuner som finansierar sjukvårdsområdena får en majoritetsroll i sjukvårdsnämnderna. Ett intentionsavtal med tidtabell och ansvarsfördelning ingås med HNS under våren 2012 om hur specialsjukvården inom VNS flyttar till ett gemensamt Campus kring västra Nylands sjukhus. Avtalet reglerar också anpassningen av vården till HNS-gemensamma samt regionens behov. Kapaciteten att erbjuda specialsjukvård anpassas till regionens behov utgående från Urho-gruppens förslag. Sjukhusets alla funktioner optimeras och arbetsfördelningen mellan sjukhuset och staden klarläggs och verksamheterna koordineras. 5. Tillgången på kompetent personal inom alla avdelningar. 6. Mentalvården i Raseborg är fortfarande splittrad och organiserad på olika sätt. Samarbetet med psykiatrin är inte till alla delar fullt utvecklad. En omstrukturering av den öppna mentalvården och missbrukarvården mellan primärvården, specialsjukvården och tredje sektorns aktörer har påbörjats och fortsätter under år 2012. Mosaik-projektet utgör en väsentlig del i detta utvecklingsarbete. 7. Enligt Raseborgs stads demografiska utveckling kommer efterfrågan på vård och omsorg att markant öka under de kommande 5-10 åren. Äldreomsorgens inriktning är på förebyggande och öppen vård i strävan att stöda den äldres möjligheter att tryggt kunna bo i eget hem samt att minska antalet institutionsplatser och öka antalet servicehemsplatser. 8. Prioritera det förebyggande arbetet inom barn- och familjearbetet för att minska behovet av institutionsvård. 52

Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Utvärdering Raseborgs stads betalningsandel - efter utjämning av fonden för dyr specialsjukvård- till Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt uppgick år 2012 till 33 797 000, vilket utgjorde en ökning om 1 787 000 från nivån år 2011 då staden erlade till HNS 32 010 000. Raseborgs stads enligt Kommunförbundets sjukindex till penningvärdet år 2012 deflaterade specialsjukvårdskostnader per invånare har under de fem senaste åren utvecklats enligt följande: 2012 = 1 172,1 ; 2011 = 1 144,7 ; 2010 = 1 205,20 ; 2009 = 1 225,5 och 2008 = 1 232,70. Under verksamhetsåret 2012 har Raseborgs stad ingått med HNS ett intentionsavtal gällande nybyggnation invid Västra Nylands sjukhus utgående ifrån premissen att specialsjukvården koncentreras i och runt Västra Nylands sjukhus. Intentionsavtalet innehöll även stipulationen att Raseborgs stad köper Ekåsens sjukhus. Köpebrevet undertecknades 5.11.2012 och äganderätten övergick 31.12.2012. Intentionsavtalet utgår ifrån att Raseborgs stad erbjuder befolkningen i det egna området primärhälsovård i intimt samarbete med specialsjukvården på basnivå utgående från de geografiska realiteterna. Planeringen av nybyggnationen fortsätter och utgår ifrån samjouren och de funktioner som behövs för att upprätthålla ett medicinskt och ekonomiskt vettigt fungerande diagnostiskt center. Renoveringen av E och F-flygeln (f.d. BB-flygeln) slutfördes i Västra Nylands sjukhus och den nya jour- och uppföljningsavdelningen kunde inleda sin verksamhet efter utgången av verksamhetsåret 2012 den 4.2.2013. Tillgången på personal har under år 2012 varit relativt god. En omstrukturering av den öppna mentalvården och missbrukarvården mellan primärvården, specialsjukvården och tredje sektorns aktörer har fortsatt under verksamhetsåret. STRATEGISKA RIKTLINJER FÖR ÅREN 2012-2014 Kunder/Invånare - Trygga tillgången på kvalitativ vård, omsorg och social service för alla åldersgrupper i kommunen. - Förenhetliga och effektivera serviceutbudet. - Följa upp vårdkedjorna och utbudet av vård/service genom selektiva mätningar av väntetider och leveranstider. - Öka invånarnas delaktighet i vårdprocessen, det egna ansvaret för sin hälsa samt möjligheten till att välja var invånare vill ha vård. - Ibruktaga servicesedlar som ett komplement till den egna produktionen. - Göra informationen om grundtrygghetens verksamhet bättre och mer lättillgänglig. Utvärdering Grundtrygghetsnämnden utför årligen enkäter gällande kundernas / patienternas respons på stadens verksamhet. Utgående ifrån enkäternas resultat kan konstateras att kunderna / patienterna i allmänhet är nöjda med tillgången och kvaliteten i servicen och dess tillgänglighet. Inga signifikanta skillnader registrerades i resultaten från utförda enkäter år 2012 (socialbyrån, serviceboenden och åldringsinstitutioner) jämfört med tidigare år. Utredningen gällande servicesedlar slutfördes under 2011 och grundtrygghetsnämnden godkände principen att servicesedlar kan vid behov tas i bruk. Inga budgetmedel hade dock reserverats för ändamålet år 2012 varför inga servicesedlar togs i bruk. Informationen gällande grundtrygghetens verksamhet uppdateras fortlöpande på stadens internetsidor. Därtill utskickas vid behov separata informationsbrev och pressmeddelanden. 53

Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Processer - Göra en systematisk genomgång av de olika verksamhetsprocesserna och vårdkedjorna i syfte att skapa en välfungerande samjour och för att minska överlappande verksamhet mellan specialsjukvården och primärhälsovården. - Medverka till att eresept införs i alla apotek 1.4.2012 och i Raseborgs stad under fjärde kvartalet 2012. - Förbättra kundbetjäningen genom att möjliggöra en snabbare kontakt till hälsovårdsutbildad personal för bedömning av vårdbehovet och tidsbeställning. - Vidareutveckla nuvarande system för kundrespons samt genomföra några kundförfrågningar. - Fortlöpande utveckla direktiv och kriterier för att förenhetliga och effektivera serviceutbudet. - Klarlägga verksamheternas syfte så att både personal och kunden gagnas. - Satsa på den öppna mentalvården för att kunna erbjuda mentalvårdstjänster i rätt tid och på rätt nivå. vårdkedjan. Utvärdering SAS-processen (selvitä-arvioi-sijoita) har prioriterats i det operativa arbetet samt i utvecklingsarbetet och genomgången av de olika verksamhetsprocesserna och vårdprocesserna. e-resept infördes i alla apotek 1.4.2012. Raseborgs stad fortsatte utvecklingsarbetet för ibruktagandet av eresept inom stadens HVC-enheter. Ibruktagandet skedde efter utgången av verksamhetsåret 2012 måndagen 25.2.2013. Telefonsystemen till Raseborgs stads hälsovårdscentraler har utvecklats under verksamhetsåret för att förbättra kundbetjäningen och möjliggöra svar på telefonsamtal inom den av social- och hälsovårdsministeriet rekommenderade tiden om fem minuter. Beslut om ett call-back system till samtliga hälsovårdscentraler fattades under år 2012 och systemet togs i bruk i januari 2013. Ekonomi - Öka kostnadseffektivitet och resursoptimering genom att analysera verksamhetens omfattning och ekonomiska resultat med Maisema-modellen och på basis av detta planera strukturella och operativa förändringar i verksamheten. - Minska stadens nuvarande kostnader till landets medeltal genom ett intensifierat samarbete mellan specialsjukvården och primärhälsovården. - Kritiskt granska och diskutera serviceutbudet och vilken servicenivå kommunen skall erbjuda invånarna samt i vilken utsträckning kommunen själv skall producera verksamheten och i vilken utsträckning den kan köpas av externa producenter. - Under budgetåret 2012 och under planeåret 2013 bör grundtrygghetsnämnden ta ställning till grundtrygghetens vård- och servicebehov efter tiden för de s.k. Karis-avtalen. - Beakta förändringar i lagstiftning och normer samt rekommendationer och omforma serviceutbudet i takt med dessa förändringar. - Tillsammans med HNS/VNS fortsätta planeringen och utvärderingen av tilläggsbyggnation invid Västra Nylands sjukhus för att koncentrera produktionen av sjukvårds- och hälsovårdstjänster till detta område. Utvärdering Grundtrygghetens verksamhet och dess omfattning, kvalitet och ekonomi har fortlöpande analyserats med hjälp av maisema-instrumentet. Grundtryggheten överskred sin ursprungliga nettoutgiftsram om 90 386 200 med 5,9 miljoner euro. En bidragande orsak var stadens ökade kostnader för handikappservicen. För handikappservicen hade reserverats netto 8 810 000, men beloppet överskreds med 2 343 000. Huvudorsaken var en kraftig ökning i antalet personliga assistenter. Grundtrygghetsnämnden beslöt att Raseborgs stad inte utnyttjar optionen i avtalet med Mehiläinen Oy gällande verksamheten i Karis HVC och munhälsovården i Pojo HVC. Produktionsavtalet utgår således 31.12.2013 och Raseborgs stad sköter därefter hela primärhälsovården i egen regi. 54

Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Grundtrygghetsnämnden beslöt dock utnyttja optionen omfattande två år i avtalet med Mehiläinen Oy gällande vård i hemmet och dagcenterverksamhet i Karis området. Detta avtal fortsätter därmed till 31.12.2015. Raseborgs stad hade medtagit i budgeten 2012 som sin kostnadsandel i Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) 31 400 000. Förverkligandet efter utjämning av fonden för dyr specialsjukvård blev 33 797 000, vilket överskrider det budgeterade beloppet med 2 397 000. Stadens totala kostnader för specialsjukvård uppgick till 35 872 107 då även övriga sjukvårdsdistrikt och gamla pensionsåtaganden (kostnader) är beaktade. Grundtrygghetens nettoresultat 2012 belastas av icke budgeterade löneperiodiseringar om 835 000. Personal - Säkra en rätt dimensionerad personalstyrka i relation till kommunens servicebehov och i enlighet med rekommendationer och mätetal för personaldimensionering inom de olika områdena så att resurserna kanaliseras till de funktioner där behov och efterfrågan är störst. Lokalspecifika behov - såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska - skall beaktas i personaldimensioneringen. - Tillhandahålla ett tillräckligt brett och utmanande utbildningsprogram för att upprätthålla personalens sakkunskap, yrkesskicklighet och motivation. - Fortlöpande satsa på rekryteringen av personal bl.a. genom samarbete med utbildningsanstalter och genom att delta i olika projekt. - Utveckla möjligheten för personalen att kunna påverka sitt arbete och sin kompetens. Utvecklingssamtal mellan förman och arbetstagare hålls årligen. Utvärdering Raseborgs stad satsade fortlöpande på rekrytering av personal, vilket genererade resultat bl.a. i att nästan alla läkarvakanser vid den egna hälsovårdscentralen i Ekenäs och Pojo kunde besättas. Under verksamhetsåret var läkarvakansernas besatta i medeltal 92% varav andelen direkta arbetsavtal uppgick till 72%. En rätt dimensionerad personalstyrka i relation till servicebehovet och i enlighet med rekommendationer och mätetal för personaldimensionering utgjorde stadens fortlöpande målsättning under hela verksamhetsåret. Målsättningen uppfylldes som helhet väl. 55

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag MÅLSÄTTNINGAR OCH VERKSAMHET ENLIGT MAISEMA-MODELLEN 01 FÖRVALTNING omfattar såväl ordnarenhetens som den egna produktionens administration inklusive utbildningsanslag och allmänna kansliutgifter. Målsättning: Trygga tillgången på kvalitativ vård, omsorg och social service för alla åldersgrupper i kommunen. Öka kostnadseffektivitet och resursoptimering genom att analysera verksamhetens omfattning och ekonomiska resultat med Maisema-modellen och på basis av detta planera strukturella och operativa förändringar i verksamheten. Genom ett mångsidigt serviceutbud och samarbete med tredje sektorn jämte föreningar stöds individens ansvarstagande för den egna hälsan. Utvärdering: Ett kontinuerligt arbete har utförts under hela verksamhetsåret 2012 för att trygga tillgången på kvalitativ vård, omsorg och social service för alla åldersgrupper i kommunen samtidigt som kostnadseffektiviteten och resursoptimeringen betonats och analyserats med hjälp av Maisema-instrumentet. Grundtrygghetsnämnden har under verksamhetsåret godkänt direktiv och kriterier för att garantera att invånarna erhåller evidensbaserad vård och service utgående ifrån enahanda rättvisa objektiva grunder. 02 FAMILJETJÄNSTER omfattar barnskydd och socialt arbete för barn och familjer samt barnatillsyningsmännens verksamhet Målsättning: Satsa på ett mångprofessionellt arbete inom barnskyddet med nya arbetsmetoder och stödformer inom det förebyggande arbetet och öppna vården för att stödja barns och familjers välmående. En fortsatt utveckling och satsning på det öppna barnskyddsarbetet syftar till att motverka behovet av nya placeringar utom hemmet. Under år 2012 utarbetas en plan för vad utredningen av barnskyddsbehovet består av. Därtill verkar staden för att antalet stödfamiljer ökar. Tjänster från verksamheten vid ungdomsverkstaden Loket (uppsökande verksamhet, verkstadsverksamhet för ungdomar som behöver stöd och handledning) som bedrivs av Folkhälsan Syd Ab inköps även år 2012. Från år 2013 och framåt planeras tjänsterna produceras i egen regi. 56

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Prestationer och mätare 02 Familjetjänster BS 2011 BU 2012 BS 2012 Förebyggande barnskydd, antal klienter 71 68 64 - /klient 777 630 Socialarbete, klienter 405 490 347 - /klient 1 072 1 285 Öppen vård, klienter 264 250 295 - /klient 3 593 3 974 Placering utanför hemmet, klienter 60 65 52 Vårddagar 13 395 13 900 12 870 - /vårddag 165 181 Barnatillsyningsmannen, klientfamiljer 331 301 418 Faderskaps-, underhålls- samt vård- o umgängeavtal 378 350 517 - /avtal 385 326 - /klient 440 404 Utvärdering: Antalet barnskyddsanmälningar under 2012 var 321, en minskning med 89 från 2011. Elva barn har varit korttidsplacerade, åtta placeringar har avslutats i huvudsak med hjälp av barnskyddets familjearbete. Sex barn har blivit omhändertagna. Omhändertagningarna har varit kostsamma p.g.a. barnens problematik (345-400 euro/dygn). Fem barn har tagits hem från anstalt under år 2012. Detta har varit möjligt p.g.a. intensifierat familjearbete. Inom sysselsättningsavdelningens ungdomsenhet har 51 unga i åldern 18-29 år varit sysselsatta, 30 inom egen verksamhet och 21 inom köptjänster (Folkhälsan, Loket). Verksamhetsplaner för 35 unga har gjorts upp. Målsättningen var att uppgöra verksamhetsplaner för minst 20 unga. 03 SOCIALARBETE FÖR VUXNA omfattar vuxensocialarbete, utbetalning av utkomststöd, verksamhet vid arbetsverkstäderna, invandrarbyråns verksamhet samt betalning av kommunens andel av arbetsmarknadsstöd för långtidsarbetslösa. Målsättning: Syftet med socialarbetet är att förebygga och eliminera sociala problem och att hjälpa utsatta människor, familjer och lokalsamhällen på ett sådant sätt att deras funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand återställs. Öka möjligheten till en meningsfull vardag för arbetslösa och daglediga i olika åldrar samt öka handledningen för ett aktivt samhällsengagemang förutom att trygga en minimiutkomst. BS 2011 BU 2012 BS 2012 03 Vuxen socialarbete Socialarbete, klientfamiljer 1 367 1 600 1 396 - /klient 799 0 825 Utkomststöd, klientfamiljer 1 106 0 1 161 - /klientfamilj med utkomststöd 3 059 0 2 569 57

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Utvärdering: Antal klientfamiljer inom utkomststöd var 1 161, vilket var en ökning med 3,2 %. Fortsättningsvis är den största gruppen hushåll som lyfter utkomststöd i åldern 18-28 år, vilket bekräftar vikten av stödåtgärder inom denna grupp. Senaste års satsningar på förmånshandläggar vakanser har gjort att behandlingstiden inom utkomstödet har kunnat hållas i bättre balans under år 2012 än under år 2011. Sysselsättningsavdelningens målsättning var att sysselsätta 50% av stadens långtidsarbetslösa, målet har uppnåtts. Antalet långtidsarbetslösa har stigit till i medeltal 293 personer/månad. Under året har vuxenenhetens verksamhet sysselsatt 195 personer och 110 personer/månad har i medeltal sysselsatts genom rehabiliterande arbetsverksamhet. Under 2011 sysselsattes i medeltal 85 personer/månad. 04 HANDIKAPPTJÄNSTER omfattar verksamhet enligt handikappservicelagen och service för utvecklingsstörda. Maisema-gruppen omfattar tjänster såväl för klienter med grava handikapp som för klienter med lindrigare handikapp. Målsättning: Garantera en tillräcklig och kvalitativ omsorg med beaktande av förändringar i lagstiftning och normer samt rekommendationer. Serviceutbudet skall omformas i takt med dessa förändringar Verksamheten i enlighet med handikappservicelagen sker inom den egna produktionen sålunda att besluten fattas av socialarbetarna varefter klienterna får betalningsförbindelser för inköp av servicen. Då beslut fattas om personliga assistenter utgår beställningen ifrån att den handikappade i första hand fungerar som egen arbetsgivare, i andra fall är staden arbetsgivare. Vid behov kan assistent anskaffas genom extern upphandling. Verksamheten inom vården av utvecklingsstörda köps av Kårkulla samkommun och Eteva kuntayhtymä samt av några privata serviceproducenter. Anslagen ingår i ordnarenhetens budget dock så att verksamheten koordineras av den egna produktionen. Handikappservicen jämte klienternas vårdplaner inom samkommunerna Kårkulla och Eteva ses fortlöpande över utgående ifrån enahanda principer. Samtliga handikappklienter även de som bor hemma bör ha service- och vårdplaner. Alla som har närståendevård behöver ett i kraftvarande avtal som fortlöpande bör uppföljas och vid behov förändras. Avbrott i närståendevården skall ovillkorligen beaktas i avtalet. Beställningen av egen produktion år 2012 utgår ifrån totalt 440 svårt handikappade klienter och 70 klienter med lindrigare handikapp. Antalet utvecklingsstörda klienter i öppen vård beräknas öka från 195 klienter och uppgå till 260 st år 2012. Likaså kalkyleras antalet vårddygn för utvecklingsstörda i boendeform kraftigt öka och uppgå till 42 000 st, medan antalet vårddygn i institutionsvård beräknas bibehållas vid nivån 3 500 st. 58

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag BS 2011 BU 2012 BS 2012 04 Handikappservice Handikappade klienter 69 70 90 - /klient 2 791 0 4 497 Gravt handikappade klienter 548 440 350 - /klient 4 968 0 10 408 Klienter inom soc.arb. o. serviceavd. 250 0 500 - /klient 590 0 2378 Utvecklingsstörda klienter inom öppen vård 593 255 210 - /klient 3 496 0 56 452 Vårddagar för utvecklingsstördas serviceboende 31 785 42 000 32 768 - /vårddag 124 0 129 Vårddagar för utvecklingsstördas anstaltsvård 2 183 3 500 2 436 - /vårddag 250 0 286 Utvärdering: Under år 2012 har 72 klienter erhållit personlig assistans. I december 2012 var antalet 64. Enligt senaste bokslut 2011 var antalet klienter 108 (innehöll även stödpersonstjänster). Antalet klienter inom färdtjänst enligt handikappservicelagen var 304. Klienterna har i allt större utsträckning börjat använda hela färdtjänstområdet, vilket klart påverkar utgifterna. Grundtrygghetsnämnden uppgjorde direktiv för beviljande av personlig assistans. Enligt direktiven skall arbetsgivarmodellen i främsta hand användas i fråga om anställning av assistenter. Även köptjänster och staden som arbetsgivare används fortfarande i synnerhet med klienter som redan tidigare beviljats personlig assistans. Under år 2012 har de köpta assistanstjänsterna för gravt handikappade konkurrensutsatts vilket ger en kostnadsminskning under 2013. 05 MOTTAGNINGSTJÄNSTER omfattar hälsovårdscentralernas verksamhet samt laboratorieundersökningar, röntgenundersökningar och sjuktransporter. Målsättning: Satsa genomgående på förebyggande social- och hälsovårdssamarbete samt på ett brett och intensivt samarbete över sektorgränserna inom kommunen för att främja invånarnas hälsa och välfärd. Öka invånarnas delaktighet i vårdprocessen och det egna ansvaret för hälsan. Staden strävar till att systematiskt utöka antalet ledda grupper i förebyggande syfte (diabetes-, astma-, bantnings- och rökavvänjningsgrupper). Förbättra kundbetjäningen genom att effektivera tidsbeställningen, bedömningen av vårdbehovet och därigenom garantera vård inom utsatt tid. Samtliga undersökningar köps av HUS-lab och HUS-röntgen och ingår i ordnarenhetens budget. Antalet laboratorieundersökningar kalkyleras kvantitativt oförändrade 125 000 st. och antalet röntgenundersökningar till 5 500 st. Sjuktransporterna sköts med köpserviceavtal med Ekenäs sjuktransport Ab. Antalet sjuktransporter kalkyleras uppgå till samma nivå 5 600 st. som i bokslutet 2010. En konkurrenskraftig lönesättning kan vara avgörande vid rekrytering av framför allt läkare. 59

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Antalet hälsogranskningar för andra stadiets studerande ökar i enlighet med förordningen om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga 28.5.2009/380. BS 2011 BU 2012 BS 2012 05 Mottagningstjänster Patienter inom vårdmottagning 16 221 14 900 15 566 - /invånare 140 0 152 - /patient 250 0 282 Varav egen produktion 10 900 10 900 10 358 Klienter vid hälsorådgivning 11 639 8 220 11 231 - /invånare 39 0 42 - /patient 98 0 108 Varav egen produktion 0 5 020 7 109 Laboratorieundersökningar 125 778 125 000 128 591 - /undersökning 6 0 6 Röntgenundersökningar 4 185 5 500 5 649 - /undersökning 97 0 79 Sjuktransporter 4 831 5 600 5 218 - /transport 146 0 131 Utvärdering: Mottagningstjänsterna för öppen och preventiv hälsovård (barn- och mödrarådgivning, skol- och studerandehälsovård samt familjecenter) strävar ständigt att förbättra det preventiva arbetet vid samtliga vårdkontakter samt att upprätthålla ett multiprofessionellt samarbete, särskilt inom den preventiva hälsovården, vilket omfattar också samarbetet med tredje sektorn. Bristen på arbetskraft och bl.a. förberedelserna för att ta i bruk det elektroniska receptet har partiellt förhindrat utvecklingen av preventiva öppenmottagningstjänster, men i den preventiva hälsovården har den preventiva rådgivningsverksamheten lyckats bra. I anslutning till stadens strategi om ett "rökfritt Raseborg" har största delen av personalen inom hälsotjänsterna fått tilläggsutbildning i avvänjningskunskap, vilket har ökat personalens aktivitet för att ta upp frågan, särskilt i den preventiva hälsovården. Öppenmottagningen i Ekenäs ordnade på den internationella diabetesdagen för allmänheten en öppna dörrars dag kring temat. På våren ordnades 1 grupp för överviktiga med metaboliskt syndrom (MBO) och 1 avvänjningsgrupp för rökare, men till höstens motsvarande grupper fanns inte tillräckligt intresse. Marknadsföringen av grupperna bör ytterligare utvecklas. Egenvårdspunkter (ITE-punkter) finns på filialapoteket i Tenala, öppenmottagningen i Pojo och Ekenäs samt i stadshuset. På ITE-punkterna kan man själva mäta blodtrycket och får information om vilken betydelse höjt kolesterol, rökning, alkohol, höjt blodsocker och midjemåttet har för hälsan. Jourmottagningen i Ekenäs blev i början av december tidsbokningsbaserad på samma sätt som i Karis och Pojo, och därefter förkortades den dagliga genomsnittliga väntetiden till jourhavande skötare/läkare från 1 timme till 20 minuter. På mottagningarna i Pojo och Ekenäs var svarstiden på samtal under året högst ca 2 min. De patienter som behövde icke-brådskande vård fick mottagningstid hos läkare inom 2-3 veckor och en tid hos vårdare på 1.4 dagar. Antalet laboratorie- och bilddiagnostikundersökningar var i Raseborg 128 591 st (3 % ökning jämfört med målet) och 5 649 st (3 % ökning jämfört med målet). Utrednings- och uppföljningsarbetet av den alltjämt pågående tuberkulosepidemin är en delorsak till att bilddiagnostiktjänsterna har ökat. 60

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Antalet sjuktransporter var 6 370 st dvs. en ökning på 13,8 % jämfört med målet. Dessutom gjordes patientflytt också i åldringsvården. Raseborg hade vid årsslutet sammanlagt 16,5 läkartjänster i egen produktion, av vilka 8 (48 %) hade fyllts med en ordinarie tjänsteinnehavare. Den genomsnittliga beläggningsgraden för tjänster var under året 92 % och andelen för tjänster som fyllts med läkare i direkt arbetsförhållande var 72 %. Kraven i förordningen angående hälsoundersökningar för andra stadiets studerandehälsovård, rådgivnings- och skolhälsovården kunde uppfyllas rätt bra. Omsättningen på läkare stör i viss mån verksamheten. 06 PSYKOSOCIALA TJÄNSTER FÖR VUXNA omfattar mental- och missbrukarvård Målsättning: Mentalvården inom den egna produktionen stärks. En omstrukturering av vårdkedjan görs inom den öppna mentalvården i samarbete med specialsjukvården. Syftet är att snabbare kunna bedöma klientens vårdbehov och erbjuda vård på rätt nivå och utnyttja det nätverk av funktioner som behövs för att stöda klinten i vardagen. Antalet klienter inom den öppna mentalvården beräknas år 2012 uppgå till 1 400 klienter varav den egna produktionen svarar för ca 70 %. Antalet vårddygn inom den öppna mentalvårdens serviceboende kalkyleras öka år 2012 och uppgå till 15 000 vårddygn varav den egna produktionen svarar för drygt hälften. Den öppna missbrukarvården (A-kliniken) utvecklar samarbetet med den nya avvänjningsenheten för missbrukare. Antalet klienter inom den polikliniska öppenvården kalkyleras uppgå till 330 st. år 2012. Av avvänjningsenhetens 16 klientplatser använder Raseborg 10 platser och 6 platser säljs interkommunalt. I enlighet med Kaste-projektet Mosaik skall vårdkedjorna förbättras i regionen som utbud inom den öppna mentalvården och inom missbrukarvården. BS 2011 BU 2012 BS 2012 06 Psykosociala tjänster för vuxna Klienter inom den egna öppna verksamheten 972 946 - /klient 699 636 Serviceboende inom mentalvård, antal klienter 48 54 45 Serviceboendets vårddagar 17 732 16 359 12 301 - /klient 29 274 31 957 - /vårddag 79 117 Mentalvård, dagverksamhet, total antal klienter 140 106 Varav egen produktion 70 104 A-klinikens klienter 254 330 212 - /klient 888 1 107 Vårddagar i akutvårdsstationen 1 988 1 636 Klienter inom missbrukarvårdens boendesservice 6 5 4 Vårddagar inom boendeservicen 831 940 301 - /klient 8 551 13 810 - /vårddag 62 92 Inköp för anstaltsrehabilitering (vårddagar) 1 271 598 - /vårddag 153 206 61

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Utvärdering: Under året har största delen av de psykiatriska vårdkedjorna blivit klara i samarbete med kommunerna i regionen och specialsjukvården. Vårdkedjan för effektiva störningar och ångestsyndrom, Vårdkedjan för psykospatienter, Vårdkedjan för ungas psykiska hälsa och missbrukarvård och Vårdkedjan för ätstörningar hos barn och unga. Vårdkedjan för åldringspsykiatriska patienter och Vårdkedjan för missbrukarpatienter är ännu under arbete. Vårdkedjorna underlättar dirigeringen av kunder till rätt vård och till rätt plats och undviker samtidigt överlappande undersökningar. För att underlätta patienternas behov av hjälp har skapats en internetbaserad servicekarta för mentalvårdsoch missbrukarklienter. Specialsjukvårdens verksamhet i form av industriterapi övergick i stadens regi (sysselsättningsavdelningen) fr.o.m. 1.8.2012. Målsättningen var att till ett lägre pris producera samma tjänster som tidigare. Verksamhetens syfte är att befrämja den psykiska hälsan för deltagarna och därigenom minska på dyrare sjukvårdskostnader. Verksamheten har haft i medeltal 12 deltagare. Ett besök inom specialsjukvårdens industriterapi kostade 100 och ett besök inom vår egen verksamhet 65,50. 07 REHABILITERINGSTJÄNSTER omfattar fysioterapi och talterapi samt ergoterapi. Med rehabiliteringsklienter avses klienter som får både individuell terapi och terapi i grupp. Målsättning: Följa upp behovet av olika terapitjänster och utveckla verksamheten och remissförfarandet. Utnyttja den regionala hjälpmedelscentralen i samarbete med sjukvårdsområdet och Hangö Verksamheten i Karis sköts av Carema Ab till den del det gäller talterapi huvudsakligen för barn under skolåldern och fysioterapi för hela befolkningen. All övrig talterapi- och fysioterapiverksamhet handhas av den egna produktionen. Till detta hör även all institutionsvård (äldreomsorgen) samt fysioterapi inom den egna produktionens företagshälsovård. Krävande medicinsk anstaltsrehabilitering köps i huvudsak externt. Beställningen 2012 utgår ifrån oförändrat antal terapiklienter om 1 460 st varav den egna produktionens beställning omfattar 80 %. Ordnarenheten handhar huvudsakligen klienter i medicinsk anstaltsrehabilitering. BS 2011 BU 2012 BS 2012 07 Rehabiliteringstjänster Terapiklienter (tal-, ergoterapi) 393 300 416 Varav egen produktion 647 0 329 - /klient 0 210 452 Rehabiliteringsklienter (fysioterapi) 1 372 1 260 1 501 Varav egen produktion 442 0 442 - /klient 0 1 010 1 322 Klienter i medicinsk rehabilitering 48 58 28 - /klient (innefattar hjälpmedelscentralen) 18 484 0 24 772 Utvärdering: Rehabiliteringstjänsterna inom Raseborgs egenproduktion har utvecklats under året för att bättre motsvara behovet. Personalen har utökats med en verksamhetsterapeut för att producera tjänster till barn i stället för tidigare köptjänster och med en fysioterapeut som placerats på bäddavdelningen för att garantera en tillräcklig rehabilitering av patienter samt fostra till ett rehabiliterande grepp om arbetet. 62

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Man har köpt rehabiliteringstjänster för att komplettera talterapitjänsterna i Karis- och Pojoområdet, medan Mehiläinen sköter talterapin i Karis för personer under skolåldern, och talterapivakansen inom Pojoområdet saknas helt. För att komplettera verksamheten för en i Mehiläinen aktiv fysioterapeut har man dessutom köpt fysioterapitjänster för klienter inom Karisområdet. Tillsvidare har man köpt för hela stadens behov också fysioterapi- och lymfterapitjänsterna för barn under skolåldern. Totala antalet terapikunder var 1917 (en ökning på 31 % jämfört med målet), varav 78 % sköttes som egenproduktion. Utöver för privatkunder har man ordnat sammanlagt 200 gruppträffar i egenproduktion för 1 218 deltagare och i Mehiläinens regi i Karis 197 gruppträffar för 440 deltagare. Verksamheten och remisspraxisen för den lokala hjälpmedelscentralen har utkristalliserats och stabiliserats under året med undantag av de bedömningar av bostadsändringsarbeten som används av handikappservicen, där samarbetet kan förbättras ytterligare. 1260 klienter hade fått hjälpmedel. Sammanlagt 28 patienter berördes av krävande medicinsk rehabilitering, som ordnades som köptjänst. 08 MUNHÄLSOVÅRD omfattar tandvården. Målsättning Ge munhälsovård för kommuninvånarna enligt den gällande lagstiftningen och så att väntetiden till ickebrådskande helhetsvård för nya patienter inte överstiger 6 månader. Raseborgs stad kalkyleras producera munhälsovård för 16 000 klienter år 2012. Tandvårdens klienter inom den egna produktionen uppgår i beställningen till 8 300 st. varav den procentuella andelen klienter över 18 år kalkyleras vara 60 % förutsatt att personalstyrkan är den budgeterade (= alla tjänster besatta). BS 2011 BU 2012 BS 2012 08 Munhälsovård Tandvårdens klienter 12 028 16 000 12 005 Varav egen produktion 0 8 300 6 551 Över 18 år gamla klienters %-andel 60 % 0 % 61 % Utvärdering: De nya klienternas kötider till icke-brådskande vård har inte överstigit sex månader trots att beläggningsgraden för tjänster och befattningar i egenproduktion har varit i genomsnitt 70 % under år 2012. År 2012 hade den egenproducerade tandvården totalt 6 551 klienter, vilket med en 100 % kalkylmässig besättningsgrad för personal skulle motsvara 8 500 klienter. Som köptjänster sköttes i Karis och Pojo 5 454 klienter och i hela Raseborg 12 005 klienter, vilket stannar klart under målet, ifall beläggningsgraden för personalen inom köptjänsterna har varit 100 %. Av klienterna inom egen produktion var 62 % äldre än 18 år och av klienterna inom köptjänster 57 %. 09 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD omfattar arbetsplatsgranskningar och hälsogranskninar för företagare och Raseborgs personal i Ekenäs och Pojo-området. I Karisområdet köps företagshälsovården för företagare och stadens personal externt av Folkhälsan Syd Ab. Såväl sjukvård som förebyggande vård och hälsogranskning ingår för stadens personal och erbjuds företagen. Målsättning: Stöda arbetsgivarna att utveckla arbetsplatserna så att de är trygga och så att arbetstagarnas hälsa främjas. Jobba för att hela kommunen antar mottot Rökfri arbetsplats. 63

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Stadens Må Bra satsning görs i samarbete med företagshälsovården och företagen. Kostnaderna för företagshälsovården gällande stadens egen personal ingår i personalförvaltningens budget. Företagshälsovårdens verksamhet evalueras under år 2012 och grundtrygghetsnämnden fattar beslut om att eventuellt upphandlingsförfarande med målsättningen att utlokalisera verksamheten. BS 2011 BU 2012 BS 2012 09 Företagshälsovård Kunder totalt 1 669 2 770 3 167 Prestationer totalt 5 297 3 500 4 702 - /kund 357 0 142 - /prestation 112 0 95 Avtal gällande lagstadgad företagshälsovård 335 0 317 Utvärdering: För närvarande köper 175 företag (inklusive Raseborgs stad), 111 jordbrukare och 34 privatföretagare företagshälsotjänster hos företagshälsovården i Raseborg. Det sammanlagda antalet patienter var 3 167, varav ca hälften är stadsanställda. Företagshälsovårdar- och läkartjänsterna produceras på egen hand, men fysioterapi- och psykologtjänsterna köps av utomstående. Företagshälsovården kartlägger arbetsplatsernas hälsosamhet, trygghet och trivsel med hjälp av arbetsplatsbesök och genom att samtidigt handleda och stöda arbetsgivaren för att åtgärda bristerna. Med hjälp av dem och hälsogranskningar strävar man att förhindra olyckor och arbetsrelaterade sjukdomar, förbättra trivseln i arbetet och främja arbetstagarens arbetsvälmående och hälsa. "Rökfritt Raseborg" - strategin beaktas i samtliga företagshälsokontakter genom att man frågar om rökningsvanorna och erbjuda avvänjningsstöd. För de anställda inom Raseborgs stad som förbundit sig att sluta ersätts 2/3 av priset på avvänjningsmedicinerna. På grund av läkarunderskottet uppnås målen inte optimalt. Läkartjänsternas besättningsgrad är 65-70 %. Tjänsterna producerades tidigare (fram till utgången av maj 2012) som köptjänster, men beläggningsgraden var även då bristfällig och omsättningen bland läkare stor, varför man därefter avstått från att konkurrensutsätta tjänsterna. 10 VÅRD- OCH OMSORGSTJÄNSTER omfattar stöd för närståendevård, vård i hemmet, dagverksamhet, serviceboende, periodvård, långvarig anstaltsvård samt akutvård och korttidsvård. Inom maisema-gruppen ingår såväl den somatiska bäddavdelningen omfattande 50 platser som demens- och mentalvårdsavdelningen omfattande 30 platser. Målsättning: Tyngdpunkten läggs på att utveckla ett brett utbud av förebyggande service och vård i syfte att öka den äldres möjlighet att tryggt kunna bo i sitt eget hem. År 2011 utökades vakanserna främst inom vård i hemmet med 4 st och i beställningen 2012 ingår en ökning med ytterligare 5 vakanser. Omfördela platserna inom äldreomsorgen i enlighet med de nationella rekommendationerna och specifika lokala behov. Primärt innebär detta att inrätta flere platser för serviceboende på bekostnad av institutionsplatser. Genom ett rehabiliterande arbetssätt upprätthålla eller öka klienternas funktionsförmåga. Utveckla samarbetet mellan alla de instanser som deltar i vården och omsorgen av den äldre befolkningen. Antalet klienter som får stöd för närståendevård kalkyleras öka. Antalet närståendevårdare kalkyleras i beställningen 2012 öka med 10 st. Totala antalet klienter som får närståendevård uppgår till 170 st varav i medeltal 145 klienter kontinuerligt har närståendevård. 64

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Närståendevården, de förebyggande hembesöken, bedömningen av servicebehov hos äldre, färdtjänst enligt socialvårdslagen, minnesrådgivningen och utvecklingen av alla stödtjänster sköts helt och hållet av den egna produktionen. Tyngdpunkten inom vård i hemmet läggs vid klienter med större vårdbehov. En ny dagverksamhetspunkt planeras öppnas på Tenala servicehem. HVC demens- och mentalvårdsavdelning fungerar som primärhälsovårdens egna psykogeriatriska vårdavdelning. Vårdkedjor byggs ut och planeras såväl med specialsjukvården som med egna enheter. Avdelningen beräknas kunna minska specialsjukvårdsdygnen (geropsyk) med ca 2 600 dygn. 10 Vård - och omsorgstjänster BS 2011 BU 2012 BS 2012 Antal klienter som får stöd för närståendevård 167 170 178 Täckning för över 75 år gamla % 3,00 % 3,50 % - /klient 3 683 4 092 Antal klienter inom hemvård 815 750 626 Varav egen produktion 528 402 Täckning för över 75 år gamla % 22 % 17 % - /klient 4 727 3 870 Vårddagar vid dagcenter 5 081 5 450 6 336 Varav egen produktion 3 500 4 393 - /vårddag 40 41 Vårddagar i serviceboende 58 426 77 795 61 991 Varav egen produktion 33 635 31 467 Täckning för över 75 år gamla % 5 % 5 % - /vårddag 139 148 Vårddagar i långvarig anstaltsvård 67 858 76 143 69 664 Varav egen produktion 61 095 65 716 Täckning för över 75 år gamla % 6 % 6 % - /vårddag 143 158 Vårddagar i akut och kortvarig vård 28 410 29 790 26 415 - /vårddag 189 228 Utvärdering: Antalet klienter med närståendevård uppgick under året till 178 personer, 102 personer var över 75 år gamla. Vård i hemmets verksamhet ändras alltmera mot att mera vård och resurskrävande klienter sköts i eget hem. Staden erbjuder nu nattvård inom alla områden i staden. I Bromarv- och Snappertunaområdena ordnas nattvård enligt enskilda klienters behov. Antalet klienter inom hemvården ökar i takt med att vårdtiderna på sjukhus och bäddavdelningar blir kortare och att intagningskriterierna skärpts till serviceboenden och institutioner. Under 2012 utförde vård i hemmet (egen produktion + köptjänster) 165 550 besök. 70% av besöken är utförda inom egen produktion. Vårdtyngden för vård i hemmets klienter är lägst i Snappertuna och Bromarf området. Fr.o.m. 1.3.2012 ökade institutionsvårdsplatserna inom egen produktion med 76 och resurserat serviceboende med 16. Detta genom övertagandet av verksamhet från Folkhälsan Syd Ab. HVC-bäddavdelningen hade en beläggning på 91%. Vårdtiden var i genomsnitt 21 dygn. 65

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag HVC demens- och mentalvårdsavdelning fyllde klart sin funktion. Under året vårdades i medeltal två patienter, över 65-år gamla, inom psykiatrisk specialsjukvård. Nivån har hållits densamma som under 2011 efter att HVC demens- och mentalvårdsavdelning öppnade. Före detta vårdades i medeltal 11 över 65- åringar inom psykiatrins avdelningsvård. 11 SPECIALSJUKVÅRD omfattar specialsjukvård från sjukvårdsdistriktet (HNS) och annan specialsjukvård. Målsättning: Staden skall arbeta för att trygga att Västra Nylands sjukhus utvecklas så, att det i framtiden på ett kostnadseffektivt sätt kan erbjuda invånarna specialsjukvård i enlighet med befolkningens behov. Eventuella förändringsbeslut om förvaltning och uppgifter bör fattas i samarbete och samråd med HNS och Hangö stad samt utgående ifrån den s.k. Urho-gruppens förslag. HNS/VNS fungerar fr.o.m. 1.3.2011 som huvudman för samjouren vid Västra Nylands sjukhus. Renoveringen av flygel E och F (f.d. BB) i Västra Nylands sjukhus torde inledas år 2011 och slutförs under år 2012. Uppföljningsavdelningen omfattande 12-15 platser torde kunna tas i bruk i den nyrenoverade flygeln i början av 2013. Stadens förhandlingar med sjukvårdsdistriktet ledde inte till ett förhandlingsresultat som båda parter kunde omfatta. Raseborgs stad har i budgeten 2012 medtagit 31 400 000 som stadens andel åt HNS-koncernen, medan HNS bud uppgick till 34 168 000. Differensen är 2 768 000. Raseborgs stad utgick ifrån att de vidtagna omstruktureringarna och nysatsningarna inom primärhälsovården (demens- och mentalvårdsavdelningen omfattande 30 platser) och social- och missbrukarvården (avvänjningsenheten Katkon omfattande 16 platser) måste leda till inbesparingar inom specialsjukvården. Övrig specialsjukvård exklusive HNS beräknas uppgå till 230 000 år 2012. Under maisema-gruppen specialsjukvård finns även budgeterat 2 200 000 som stadens kostnad för gamla pensionsåtaganden. BS 2011 BU 2012 BS 2012 11 Specialsjukvård Specialsjukvård från sjukvårdsdistriktet(hns) (1 000 ) 34 138 0 35 872 Antal vårddagar 7 261 5 110 5 039 Besök 43 474 44 480 46 078 Nord DRG produkter 13 558 13 360 14 973 Utvärdering: Under verksamhetsåret 2012 har Raseborgs stad ingått med HNS ett intentionsavtal gällande nybyggnation invid Västra Nylands sjukhus utgående ifrån premissen att specialsjukvården koncentreras i och runt Västra Nylands sjukhus. Intentionsavtalet innehöll även stipulationen att Raseborgs stad köper Ekåsens sjukhus. Intentionsavtalet utgår ifrån att Raseborgs stad erbjuder befolkningen i det egna området primärhälsovård i intimt samarbete med specialsjukvården på basnivå utgående från de geografiska realiteterna. Planeringen av nybyggnationen fortsätter och utgår ifrån samjouren och de funktioner som behövs för att upprätthålla ett medicinskt och ekonomiskt vettigt fungerande diagnostiskt center. Renoveringen av E och F-flygeln (f.d. BB-flygeln) slutfördes i Västra Nylands sjukhus och den nya jour- och uppföljningsavdelningen omfattande 11 platser kunde inleda sin verksamhet efter utgången av verksamhetsåret 2012 den 4.2.2013. 66

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Raseborgs stads budgeterade kostnadsandel 2012 i Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) om 31 400 000 överskreds med 2 397 000 och uppgick till 33 797 000. Stadens totala kostnader för specialsjukvård var 35 872 107 då även övriga sjukvårdsdistrikt 67 035,85 och gamla pensionsåtaganden 1 971 118,43 (kostnader) är beaktade. SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i budgeten i % Intäkter Försäljningsintäkter 268 025 99 000 91 631-7 369 92,6% Avgiftsintäkter 2 271 459 1 627 730 1 581 621-46 109 97,2% Understöd och bidrag 5 096 0 0 0,0% Övriga intäkter 414 340 427 510 429 431 1 921 100,4% Intäkter totalt 2 958 920 2 154 240 0 2 102 683-51 557 97,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -28,9 % Kostnader Personalkostnader -2 720 124-2 986 460-2 622 690 363 770 87,8% Köp av tjänster (interna) -34 708 514-37 094 230-3 317 740-42 079 099-1 667 129 104,1% Köp av tjänster (externa) -53 963 794-51 539 160-900 000-52 891 451-452 291 100,9% Material och varor -175 688-141 000-117 043 23 957 83,0% Understöd -132 050-203 000-194 465 8 535 95,8% Övriga kostnader (interna) -58 240-63 450-64 267-817 101,3% Övriga kostnader (externa) -523 081-513 140-514 568-1 428 100,3% Kostnader totalt -92 281 491-92 540 440-4 217 740-98 483 584-1 725 404 101,8% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 6,7 % Verksamhetsbidrag -89 322 571-90 386 200-4 217 740-96 380 901-1 776 961 101,9% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 7,9 % 67

Sektor: Bildningen Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT Bildningssektorns grundläggande uppgifter är att ge god allmänbildning och fostran åt barn och unga, att stöda individens bildningssträvanden och utveckling till goda samhällsmedlemmar samt att skapa förutsättningar för en aktiv och meningsfull fritid för kommuninvånarna i Raseborg. Bildningssektorn bidrar till stadens attraktionskraft både som boendekommun, studieort och turistmål och ser det som sin uppgift att främja en hållbar utveckling och att verka för tolerans i vardagen. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER 1. attraktiv arbetsgivare som lockar kunnig personal 2. moderna arbets- och inlärningsmiljöer 3. samnyttja verksamhetsutrymmen 4. samverkan mellan bildningssektorns avdelningar 5. att stöda föreningar och organisationer med verksamhet inom bildningens ansvarsområde ÅTGÄRDSPROGRAMMET 2010 2020, FÖRVERKLIGANDE, allmänt Lösningar söks där verksamheterna kan samutnyttja utrymmen eller verka i samma byggnader. Speciellt då nya utrymmen planeras ges möjlighet till effektivering. Skolornas resurser anpassas årligen till rådande elevunderlag och behov. Speciellt den finskspråkiga grundskolan i Karis-området tenderar att växa, vilket kan begränsa den planerade nedskärningen av timresurserna. Arbetet med att se över den fria bildningen fortsätter. Musikinstitutet och landskapsmuseets inkomster förbättras. STRATEGISKA RIKTLINJER FÖR ÅREN 2012-2014 Kunder/Invånare o erbjuda service och fritidsverksamhet som stöder Raseborg som ett kvalitativt boendealternativ o eftersträva jämlika förutsättningar att kunna ta del av de kommunala bildningstjänsterna o förbättra nättjänsterna inom hela bildningssektorn Processer o införa virtuella arbets- och inlärningsmiljöer o klargöra förvaltningen via informativa hemsidor och aktiv informationspolicy o arbeta för tydlighet i beslutsfattandet och klargöra ansvarsfördelningen mellan avdelningarna och Intern Service Ekonomi o betona kvalitativ verksamhet framom splittrade resurser o anpassa serviceutbudet och resurserna inom bildningen utgående från dagens behov o planera utrymmesbehoven långsiktigt och sektorövergripande Personal o erbjuds fortbildning i enlighet med kollektivavtalet o stödja och främja personalens arbetshälsa och trivsel o rekryteringen planeras och inleds i god tid o ändamålsenlig arbetsutrustning Utvärdering 1. Bildningssektorn arbetade bl.a. med ett omfattande regionalt fortbildningsprojekt för att utveckla kompetensen hos personalen. Skolornas trygghet inventerades och aktiviteten gentemot kommuninvånarna förbättrades bl.a. genom att inleda regelbundna invånarkvällar, ett utökat användande av det elektroniska kommunikationsprogrammet Wilma mm. Personalenkäten visade också att personalen inom sektorn är nöjda med sitt arbete och ledarskapet vilket för sin del indirekt bidrar till att locka kompetent personal i rekryteringssituationer. 2. Vid gymnasierna togs fr.o.m. läsårets början i bruk pekdatorer för personalen samt första årets studerande. En IKT-strategi för den grundläggande utbildningen godkändes och införskaffningar i hårdvara gjordes i enlighet med denna. 68

Sektor: Bildningen Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag 3 & 4.Förskolan flyttade till utrymmen i Mustion koulu som medförde att trycket på dagvårdsplatser sjönk en aning i Svartå. Planeringen av en flytt av dagvårdskansliet i Karis inleddes efter att dagvårdssekreteraren beviljats tjänstledigt Planeringen av flytten av Österbo förskola till Österby skola inleddes hösten 2012. Flytten förverkligas fr.o.m. nästa läsår. Planeringen av en gemensam verksamhetspunkt för skola, morgon- och eftermiddagsvårds samt bibliotek i Bromarv inleddes. 5. Bildningens avdelningar kultur, idrott och ungdom har med budgetmedel stött föreningar och organisationer med verksamhet inom bildningens ansvarsområde. Bildningssektorn har som helhet verkställt budgeten enligt följande; verksamhetsbidraget har underskridits med 825 927 (1,57 %), intäkterna har överskridits med 405 012 (7,8 %) och kostnaderna har underskridits med 420 915 (0,73 %). 69

Administration Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag VERKSAMHET Avdelningen producerar administrativa tjänster för hela sektorn samt handhar bildningsnämndens, den svenskspråkiga och finskspråkiga sektionens samt musikinstitutets ärendehantering. Administrationen ansvarar för skolkuratorsverksamheten och skolskjutsarna samt fortbildningen av den pedagogiska personalen. Till administrationen hör också ledarskap och utvecklingsarbete inom barndagvård, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Bildningens nätsidor utvecklas till en fungerande informationskanal för personal och invånare. 2. Personalens arbetsuppgifter granskas så att fortbildningsprojektet inordnas i verksamheten. 3. Pedagogiska IT-stödpersonens arbetsbild och insats förtydligas. 4. En årsklocka (kvalitetssäkring) görs upp över administrationens arbetsprocesser. 5. Förmanskunskaperna stärks genom fortbildning Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Aktuellt och nyheter läggs ut på nätet som en del av verkställigheten av förtroendeorganens och tjänstemännens beslut / respektive sekreterare och/eller avdelningschef. 2. Personalens arbetsuppgifter, rutiner och processer behandlas på administrationens personalmöten / bildningsdirektören 3. Fortbildning för förmän ordnas bl.a. i de nya kollektivavtalen / bildningsdirektören i samarbete med personalchefen BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Skolskjutsar 992 981 978 Besök hos skolkurator Mätare Skolskjutskostnad/skjutselev 1 645 1 827 1 781 Elever/skolkurator 552 549 541 70

Administration Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 397 369 402 000 433 285 31 285 107,8% Avgiftsintäkter 4 212 1 500 4 237 2 737 282,5% Understöd och bidrag 46 293 21 930 42 779 20 849 195,1% Övriga intäkter 107 904 0 107 810 107 810 0,0% Intäkter totalt 555 778 425 430 0 588 111 162 681 138,2% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 5,8 % Kostnader Personalkostnader -1 078 108-1 060 970-1 128 774-67 804 106,4% Köp av tjänster -3 212 938-3 472 560-3 520 518-47 958 101,4% Material och varor -26 052-10 300-12 762-2 462 123,9% Understöd -21 595-20 200-20 504-304 101,5% Övriga kostnader -89 441-72 330-80 357-8 027 111,1% Kostnader totalt -4 428 134-4 636 360 0-4 762 916-126 556 102,7% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 7,6 % Verksamhetsbidrag -3 872 356-4 210 930 0-4 174 804 36 125 99,1% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 7,8 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Bildningssektorns nätsidor uppdaterades kontinuerligt. Gränssnittet och layouten förändrades inte men innehållet för de olika avdelningarna granskades kontinuerligt. Bildningssektorns nätsidor kan nu anses vara en välfungerande helhet. För lärarnas fortbildning fortsatte inom det statsfinansierade programmet KUNNIG. Beslut om statlig finansiering erhölls under våren och projektet utvidgades till att nu omfatta Hangö, Ingå, Sjundeå och de svenska lärarna i Lojo. Detta medförde att fortbildningsprojektet fortsatte med en deltidsanställd koordinator och arbetsuppgifterna granskades därmed inte. Raseborg var och är värdkommun för projektet. Den pedagogiska IT-stödpersonens arbetsbild utvecklades och rollen i organisationen förtydligades. ITstödpersonen koordinerar all utveckling av IT inom stadens grundskolor och gymnasier samt leder utvecklingsarbetet tillsammans med undervisningscheferna och bildningsdirektören. Bildningskansliet utarbetade två skilda årsklockor. En för dagvården och en för utbildningen. Dessa behandlades och uppdaterades under varje personalmöte under hösten. Personalmöten hölls kontinuerligt. Förmanskunskaperna stärktes för såväl kansliets som skolornas och daghemmens förmän. Detta gjordes bl.a genom ett kontinuerligt ledarskapsprogram, som startades i augusti. Detta program kommer även att fortsätta framöver. Bildningskansliet var utan ordinarie bildningsdirektör under årets första kvartal. Den nya tjänsteinnehavaren tillträdde sin tjänst 1.4.2012. 71

Administration Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag Ekonomi: Nettobudgeten har förverkligats till 99,1 %. Intäkterna har varit 38,2 % högre än budgeterat. Merparten, 102 000 beror på en icke budgeterad inkomst från Axxell Ubildning Ab. Motsvarande kostnad finns under personalkostnaderna. Det är en pensionsavgift till Kommunala arbetsmarknadsverket, som gäller personal som överförts till Axxell. Staden betalar avgiften till Kommunala arbetsmarknadsverket, men fakturerar Axxell för densamma. Denna intäkt/kostnad uppstår årligen, men budgeteras inte, eftersom den inte inverkar på nettoresultatet. Personalkostnaderna har mot bakgrunden av ovanstående i verkligheten underskridits med 34 000. Förutom den ovannämnda pensionsavgiften har kostnadssidan överskridits främst för att hemkommunandelarna för barn som gått i skola i andra kommuner varit högre än under tidigare år. De budgeterade kostnaderna för elevtransporter överensstämmer helt med de förverkligade. De utgör ca 1,8 milj.. 72

Barndagvård och förskola Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Dagvårdschef Märta Wikström Sammandrag VERKSAMHET Allmän målsättning är att erbjuda alternativa dagvårdsplatser i enlighet med föräldrars behov och önskemål. Dagvården utgår från närhetsprincipen men ger samtidigt föräldrar möjlighet att ansöka om en dagvårdsplats inom hela staden Raseborg. Dagvård ges i enlighet med lagstiftningen så att dagvårdsplats garanteras inom två veckor ifall man behöver detta för studier eller arbete, annars inom fyra månader. Utöver den lagstadgade dagvården kan dagvård ges till skolbarn med specialbehov. Verksamhetsformerna är följande: förskola, daghemsvård, familjedagvård i vårdares eget hem, gruppfamiljedagvård, lekparksverksamhet, stöd för vård av barn i hemmet (hemvårdsstöd), stöd för privat vård av barn samt Raseborgstillägg för privat vårdproducent. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Skapa permanenta, ändamålsenliga dagvårdsutrymmen utgående från behovet, samt underhålla och reparera redan befintliga utrymmen. 2. Utgående från familjedagvårdarnas nya kollektivavtal sträva efter att söka nya lösningar för att säkerställa familjedagvård som dagvårdsform även i framtiden. 3. Sträva efter att all personal deltar i någon form av utbildning under året. 4. Utveckla samarbetet mellan förskola och skola i enlighet med de nya läroplansgrunderna. 5. Satsa på invandrarbarns språkintegrering. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Renoveringar/tillbyggnad av lokaliteter förverkligas i enlighet med gemensamt uppgjord plan. (Intern service, dagvårdschefen). 2. Strävar efter att starta ett pilotprojekt kring andelslagsmodell för familjedagvårdare (förutsatt att intresse finns bland familjedagvårdarna). (Utvecklingsdirektören, dagvårdschefen,). 3. Uppföljning av skolningsdagar (Dagvårdschef, föreståndare). 4. Ordna gemensamma ledarseminarier för daghemmens och förskolornas föreståndare och skolornas rektorer (dagvårdschef, undervisningscheferna). 5. Anställa en ambulerande barnträdgårdslärare som har som uppgift att träna och stöda invandrarbarns andra modersmål (svenska eller finska). BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Barn i verksamheten (totalt) 1 376 1 385 1 381 av vilka i förskola 313 280 311 Stöd för vård av barn (FPA) totalt 485 470 455 Kommuntillägg för privat vård av barn 77 70 75 Mätare Nettoutgift / dagvårdsbarn / år totalt ( ) 8 738 9 461 9 381 Erhållit dagvårdsplats enligt ansökt första alternativ 87 % 75 % 79 % 73

Barndagvård och förskola Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Dagvårdschef Märta Wikström Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 8 123 15 000 3 970-11 030 26,5% Avgiftsintäkter 2 139 972 2 348 000 2 149 625-198 375 91,6% Understöd och bidrag 3 649 0 14 954 14 954 0,0% Övriga intäkter 9 907 5 500 4 552-948 82,8% Intäkter totalt 2 161 651 2 368 500 0 2 173 101-195 399 91,8% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 0,5 % Kostnader Personalkostnader -10 816 422-11 640 120-11 313 985 326 135 97,2% Köp av tjänster -2 045 529-2 224 930-2 200 184 24 746 98,9% Material och varor -287 392-285 750-235 136 50 614 82,3% Understöd -1 685 511-1 752 000-1 713 341 38 659 97,8% Övriga kostnader -1 035 667-1 347 050-1 387 817-40 767 103,0% Kostnader totalt -15 870 521-17 249 850 0-16 850 463 399 387 97,7% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 6,2 % Verksamhetsbidrag -13 708 870-14 881 350 0-14 677 362 203 988 98,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 7,1 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Behovet av dagvård år 2012 har som helhet legat på samma nivå som året innan. I och med naturlig avgång inom familjedagvården och svårigheter med att rekrytera nya familjedagvårdare, har trycket på daghemsplatser ökat. Inom dagvården sker det därför en förskjutning från familjedagvård till daghemsvård. Antalet barn födda under 2012 har minskat en aning jämfört med föregående år, vilket syns i att hemvårdsstödet utnyttjats av något färre barn jämfört med tidigare år. Nettokostnaden per år per dagvårdsbarn har underskridit det budgeterade anslaget med 80 /barn. Uppföljning av konkretiserade målsättningar: Dagvården har flere år stått inför utmaningen att skapa nya, permanenta och ändamålsenliga utrymmen för daghemsvård. Den 9.1.2012 kunde det nya daghemmet i Langansböle, Ekenäs, starta sin verksamhet. I och med att daghemmet startade mitt under verksamhetsåret, så fylldes varken platserna eller personalvakanserna genast. Idag är daghemmet dock fullbelagt. I Karis har det utökade behovet av daghemsplatser förverkligats med en tilläggsavdelning till Sandbo daghem. Denna avdelning fungerar fr.o.m. 1.8.2012 vid f.d. Yrkesskolans, nuvarande Axxells utrymmen på Stabsgatan i Karis. I slutet av november 2012 stod grundrenoveringen av Labyrintens daghem i Karis klar. På grund av grundrenoveringen var daghemmet sedan hösten 2011 utlokaliserat till tre olika punkter i Karis, i Sannäs f.d. skola, i Regnbågen och i en barack. I slutet av november stod grundrenoveringen klar och daghemmet kunde flytta tillbaka. Mäntykoto daghem flyttade fr.o.m. augusti 2012 till tillfälliga utrymmen till följd av sanitära olägenheter i de gamla utrymmena. Nya, permanenta lokaliteter planeras för daghemmet. Under år 2011-2012 utreddes ett förslag till andelslagsmodell för familjedagvårdare. Enligt de utredningar som gjordes konstaterades dock att modellen inte var fungerande. I stället beslöts att höja kommunens frivilliga stöd för privat vård av barn, vilket betalas direkt till den privata vårdproducent som en familj anlitar. Förmanskunskaperna har stärkts såväl för skolornas som daghemmens förmän. Ett kontinuerligt ledarskapsprogram startades i augusti. Detta kommer även att fortsätta framöver. 74

Barndagvård och förskola Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Dagvårdschef Märta Wikström Sammandrag Under 2012 har det ordnats flere större fortbildningstillfällen på orten, både för ledare och övrig personal. Tillfällena har varit välbesökta av dagvårdspersonal. I form av s.k. "pedagogiska forum" ordnas även planlagd intern skolning av personalen. Temat för året är "inlärningsmiljöer" och "förskolans innehåll". Samarbetet mellan förskola och skola har stärkts även i och med att förskolor planeras att flytta in i lokaliteter som finns i samband med skolor. Mustion esikoulu har från årsskiftet 2013 flyttat in i Mustion koulu och Österbo förskola planeras flytta in i Österby skolas lokaliteter fr.o.m. augusti 2013. Från och med 1.8.2012 har dagvården anställt en s.k. konsulterande (suomi toisena kielenä) barnträdgårdslärare, som har som uppgift att stöda invandrarbarns andra modersmål (svenska eller finska). Ekonomi: Dagvårdens nettobudget har underskridits med 204 000 (1,4 %). Intäkterna som helhet har förverkligats till 91,8 %. Underskridningen är 195 000. Intäkterna består till största delen av dagvårdsavgiftsintäkter. Dagvårdsintäkterna är svåra att förutspå, eftersom de beräknas utgående från föräldrarnas inkomster och även påverkas av sysselsättningsläget. Intäkterna från dagvårdsavgifter täcker till 14,2 % de totala utgifterna för dagvård (undantaget stöd för hemvård och privat vård av barn samt kommunalt tillägg till privat stöd för vård av barn). Kostnaderna har förverkligats till 97,7 %. Inbesparingen utgör 399 000. Största delen av inbesparingen utgörs av personalkostnader, som har förverkligats till 97,2 %. Inbesparingen av personalkostnaderna utgör 326 000 och beror till stor del på en sparsam användning av vikarier. 75

Svenskspråkig grundläggande utbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Undervisningschef Maj-Len Engelholm Sammandrag VERKSAMHET Den grundläggande utbildningen i Raseborg är en tvåspråkig organisation som i sin verksamhet främjar ett livslångt lärande. Målet är att ge goda allmänbildande grundläggande kunskaper och färdigheter samt att fostra till sund självkänsla och medmänsklighet. Den grundläggande utbildningen ska ge kompetenser för vidare studier, arbetsliv samt för ett aktivt medborgarskap i en ständigt föränderlig värld. I verksamheten betonas jämlikhet, tolerans, samverkan, tvåspråkighet och samarbete. Strävan är att ordna utbildning och fostran jämlikt mellan de olika stadsdelarna och språkgrupperna. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Skapa en modern och relevant undervisningsmiljö 2. Främja säkerheten och tryggheten i skolsamfunden 3. Utveckla elevdelaktighet och elevdemokrati 4. Befästa förfaringssätt i enlighet med ändringar och kompletteringar i läroplanen 2011 i anslutning till stöd för studier och elevvård 5. Utveckla samarbetet mellan förskolor och skolor samt övergången mellan årskurserna 6 och 7 i anslutning till stöd för studier och elevvård 6. Utveckla undervisningen för elever med främmande kulturell bakgrund 7. Stärka Raseborgsandan genom att öka växelverkan mellan skolorna. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Anskaffande av IKT-utrustning i enlighet med en plan för utvecklandet av en modern undervisningsmiljö, samt ordna fortbildning för den pedagogiska personalen i att utnyttja virtuella undervisningsredskap. (IKTarbetsgrupp, undervisningschefen) 2. Definiera en plan för att utveckla och höja säkerheten i grundskolorna utgående från en kartläggning (intern service, undervisningschefen). 3. Granska elevdelaktigheten i grundskolorna och skapa gemensamma förfaringssätt i arbetet med elevråd och elevkårer. Främja samarbetet mellan grundskolornas elevkårer och stadens ungdomsparlament och ungdomsfullmäktige (rektorer, undervisningschefen). 4. Ordna regelbunden fortbildning i anslutning till stöd för elevernas studier för grundskolornas personal. Genom fortbildning befästa nyttjandet av de elektroniska programmen Primus, Wilma och Pedanet i grundskolorna (rektorer, undervisningschef). Etablera förfaringssätt inom det yrkesövergripande samarbetet med att ordna tillfällen för gemensamma diskussioner mellan personal inom olika professioner. 5. Ordna gemensamma ledarseminarier för daghemmens och förskolornas föreståndare och skolornas rektorer (dagvårdschef, undervisningscheferna). 6. Definiera innehåll i läroplanen för undervisning i svenska som andra språk (undervisningschef). 76

Svenskspråkig grundläggande utbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Undervisningschef Maj-Len Engelholm Sammandrag BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Elever totalt 1 853 1 835 1 823 Specialundervisning a) enligt verksamhetsområde 17 17 18 b) individualiserad specialklass 32 32 10 c) integrerad i allmänundervisningen 119 119 103 Avgångsbetyg från grundskolan 248 230 232 Mätare Nettokostnad/elev (inkl. skjutskostnad) 8 251 8 713 8 596 varav för undervisning 5 835 5 755 6 003 Timresurs/elev 2,05 2,06 2,06 SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 50 0 1 059 1 059 0,0% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag 98 308 31 000 92 469 61 469 298,3% Övriga intäkter 136 907 176 230 151 476-24 754 86,0% Intäkter totalt 235 265 207 230 0 245 004 37 774 118,2% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 4,1 % Kostnader Personalkostnader -9 811 917-10 168 530-9 946 940 221 590 97,8% Köp av tjänster -2 654 787-2 716 100-2 629 190 86 910 96,8% Material och varor -540 902-470 090-480 855-10 765 102,3% Understöd Övriga kostnader -1 474 484-1 691 680-1 681 993 9 687 99,4% Kostnader totalt -14 482 090-15 046 400 0-14 738 978 307 422 98,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 1,8 % Verksamhetsbidrag -14 246 825-14 839 170 0-14 493 974 345 196 97,7% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 1,7 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Året har präglats av arbetet med att utveckla former av stöd för elevernas lärande i enlighet med den reviderade läroplanen 2011, med att utveckla av en modern undervisningsmiljö med hjälp av IK-teknik, samt av insatser för att säkra tryggheten och säkerheten i grundskolorna. En kartläggning av grundskolornas IKT-utrustning slutfördes under vårterminen 2012. I anslutning till kartläggningen definierade grundskolorna en plan med vision och mål för skolans utveckling av undervisning med hjälp av IK-teknik samt en långtidsplan för nödvändiga anskaffningar för att uppnå målen. Lärarnas behov av fortbildning har kartlagts och flera tillfällen fortbildning ordnats, både inom ramen för obligatorisk fortbildning, allmän fortbildning samt skolvis fortbildning. 77

Svenskspråkig grundläggande utbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Undervisningschef Maj-Len Engelholm Sammandrag Under året ordnades både gemensam och skolvis fortbildning i syfte att befästa användningen av de elektroniska programmen Primus och Wilma. En anvisning med vilka uppgifter rektorer och lärare ska föra in i Wilma definierades inför höstterminen 2012 att gälla i stadens alla grundskolor. Den för lärare obligatoriska fortbildningsdagen 27.10.2012 erbjöd fortbildning i IKT-teknik samt differentiering i olika former till stöd för elever i lärande och skolgång. Utöver detta har fortbildningstillfällen ordnats med fokus på olika former av stöd för elever i skolgången. En arbetsgrupp definierade en plan för säkerhet och trygghet i skolan. Planen fastställdes i bildningsnämnden i juni 2012 och planen gäller som direktiv i alla skolor från och med 1.8.2012. I planen definieras begreppet säkerhet som människors funktionsförmåga när tryggheten är hotad samt teknisk utrustning som främjar tryggheten. Planen innehåller beskrivningar för åtgärder och planer som främjar säkerhet och trygghet samt säkerhetsfrämjande tekniska lösningar. Elevdelaktigheten i grundskolorna har behandlats utgående från skolornas verksamhet med elevråd. Från och med höstterminen 2012 finns elevråd i alla stadens svenska grundskolor. Uppgiftsbeskrivningen för elevrådens verksamhet kartlades, men en gemensam uppgiftsbeskrivning att gälla för alla skolors elevråd bedömdes inte vara ändamålsenlig. Ungdomsparlamentet genomfördes 26.9.2012 och hade representation från alla de svenska grundskolorna. I januari ordnades ett strategiseminarium gemensamt för rektorerna i de svenska grundskolorna. Ett seminarium gemensamt för stadens daghemsföreståndare och rektorer i både de svenska och de finska grundskolorna, om samarbete mellan olika nivåer i utbildningen för kontinuitet i barnens och elevernas lärande, ordnades i januari och följdes upp på ett seminarium i oktober. Inom ramen för programmet Kunnig ordnades två tillfällen med fortbildning i yrkesrollen för ledare inom dagvård, förskoleundervisning och övrig grundläggande utbildning samt gymnasieutbildning. Arbetet med att definiera en läroplan för undervisning i svenska som andra språk inleddes men är inte slutfört. Slutförandet sker i samband med den aktuella läroplansreformen. Ekonomi: Personalkostnaderna har förverkligats till 97,7 %, vilket dels beror på att resurserna anpassats till minskat elevunderlag och dels på att man iakttagit särskild sparsamhet. De egentliga lönerna utan personalbikostnader har underskridits med 127 000. På personalbikostnaderna är det procentuellt sett en större inbesparing beroende på att främst pensionsavgifterna varit något lägre än budgeterat. Tjänsterna har förverkligats till 96,8 %. Inbesparingen beror på effektivering av städtjänsterna. De övriga utgiftsslagen håller sig i stort sett till de budgeterade. Inkomsterna överskrids med 16,8 % eller 34 774. Detta beror på diverse projektbidrag. 78

Finskspråkig grundläggande utbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämndens finskspråkiga sektion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Undervisningschef Jukka Hautaviita Sammandrag VERKSAMHET Den grundläggande utbildningen i Raseborg är en tvåspråkig organisation som strävar till att främja ökad tillväxt i mänsklighet samt till ett livslångt lärande. Målet är att utveckla sådana färdigheter som ställs av studerandet, arbetslivet och den snabbt föränderliga världen. I verksamheten betonas tvåspråkighet, samverkan, jämlikhet och tolerans. Verksamheten är uppdelad på två avdelningar enligt språk. Strävan är att ordna utbildning och fostran jämlikt mellan de olika språkgrupperna och kommundelarna. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. anpassa undervisningsmetoder och redskap till tidsenlig nivå 2. effektivera S2-undervisningen 3. etablera förfaringssätt enligt den lokala läroplansuppdateringen till en smidig del av skolornas verksamhet 4. uppdatera undervisningspersonalens fortbildningsplan 5. förbättra säkerheten i undervisningsmiljön 6. klarlägga arbetsfördelningen mellan administrationen och den pedagogiska verksamheten 7. Stärka Raseborgsandan genom att öka växelverkan mellan skolorna. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner/-organ 1. ordna lokala och regionala utbildningstillfällen för skolornas personal (undervisningschefen, rektorerna) 2. satsa på mångsidig användning av virtuella verktyg (IT-avdelningen rektorer, lärare) 3. uppgöra en systematisk kartläggning av situationen över elever med främmande språk i stadens grundläggande utbildning och framlägga alternativ för effektivering av stöd riktat till dessa elever (undervisningschefer, rektorer) 4. effektivera användningen av nätverktyg (Pedanet, Primus, Wilma) genom att satsa på fortbildning (rektorer, undervisningschefen, it-stödpersonen) 5. fortsätta planeringen av projektet med en gemensam rektor så att det nya systemet är i bruk fr.o.m. 1.8.2012 (undervisningschefen, skolor) 6. skolornas säkerhetssituation kartläggs och en plan uppgörs för att höja säkerhetsnivån (undervisningschefen, intern service) BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Elever totalt 961 953 949 av vilka elever i påbyggnadsundervisning 6 0 5 Specialundervisning a) enligt verksamhetsområde 3 3 0 b) individualiserad specialklass 2 2 2 c) integrerad i allmänundervisningen 93 93 83 Avgångsbetyg från grundskolan 114 108 106 Mätare Nettokostnad/elev (inkl. skjutskostnad) 8 398* 8 851* 8 754* varav för undervisning 5 955* 5 947* 6 167* Timresurs/elev 2,26 2,25 2,25 (* exklusive Ekparkens sjukhusskola ) 79

Finskspråkig grundläggande utbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämndens finskspråkiga sektion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Undervisningschef Jukka Hautaviita Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 155 796 150 000 206 542 56 542 137,7% Avgiftsintäkter -179 0 0 0 0,0% Understöd och bidrag 83 743 26 000 58 548 32 548 225,2% Övriga intäkter 72 583 86 120 100 767 14 647 117,0% Intäkter totalt 311 943 262 120 0 365 857 103 737 139,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 17,3 % Kostnader Personalkostnader -5 529 037-5 781 950-5 754 541 27 409 99,5% Köp av tjänster -1 431 451-1 441 770-1 475 013-33 243 102,3% Material och varor -246 695-214 280-213 757 523 99,8% Understöd Övriga kostnader -718 607-797 350-791 687 5 663 99,3% Kostnader totalt -7 925 790-8 235 350 0-8 234 998 352 100,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 3,9 % Verksamhetsbidrag -7 613 847-7 973 230 0-7 869 141 104 089 98,7% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 3,4 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Inom skolornas verksamhet har tyngdpunkten varit att etablera förfaringssätt för allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. I anslutning till detta har uppgifterna som förs in i nätverktyget Wilma förenhetligats. I början av året ordnades skolning i detta ämne för alla lärare. För att utjämna övergången mellan förskola och grundskola har samarbetet intensifierats. Det har ordnats elva stycken lokala och regionala skolningstillfällen för skolans personal under läsåret. Huvudpunkten har varit att utveckla yrkesrollen inom ledarskapet, säkerhet, IKT-färdigheter och kommunikation. Fortbildningskalendern har publicerats på Pedanet-plattformen. De finskspråkiga skolorna har under läsåret 2012-2013 använt den elektroniska lärplattformen Opinaika. Skolornas säkerhetsdirektiv godkändes i bildningsnämnden i juni 2012. Samarbetet med att främja skolornas tvåspråkighet har inletts i två skolor. Kirkonkylän koulu har klubbverksamhet tillsammans med Pojo kyrkoby skola och i Klinkbackan koulu fungerar en svensk klubb. Kunskapsmål och utrustning i IKT-strategin för den grundläggande utbildningen godkändes i bildningsnämnden på hösten. I slutet av året fortsatte arbetet mot en mera helhetsmässig form inom IT. Utveckling av undervisningen för elever med främmande modersmål samt för elever som är i behov av särskilt stöd har diskuterats i olika arbetsgrupper och arbetet fortsätter 2013. Projektet med en gemensam rektor för småskolorna slopades på grund av ekonomiska och funktionella orsaker. Grundrenoveringen och tillbyggnaden av Kiilan koulu har framskridit enligt tidtabellen. Under årets lopp har det hållits åtta planeringsmöten och vid alla tillfällen har grundskolans representanter närvarit. Ekonomi: De budgeterade intäkterna har överskridits med 103 737. Hemkommunersättningarna var högre än budgeterat. Erhållna understöd har också bidragit till detta. Allt som allt visar budgeten på ett överskott på drygt 104 000, vilket är en förbättring jämfört med i fjol. Utgifterna har som helhet hållits inom budgetramen. Av de budgeterade personalkostnaderna har 99,5 % förverkligats. De budgeterade köptjänsterna har överskridits med 2,3 %, så ekonomin inom skolorna bör ännu vara under uppsikt. Inom övriga kostnader och materialanslag har det skett en marginell inbesparing. 80

Gymnasieutbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden samt respektive sektion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag VERKSAMHET I staden finns tre gymnasier vilka ger högskoleförberedande utbildning: Ekenäs gymnasium, Karis-Billnäs gymnasium och Karjaan lukio. Gymnasierna samarbetar med yrkeshögskolan samt övriga läroinrättningar på andra stadiet. Gemensamma kurser ordnas också med den fria bildningen. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Anskaffa ändamålsenlig utrustning och utveckla undervisningsmetoder inom IT-projektet Digitalisering av undervisningen. Uppgöra en enhetlig elevvårdsplan för gymnasierna. Uppgöra gemensamma principer för erkännande av kunnande. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Genomföra pilotkurser med nätundervisning i realtid i Ekenäs gymnasium och Karis-Billnäs gymnasium / vårterminen 2012, rektorerna. 2. Ta i bruk trådlösa nätverk tillgängliga för de studerande i alla tre gymnasier / vårterminen 2012, bildningsdirektören i samarbete med IT-chefen. 3. Inom projektet anskaffa bärbara datorer/läsplattor för lärare och studerande / augusti 2012, bildningsdirektören i samarbete med IT-chefen. 4. Godkänna en elevvårdsplan för gymnasierna / höstterminen 2012, bildningsnämnden. 5. Godkänna principer för erkännande av kunnande / juni 2012, bildningsnämnden. BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Antal studerande 496 484 478 Antal kombistuderande 10 10 11 Studentexamen 157 155 133 Studerande som avbrutit/bytt skola 14 7 14 Mätare Timresurs/studerande Nettoutgifter/studerande 6 993 7 428 7 582 Andel av åk 9 som valt gymnasiet 37 % 50 % 45 % 81

Gymnasieutbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden samt respektive sektion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter 10 111 10 500 8 422-2 078 80,2% Understöd och bidrag 4 223 0 11 120 11 120 0,0% Övriga intäkter 10 635 0 17 562 17 562 0,0% Intäkter totalt 24 969 10 500 0 37 104 26 604 353,4% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 48,6 % Kostnader Personalkostnader -2 531 359-2 634 380-2 650 038-15 658 100,6% Köp av tjänster -607 953-637 100-610 365 26 735 95,8% Material och varor -65 398-45 880-69 433-23 553 151,3% Understöd -6 0-140 -140 0,0% Övriga kostnader -288 547-328 180-331 112-2 932 100,9% Kostnader totalt -3 493 263-3 645 540 0-3 661 088-15 548 100,4% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 4,8 % Verksamhetsbidrag -3 468 294-3 635 040 0-3 623 983 11 056 99,7% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 4,5 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Gymnasiernas IT-projektet genomfördes planenligt. Samtliga tre gymnasier blev utrustade med trådlösa nätverk. Ordinarie lärare samt alla nya studerande fick en personlig tablettdator. Lärarna kunde ta del av flera fortbildningstillfällen och dessutom erbjöds kontinuerlig handledning inom området. De första nätbaserade kurserna i realtid är genomförda. Bildningskansliet uppgjorde i samarbete med rektorerna principer för erkännande av kunnande och dessa fastställdes av bildningsnämnden i december 2012. En plan för den sk. elev- eller studerandevården skulle enligt ekonomiplanen göras under 2012. Detta har inte gjorts och arbetet har skjutits upp, p.g.a. att en ny studerandevårdslag bereds och torde träda ikraft redan fr.o.m. 2014. Detta kommer att medföra nya direktiv om vad som skall ordnas/planeras, dimensionering mm. Uppgörandet av nämnda plan borde vänta tills den nya lagen innehåll och upplägg är klart. Ekonomi: Verksamhetsbidraget har underskridits med 0,3 % eller 11 056, vilket betyder att några avvikelser inte uppstod. Intäkterna var 26 604 högre än budgeterat, vilket berodde på diverse bidrag samt på uthyrning av utrymmen. Materialanslagen överskreds med 51,3 %, vilket föranleddes av att tablettdatorer inköptes till studerandena i åk 1, som delfinansiering av gymnasiernas IT-projekt. Antalet nya studerande var lägre än budgeterat, varför nettoutgiften/studerande steg. 82

DRIFTSHUSHÅLLNING Medborgarinstitutet Sammandrag Förtroendeorgan: Bildningsnämnden/Direktionen för Medborgarinstitutet Raseborg Ansvarsperson: Rektor Maarit Hujanen VERKSAMHET Medborgarinstitutet Raseborg Raaseporin kansalaisopisto är en tvåspråkig inom den fria bildningen verkande läroanstalt. Medborgarinstitutets uppgift är att utgående från principen om livslångt lärande stöda en mångsidig utveckling av individers personlighet och förmåga att fungera i samfund samt främja demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländska samhället. Medborgarinstitutet strävar till att erbjuda kvalitativ, förmånlig allmänbildande undervisning utgående från invånarnas behov. Institutet är i första hand en läroinrättning för vuxenutbildning men erbjuder också mångsidiga verksamhetsmöjligheter för barn och ungdomar under 16 år. Medborgarinstitutet strävar till samarbete med övriga aktörer inom bildning och kultur. Medborgarinstitutet kan skräddarsy utbildning riktad till stadens anställda, företag och andra organisationer. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Medborgarinstitutet strävar till att utarbeta en läroplan (Allmän lärokurs) för den grundläggande musikundervisningen, vilket kompletterar musikinstitutets utbud. Rekrytering av en språklärare och återanställning av en kanslist. Förbättra kvaliteten av undervisningen genom utbildning av timlärare och utvärdering av kurserna. Skapa skräddarsydda kurser för vissa invånargrupper; utvecklingsstörda, seniorer och invandrare. Utöka den av seniorer efterfrågade verksamheten dagtid. Våra egna lokaliteter ger stora möjligheter till detta. Effektivera kansliarbete genom planering och genomgång av arbetsbeskrivningar. Samarbete med Västra Nylands Folkhögskola inleds. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Läroplanen för den allmänna lärokursen i musik utarbetas / bitr. rektor. Kanslisttjänsten sköts till den 29.4.2012 av en kanslist som får sysselsättningsstöd. Då tiden löpt ut anställs en kanslist / rektor. Medborgarinstitutets lärare görs uppmärksamma på de gratiskurser som ordnas av FAMI (Förbundet för arbetar- och medborgarinstitut i Finland rf.) och KOL (Kansalaisopistojen liitto). Lärare kan också hos direktionen ansöka stipendier för att utbilda sig. Kurserna utvärderas genom enkäter /rektor/ bitr.rektor. Kurser för utvecklingsstörda, seniorer och invandrare har redan tidigare ingått i Medborgarinstitutets program. Verksamheten utvecklas kontinuerligt i samarbete med utvalda nyckelpersoner /rektor/kurssekreterare. Medborgarinstitutet har nu en egen datasal Karis. Detta möjliggör kurser för seniorer på dagtid. Också de övriga utrymmena, speciellt i Karis och Pojo utnyttjas av seniorer under dagtid /rektor /bitr.rektor /kurssekreterare Uppdaterade arbetsbeskrivningar för kurssekreterare och kanslist tas i bruk. Ett kansliteam samt en årsklocka för kanslirutiner skapas / kurssekreterare / kanslist. BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Antal kurser 749 850 714 Antal föreläsningar 6 20 10 Antal undervisningstimmar 20 673 20 000 19 099 Antal deltagare 8 888 9 000 8 374 Mätare Nettoutgift/timme 48 54 49 Nettoutgift/deltagare 112 121 112 83

DRIFTSHUSHÅLLNING Medborgarinstitutet Sammandrag Förtroendeorgan: Bildningsnämnden/Direktionen för Medborgarinstitutet Raseborg Ansvarsperson: Rektor Maarit Hujanen SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 5 639 0 1 840 1 840 0,0% Avgiftsintäkter 284 317 325 000 349 458 24 458 107,5% Understöd och bidrag 19 163 22 000 30 270 8 270 137,6% Övriga intäkter 9 238 6 300 3 588-2 712 57,0% Intäkter totalt 318 357 353 300 0 385 156 31 857 109,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 21,0 % Kostnader Personalkostnader -976 531-968 670-944 144 24 526 97,5% Köp av tjänster -193 676-207 200-187 368 19 832 90,4% Material och varor -24 472-18 550-12 526 6 024 67,5% Understöd -1 000-2 000-500 1 500 25,0% Övriga kostnader -120 914-176 770-181 530-4 760 102,7% Kostnader totalt -1 316 593-1 373 190 0-1 326 068 47 122 96,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 0,7 % Verksamhetsbidrag -998 236-1 019 890 0-940 912 78 979 92,3% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -5,7 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Arbetet med att utarbeta en läroplan (Allmän lärokurs) för den grundläggande musikundervisningen fortsätter. Under hösten anställdes en planeringsansvarig språklärare som vikarie för alterneringsledighet. Kanslisttjänsten byttes till en kurssekreterartjänst. Tjänsten tillträddes den 1.10.2012. Timlärarna har informerats om de möjligheter till vidareutbildning som kommit till institutets kännedom. Utvärdering av kurserna har skett med hjälp av Webropol både vår och höst. Kurser för invandrare har ordnats ca 440 timmar, för utvecklingsstörda ca 160 timmar och lektioner för seniorer ca 1800 timmar. Kurser för seniorer dagtid arrangerades i Medborgarinstitutets egna utrymmen i ämnena data, dans, motion, konst, hantverk, språk och musik. Kanslifunktionen förbättrades genom nya arbetsbeskrivningar. Samarbete med Västra Nylands Folkhögskola har skett inom undervisningen för invandrare. Ekonomi: Den ekonomiska recessionen har haft som effekt att antalet kursdeltagare minskat litet liksom också antalet hållna lektioner. Därmed har också personalkostnaderna minskat. De höjda kursprisen har gjort att inkomsterna trots det ökat. Timlärarnas möjligheter att ansöka om ekonomiskt understöd har på grund av stadens ekonomiska läge slopats. Fyra kurser i träslöjd, sammanlagt ca 290 timmar kunde inte hållas på grund av brister i skolornas slöjdsalar vad gäller utrustning och säkerhet. 84

Musikinstitutet Raseborg Förtroendeorgan: Bildningsnämnden/Direktionen för Musikinstitutet Raseborg DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Rektor Harry Fagerlund Sammandrag VERKSAMHET Musikinstitutet Raseborg Raaseporin Musiikkiopisto är en konstinstitution vars uppgift är att meddela barn och ungdomar en god grundutbildning i musik. Musikutbildningen är målinriktad enligt lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998). Undervisningen ordnas i enlighet med av Utbildningsstyrelsen år 2002 utfärdade grunder för läroplanen för fördjupad lärokurs. Musikinstitutet betjänar både den svensk- och finskspråkiga befolkningen och utvecklar undervisningen i stadsdelarna Ekenäs och Karis. Dessutom ordnar musikinstitutet enligt avtal undervisning i grannkommunerna Hangö och Ingå. Eleverna får en god grund att bygga vidare på inom olika musikstilar: klassisk musik, folkmusik och popmusik. Musikinstitutet ordnar årligen inträdesprov. På basen av dem tas in nya elever från olika kommuner inom den timkvot som varje kommun har fastställt. På alla orter verkar dessutom musiklekskolegrupper för 3-6 åringar dit barn tas i anmälningsordning. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Musikinstitutet undervisning producerar kvalitativa resultat, vilket konstateras genom riksomfattande nivåprov och avgångsbetyg som årligen utdelas. Elevernas musikaliska färdigheter framgår på offentliga uppträdanden som musikinstitutet ordnar samt på evenemang som ordnas av andra aktörer där musikinstitutets elever uppträder. Orkestersamarbetet med granninstituten i Lojo och Kyrkslätt utvecklas. För år 2013 planeras ett samarbete med Konstskolan och Hurjapiruetti. Åtgärdsprogrammet förutsätter att möjligheter undersöks för att minska på kommunens betalningsandel. För budgeten 2011 minskades kommunernas betalningsandelar med 16 %. Fortsatta nedskärningar är inte möjliga utan att skära ner på volymen av undervisning. Terminsavgifterna kommer dock att höjas även år 2012. Musikinstitutet producerar undervisning i kommunerna i den omfattning som kommunerna beställer. Efterfrågan på musikundervisning är konstant i synnerhet i Raseborg och Ingå. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Musikinstitutet ordnar offentliga elevuppträdanden på alla verksamhetsorter under terminerna (enhetsföreståndare och lärare) 2. Musikinstitutet bidrar i mån av resurserna till program vid evenemang som ordnas av kommunala eller privata aktörer under året (enhetsföreståndare och lärare) 3. Gemensamma orkesterprojekt ordnas med granninstituten under året (rektor och de berörda lärarna) BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer totala antalet veckotimmar 518 524 522 - antalet veckotimmar i Raseborg 320 323 323 - antalet veckotimmar i Hangö 137 138 136 - antalet veckotimmar i Ingå 61 63 63 antalet elever som studerar enligt fördjupad lärokurs 399 370 402 antalet elever i enbart gruppundervisning 261 270 287 Mätare / veckotimme (exkl. hyror) 2 185 2 299 2 269 Raseborgs andel av veckotimmar 61 % 62 % 62 % % av invånare i Raseborg med fördjupad lärokurs 0,8 % 0,8 % 0,8 % 85

Musikinstitutet Raseborg Förtroendeorgan: Bildningsnämnden/Direktionen för Musikinstitutet Raseborg DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Rektor Harry Fagerlund Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 356 253 415 220 354 520-60 700 85,4% Avgiftsintäkter 161 840 156 700 174 250 17 550 111,2% Understöd och bidrag Övriga intäkter 1 170 0 3 030 3 030 0,0% Intäkter totalt 519 263 571 920 0 531 800-40 120 93,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 2,4 % Kostnader Personalkostnader -1 024 903-1 082 870-1 085 138-2 268 100,2% Köp av tjänster -79 505-85 050-78 666 6 384 92,5% Material och varor -22 654-28 970-14 868 14 102 51,3% Understöd Övriga kostnader -63 719-74 760-68 327 6 433 91,4% Kostnader totalt -1 190 781-1 271 650 0-1 246 999 24 651 98,1% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 4,7 % Verksamhetsbidrag -671 519-699 730 0-715 199-15 469 102,2% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 6,5 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Musikinstitutet har gett barn och ungdomar kvalitativ grundutbildning i musik i Ekenäs, Karis, Hangö och Ingå. Under året erhöll 22 elever betyg över avlagd grundnivå och 3 elever över avlagd institutnivå. 1) Musikinstitutet har ordnat 87 offentliga elevuppträdanden på de olika verksamhetsorterna under året. Däri ingår bl.a. Sigurd Snåretävlingen i mars och kammarmusikveckans maratonkonserter i november. I april ordnades dessutom skolkonserter i Hangö och Karis. 2) Musikinstitutet har bidragit med program till ett tjugotal evenemang ordnade av kommunala, kyrkliga och privata aktörer på olika verksamhetsorter samt gjort besök på ålderdomshem. Föreställningen "Cirkuskonsert" framfördes i mars på Barnmusikfestivalen i Åbo som samarbetsprojekt mellan musikinstitutets blåsorkester och Teaterskolan Raseborg. 3) Musikinstitutets blåsorkester genomförde samarbetsprojektet WestWind med Länsi-Uudenmaan musiikkiopisto (Lojo) och Kyrkslätts musikinstitut. Där ingick gemensamma instrumentvisa workshopar på de olika orterna i januari. I februari hölls ett gemensamt blåsorkesterläger på Raseborgsinstitutet i Karis. Lägrets avslutningskonsert hölls i Seminarieskolans aula i Ekenäs 5.2. I november gjordes en orkesterresa till Kuopio, där musikinstitutets elever uppträdde tillsammans med Länsi-Uudenmaan musiikkiopistos symfoniorkester på Riksträffen för orkester- och kammarmusik. Ekonomi: Musikinstitutets statsandel för de tre samarbetskommunernas del betalas åt värdkommunen Raseborg. Statsandelen 2012 steg till 715 199 och är lika med verksamhetsbidraget i bokslutet. Den höjda statsandelen har gett kommunerna inbesparingar, vilket i sin tur syns som lägre försäljningsintäkter i musikinstitutets bokslut. Antalet förverkligade undervisningstimmar i Hangö har varit 2 vh lägre än planerat. Betydande inbesparingar gjordes på höstterminen till följd av att musikinstitutets utrymmen i Karis minskade från 450 m 2 till 281 m 2 med bibehållen verksamhet. Första årets elever har i huvudsak placerats inledningsvis på 30 min. solistisk undervisning per vecka i stället för normen 45 min. och på detta sätt har flera nybörjare kunnat tas in. Det totala elevantalet är således större än planerat. Antalet barn i förberedande gruppundervisning hösten 2012 var 28 och musiklekskolan hade över 200 barn. Musikinstitutets körer har ett betydande antal utomstående sångare, varför antalet elever som enbart deltar i gruppundervisning är högre än planerat. 86

Museiverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för kultur och museer DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Museichef Dan Lindholm Sammandrag VERKSAMHET Västra Nylands landskapsmuseum är en sakkunnigorganisation vars vision är att utgöra en kunskapsbank och ett kulturhistoriskt kunskapscentrum för västra Nyland i Raseborgs stad. Museet vill utgående från sina samlingar och sin verksamhet öka förståelsen och kunskapen om stadens och regionens historia och sålunda bidra till utvecklingen av samhället. Museet verkar som kunskapsförmedlare av det historiska kulturarvet sådant som det utformas i föremål, fotografier, arkivalier och muntlig tradition. Målsättningarna uppnås genom en aktiv forsknings-, utställnings-, publikations-, informations- och undervisningsverksamhet. Museet utgör Raseborg stads museum samt landskapsmuseum för västra Nyland. Museet är enligt avtal med Museiverket den myndighet som tar ställning till frågor som berör kulturmiljön i västra Nyland. Denna verksamhet omfattar dels sakkunniguppgifter i anslutning till stadsplanering och markanvändning samt inspektioner, rådplägningar, skrivande av myndighetsutlåtanden samt rådgivande instans i fråga om sanering och reparation av kulturhistoriskt värdefulla byggnader dels koordinera museiverksamheten i regionen samt ge råd i museifrågor till lokalmuseer. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Permanent Helene Schjerfbeck -utställning öppnas våren 2012 i samband med HS -150 - årsjubileum. För att kunna förverkliga utställningen behövs till vaktpersonal samt medel för att täcka försäkrings och transportkostnader. Sommarutställningen Syskonsjälar med konstverk av Schjerfbecks konstnärsväninnor stöder den permanenta utställningen. I samband med utställningen ordnas dramatiserade guidningar och övrig verksamhet som stöder utställningen. 2. Utvecklandet av den museipedagogiska verksamheten och invigning av Blombergs till ett "barnens museum" där historien blir levande genom tidsresor fortsätter. I framtiden borde en museilektor/pedagog anställas för att planera och ansvara för verksamheten. 3. Tilläggsutrymmen för förvaring av museiföremålen. Centrallagret i Tenala överfullt och museet har varit i skriande behov av tilläggsutrymmen redan i flera år. En regional lösning utreds som en eventuell lösning på lång sikt. 4. Digitaliseringen och uppredandet av Karis museisamlingar fortsätter. Mer ändamålsenliga lokaliteter för samlingarna eftersökes. Möjligheten att ordna museiverksamhet i Sällvik torp undersöks. 5. Forngården. Nytt tak på Repubackabodan och nytt golv till ena boden samt el i loftet. Loftet tas i bruk antingen för utställningar eller museipedagogisk verksamhet. Tidsresor och övrig museipedagogisk verksamhet planeras, bl.a. måttstigen. Marknadsföring och skyltningen till museet effektiveras. 6. Uppgörandet av ett kulturmiljöpolitiskt program för Västra Nyland påbörjas. Åtgärdsprogrammets förverkligande, konkret I det av fullmäktige godkända åtgärdsprogrammet för åren 2010 2020 beslutades undersöka möjligheterna att sänka museets andel av nettokostnaderna med 25 % under ekonomiplanperioden 2011-2013. Detta skulle innebära en nedskärning på 120 000 / år i museets budget (Åtgärd 15). I budgeten för år 2011 har en sänkning på 15 % (72 000 ) av stadens andel av museets nettoutgifter gjorts. Då ett beslut gjorts om att förverkliga den permanenta Helene Schjerfbeckutställningen så kan nettoutgifterna inte sänkas ytterligare, utan måste bevaras på samma nivå. De tilläggskostnader som utställningen medför täcks med medel från ökat besökarantal. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Permanent Helene Schjerfbeck utställning i EKTA,s bottenvåning öppnas månadsskiftet april-maj i samband med konstnärens 150-årsjubileum. 2. Utveckla Blombergs till lekstuga där historien blir levande för barnen genom tidsresor. En liten boda byggs invid Blombergs och området omgärdas av ett staket. Blombergs invigs med barnens fest i maj 2012. 3. Utreda möjligheten att erhålla tilläggslokaliteter i Valio i Tenala. 4. Uppordnandet samt digitaliseringen av Karis museisamlingar fortsätter 5. Målinriktad marknadsföring av Forngården. Samarbete med andra enheter inom bildningssektorn och lokala föreningar. 87

Museiverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för kultur och museer DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Museichef Dan Lindholm Sammandrag BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Utställningar - basutställning 5 5 6 - tillfälliga utställningar 6 5 6 - utställningsbesökare totalt 10 210 30 000 22 070 Utlåtanden 134 150 158 Mätare Nettokostnad/utställningsbesökare 15,31 6,14 11,43 Nettokostnad/utlåtande 94,38 86,66 82,63 SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 21 470 30 000 77 288 47 288 257,6% Avgiftsintäkter 7 322 75 000 50 266-24 734 67,0% Understöd och bidrag 183 865 0 43 155 43 155 0,0% Övriga intäkter 15 447 5 700 17 263 11 563 302,9% Intäkter totalt 228 104 110 700 0 187 973 77 272 169,8% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -17,6 % Kostnader Personalkostnader -586 832-526 630-586 148-59 518 111,3% Köp av tjänster -183 005-170 410-243 649-73 239 143,0% Material och varor -29 289-30 600-52 016-21 416 170,0% Understöd Övriga kostnader -117 790-130 710-136 606-5 896 104,5% Kostnader totalt -916 916-858 350 0-1 018 419-160 069 118,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 11,1 % Verksamhetsbidrag -688 812-747 650 0-830 447-82 797 111,1% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 20,6 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Museet ordnade sex tillfälliga utställningar under året vilket är en utställning mer än planerat. Förutom de tillfälliga utställningarna öppnades en ny permanent utställning "Helene Schjerfbecks liv och konst"i EKTA i anslutning till konstnärens 150-års jubileum. I samband med jubileet ordnades även sommarutställningen Helene Schjerfbecks syskonsjälar den 26.4 14.10.2012 i EKTA. Utställningarna fick mycket god respons och bland besökarna fanns bl.a. presidentparet Ahtisaari samt president Halonen. Höjdpunkten under jubileumsåret var firandet av konstnärens födelsedag den 10.7 då nästan 1200 besökare deltog. Övriga utställningar i EKTA var Juletid med Petter och Lotta - och grannarna och 100 år genom linsen som öppnades redan hösten 2011, varav den förra fortgick tom. 8.1.2012 och den senare till den 26.2.2012. Den 23 november öppnades utställningen "Jakt till nytta och nöje" om jaktens historia samt vid advent julutställningen "Hej tomtegubbar" i Borgargården. Förutom utställningarna i EKTA ordnades en utställning om ingenjören och fotografen K.E. Ståhlberg 150 år i Galleri Zebra i Karis den 2-25.2.2012 samt den 12.6 2.9.2012 utställningen Spunnet och vävt bruks textiler från förr i Forngårdens museum i Snappertuna. 88

Museiverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för kultur och museer DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Museichef Dan Lindholm Sammandrag Utställningarna hade sammanlagt 22 070 registrerade besökare vilket är en ökning på över 116 % jämfört med år 2011. Målsättningen på 30 000 uppnåddes däremot inte. Utställningarna i EKTA hade sammanlagt 21 009 registrerade besökare varav 19 462 besökte den permanenta Helene Schjerfbeck utställningen. Målsättningen att uppmärksamma Helene Schjerfbeck i Ekenäs och Raseborg har sålunda uppnåtts. Forngården hade 927 registrerade besökare och utställningen K.E. Ståhlberg 150 år i Galleri Zebra 134 besökare. Beslutet att ha EKTA stängt under tisdagar, under vilka tidigare det varit gratis inträde, kan i någon mån ha påverkat besökarantalet under november och december månad. Planeringen att utveckla Blombergs till ett "barnens museum" där historien blir levande för barn genom tidsresor har fortgått. Huset invigdes under Raseborgsdagen och barnen fick bl.a. kärna smör, baka småbröd i den nya vedspisen och såga ved. Under hösten fortsatte byggandet av den nya bodbyggnaden med tillhörande vedlider och ett nytt staket i samarbete med studeranden från Novia. Projektet skall enligt planerna avslutas våren 2013. Centrallagret i Tenala är fortsättningsvis överfullt och tilläggslokaliteter har inte varit möjligt att erhålla. En behovsutredning har gjorts under hösten för att utreda möjligheterna till ett regionalt föremålsarkiv. Utredningen blir klar vintern 2013. Arbetet med att reda upp Karis museisamlingar har fortsatt men samlingarna är fortsättningsvis i samma lokaliteter som tidigare. Möjligheten att ordna museiverksamhet i Sällvik torp diskuterades under museets planeringsdag. På Forngården drogs el till loftet och ett nytt golv byggdes i den ena boden. Boden användes under sommaren för utställningen Spunnet och vävt bruks textiler från förr samt för museipedagogisk verksamhet. Ett litet trädgårdsland anlades även på gårdsplanen. Taktegel till ett nytt tak skaffades men resurser att bygga taket på Repubackaboden fanns däremot inte. Antalet myndighetsutlåtanden som museet givit uppgår till 158, vilket är något över det förväntade antalet i budgeten (150). Härtill kommer flertalet ställningstaganden till bl.a. bygglov. Av kommunerna i Västra Nyland har de flesta berört objekt inom Raseborgs stad. Uppgörandet av ett kulturmiljöpolitiskt program för Västra Nyland påbörjades. Ekonomi: Museets nettokostnader totalt uppgår till 830 446 vilket är 82 797 eller 11 % över budgeten. Överskridningen beror på byggandet av den nya Helene Schjerfbeck-utställningen samt den nya och omfattande verksamhet den medfört. Det är dock till en stor del fråga om investeringskostnader i samband med byggandet av utställningen samt försäkrings- och transportkostnader. Byggandet förverkligades med museets normala driftbudget och budgeten kan sålunda konstateras ha varit orealistisk och i underkant. Museets intäkter uppgår till 187 972 vilket är 77 272 eller 69,8 % över det budgeterade. Av intäkterna har försäljningen vid cafét och museishopen varit utmärkt och uppgår till 77 288 vilket är över 47 288 över den budgeterade summan. Biljettintäkterna uppgår till 49 884 vilket är 25 000 under det budgeterade. Övriga intäkter härstammar från olika understöd och bidrag. 89

Biblioteksverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bibliotekschef Heidi Enberg Sammandrag VERKSAMHET Biblioteket ställer kunden i centrum och erbjuder service av god kvalitet. I ett gott serviceutbud ingår tillgängligheten till kvalitativ information och mångsidiga kulturupplevelser. En tillräckligt stor personalstyrka med tillräckligt hög kompetensnivå är en förutsättning för bra service. Biblioteket är närservice. De fasta enheterna kompletteras av bokbussen, som utöver betjänar privatpersoner, skolor och daghem i hela Raseborg. Bokbussen har allt högre utlåningssiffror, och bokbusservicen bör i fortsättningen tryggas genom tillräcklig personal. I en kommun med högkvalitativ biblioteksservice är bibliotekslokalerna i effektiv användning. Biblioteket bör vara lätt tillgängligt för olika användargrupper. Hemtrevliga och ändamålsenliga utrymmen lockar till längre vistelse och studier. Självbetjäningsautomater kompletterar den personliga servicen, och bibliotekspersonalen har tillgång till tidsenligt bibliotekssystem. Webbtjänster är en del av servicenätet, och fortsatt satsning på utvecklandet av webbservicen är av betydelse med tanke på kunderna. Biblioteket fungerar som en aktiv samarbetspartner vilket bidrar till att förbättra bibliotekstjänsterna. Samarbetet mellan Lukasbiblioteken (biblioteken i Hangö, Ingå och Sjundeå samt Raseborg med Novias och Axells integrerade biblioteksfunktioner) pågår bland annat genom gemensamma projekt. Raseborgs bibliotek samarbetar även med andra aktörer på ett lokalt plan. Bibliotekets samlingar rymmer vårt kulturella arv. Samlingarna bör vara omfattande, varierande och de bör ständigt uppdateras. Tryckta och digitala media ska finnas sida vid sida. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Bibliotekslokaler: Ekenäs bibliotek saneras år 2012 med statsbidrag. 2. Samarbete: biblioteket samarbetar med de övriga Lukas-biblioteken och med andra aktörer med bland annat projekt och evenemang som samarbetsformer. 3. Biblioteksservice: Biblioteket satsar på webbtjänster genom webblösning Arena. Bibliotekssystemet Aurora bidrar till ökad arbetseffektivitet hos bibliotekspersonalen. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Bibliotekslokaler: Ekenäs bibliotek saneras under år 2012, vilket, under en stor del av året inskränker på servicen och påverkar prestationer och kostnader. / Raseborgs interna service, bibliotekschef 2. Samarbete: gemensamma Lukas-projekt fortsätter under planeperioden. Biblioteket deltar även i arrangemang av evenemang såsom Bokkalaset / Bibliotekschef, ansvariga bibliotekarien i Pojo som är Lukas-gruppens ordförande. 3. Biblioteksservice: Webblösning Arena utformas för låntagare. Personalen jobbar med bibliotekssystemet Aurora. / Bibliotekschef, ansvariga bibliotekarier i Karis och Pojo, Lukas-huvudanvändaren, Raseborgs ITavdelning. 90

Biblioteksverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bibliotekschef Heidi Enberg Sammandrag BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Öppettimmar 9 132 8 600 8 816 Besök i bibliotekslokaler och buss 253 341 210 000 225 331 Webbesök 79 718 60 000 96 055 Anskaffning av biblioteksmaterial 11 208 8 380 10 614 Lån totalt 323 338 270 000 311 138 Mätare Besök i bibliotekslokaler och buss / inv. 8,74 7,24 7,77 Lån / inv. 11,16 9,31 10,72 Totalutlåning / årsverken avlönade av biblioteket 15 302 12 273 15 842 Lönsamhet = (personalkostnader + 1,86 2,63 2,01 kostnader för medieanskaffning) / (Fysiska besök + lån) SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 6 916 7 680 6 794-886 88,5% Avgiftsintäkter 0 0,0% Understöd och bidrag 37 621 0 51 925 51 925 0,0% Övriga intäkter 21 307 22 770 24 592 1 822 108,0% Intäkter totalt 65 844 30 450 0 83 311 52 861 273,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 26,5 % Kostnader Personalkostnader -870 332-865 270-877 190-11 920 101,4% Köp av tjänster -219 728-218 200-210 650 7 550 96,5% Material och varor -226 846-221 870-222 717-847 100,4% Understöd Övriga kostnader -213 312-234 990-218 383 16 607 92,9% Kostnader totalt -1 530 218-1 540 330 0-1 528 940 11 390 99,3% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -0,1 % Verksamhetsbidrag -1 464 373-1 509 880 0-1 445 628 64 251 95,7% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -1,3 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Öppethållningen vid Ekenäs bibliotek minskade med 3 veckotimmar och vid Österby filialbibliotek med 7 veckotimmar från den 1.1.2012. Ekenäs bibliotek hade två veckor stängt under sommaren då verksamheten flyttade till andra utrymmen p.g.a. den förestående renoveringen. Verksamheten vid Österby filial upphörde fr.o.m. den 1.8.2012. Övriga enheter har oförändrad öppethållning. Bokbussens hållplatser ökade från 91 till 99. Den minskade öppethållningen vid Ekenäs bibliotek samt flytten till andra utrymmen återspeglar sig i lånesiffrorna. Ökning/minskning av lånen per verksamhetsställe: Biblioteksbussen + 18 %, Bromarv 0 %, Ekenäs -10,7 %, Karis 0 %, Pojo +0,5 %, Svartå + 28,2 %, Tenala + 3,4 %. 91

Biblioteksverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bibliotekschef Heidi Enberg Sammandrag Biblioteket har fortsatt utnyttja extern projektfinansiering både inom Raseborg och inom hela Lukassamarbetsområdet. Följande projekt, där den sammanlagda bidragsandelen var 32 500, avslutades 2012: - Lukas-systemutveckling - Kultur i Karis bibliotek - Boksampo - Ord i skolryggsäcken - Bokprat för 5-klassister - Kultur i biblioteket- Ekenäs, Karis - Mormor i biblioteket-ekenäs - Kultur i biblioteket i Svartå - Bokmässa i Göteborg - Bokryggspoesi Ytterligare 3 projekt fortsatte över årsskiftet. Programverksamheten för både barn och vuxna pågick under hela året. 4 690 personer deltog i 293 olika programpunkter, bl.a. sagostunder, författarbesök, finsk litteraturcirkel i Ekenäs, svensk litteraturcirkel i Karis och användarutbildningstillfällen. Biblioteken ordnade 19 egna utställningar under året. Personalstyrkan Personalen minskade med ca. ett årsverk då två biblioteksfunktionärer gick i ålderspension vid årsskiftet 2011-2012. Fastighetssanering Planeringen av Ekenäs biblioteks sanering fortsatte under året. Ekenäs bibliotek flyttade till tillfälliga utrymmen under sommaren inför den förestående renoveringen. Biblioteksservice Biblioteket tog i bruk det nya webbiblioteket Arena under våren. Webbesöken till hemsidan ökade med 20 % jämfört med föregående år. Biblioteksmaterial Bibliotekets nyanskaffning genom inköp eller donation under året var 9 556 antal böcker och 1 058 antal övrigt material. Ekonomi: Bibliotekets anslagsanvändning förverkligades till 99,3 %. Inkomster: 51 900 i statliga projektbidrag samt fondmedel ingår i bokslutet både på inkomst- och utgiftssidan. Personalkostnader: Överskridningen i personalkostnader beror på projektkostnader och täcks av projektbidrag på inkomstsidan. Köp av tjänster: Städningen blev billigare då Ekenäs bibliotek flyttade till mindre utrymmen och anslaget underskreds. Övriga verksamhetskostnader: Anslaget för intern hyra förverkligades till 91 % då Ekenäs biblioteks hyra sjönk vid flytten till mindre utrymmen. 92

Ungdomsverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Ungdomssekreterare Seppo Lintuluoto Sammandrag VERKSAMHET Ungdomsverksamheten producerar och utvecklar de kommunala ungdomstjänster såsom ungdomsgårdsverksamhet, läger, klubbar, kurser, resor etc. Målet är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess samt att främja aktiv medborgarskap och stärka deras sociala identitet Målsättningen är att ordna eftisplats för första och andraklassister samt barn med specialbehov som behöver eftisplats under eftermiddagar. Staden och dess samarbetspartner arrangerar morgon- och eftermiddagsverksamhet vid behov och i mån av möjlighet för elever i skolor i Raseborg endera i skolans utrymmen eller nära skolan. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Ungdomsfullmäktige och ungdomsparlamentet skall vara en nära samarbetspartner med ungdomsverksamheten - Ungdomsverksamheten fungerar i samverkan med socialväsendet, skolorna, ungdomsverkstäderna, övriga kommunala enheter samt föreningar och organisationer. - Utöver öppen och ledd verksamhet vid ungdomsgårdarna i Ekenäs och Karis erbjuds verksamhet i Pojo, Svartå och Tenala - Sommar- och lägerverksamhet ordnas i egen regi och i samarbete med övriga instanser - Morgon- och eftermiddagsverksamheten omfattning och verksamhet utreds Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ - Ungdomsfullmäktige och ungdomsparlamentet som hölls på hösten har fungerat enligt målsättningarna (ungdomsarbetarna) - Ett intensivare samarbete har uppnåtts med de övriga enheterna angående uppsökande ungdomsverksamhet (ungdomssekreteraren) - Verksamheten i ungdomsgårdarna/platserna pågått regelbundet (ungdomsarbetarna) - Sommar och lägerverksamheten ordnats enligt planerna (ungdomsarbetarna) - En verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten där omfattning och regi framkommer har uppgjorts (ungdomssekreteraren) Prestationer BS 2011 BU 2012 BS 2012 Öppen verksamhet, besökare/ öppenhållningsdag 200 200 200 Ledd verksamhet, antal tillställningar 70 70 70 Lägerverksamhet, lägerdygn 600 700 600 Barn i morgon- och eftermiddagsverksamhet 320 300 368 Mätare Nettokostnad/ungdoms (u.29) 61 61 56 Föreningsunderstöd/medlem 21 21 21 Bidrag till icke-kommunal eftermiddagsverksamhet 130 100 100 000 110 550 Nettokostnad/barn i m/eft.middagsv. 1 539 1 808 1 520 93

Ungdomsverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Ungdomssekreterare Seppo Lintuluoto Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter 76 198 103 500 112 585 9 085 108,8% Understöd och bidrag 0 0 200 200 0,0% Övriga intäkter 13 070 15 630 18 990 3 360 121,5% Intäkter totalt 89 268 119 130 0 131 775 12 645 110,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 47,6 % Kostnader Personalkostnader -615 000-729 360-728 436 924 99,9% Köp av tjänster -97 000-88 570-93 946-5 376 106,1% Material och varor -44 683-55 000-39 989 15 011 72,7% Understöd -170 540-135 000-150 550-15 550 111,5% Övriga kostnader -189 132-214 170-217 010-2 840 101,3% Kostnader totalt -1 116 355-1 222 100 0-1 229 931-7 831 100,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 10,2 % Verksamhetsbidrag -1 027 087-1 102 970 0-1 098 156 4 814 99,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 6,9 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Ungdomsverksamheten i Raseborg med dithörande morgon- och eftermiddagsverksamhet (ännu 2012) har förlöpt bra. Verksamhet har regelbundet kunnat erbjudas i Ekenäs, Karis, Pojo, Svartå och Tenala. Tre sommarläger arrangerades, flera klubbar, kurser, resor etc. har funnits på programmet. Ett ungdomsparlament ordnades och där valdes också ett nytt ungdomsfullmäktige. Morgon- och eftermiddagsverksamhet har erbjudits åt 368 elever, en kraftig ökning från tidigare. Sammanlagt finns det 15 eftisar. 10 kommunala och 5 privata. Ekonomi: Ungdomsverksamheten ekonomi har kunnat förverkligas i stort enligt planerna. Morgon-och eftermiddagsverksamheten ekonomi har en aning överskridits p.g.a. att en privat enhet slutade och kommunen fortsatte med verksamheten. Nettobudgeten hållits för att avgifterna inbringat mera än beräknat pga. mera barn i kommunal eftisvård. 94

Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för kultur och museer DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: t.f. kultursekreterare Jennika Friman Sammandrag VERKSAMHET Kulturverksamheten främjar, stöder, utvecklar och anordnar kulturella evenemang, erbjuder stadens invånare likvärdiga förutsättningar att ta emot kulturtjänster samt ger dem sålunda en mera omväxlande tillvaro och en mångsidigare fritid. Särskild uppmärksamhet fästs vid bildande kulturverksamhet med kvalitativt, dynamiskt och mångkulturellt innehåll. Kulturverksamheten tar i beaktande de båda språkgruppernas behov. Samtidigt är det viktigt att i ett tidigt skede tillgodose invandrarbefolkningens kulturella behov. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Kontakten mellan staden och aktörer inom kultursektorn utvecklas genom regelbundna möten och en årlig kulturkonferens. - Verksamhetsbidrag, hyresbidrag, projektbidrag och bidrag för grundundervisning i konst utdelas till kulturorganisationer. Självständigt fungerande kulturhus och organisationer understöds enligt årliga beslut. - Verksamhet för barn och unga utvecklas i samarbete med övriga enheter inom bildningssektorn. - Medborgarinstitutet fungerar som en samarbetspartner till kulturbyrån. - Ökat samarbete inom staden med bl.a. ungdomsbyrån. - Gästspel för åldringar, daghemsbarn och grundskoleelever samordnas via kulturbyrån. - Evenemangsbroschyren Events trycks i tre upplagor. - Samarbetet med Produforum och Luckan fortsätter. - Personalens kompetenshöjning prioriteras genom fortbildning. - Årliga storsatsningar så som exempelvis Ekenäs sommarkonserter ger synlighet åt Raseborgs stad nationellt och internationellt. - Utställningsverksamheten i bibliotekens utställningslokaler i Ekenäs och Karis koordineras av kulturbyrån. - Kulturbyrån upprätthåller ett konstregister över stadens konstverk. - Kulturbyrån utvecklar kultursamarbetet mellan Raseborg och Makana i Sydafrika. - Föreningsverksamhet som syftar till ett ökat utbyte med tidigare nordiska och estniska vänorter understöds. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner/-organ 1. En kulturkonferens arrangeras i början av år 2012. 2. Kultur- och museisektionen besluter om utdelningen av understöd i maj 2012. 3. Raseborg Events upplagor trycks och distribueras under januari månad, maj månad och september månad 2012. 4. Kulturbyrån ordnar gästspel för skolelever våren 2012. Gästspel till åldringshem ordnas under hela året. 5. Under året ordnar eller deltar kulturbyrån i arrangerandet av Runebergsdagens fest, Vinterspektakel, första maj konsert, Raseborgsdagen, Karisnatten, Ekenäs sommarkonserter, litteraturdagarna Bokkalaset, Svenska dagens fest, självständighetsdagens fest samt övriga projekt. BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Evenemang 30 30 32 Utställningar 32 25 31 Mätare Nettokostnad/invånare 16,60 15,63 15,47 95

Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för kultur och museer DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: t.f. kultursekreterare Jennika Friman Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 10 0 2 000 2 000 0,0% Avgiftsintäkter 0 2 200 0-2 200 0,0% Understöd och bidrag 2 239 0 2 038 2 038 0,0% Övriga intäkter 26 649 8 500 29 943 21 443 352,3% Intäkter totalt 28 898 10 700 0 33 981 23 281 317,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 17,6 % Kostnader Personalkostnader -184 474-181 760-182 341-581 100,3% Köp av tjänster -114 057-100 510-116 870-16 360 116,3% Material och varor -10 148-4 200-4 658-458 110,9% Understöd -128 600-103 000-93 791 9 209 91,1% Övriga kostnader -72 425-78 560-86 869-8 309 110,6% Kostnader totalt -509 704-468 030 0-484 530-16 500 103,5% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -4,9 % Verksamhetsbidrag -480 806-457 330 0-450 549 6 781 98,5% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -6,3 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Verksamheten har följt och uppfyllt målsättningar för 2012. Kontakten med aktörer inom kultursektorn har upprätthållits genom en kulturkonferens i januari, sju kulturkaffemöten samt att kulturbyråns personal deltagit i Produforums aktörsmöten. Kulturbyrån har fortsatt samarbeta med bland andra föreningar, ungdomsbyrån, biblioteken och museibyrån. Evenemangsbroschyren Events utkom tre gånger inom utsatt tid. Daghemmen fick ta del av Karibiska målningar och afrikanska rytmer med Barbro Fri och Obi Phrase. Högstadieeleverna fick ta del av Teater Taimines pjäs True Love Sucks som är tvåspråkig. De svenska gymnasieeleverna bjöds på Viirus uppsättning av August Strindbergs Ett drömspel medan de finska gymnasieeleverna bjöds på Teater Taimines Ondskan. Evenemang 2012 Kulturbyrån har under året ordnat sju kulturkaffeträffar i samarbete med föreningar. Året började men en kulturkonferens i Lärkkulla i januari. I februari ordnade vi Runebergsdagens fest i samarbete med Stämbackens garantiförening samt Vinterspektakel i samarbete med parkavdelningen och föreningar. Talangjakten Stjärnskottet, i samarbete med Västnyländska ungdomsringen och barnkonserten Dammtroll ordnades i mars. På 1 maj sjöng Manskören Raseborg in våren i Karis. Raseborgsdagen firades i maj i samarbete med stadens enheter och program ordnades i Fiskars, Karis och Ekenäs. I juli firades Helene Schjerfbecks 150: nde födelsedag med program i Skepparträdgården och EKTAs gård i samarbete med Ekenäs museicentrum EKTA och Helene Schjerfbecksällskapet. Senare i juli ordnades Barnens skattjakt i samarbete med Ekenäs naturum och Karisnatten i samarbete med Karis FBK samt föreningar. I augusti ordnades Ekenäs sommarkonserter för trettonde gången. Oktober började med Bokkalaset i Ekenäs som ordnades för tolfte gången i rad. Svenska dagen firades med en Mumin konsert i Karis som drog fullt hus. Året avslutades med Självständighetsdagens fest i Sigurd Snåre-salen och med " Christmas Jazz" konsert i samarbete med Ekenäs församling. Sigurd Snåresalen Sigurd Snåresalen har använts av Musikinstitutet Raseborg, stadens infotillställningar, Alfa-Omegas dramakurs, privata fester, körkonserter, barnkonsert samt Ekenäs konsertgarantiföreningens konserter, seminarier och övningar. Sigurd Snåresalen fungerade även som vallokal under presidentvalet och kommunalvalet. 96

Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för kultur och museer DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: t.f. kultursekreterare Jennika Friman Sammandrag Utställningar I utställningssalen i Ekenäs bibliotek ordnades nio utställningar förrän biblioteket stängdes för renovering. Galleri Fokus har under året haft 19 utställningar. Kulturbyrån ordnade även en utställning av de konstverk som köptes år 2011. Konstverken visades i Pojo bibliotek, Karis bibliotek och Ekenäs bibliotek. Ekonomi: Verksamhetsbidraget förverkligades till 98,1 %. 93 794 utbetalades i understöd. Intäkterna överskred budgeten med 23 281, vilket främst beror på inkomster från bokkalaset. Kostnaderna överskreds med 14 817, vilket främst beror på Bokkalasets utgifter, vilka balanseras med inkomster från evenemanget, men också på vidare uthyrda interna hyror - kulturföreningar hyr stadens utrymmen kostnadsfritt men hyrorna faktureras internt mellan enheterna. Föreningar har använt utrymmen mer än beräknat. 97

Idrottsverksamhet och hälsomotion Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för idrott och hälsomotion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Idrottssekreterare Yngve Romberg Sammandrag VERKSAMHET Idrottsväsendets huvuduppgift är att skapa allmänna förutsättningar för idkandet av idrott och motion, varvid tillgången och kraven på tidsenliga anläggningar utgör tyngdpunkten. Den egentliga idrotts- och motionsverksamheten organiseras huvudsakligen av ideella föreningar. Idrottsväsendet ansvarar för allmän ledning, utveckling och koordinering av samarbetet. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Förutsättningarna för idrott och motion stärks så att dessa kan konkurrera med nivån i Lojo och Salo regionerna. Planering för issporternas verksamhetsförutsättningar sker i början av året för att kunna genomföras från hösten. Främja åtgärder för att utveckla möjligheterna att lättare delta i motionsaktiviteter utgående från individens egna förutsättningar, varvid speciell uppmärksamhet fortsättningsvis fästs vid hälsomotion för den mest passiva tredjedelen av befolkningen. Kartläggning av och planering för effektivare energianvändning på stadens idrottsanläggningar. Förverkliga omstrukturering av att ansvaret (i enlighet med åtgärdsprogrammet) för idrottsfastigheter/- anläggningar överflyttas till Intern Service. Nettoenheten för simhall/bollhall i Ekenäs undantas så att verksamheten där fortsätter som tidigare. Åtgärdsprogrammets förverkligande, konkret stegvis påbörja det förvaltningsöverskridande samarbetet för öka hälsomotion enligt social- och hälsovårdsministeriets publikation 2010:3 samarbete med ishallsbolaget för att nå en bra start på verksamheten samarbete med intern service och energiverken kring frågor om energibesparande åtgärder i fastigheter och på anläggningar översyn av fördelningsgrunder till idrottsorganisationer fortsätta Må Bra samarbetet för att på fältet påverka attityder, vilja och inställning. omfördela personalresurserna så att kvällsbemanning är möjlig vid idrottscentret Sisu Arena en omfördelning inom driftsbudgeten så att den administrativa personalen inte utökas på idrottsbyrån och pengarna istället används för att konstgräsplanen vid Sisu Arena kan värmas vintertid och användas med beaktande av en köldgräns på 8 grader Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ föreningsansvar, fördelningsgrunder/idrottsplaneraren, idrottssekreteraren, sektionen omstrukturering i samarbete med IS/idrottssekreteraren, idrottsplaneraren, sektionen stadens energi och klimatprogram/idrottssekreteraren, hallmästaren förvaltningsöverskridande samarbete/idrottssekreteraren, sektionen Må Bra samarbete/idrottssekreteraren, idrottsinstruktören för specialgrupper trygga kvällsbemanningen vid idrottscentret Sisu-arenan 98

Idrottsverksamhet och hälsomotion Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för idrott och hälsomotion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Idrottssekreterare Yngve Romberg Sammandrag BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Simhallsbesök/år 100 487 100 000 103 510 Gymbesök/år 13 099 17 000 14 139 Ledd verksamhet (vattenaktiviteter, gym, ej skolor) 18 907 15 000 20 284 Organiserade föreningsaktiviteter i stadens lokaliteter - inomhus (15 pers./grupp) 140 030 160 000 144 870 - utomhus (15 pers./grupp) 49 890 50 000 48 680 Mätare Nettokostnad/simhallsbesök 1,36-1,50 1,55 Driftsnettokostnad/invånare 46,14 45,03 46,43 SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 391 454 371 200 394 642 23 442 106,3% Avgiftsintäkter 18 924 26 800 22 395-4 405 83,6% Understöd och bidrag 3 861 0 0 0 0,0% Övriga intäkter 438 181 350 400 443 180 92 780 126,5% Intäkter totalt 852 421 748 400 0 860 218 111 818 114,9% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 0,9 % Kostnader Personalkostnader -762 679-763 780-772 359-8 579 101,1% Köp av tjänster -353 073-273 470-319 260-45 790 116,7% Material och varor -480 917-508 710-478 448 30 262 94,1% Understöd -147 463-139 400-40 000-169 194 10 206 94,3% Övriga kostnader -450 257-437 340-466 343-29 003 106,6% Kostnader totalt -2 194 390-2 122 700-40 000-2 205 605-42 905 102,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 0,5 % Verksamhetsbidrag -1 341 970-1 374 300-40 000-1 345 387 68 913 95,1% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 0,3 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Förutsättningarna för idrott och motion kan numera jämföras med motsvarande i Lojo och Salo. Planering av stadens issportsverksamhet slutfördes under hösten. Antalet deltagare har kontinuerligt ökat i den ledda verksamheten. Förslag till åtgärder för idrottsanläggningarna har noterats i stadens energi- och klimatprogram. Ändrad ansvarsfördelning och samarbete med Intern Service har sänkt kostnaderna för konstgräsets uppvärmning med ca. 10 000. Den nya förvaltningsstadgan fastställdes i december, varför förverkligandet av omstrukturering av att ansvaret (i enlighet med åtgärdsprogrammet) för idrottsfastigheter/-anläggningar överflyttas till Intern Service inte genomförts. Kanslistresursen har skurits ned till 50 % och pengarna har istället använts för konstgräsplanens uppvärmning. Personalresurserna i Sisu-Arena har omfördelats så att jour införts vardagskvällar och veckoslutsarbeten utförs kl. 8.00-11.00. 99

Idrottsverksamhet och hälsomotion Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för idrott och hälsomotion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Idrottssekreterare Yngve Romberg Sammandrag Kostnaderna för årsskiftets stormskadorna uppgick till ca. 35 000. Efter utlåtanderunda till idrottsföreningarna har sektionen uppdaterat fördelningsgrunderna för beviljande av verksamhetsbidrag. Stadsdirektören har tillsatt ny styrgrupp för att fortsätta Må Bra satsningen. Ytsprutningen av löp- och ansatsbanorna på Karis centralidrottsplan slutfördes 1.6.2012. Under juni slutfördes också arbetet med nya P-platser vid Västerby skidcentrum. Vattenrutschbanan stängdes p.g.a. säkerhetsaspekter i ett tidigt skede av badsäsongen. I samband med budgetarbetet utformades grunder till förslag om årligt avtal gällande köptjänster för issporter. Den nya Må Bra styrgruppens första möte hölls 15.8. För att minska stadens driftsunderskott 2012, vidtogs i slutet av perioden, åtgärder som bl.a. minskar kvällsbemanningen på idrottsanläggningar. Därmed ökade också idrottsföreningarnas ansvar för övervakning. Ekonomi: Intäkterna är ca 60 000 mera som budgeterat till följd av högre användning av simhallen och bollhallarna i Karis och Ekenäs. Kostnaderna har belastats av extra utgifter för reparationer efter årsskiftets stormskador, ny tilläggsutrustning för friidrott (Stjärnspelen), förbättring av spårbottnen inför FSSM i skidning år 2013 samt nytt staket längs Ladugårdsgatan vid centrumplan. Nämnda utgifter var inte kända i budgeteringsskedet. 100

Sektor: Samhällstekniska sektorn Förtroendeorgan: Samhällsteknisk nämnd DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag ALLMÄNNA MÅL OCH SEKTORNS GRUNDUPPGIFT Tekniska centralen har som mål att skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling i Raseborgs stad. Under år 2010 ökade invånarantalet med 0,2 % och minskade 2011 och 2012 med 0,4 %. Invånarantalet 31.12.2012 var 28 852 personer. Under verksamhetsåret skaffades inte obebyggd råmark. I budgeten finns ett anslag för anskaffning av råmark för planläggning. Trivseln och funktionaliteten på områden förbättrades under året med investeringar. Objekt var bl.a. Färdigställandet av uteområdet för Ekenäs järnvägsområde, lek- och verksamhetsparker, mattvättställe, gatu- och områdesbyggnadsprojekt samt verkställda trafiksäkerhetsåtgärder på skyddsvägarna inom stadens område. Flere detalj- och generalplaner fastställdes. Tomtreserven för egnahemshus ökades märkbart i Ekenäs. Personalstyrkan inom samhällstekniska sektorn fortsatte att minska under verksamhetsåret främst på grund av pensioneringar. Under verksamhetsåret anställdes avdelningschefer till stadsplaneringsavdelningen (stadsplaneringsarkitekt) och till mätnings- och fastighetsbildningsavdelningen (stadsgeodet). Driftsutgifter Tekniska sektorns normala verksamhet visade ett överskott på + 472 806 i förhållande till budgeten. Verksamhetsbidraget var - 6 182 854. Sektorns resultat påverkas av ett väl utförda tomtköp samt ett relativt stort tomtköp med Karis hyresbostadsbolag (försäljning) under slutet av år 2012 samt inbesparingar i personalkostnaderna. Sektorn har under verksamhetsåret haft fyra pensioneringar, lediga platser har inte fyllts och en del av uppgifterna har skötts med hjälp av vikarier. Skötsel- och underhållskostnaderna överskreds närmast för gatuvinterunderhållets del. Myndighetsverksamheten (byggnadstillsyn och miljövård) och relaterad lovhantering har för miljövårdens del stannat under målen. Ändringar i anslag för driftskostnader som beviljades under verksamhetsåret 2012 var: - Anslaget för Sydspetsens miljöhälsa utökades med 162 000, i summan beaktas retroaktivt underskottet för år 2011 samt kostnaderna för verksamhetsåret 2012. Övriga avdelningar kan generellt beskrivas enligt följande: - Samhällstekniska avdelningen använde 2 243 006 till väghållning och 616 338 för parkavdelningens verksamhet. Kostnaderna för gatuunderhållets köptjänster överskreds med 248 000. Å andra sidan minskade lönekostnaderna. Dessutom kan nämnas, att avdelningen betalade sammanlagt 526 555 för vägbelysningens el och 108 593 för bränslen. Kraven på parkavdelningen för uppföljning och skötsel bl.a. i lekparker har ökat stadigt. Samhällstekniska sektorns verksamhetsbidrag var 162 830 negativt. - Stadsplaneringsavdelningen som år 2012 svarade för planläggning, byggnadstillsyn och miljövård hade ett verksamhetsbidrag, som var 141 820 på plus. Överskottet bestod främst av återbäringar av Sydspetsens miiljöhälsas faktureringar under verksamhetsåret och av den anslagsändring som anvisats samma kostnadsställe. Information om återbäringen gavs först efter anslagsändringen. Resultatet för byggnadstillsynen följde i huvudsak budgeten, inkomsterna från miljövården stannade något under målet, som var 10 000. Vatten- och livsmedelslaboratoriets inkomster var ca 17 400 bättre än budgeterat, men å andra sidan överskreds utgifterna och verksamhetsbidraget blev 24 416 negativt. Sammanlagt ca 128 600 användes på köptjänster inom planläggning. Av avdelningens prestationer kan nämnas att år 2012 godkändes 10 detaljplaneändringar och nya detalj- och generalplaner, 3 planer vann laga kraft. Byggnadstillsynen beviljade 406 byggnadslov, jämfört med 421 lov år 2011. För miljövårdens del konstateras att antalet genomförda prestationer, dvs. lov och inspektioner, var mindre än år 2011. - Verksamhetsbidraget för mät- och fastighetsbildningsavdelningen, där försäljningsvinsterna bokförs, var + 1 623 676. Avdelningen sålde eller hyrde år 2012 ut 92 tomter, året innan var antalet 54 tomter. Av tomterna var 17 nya obebyggda egnahems- eller företagstomter. - Samhällstekniska nämndens administration uppvisade år 2012 ett verksamhetsbidrag som var 21 677 negativt. Som prestation kan nämnas att antalet bokförda verifikat var 21 165 (år 2011: 21 165 och antalet fakturor 5 151 (år 2011; 4 884). 101

Sektor: Samhällstekniska sektorn Förtroendeorgan: Samhällsteknisk nämnd DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Investeringar Allmänt kan konstateras, att flera investeringsprojekt verkställdes under år 2012. Tekniska centralen använde 89,3 % av investeringsmedlen 2012, dvs. av 4,468 miljoner användes 3,989 mn. Samhällstekniska avdelningen tar hand om de flesta investeringarna. Medlen användes enligt följande: Ändringar i anslag för investeringar som beviljades under verksamhetsåret 2012 var: - På Rävnäs Kursand -projektet överfördes 131 000 från anslaget 'rv 25 trafikarrangemang' - På Rävnäs Kursand -projektet överfördes 120 000 från anslaget 'Järnvägsviadukten i Karis'. Av investeringarna under verksamhetsåret färdigställdes uteområdena för Ekenäs resecenter och den första raten av det sysselsättningsbaserade investeringsstödet betalades (151 000 ), slutraten (41 000 ) kan ansökas när stationsbyggnaden är färdig. Totala nettokostnaden för samhällstekniska avdelningens del är 463 912 för åren 2011 och 2012. Återställningen av Svartå avstjälpningsplats blev klar under verksamhetsåret. Mattvättstället för Österbyområdet blev färdigt. Byggnadsplaneringen och konditionsgranskningen för grundreparationen av järnvägsviadukten i Karis blev klar och anbuden för verkställandet av projektet inbegärdes. Anskaffningen måste avbrytas på grund av otillräckliga anslag. I centrum av Tenala färdigställdes lättrafikleden invid Sockenvägen samt ett torg. Formansallén och parkeringsområdena intill gatuutrymmet jämte anslutningar byggdes tillsammans med NTMcentralen i samband med att rampen till rv 25 byggdes. Kommunaltekniken för området Rävnäs Kursand blev klar för hela detaljplaneområdet, och stadens tomtreserv blev kännbart större. I Fiskars genomfördes gatubyggnadsprojekt, som baserades på markanvändningsavtalet. Grundförbättringar och asfalteringar av gator utfördes i stor omfattning och gatubelysning förnyades. Investeringsprogrammet för gatunätet var totalt 1,73 mn och summan användes enligt följande: Gator för nya bostadsområden byggdes bl.a. i Gammelboda, på Vadarstigen och på Törnbygatan. Grundförbättringsobjekt och gatubelysning förbättrades enligt investeringsprogrammet. - 1 026 000 till att bygga nya gator - 442 000 till att asfaltera stadens gator - 265 000 till att bygga och förnya belysningen 102

Administration Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Chef för adm tjänster Åke Frondén Sammandrag VERKSAMHET Samhällstekniska sektorns kanslifunktioner och administration Inom avdelningens budget finns också understödsverksamhet i enlighet med lagen om enskilda vägar samt Ekenäs höstmarknad. Avdelningschefen är dessutom ansvarsperson för stadens småbåtshamnar. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Att heltäckande sköta de administrativa funktionerna för samhällstekniska sektorn omfattande alla administrationens delområden. Utvecklande och förbättrande av metoderna för bättre kundservice. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Målsättningarnas uppnående försvåras av den geografiskt spridda organisationen. De centrala funktionerna kan dock skötas planenligt (chefen för administrativa tjänster / kanslipersonalen) BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Antal sammanträden STN 14 11 13 Antal behandlade ärenden 434 430 376 Antal bokförda verifikat 21 165 21 500 21 276 Antal fakturor 4 844 5 000 5 151 Mätare Administrationens andel av samhällstekn sektorns utg. i % 4,4 4,3 4,2 (enskilda vägar ingår inte) SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 17 000 65 050 17 500-47 550 26,9% Avgiftsintäkter 0 0 70 70 0,0% Understöd och bidrag Övriga intäkter 40 104 9 000 42 558 33 558 472,9% Intäkter totalt 57 104 74 050 0 60 128-13 922 81,2% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 5,3 % Kostnader Personalkostnader -433 179-407 880-429 061-21 181 105,2% Köp av tjänster -56 255-59 270-54 716 4 554 92,3% Material och varor -4 442-13 040-6 648 6 392 51,0% Understöd -206 352-304 500-299 778 4 722 98,4% Övriga kostnader -6 717-18 820-7 982 10 838 42,4% Kostnader totalt -706 945-803 510 0-798 186 5 324 99,3% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 12,9 % Verksamhetsbidrag -649 841-729 460 0-738 057-8 597 101,2% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 13,6 % 103

Administration Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Chef för adm tjänster Åke Frondén Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Verksamheten förverkligades planenligt. Administrationens möjligheter till att fungera enligt ursprungliga målsättningar förbättrades avsevärt i och med att tekniska centralen flyttade in i gemensamma utrymmen under hösten 2012. Ett halvt årsverke på kanslisidan utgörs av Rondohantering åt Intern service. Ekonomi: Målsättningen gällande intäkter uppnåddes inte då det planerade samarbetet med Sydspetsens Miljöhälsa för kanslitjänster uteblev. Nettokostnaderna blev därmed totalt sett 8 667 högre än beräknat. 104

Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl Sammandrag VERKSAMHET Samhällstekniska avdelningen ansvarar för gator, vägar och allmänna områden, parker, simstränder, hamnar och avstjälpningsplatser. Avdelningen ombesörjer lovsbehandling som hör till området, planering, byggherreverksamhet, fordonscentral, marktäkter, jordtippar samt investeringar för verksamheten. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Ansvarar för att basservicen inom samhällstekniken fungerar - Planerar, bygger och underhåller gatunät och trafikleder, parker, lekparker, simstränder och övriga allmänna områden och anläggningar samt härtill hörande byggherreuppgifter - Prioriterar hållbara och ekonomiskt fördelaktiga lösningsmodeller o utnyttjar det fungerande lokala marknadsläget genom att konkurrensutsätta helhetsentreprenader, alternativa verksamhetsmodeller granskas vid planering av genomförande o verksamhetens transparenta kostnadsstruktur - Förverkligar till området hörande investeringsobjekt som är upptagna i investeringsbudgeten i egen regi eller med samarbetspartners o tyngdpunkten i nyinvesteringar ligger på köptjänster, arbeten med skötsel och underhåll i egen regi o satsning på arbetsledning och övervakning - Aktivt involverad i planeringen och utbyggnaden av nya områden, målsättningen ska vara att områden är snabbt klara efter att planen trätt ikraft o o förutsägbar tidtabell för genomförandet och sammanjämkning med överlåtelse av tomter förhandsplanerad byggnadsplanering och i god tid utskickade förfrågningar med dokument gällande entreprenaden - Planerar och genomför trafiksäkerhetsåtgärder i avsikt att uppnå trygg och hållbar trafikmiljö (Trafiksäkerhetsplan för Raseborgs stad 2010) - Enligt miljötillståndsvillkoren skall Svartå avstjälpningsplats vara återställd under 2012 Österby avstjälpningsplats återställning färdigställs i stort under 2011 - Utvecklingsplanen för vattenförsörjning uppdateras 2012 - Återställning av Svartå avstjälpningsplats med hjälp av separat anslag (drifthushållning) - Byggande i enlighet med Fiskars markanvändningsavtal påbörjas - Förverkligande av Rävnäs-Kursand detaljplaneområdet som separat projekt BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Gatunätets längd (km) 244 250 246 Lättrafiknätets längd (km) 34,0 35,0 37,8 Antal belysningspunkter (st) 9 003 9 100 9 120 Skötta grönområden (ha) 78,0 78,0 78,0 Skötta gångstigar (km) 11,5 11,5 13,0 Lekparker (st) 32 33 33 Simstränder (st) 20 20 20 Mätare Kostnader för gatunät /km 4 759 5 300 5 609 Kostnad / gatunät, belysningspunkt 64 61 70 Kostnad / m2 skötta grönområden 0,50 0,50 0,50 Kostnad / st, lekparker (medeltal) 3 120 3 120 3 120 Kostnad /st, simstränder (medeltal) 4 920 4 950 4 950 105

Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 538 066 681 400 573 052-108 348 84,1% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag 18 372 0 0 0 0,0% Övriga intäkter 159 026 56 000 147 912 91 912 264,1% Intäkter totalt 715 464 737 400 0 720 964-16 436 97,8% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 0,8 % Kostnader Personalkostnader -1 554 969-1 635 900-1 568 851 67 049 95,9% Köp av tjänster -1 486 138-1 476 130-1 629 356-153 226 110,4% Material och varor -759 476-858 340-946 307-87 967 110,2% Understöd 0 0-50 -50 0,0% Övriga kostnader -240 491-260 880-233 080 27 800 89,3% Kostnader totalt -4 041 074-4 231 250 0-4 377 644-146 394 103,5% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 8,3 % Verksamhetsbidrag -3 325 610-3 493 850 0-3 656 680-162 830 104,7% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 10,0 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Skötsel och underhåll sköttes under verksamhetsåret både i egen regi och som underleverans. Vinterunderhållet sköttes till stor del som underleverans, 18 entreprenadområden, centrumområdena sköttes huvudsakligen som eget arbete. Vårvintern under verksamhetsåret var snörik och snöperioden började på förvintern redan i november. Man försöker effektivt utnyttja den egna tekniska personalen och maskinparken i skötsel och underhåll samt vid investeringar. Verksamheten fokuseras på egna projekt, skötsel- och underhållsobjekt (för driftskostnadernas del) samt på investeringsobjekt. De stora investeringsprojekten konkurrensutsattes och den egna maskinparken och personalen användes vid verkställandet av mindre investeringsprojekt. Tyngdpunkten för planeringsarbeten under de kommande verksamhetsåren läggs på genomförandet av projekt, flera gatuplaner togs fram. Genomförandet av gatuplanering och byggande följer det egna programmet för produktion av tomter som i sin tur har tagits fram med planläggningsprogrammet och godkända planer som grund. Markanvändningsavtalen mellan staden och markägare förpliktar att genomföra byggprojekt för gator och allmänna områden i Fiskars. Förhandlingar om markanvändningsavtal fördes under verksamhetsåret med märkägarna (Dönsby West) och preliminärt i Billnäsområdet. Parkavdelningen förnyade inventarier, lekanläggningar, avfallsbehållare, belysning och parkbänkar i lekparkerna. Planteringar och grusgångar förbättrades. Parkavdelningen sysselsätter utöver den ordinära personalen också säsongsarbetare och fungerar som en sysselsättande enhet. Under verksamhetsåret genomfördes flera investeringsobjekt, som har beskrivits i sektorns investeringsöversikt och en separat investeringsförteckning. Samarbetet med Raseborgs Vatten drevs genom gemensamma förhandlingar med målsättningen att färdigställa områden samtidigt och enligt tidtabellen. Projektplanering utfördes tillsammans med Raseborgs Vatten i fråga om gemensamma byggprojekt. Grundförbättringar och asfalteringar av gator utfördes i stor omfattning och gatubelysning förnyades. Arbetet för att uppdatera vattenförsörjningen påbörjades och arbetet väntas bli klart under 2013. 106

Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl Sammandrag Ekonomi I likhet med föregående vinter var vinter- och sommarsäsongen 2012 snörik och regnig, vilket höjde skötselkostnaderna över de förväntade. Anslaget för köptjänster för underhåll överskreds med 248 000. De exceptionellt tidiga snöfallen i november i fjol var orsaken till att man inte kunde reagera i tid på den ekonomiska situationen. Kostnaderna för elförbrukningen i fråga om gatubelysningen var sammanlagt 526 555, vilket innebär att anslaget överskreds med 111 560. Bränslekostnaderna för gatuunderhållet var sammanlagt 108 593, vilket innebär att anslaget överskreds med 10 093. Av enskilda betydelsefulla kostnadsposter kan nämnas bränsle och el vilkas pris stiger från år till år. Överskridningen av ovannämnda anslag kompenserades av att löneutgifterna minskade, varvid driftsbidraget för hela samhällstekniska sektorn var 162 839 negativt. Avdelningens inkomster består huvudsakligen av fordonscentralens interna inkomster. Inkomsterna uppstår både i drifts- och investeringsbudgeten. 107

Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden och Miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Simon Store, Juhani Jormanainen, Gustav Munsterhjelm DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Planläggningsenheten sköter olika uppgifter inom markplanering såsom general- och detaljplanering, styr strandplaneringen och bereder avgöranden som gäller planeringsbehov samt gör stomlägenhetsgranskningar. Stadsplaneringschefen är stadens planläggare (MBL 20 ). Undantagsloven bereds av den sk. AGBU-arbetsgruppen, som tekniska direktören har tillsatt. Byggnadstillsynens uppgifter omfattar rådgivning och övervakning för att styra byggandet enligt gällande planer och byggnadsordning. Den svarar för en behörig hantering av byggnadslov, åtgärdstillstånd och utlåtanden i frågor som gäller byggande. Den utför granskningar och utpålningar på glesbygden. Miljövårdsenhetens tyngdpunktsområden är behandling av miljötillstånd, grundvattenskydd och övrigt skydd av vatten (inkl. avlopp), avfallshantering, luftvård, bullerbekämpning, utlåtanden i planeringsfrågor, övriga tillstånd och naturskydd. Vatten- och livsmedellaboratoriet sköter analyser av livsmedel, dricksvatten och inomhusluft samt radonmätningar och provtagningspaket som säljs till företag. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Den allmänna målsättningen är att skapa förutsättningar för byggande och bevarande av en god livsmiljö samt främja en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling. Planläggningen har som genomgripande målsättning under planperioden att fortsätta skapa en tillräckligt stor och attraktiv tomtreserv både för boende och för näringslivets behov. Detta genomförs enligt markanvändningsstrategin för Raseborgs stad genom kompletterande detaljplanering av nya bostadsområden väster om Ekenäs tätort samt inom området Dragsvik Langansböle Grop mellan Ekenäs och Karis. Planeringen av nya bostadsområden i Fiskars, arbetet med detaljplanen för Kapellvägen i Pojo kyrkby samt planläggningen av området kring Billnäs bruk fortsätter. Viktiga är också gamla sandgropsområdet och Dönsby i Karis. Vid planläggningsprocesserna läggs särskild vikt vid information och tillräcklig växelverkan samt vid smidighet och effektivitet gällande prosessen. Byggnadstillsynen har som målsättning att så snabbt som möjligt behandla inlämnade ansökningar om byggnadslov och åtgärdstillstånd samt avge utlåtanden över byggnadslov. Granskningar i samband med byggnadsprojekt samt den generella övervakningen av den bebyggda miljön sköts effektivt och utan dröjsmål. Verksamheten inom miljövård, miljöhälsoskydd samt vatten- och livsmedelslaboratoriet siktar på att trygga en trivsam, stimulerande, hälsosam och trygg livs- och verksamhetsmiljö för stadens invånare och andra aktörer. Hälso- och miljöolägenheter förebyggs i första hand genom övervakning men också genom information till invånarna. Det bildas ett samarbetsområde för miljöhälsoskyddet mellan Raseborg, Hangö och Ingå fr.o.m 1.1.2011. Under året 2012, enhetscheferna Planläggning - Planläggningsprojekt enligt beställning av markanvändningssektionen och godkänt planläggningsprogram - Flexibelt samarbete med myndigheter och aktivt deltagande i landskapsplanering - Utvecklande av växelverkan inom planläggningsprocessen - Den nya lagstiftningens inverkan vid planläggning av storenheter för handel beaktas. - Strandgeneralplanläggning av Västra skärgården Byggnadstillsyn - Implementering av SpatialWEB programmet - Särskilda åtgärder vidtas för att avlasta kön av byggnadslov. 108

Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden och Miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Simon Store, Juhani Jormanainen, Gustav Munsterhjelm DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Miljövård - Effektivering av verksamheten - Sanering av sjöar - Rådgivning om avloppsvattenhantering i glesbygden - Eventuell deltagande i ett projekt för iståndsättning av Svartån Laboratoriet - Satsning på marknadsföring och kundrekrytering BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Godkända detaljplaner st. 13 6 7 Nya planetomter st. 255 250 132 Beviljade byggnadslov 421 750 406 Åtgärdstillstånd 394 300 189 Undantagslov 120 110 83 Utförda syner 998 1 500 990 Miljövårdsinspektioner 251 0 348 Tillstånd och utlåtande 178 350 503 Laboratorieanalyser 10 437 10 000 10 179 Mätare Utgifter per utställningsdagar sammanlagt Utgifter per nya planetomt - 1 227,00-1 149,00 920,29 Bruttokostnad/beviljade bygglov -654,43-645,37 775,91 Bruttokostnad/invånare -18,39-16,59 16,03 Nettokostnader för miljövård/miljöhälsovård -440 361-528 910 494 087 Nettokostnader för veterinärvård -180 306-240 000-269 516 Nettokostnader för laboratorium -147 130-151 700-174 746 Laboratoriekostnad / analys netto -14,09-15,17 17,16 109

Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden och Miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Simon Store, Juhani Jormanainen, Gustav Munsterhjelm DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 15 843 15 750 18 486 2 736 117,4% Avgiftsintäkter 368 221 414 500 418 521 4 021 101,0% Understöd och bidrag 5 992 0 0 0 0,0% Övriga intäkter 171 066 124 260 141 246 16 986 113,7% Intäkter totalt 561 122 554 510 0 578 253 23 743 104,3% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 3,1 % Kostnader Personalkostnader -1 111 284-1 196 660-1 138 629 58 031 95,2% Köp av tjänster -778 036-755 820-162 000-851 743 66 077 92,8% Material och varor -42 181-37 420-36 381 1 039 97,2% Understöd -600 0 0 0 0,0% Övriga kostnader -91 463-97 450-104 520-7 070 107,3% Kostnader totalt -2 023 564-2 087 350-162 000-2 131 273 118 077 94,8% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 5,3 % Verksamhetsbidrag -1 462 442-1 532 840-162 000-1 553 020 141 820 91,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 6,2 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Planläggning: -Ett treårigt planläggningsprogram för åren 2013-2015 har godkänts i stadsstyrelsen i november 2012, efter beredning i markanvändningssektionen. Ett flerårigt program ger bättre förutsägbarhet och möjligheter till prioritering av olika planprojekt. -Vidare utveckling av ett resultatinriktat samarbete med övervakande myndigheter såsom Nylands NTM-central och Nylands förbund. Under året har hållits fem icke-lagstadgade möten, sk. månadsmöten med ovan nämnda myndigheter utöver flertalet lagstadgade myndighetssamråd. Planläggningen har deltagit i Nylands förbunds expertgrupper (tjänstemannagrupper) inom samhällsplanering och inom handeln. Dessa teman har varit högaktuella i och med att landskapsplanen varit under revidering. -Utveckling av processer för deltagande och växelverkan med invånare fortsätter. Planläggningen har deltagit i extra invånarmöten och markägarträffar. Under året har planläggningen deltagit i Novias utvecklingsprojekt GeoDesign, som strävar till att utveckla nya metoder för växelverkan inom samhällsplanering och planläggning. -Utveckling av förvaltnings- och planläggningsprocesser har gjorts under året. -Planprojekten har inte till alla delar fortskridit planenligt. Orsakerna är bl.a. markägoförhållanden, plansituationen (bl.a. avsaknad av generalplan), miljöolägenheter såsom buller i tilltänkta planområden samt brist på ekonomiska resurser inom planläggningsenheten. Dessutom upptog ärenden, som uppstått på privat initiativ (utanför planläggningsprogrammet) t.ex. stranddetaljplaner och undantagslov betydande personalresurser och utgjorde uppskattningsvis en tredjedel av avdelningens verksamhet under budgetåret. Byggnadsinspektion: Inflyttningen i gemensamma utrymmen hösten 2012 har skapat förutsättningar för en enhetlig och kundvänlig service. En av byggnadsinspektörerna fungerar till 50 % som tillståndsberedare för undantagslov vilket medfört bättre kundservice och förkortat behandlingstiderna. Synförrättningarna har man också kunnat sköta på ett utmärkt sätt. 110

Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden och Miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Simon Store, Juhani Jormanainen, Gustav Munsterhjelm DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Miljövård: Under år 2012 har samarbetet med yrkeshögskolan Novia och forskningsinstitutet Aronia fortsatt och ytterligare förstärkts. Avloppvattenprojektet Krav har fortsatt planenligt och nya betydande projekt är under planering, som exempel kan nämnas en inventerings- och skötselplan för havsmiljöerna i kommunen. Ett annat nämnvärt projekt är ett projekt med ibruktagning av utfällningsbassänger och -våtmarker vid ett större åkerområde som mål. Projektet i fråga har framskridit i den grad att markbyggnadsarbeten förhoppningsvis kan inledas redan år 2013. Samarbetet mellan miljövården och byggnadstillsynen har även intensifierats under året. Speciellt bör nämnas avloppsvattenhanteringen på glesbygden, energibrunnarna över lag samt undantagsloven. Miljövårdens prestationer överskred det budgeterade år 2012 rejält. Orsaken till detta var ett exceptionellt stort antal anökningar om trädfällningstillstånd. De hårda stormarna i slutet av år 2011 anses vara det som utlöste denna våg av ansökningar. Ekonomi: Planläggning: De budgeterade konsultanslaget överskreds med ca 18 000. Genom inbesparingar på andra moment hölls enhetens budget dock inom de budgeterade anslagen. Byggnadsinspektion: Målsättningarna på intäktssidan uppnåddes. Samtidigt skedde en ca 5 % inbesparing på utgiftssida. Verksamhetsbidraget blev därmed 23 800 bättre än budgeten förutsatte Miljöhälsoskydd inkl veterinärtjänster Kostnaderna för Sydspetsens Miljöhälsa (miljöhälsovård och veterinärvård) blev totalt 500 051. Anslaget med budgetändring uppgick till 441 000 + 162 000 eller totalt 603 000 Laboratoriets verksamhetsbidrag blev - 174 746 eller 24 516 mera än budgeterat. 111

Fastighetsbildning och kartläggning Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsgeodet Pentti Viljanmaa Sammandrag VERKSAMHET Stadens markpolitik, förvaltning av stadens markegendom, mätningsverksamhet, fastighetsbildning, kartservice, skogsbruk, enskilda vägar MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Ansvara för stadens fastighetsbildning och föra fastighetsregister. För fastighetsbildningen innebär målsättningen att byggnadstomter bildas i den takt att byggnadsprojekt inte blir fördröjda på grund av avsaknad av tomt. Allmänna områden mäts kontinuerligt för att minska på de outbrutna områdenas antal och för att förbättra fastighetssystemet. - Utarbeta kartprodukter, upprätthålla stadens kartverk. Under planåren reserveras medel för att utvidga baskartan på Hangöudd. En revidering av koordinatsystemet fortsätter för att införa det nya nationella EUREF koordinatsystemet, som redan tagits i bruk av staten, vissa kommuner och övriga aktörer. - Utmärka i terrängen planer, byggnader, gator och anläggningar samt utföra terrängmätningar. Av de 3 mätkarlar som finns på avdelningens lönelista är vid upprättandet av budgeten endast två i tjänst för vilka budgetmedel intagits. Detta innebär en begränsning i de mätningstjänster som avdelningen kan erbjuda. - Upprätthålla register för förvaltning av stadens markegendom. Förutom uppgifter om fastigheternas mark- och vattenarealer skall anskaffningsvärdet upptas. Registret skall automatiskt uppdateras i stöd av skedda köp och försäljningar. - Ansvara för att planera och förverkliga stadens markpolitik, för arrendeärenden samt inköp och försäljning av tomter och områden. Målsättningen är att kunna skaffa råmark för planläggning av nya områden för bostäder och arbetsplatser. Staden säljer i första hand färdigt planerade tomter. Även icke strategiska markområden kan säljas. I vissa fall bör detaljplan ändras för att möjliggöra försäljning av markområden. Vissa områden som är icke strategiska kan nyttjas som bytesobjekt för att skaffa råmark. Markanvändningsavtal upprättas då privatägd mark planläggs. - Ansvara för kommunens åligganden i enlighet med lagen om enskilda vägar. Bidragen till enskilda vägar beviljas enligt anslag. - Ansvara för skötsel av stadens ekonomi- och parkskogar. Stadens skogar sköts på ett hållbart sätt. En ny enhetlig skogsbruksplan upprättas för Raseborgs ekonomiskogar. - Ansvara för friluftsleder. - Upprätthålla adressystemet 112

Fastighetsbildning och kartläggning Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsgeodet Pentti Viljanmaa Sammandrag BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Överlåtna tomter 54 70 92 Tomtreserv, småhustomter 86 68 92 Tomtreserv, våningshustomter 10 10 10 Tomtreserv, arbetsplatstomter 26 45 18 Utförda fastighetsförrättningar (antal fastigheter) 98(158) 100 31(58) Tomtindelningar (däri tomter) 23(83) 50 22 Utmärkning av byggnader 94 100 82 Försäljning av registerutdrag 1 315 1 500 1 109 Försäljning av kartor 1 815 1 200 1 500 Skogsareal, ha 2 970 2 970 2 970 Parkskogar, ha 500 500 500 Stadens markegendom, ha 5 980 5 900 5 900 Mätare Inkomst ovanstående prestationer netto / prestation Såld virkesmängd, park o ekonomiskog, 439 0 546 19 370 10 000 16 000 Enskilda vägar, bidrag / km 388 447 391 Nettoinkomst / invånare (28 800) 53 78 56 Bruttoinkomst av markegendom /ha 429 410 461 m 3 SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 665 830 670 000 749 815 79 815 111,9% Avgiftsintäkter 122 692 120 000 142 877 22 877 119,1% Understöd och bidrag Övriga intäkter 1 778 280 1 500 000 1 825 577 325 577 121,7% Intäkter totalt 2 566 802 2 290 000 0 2 718 269 428 269 118,7% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 5,9 % Kostnader Personalkostnader -597 265-655 850-621 177 34 673 94,7% Köp av tjänster -312 440-375 940-320 440 55 500 85,2% Material och varor -53 048-48 900-39 474 9 426 80,7% Understöd Övriga kostnader -73 903-71 990-113 501-41 511 157,7% Kostnader totalt -1 036 656-1 152 680 0-1 094 592 58 088 95,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 5,6 % Verksamhetsbidrag 1 530 146 1 137 320 0 1 623 676 486 357 142,8% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 6,1 % 113

Fastighetsbildning och kartläggning Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsgeodet Pentti Viljanmaa Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Under året överläts sammanlagt 92 tomter, vilket var betydligt fler än under år 2011, då de överlåtna tomterna var endast 54 till antalet. Av tomterna överläts 72 genom försäljning, medan 20 överläts genom arrende. Utmärkande för budgetåret var att ett stort flertal av de sålda tomterna, d.v.s. 49, utgjordes av tidigare legotomter. Under 2012 godkändes en väldigt kraftig prisförhöjning på stadens tomter, vilket bidrog till att många legotagare löste in sina tomter till gammalt pris. Intäkterna från fastighetsförsäljningen var sammanlagt 1,66 mn., vilket överskred budgetmålen med 0,16 mn.. Inkomsterna härrörde sig detta budgetår från regelmässiga överlåtelser av tomter och tomtdelar. Däremot såldes inga icke strategiska områden, såsom t.ex. skogs- eller fritidsfastigheter. Under budgetåret förvärvades ca 17 ha gatumark genom en vederlagsfri överlåtelse. Några råmarksförvärv gjordes inte, varför målsättningarna till denna del inte alls uppnåddes. Inkomsterna från arrendena för mark och vatten överskred det budgeterade (600 000 ) med ca 32 000. Eftersom det stora flertalet av de sålda tomterna utgjordes av gamla legotomter är det sannolikt att inkomsterna från arrendena kommer att sjunka under år 2013. Överlåtelsevillkoren för nya tomter prioriterar nämligen försäljning framom arrende, vilket inte är ägnat att förkovra antalet arrendetomter i den mån som vore önskvärt. Under budgetåret gavs ut bostadstomter också från helt nya detaljplaneområden såsom t.ex. Rävnäs-Kursand och Hallongården. I fråga om mätnings- och fastighetsbildningsverksamheten var året inte lika livligt som 2011. Under budgetåret bildades sammanlagt 58 fastigheter, vilket var exakt 100 fastigheter färre än under år 2011 samt klart under målsättningarna (100). Även antal utmärkningar av byggnaders platser, 82, var under målsättningarna (100). En bidragande orsak till det låga antalet bildade fastigheter är att få planer vunnit laga kraft. Färre antal byggnadstillsynsmätningar sammanhänger åter med de allmänna konjunkturerna. Försäljningen av kartor och registerutdrag hölls volymmässigt på något lägre nivå än 2011. Kartläggningen av råstenar på ett baskartsområde om ca 3 500 ha, som hade inletts tidigare kunde slutföras under år 2012. Programfamiljen omfattande Spatial Web utvidgades och dess användning inom förvaltningen befrämjades bl.a. genom ibruktagning av jordegendomsapplikationen. Försäljningen av virke, ca 16 000 m3, var större än budgeterat på grund av avverkning av gamla avverkningsmogna bestånd. Ca 70 000 st. plantor planterades, vilket betyder ca 40 ha förnyelse. En del av planteringarna bestod av korrigering av tidigare misslyckade förnyelser. Samhällstekniska nämndens vägsektion sammanträdde under år 2012 fem gånger och behandlade åtta ärenden. Tre besvär över väglags vägstämma behandlades samt fem nya väglag grundades. I bidrag till enskilda vägar utbetalades i snitt 391 /km, vilket är något lägre än det budgeterade. Under budgetåret besattes tjänsten som stadsgeodet. En person avgick med ålderspension i september medan en annan person höll långsemester i slutet av året före sin pensionering i början av år 2013. Dessutom övergick en mätningsman i deltidsarbete, varvid befattningen ändrades. Ekonomi: Avdelningens totala inkomster var 428 000 högre än budgeterat. Då kostnaderna underskred det budgeterade, resulterade detta i att verksamhetsbidraget blev 486 000 bättre än budgeterat. Även om budgetutfallet för mätningsavdelningens del onekligen måste betecknas som gott, uppnåddes avdelningens mål beträffande prestationerna inte på samtliga punkter. Inför kommande år är det synnerligen angeläget att mätningsavdelningens resurser hålls på en tillräcklig nivå. Utan nyrekrytering blir det synnerligen svårt att svara mot de krav som en stigande efterfrågan på tjänster inom sektorns och avdelningens ansvarsområde ställer. 114

Småbåtshamnar Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Åke Frondén Sammandrag VERKSAMHET Småbåtshamnarna är organiserade som en nettoenhet. Omfattar stadens egna bryggplatser, strandplatser, vinterförvaringsplatser samt Ekenäs gästhamn MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Småbåtshamnarnas och gästhamnens service förbättras ytterligare. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Inom bryggunderhållet övergås i sin helhet till köptjänster från och med säsongen 2012. BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Antal båtplatser 728 728 728 Mätare Andel uthyrda båtplatser, % 91 95 93 SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 104 549 113 000 109 698-3 302 97,1% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter 9 562 9 000 10 794 1 794 119,9% Intäkter totalt 114 111 122 000 0 120 492-1 508 98,8% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 5,6 % Kostnader Personalkostnader -4 824 0-5 677-5 677 0,0% Köp av tjänster -47 907-54 800-56 504-1 704 103,1% Material och varor -9 534-18 000-14 403 3 597 80,0% Understöd Övriga kostnader -79-1 000-575 425 57,5% Kostnader totalt -62 344-73 800 0-77 159-3 359 104,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 23,8 % Verksamhetsbidrag 51 767 48 200 0 43 333-4 867 89,9% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -16,3 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Småbåtshamnarna Småbåtshamnarnas verksamhet förverkligades planenligt. Det årliga underhållsprogrammet verkställdes i huvudsak under vårens lopp. Gästhamnen Gästhamnens nya reception som inretts i roddarskjulet på Knipans pir togs ibruk i början på juni. Ekonomi: Ökade kostnader för underhåll och framförallt renhållning av hamnar och gästhamn medförde att kostnaderna överskreds med 3 359 (4,6 %). Verksamhetens nettointäkter blev 43 333 vilket är 4 867 lägre än beräknat. 115

Västra Nylands Avfallsnämnd Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Västra Nylands avfallsnämnd, Roskaraati-Roskrådet, är en gemensam nämnd för sju kommuner (Raseborg, Hangö, Högfors, Ingå, Nummi-Pusula, Sjundeå och Vichtis). Den ansvarar för myndighetsuppgifter som berör avfallshantering i medlemskommunerna. Västra Nylands avfallsnämnd fastställer kommunvis taxor och avgifter för de kommunala avfallstransporterna och gör upp avfallshanteringsbestämmelser. Avfallsnämnden har hand om avfallshanteringens lokala kundregister som ligger som grund till de kommunala avfallstransporterna. I praktiken sköts insamlings- och transportverksamheten av kommunernas gemensamma avfallshanteringsbolag Rosk n Roll Oy Ab. Västra Nylands avfallsnämnd började sin verksamhet 1.9.2006 som den andra avfallsnämnden i landet. Om avfallsnämnd stadgas i den 1.5.2012 ikraftträdande avfallslagen 23: Om kommunen har överfört en serviceuppgift med anknytning till ordnandet av den kommunala avfallshanteringen till ett kommunägt bolag, är den kommunala avfallshanteringsmyndigheten i enlighet med kommunallagen ett gemensamt organ för kommunerna i samarbetsområdet eller en av dessa kommuner bildad samkommun. På grund av ändring av avfallslagen kommer Lojo och Karislojo i snar framtid ansluta sig till nämnden. Dessa två kommuner har idag avfallstransporter som baserar sig avtal. Ändring till centralt konkurrensutsatt kommunal avfallstransport kräver ett beslut. Beslutet kan tas av kommunen själv innan anslutning till nämnden eller tas av nämnden efter anslutningen. Det vore bra att få besluten om systemen för avfallstransport i Lojo och Karislojo innan den nya avfallslagen träder i kraft 1.5.2012. Om besluten om övergång till centralt anordnade avfallstransporter tas efter att den nya avfallslagen har trätt ikraft, kommer dessa två kommuner att ha åtminstone tre års övergångsperiod under vilken det skulle finnas två olika transportsystem inom nämndens verksamhetsområde. Detta skulle utmana nämndens verksamhet i form av upprätthållande av kundregister och finansiering. Att Lojo kommer med skulle även betyda att värdkommunen för nämnden väljs på nytt. Enligt avtalet om avfallsnämnden ska den största tvåspråkiga kommunen på området fungera som värdkommun. Avfallsnämnden har också ansvaret utöver hushållsavfall för insamling och transport av slam från slamavskiljare och samlingsbrunnar. Brunnstömning på Västra Nyland är ordnad per avtal och det finns inga exakta uppgifter för tillfället om brunnstömningar eller transporter av slam till vidare behandling. För administrering av slam från slamavskiljare och samlingsbrunnar håller Rosk n Roll och Västra Nylands vatten och miljö rf med på ett projekt. Syfte med projektet är att samla in information till avfallsregistret om hanterings av avfallsvatten och vem som tömmer slamavskiljarna. Med dessa uppgifter kunde man följa upp huruvida slamavskiljare och samlingsbrunnar töms i enlighet med avfallsbestämmelser till rätt mottagningsställe och att transportören uppfyller kraven i lagen och förordningar samt att är registrerad i NTM-centralens register över avfallstransporter. Avfallsnämndens tjänsteinnehavare är avfallsombudsmannen som nämnden har delegerat sk. löpande ärenden, så som debitering av avfallsavgifter, hantering av påminnelser och godkännande av samavfall. Avfallsombudsmannen arbetar i Lojo, verksamhetspunkten är hos Rosk n Roll Oy Ab. BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Avfallsnämnden antal möten 2 4 2 Antal behandlade ärenden 20 40 13 Antal tjänstemannabeslut 566 700 542 116

Västra Nylands Avfallsnämnd Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 66 409 86 600 69 555-17 045 80,3% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt 66 409 86 600 0 69 555-17 045 80,3% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 4,7 % Kostnader Personalkostnader -52 416-56 400-53 815 2 585 95,4% Köp av tjänster -8 616-14 800-8 406 6 394 56,8% Material och varor 0-3 500-357 3 143 10,2% Understöd Övriga kostnader 0-4 000 0 4 000 0,0% Kostnader totalt -61 032-78 700 0-62 578 16 122 79,5% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 2,5 % Verksamhetsbidrag 5 378 7 900 0 6 977-923 88,3% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 29,7 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Avfallsombudet Satu Ojala avgick under våren. Som tillfälligt avfallsombud anställdes Christine Perjala som skött uppgiften från och med 7.6.2012. Verksamheten förverkligades planenligt. Ekonomi Enligt avtal skall intäkterna för värdkommunen Raseborg vara 10 % högre än utgifterna. Detta förverkligades. 117

Regionalt räddningsverk Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Räddningstjänsterna köps av Esbo stad statistik för Raseborg (2009 Summa Ekenäs, Karis, Pojo) År 2009 År 2010 år 2011 år 2012 Prestationer Antal byggnadsbränder 13 12 18 18 Antal farosituationer/byggnader 38 31 23 18 Trafikolyckor 100 109 99 109 Utryckn. / vid autom. brandalarm 143 185 149 115 Sk förstainsatsuppdrag 168 166 148 183 Tjänstehjälpuppdrag 6 13 7 7 Handräckningsuppdrag 16 37 24 13 Skadebekämpningsuppdrag 26 26 191 51 Räddningsuppdrag / djur 19 16 9 11 Räddningsuppdrag / människor 27 13 12 24 Övriga granskningsuppdrag 51 31 37 17 Fara för ras 0 1 0 1 Explosionsrisk uppdrag 0 1 0 0 Brandvarnare gransk/säkr uppdrag 12 12 11 10 Farliga ämnen, uppdrag 1 1 2 3 Oljeskador 15 13 19 9 Övriga bränder 13 13 13 18 Bränder kommunikationsm/fordon 8 11 13 26 Terrängbränder 14 13 7 7 SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter 0 0 646 0 0,0% Intäkter totalt 0 0 0 646 0 0,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 0,0 % Kostnader Personalkostnader Köp av tjänster -1 856 799-1 930 930-1 909 729 21 201 98,9% Material och varor Understöd Övriga kostnader -7 506 0 0 0 0,0% Kostnader totalt -1 864 305-1 930 930 0-1 909 729 21 201 98,9% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 2,4 % Verksamhetsbidrag -1 864 305-1 930 930 0-1 909 083 21 201 98,9% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 2,4 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Ekonomi: Utgifterna inom budgetanslaget (98,9 %). 118

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2009-2011 Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2012 Utfall 2012 Avvikelse 2012 Total användning Situationsrapport 31.12.2012 Mark- och vattenområden Utgifter -1 761 910-500 000-500 000-164 482 335 518-1 926 392 Ekåsen, köp av tomt. Inga råmarksområden inköpta under år 2012. Inkomster / Balansvärde 900 616 600 000 600 000 580 015-19 985 1 480 631 Netto -861 294 100 000 100 000 415 534 315 534-445 760 Byggnader Inköp och försäljning av fastigheter Utgifter -3 900 000-3 735 518 164 482-3 735 518 Ekåsen, köp av byggnader. Inkomster / Balansvärde 317 814 58 109 58 109 375 923 Tovö, Risö 34 423 Förs.pris 811 000, inkl tomt 7 406 / Vinst 769 141 Mattsgatans 27, höghus 23 686 Förs.pris 350 000, inkl tomt 1 934 / Vinst 324 380 Fiskarin koulu, Opintie 5 Grundrenoveringar Intern service Separat uppföljning av grundrenoveringsprojekt Förs.pris 22 000 = vinst Biblioteket, Ekenäs Planeringen blev klar under sensommaren. Projektet Utgifter -1 010 000-196 721-500 000-500 000-179 671 320 329-376 392 konkurrensutsattes i november 2012. Direktionen för Intern service valde entreprenörerna på sitt möte 23.11.2012. Inkomster 505 000 Byggstarten skedde vid årsskiftet 2012-2013. Enligt Netto -505 000-196 721-500 000-500 000-179 671 320 329-376 392 entreprenadprogrammet skall projektet stå klart i oktober 2013. Projektet har beviljats statsstöd. Daghemmet Labyrinten, grundsanering Utgifter -1 950 000-271 530-1 450 000-1 450 000-1 722 401-272 401-1 993 931 Entreprenaden påbörjades 7.12.2011. Daghemmet började sin Inkomster Netto -1 950 000-271 530-1 450 000-1 450 000-1 722 401-272 401 verksamhet i den renoverade byggnaden vecka 47/2012. -1 993 931 Daghemsutrymmen, staket o Fiskars daghem Mäntykoto daghem utrymdes på grund av inneluftsproblem och Utgifter -368 668-50 000-20 000-23 330-3 330-391 998 flyttade till Ekåsens område i augusti 2012. Ny lekgård byggdes på Ekåsen. Gammelboda daghems gård gjordes Inkomster trivsammare med gräsplan och planteringar. Fiskars daghems Netto -368 668-50 000-20 000-23 330-3 330-391 998 gård färdigställdes. Lönnbergska fastigheten, sanering En grundlig sanering gjordes av första våningens Utgifter -103 047-280 000-292 798-12 798-395 846 bottenbjälklag i Lönnbergska fastigheten. Ventilationsaggregat förnyades och nya kanaler installerades. Samhällstekniska Inkomster servicen tog byggnaden i bruk i september-oktober 2012. Inre Netto -103 047-280 000-292 798-12 798-395 846 ytor målades. 119

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2009-2011 Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2012 Utfall 2012 Avvikelse 2012 Total användning Karis svenska lågstadium, fönster bl.a Utgifter -74 605-90 000-70 130 19 870-144 734 Inkomster Netto -74 605-90 000-70 130 19 870-144 734 Situationsrapport 31.12.2012 Övriga grundrenoveringsprojekt Övriga saneringsprojekt som gjorts under året vilka hör under Utgifter -7 222 141-1 000 000-660 000-233 327 426 673-7 455 468 grundförbättringar är: Ny matta till Österby skolas gymnastiksalsgolv, Ekenäsgårdens fasadmålning, Karis Inkomster 550 000 550 000 stadshus byte av matta i källarvåningen till klinkers, Netto -6 672 141-1 000 000-660 000-233 327 426 673-6 905 468 förbättrande av inneluften på Karis brandstation (mattbyte), Större grundrenoveringsobjekt 2009-2011: Ekenäs förberedande arbeten för fjärrvärmeanslutningar i Karis, start brandstation netto 487 600,-, Radiostudio 573 300,-, av planering på Karis centralkök. Snappertuna skola 381 700,-, Pojo kommunhus 436 600,-, Ekenäs HVC bäddavdelning, fysioavd., KATKO 603 700,-, Stadshuset i Ekenäs 270 200,-, Pojo brandstation netto 534 400,-, Solbacka daghem/daghemslokaliteter i Karisomr. 1 386 300,-. Grundrenoveringar Intern service Direktionen för Intern Service disponerar hela anslaget och bestämmer separat om prioriteringar av grundrenoveringsprojekt, gäller 34 separata projekt. Utgifter -8 236 712-3 000 000-3 000 000-2 521 657 478 343-10 758 370 Inkomster 550 000 550 000 Netto -7 686 712-3 000 000-3 000 000-2 521 657 478 343-10 208 370 Projektet handlar om ny hissinstallation och de byggnads tekniska arbetena som detta medför. Nyinvesteringar Järnvägsstationen, Ekenäs Trafikcenter / Byggnad Yttre områden: Påbörjades hösten 2011, starten försenades, färdigställdes år 2012. Planering av inre arbeten slutfördes Utgifter -200 000-200 000-200 000-121 035 78 965-321 035 under hösten 2012. Byggstart våren 2013. Dagvårdsutrymmen i Ekenäs = Langansböle daghem Daghemmet togs i bruk 4.1.2012, yttre arbetena slutförs Utgifter -1 700 000-1 614 555-118 773-118 773-1 733 328 sommaren 2012. Kiilan koulu, utvidgning Kiilan koulu kommer efter saneringen 2014 att rymma elever från ett större upptagningsområde. Beslut om nya upptagningsområden fattas inom juni 2012. Utgifter -6 414 000-11 606-2 000 000-2 000 000-818 821 1 181 179 Det egentliga planeringsarbetet påbörjades 9.1.2012. Planeringen blev klar i maj. Konkurrensutsättningen av "Kiilan koulus" sanering och utvidgning skedde i juni. Direktionen för -830 427 Intern service valde entreprenörerna 9.8.2012. Projetet fortsätter och skall stå klart till höstterminen 2013. 120

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Bäddavdelning i Ekenäs, planering av nybygge Intentionsavtal med HNS för gemensam nybyggnation vid VNS som möjliggör koncentration av all specialsjukvård till VNS samt utrymmen för Raseborgs akuta bädd, gemensam jour och HVC i enlighet med strategi. Optimala finansieringslösningar utreds med extern finansiering. Senaste kostnadsberäkning Användning år 2009-2011 Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2012 Utfall 2012 Avvikelse 2012 Total användning Utgifter -100 000-100 000-8 755 91 245-8 755 Situationsrapport 31.12.2012 Svartå skolcentrum, planering, renovering/nybygge Investeringen i ett skolcentrum i Svartå till ett pris på 4 m är orealistisk i proportion till elevunderlaget. Möjligheter till statsstöd föreligger ej under ekonomiplaneperioden. Nödvändiga saneringar och förbättringar genomförs i nuvarande byggnader. Utgifter -50 000-50 000 50 000 Inga åtgärder vidtagna. Ektas källare, ombyggnad till utställningslokal, planering och utförande Projekt- och genomförandeplan godkänns i stadsstyrelsen innan projektet får påbörjas. Extern finansiering undersöks. Utgifter -260 000-256 474-909 -909-257 383 Inkomster 72 000 72 000 Netto -260 000-184 474-909 -909-185 383 Nyinvesteringar Utgifter -2 082 635-2 350 000-2 350 000-1 068 294 1 281 706-3 150 929 Inkomster 72 000 72 000 Netto -2 010 635-2 350 000-2 350 000-1 068 294 1 281 706-3 078 929 Byggnader Utgifter -10 319 347-5 350 000-9 250 000-7 325 469 1 924 531-17 644 817 Inkomster 939 814 58 109 58 109 997 923 Netto -9 379 533-5 350 000-9 250 000-7 267 360 1 982 640-16 646 893 Konstruktioner o anordningar Parkanläggningar, lekparker Anläggningar för nya bostadsområden samt sanering av gamla anläggningar. Utgifter -208 196-80 000-80 000-79 987 13-288 183 Tenala torg, planteringar. Fiskars lekpark. Fågelsångens lekpark förnyades. Langansböle simstrand P-plats + pontonbrygga. Padva simstrand wc förnyades. Grabbskog träsk pontonbrygga anlades. 121

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Gästhamnar, grundförbättringar av befintliga anläggningar Grundförbättring av befintliga anläggningar. Användning år 2009-2011 Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2012 Utfall 2012 Avvikelse 2012 Total användning Utgifter -12 295-16 000-16 000 16 000-12 295 Mattvättningsanläggningar Utgifter -33 761-30 000-30 000-24 687 5 313-58 448 Situationsrapport 31.12.2012 Samhälllstekniska nämnden beslöt anhålla om förlängning av miljölov för Södra viken. Förverkligas 2013. Österby mattvättningsanläggning färdigställdes. Togs i bruk till säsongen 2012. Trafikleder Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och bestämmer separat om prioritering av trafikleder. Utgifter -4 598 290-1 700 000-1 700 000-1 733 236-33 236-6 331 526 Trafikledsarrangemang RV 25 Byggande av trygga anslutningar prioriteras. Formansalléns trafikarrangemang. Utgifter -107 348-800 000-669 000-674 822-5 822 Formansallén färdigställdes som samprojekt med NTMcentralen. 131 000 överfördes till -782 170 Rävnäs-Kursand. Trafiksäkerhetsåtgärder Förbättringar av trafikmiljön enligt målsättningarna i trafiksäkerhetsplanen. Utgifter -57 505-100 000-100 000-97 749 2 251-155 254 Lättrafikled i Tenala. Grundförbättring av broar i Karis Upphandling avbröts p.g.a. för höga kostnader. Utgifter -22 981-450 000-330 000-86 178 243 822 Konstruktionsplan och grundundrsökning gjordes. -109 159 120 000 överfördes till Rävnäs-Kursand. Stationsområdet i Ekenäs Järnvägsstationsområdet, järnvägsunderfart Järnvägsgatan, Pehr Sommars gata. Utgifter -301 242-150 000-342 000-313 884 28 116-615 126 Inkomster 192 000 151 214-40 786 151 214 Netto -301 242-150 000-150 000-162 670-12 670-463 912 Förverkligande Rävnäs Kursand, skede I Förutsätter att planen godkänns. Utgifter -300 000-551 000-562 856-11 856-562 856 Fiskars detaljplaneomr., gatubyggnad, broar Utbyggnad enligt markanvändningsavtal. 2012; Del av Åkerraden, del av Kullavägen, Linjestigen. Enligt skilt av STN godkänt utbyggnadsprogram. Nybyggnad 1 026 000, asfaltering 442 000, gatubelysning 265 000. Yttre områdena färdigställdes. 78 % av intäkterna erhållits. Resten då projektet i sin helhet slutförts. Utbyggnad av hela detaljplaneområdet. 251 000 överfördes från andra projekt. Utgifter -260 000-260 000-284 647-24 647-284 647 Förverkligat i enlighet med markanvändningsavtal och uppgjort Inkomster 50 000 50 000 50 000 utbyggnadsprogram. Intäkter i form av stöd Netto -260 000-260 000-234 647 25 353-234 647 50 000. 122

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2009-2011 Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2012 Utfall 2012 Avvikelse 2012 Total användning Situationsrapport 31.12.2012 Centralplanen i Karis, ytsprutning Utgifter -250 000-250 000-59 980 190 020-59 980 Projektet mottaget som färdigt 1.6.2012. Sprinklers till institutioner (åldringshem) Installation av sprinklers i Bromarfhemmet och Tunahemmet Intern Service utreder var systemen installeras. utfördes under året. Till Tunahemmet anskaffades ett Utgifter -39 905-150 000-150 000-178 432-28 432-218 337 bränsleaggregat. Konstruktioner o anordningar Utgifter -5 381 523-4 286 000-4 478 000-4 096 457 381 543-9 477 980 Inkomster 192 000 201 214 9 214 201 214 Netto -5 381 523-4 286 000-4 286 000-3 895 243 390 757-9 276 766 Projekt/planering m.m. Trädgårdsstaden Karis, projekt (12 = Köpmansgatan) Utgifter -272 068-100 000-100 000-9 853 90 147-281 920 Inkomster 63 000 63 000 Netto -209 068-100 000-100 000-9 853 90 147-218 920 Rådhustorgets omgivning i Ekenäs, projekt Inte förverkligat p.g.a. verksamhetsmässiga skäl. STN Utgifter -4 338-60 000-60 000-1 887 58 113-6 225 198/2012 remitterat ärendet för uppgörande av andra lösningsmodeller. Norra hamnen i Ekenäs, planering och utbyggnad Utgifter -94 519-100 000-100 000 100 000-94 519 Trivsel i Pojo kyrkoby, projekt Utgifter -59 819-30 000-30 000-29 952 48-89 772 Planering påbörjad. Förberedande förhandlingar om förverkligande förts. Tallbacka lekpark, belysningsarmaturer, kabeldragning. Förnyande av lekinventarier, sopkärl m.m. WC till Gumnäs badstrand förnyad. Tenala torg Projektet Tenala centrum förverkligats som ett större projekt, Utgifter -21 177-50 000-50 000-49 351 649-70 528 totalkostnad 470 000. Projekt/planering m.m. Utgifter -451 921-340 000-340 000-91 044 248 956-542 965 Inkomster 63 000 63 000 Netto -388 921-340 000-340 000-91 044 248 956-479 965 123

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2009-2011 Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2012 Utfall 2012 Avvikelse 2012 Total användning Situationsrapport 31.12.2012 Övrigt Ny adresskarta och numerisk baskarta Under 2011 färdigställs baskarta mot Västervik, i Billnäs och sammanbindande av Karis - Ekenäs längs åsen, samt utvidgas baskartan på Hangöudd. Uppdatering av kordinatsystem till Euref. Utgifter -82 553-50 000-50 000-41 891 8 109-124 444 Övrigt Utgifter -82 553-50 000-50 000-41 891 8 109-124 444 Inkomster Netto -82 553-50 000-50 000-41 891 8 109-124 444 Placeringar Västra Nylands folkhögskola Utgifter -70 000-70 000-70 325-325 -70 325 Upprättande av baskarta för planering fortsätter 2012. Under budgetåret har konsult anlitats för att möjliggöra övergång till nytt koordinatsystem. Arbetet inte ännu slutfört. Övriga aktier och andelar KOy Tallbacka Ab förs.pris 122 157 /Vinst 93 546. KOy Solbacken Ab, kap.höjning 378 190, förs.pris Utgifter -89 082 0-386 646-386 646-475 728 317 673 /Förlust 154 702. Inkomster 2 667 895 0 503 595 503 595 3 171 490 BAB Raseborgsv.22 förs.pris 100 449 /Vinst 97 839. Netto 2 578 813 0 0 116 949 116 949 2 695 762 BAB Björknäsgatan 24, låne-kapital andel 8 457. Placeringar Utgifter -89 082-70 000-70 000-456 971-386 971-546 053 Inkomster 2 667 895 503 595 503 595 3 171 490 Netto 2 578 813-70 000-70 000 46 624 116 624 2 625 437 Brutto investeringar staden -18 086 336-10 596 000-14 688 000-12 176 314 2 511 686-30 262 650 Inkomster investeringar staden 4 571 325 600 000 792 000 1 342 934 550 934 5 914 259 Netto investeringar staden -13 515 011-9 996 000-13 896 000-10 833 380 3 062 620-24 348 391 124

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT AFFÄRSVERK: Ekenäs Energi Senaste kostnadsberäkning Användning år 2009-2011 Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2012 Utfall 2012 Avvikelse 2012 Total användning Situationsrapport 31.12.2012 IT-verksamhet Arbetet ännu på hälft. Gäller underhållssystem och Utgifter -180 000-180 000 180 000 0 kundhanteringssystem. Elförsäljningsverksamhet Andelar i produktionsbolag, Katternö Kärnkraft Ab (250 000 ) och Puhuri Oy (50 000 ) Utgifter -358 950-300 000-300 000-257 047 42 953-615 997 Placeringar i produktionsbolag bl.a. Katternö Kärnkraft och Katternö Kraft. Projekten fortsätter flera år framåt. Elnätsverksamhet Utgifter -814 913-3 120 000-3 120 000-601 392 2 518 608-1 416 305 Av de budgeterade projekt som ingår i investeringsdelen för Elnätsverksamhet, har den planerade 110 kv starkströmslinjen, (budgeterat 2.500.000 /år2012), inte kunnat verkställas pga att byggnationstillstånd inte beviljades från Energimarknadsverket. Ett besvär skickades över Energimarknadsverkets beslut till Helsingfors förvaltningsdomstol. (Helsingfors förvaltningsdomstol förkastade besväret 13.2.2013. EE överväger att överklaga domen till Högsta förvaltningsdomstolen). Övriga investeringar fullföljts enligt behovet under år 2012. Fjärrvärmeverksamhet Ekenäs Utgifter -2 997 533-908 000-908 000-606 865 301 135-3 604 398 FJV-utbyggnaden fortsätter varje år. Flemingsgatans värmecentral färdig 2012. Oljevärmecentralens sanering färdig 2012. Lagerutrymmen/elektronikverkstad skjuts till 2013. Kraftverkets högspänningsanslutning skjuts till 2013/2014. Sermet-pannans ekonomiser-projekt färdig 2012 utom prestandamätning som utförs 2013. Fjärrvärmeverksamhet Karis Utgifter -1 407 798-1 407 798 Inkomster 1 720 742 1 720 742 Netto 312 945 312 945 Staden köpt Fortums andel i Karis Fjärrvärme Ab. Fjärrvärmeverksamhet Pojo Utgifter -2 821 865-1 440 000-1 440 000-1 040 917 399 083-3 862 782 FJV-utbyggnaden fortsätter varje år. Fast bränslepannan färdig 2012 mindre brister åtgärdas av leverantören under 2013. Sanering oljevärmecentral fortsätter 2013. Fjärravläsning av fjärrvärmemätare fortsätter under 2013. 125

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Kraftverksprojekt Senaste kostnadsberäkning Användning år 2009-2011 Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2012 Utfall 2012 Avvikelse 2012 Total användning Utgifter -7 130 399-95 389-95 389-7 225 788 Inkomster 1 613 325 1 613 325 Netto -5 517 074-95 389-95 389-5 612 463 Ekenäs Energi Ab Utgifter -2 500-2 500 Nytt bolag grundat. Ekenäs Energi Utgifter -15 533 957-5 948 000-5 948 000-2 601 611 3 346 389-18 135 568 Inkomster 3 334 067 3 334 067 Netto -12 199 890-5 948 000-5 948 000-2 601 611 3 346 389-14 801 500 Raseborgs Vatten Grundvattenområden skyddsplaner Situationsrapport 31.12.2012 Utgifter -16 350-16 350-16 350 Projektet färdigt jan. 2013. Komplettering av vattentäkter Utgifter -49 345-50 000-50 000-12 140 37 860-61 485 Projektet fortsätter. Finnäs vattentäkt Utgifter -50 000-50 000-23 943 26 057-23 943 Projektet slutfört. Utbyggnad av ledningsnät i bostads- o industriområden Utgifter -1 352 494-400 000-400 000-894 367-494 367-2 246 861 Inkomster 29 150 200 000 200 000-200 000 29 150 Netto -1 323 344-200 000-200 000-894 367-694 367-2 217 711 Sanering av ledningsnätet Utgifter -868 581-400 000-400 000-245 516 154 484-1 114 097 Inkomster 13 467 13 467 Netto -855 113-400 000-400 000-245 516 154 484-1 100 630 Leksvall förbindelseledning Utgifter -20 000-20 000 20 000 Projektet fortsätter. Projektet fortsätter. 126

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2009-2011 Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2012 Utfall 2012 Avvikelse 2012 Total användning Bromarv utbyggnad av avloppshantering Utgifter -1 350 000-1 151 467-330 000-330 000-192 762 137 238-1 344 230 Inkomster 110 000 200 000 200 000-200 000 110 000 Netto -1 350 000-1 041 467-130 000-130 000-192 762-62 762-1 234 230 Ekenäs-Hangö förbindelseledning Utgifter -888 332-888 332 Projektet slutfört. Situationsrapport 31.12.2012 Projektet fortsätter. Svartå-Karis förbindelseledning Utgifter -1 540 000-100 000-100 000-6 813 93 188-6 813 Planering pågår. Komplettering av avloppspumpstationer Utgifter -25 000-25 000-9 065 15 935-9 065 Komplettering av reningsverk Utgifter -14 044-25 000-25 000 25 000-14 044 Projektet fortsätter. Raseborgs Vatten Utgifter -4 324 263-1 400 000-1 400 000-1 400 956-956 -5 725 219 Inkomster 152 617 400 000 400 000-400 000 152 617 Netto -4 171 646-1 000 000-1 000 000-1 400 956-400 956-5 572 602 Bruttoinvesteringar inkl affärsverken -37 944 556-17 944 000-22 036 000-16 178 880 5 857 120-54 123 436 Inkomster inkl affärsverk 8 058 009 1 000 000 1 192 000 1 342 934 150 934 9 400 944 Nettoinvesteringar inkl affärsverk -29 886 547-16 944 000-20 844 000-14 835 946 6 008 054-44 722 493 127

6.5 Finansiering, skatteinkomster, stadsandelar, lånestock Skatteinkomster (1 000 euro) BS 2011 BU 2012 BS 2012 avvikelse utfall i % mot budget Kommunalskatt 90 597 91 776 91 878 102 100 % Samfundsskatt 4 430 3 464 3 013-451 87 % Fastighetsskatt 8 254 8 600 8 742 142 102 % Totalt 103 281 103 840 103 633-207 100 % Statsandelar (1 000 euro) BS 2011 BU 2012 BS 2012 avvikelse utfall i % mot budget Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 51 307 53 466 53 949 483 101 % Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster 1 111 1 457 1 359-98 93 % Utjämning till följd av systemändringen 101 101 101 0 100 % Övriga statsandelar för undervisningsoch kulturverksamhet -3 593-4 050-3 880 170 96 % Behovsprövad höjning av statsandelen 0 0 1 400 1 400 Totalt 48 926 50 974 52 929 1 955 104 % Budgetlån Lånekapital 31.12. (1 000 euro) BS 2011 BU 2012 BS 2012 avvikelse utfall i % mot budget Raseborgs stad 38 912 45 493 39 953-5 540 88 % Ekenäs Energi 14 494 15 316 15 316 0 100 % Raseborgs Vatten 7 740 8 537 9 140 603 107 % 61 146 69 346 64 409-4 937 93 % 128

6.6 Resultaträkning 31.12.2012 INKL.AFFÄRSVERK BS 2012 BS 2011 Verksamhetens intäkter 43 563 362,59 43 008 610,47 Försäljningsintäkter 21 397 050,38 20 244 848,41 Avgiftsintäkter 10 737 537,92 10 151 151,44 Understöd och bidrag 2 803 902,98 5 335 431,92 Övriga verksamhetsintäkter 8 624 871,31 7 277 178,70 Tillverkning för eget bruk 126 738,00 142 605,61 Verksamhetens kostnader -198 705 249,92-186 588 865,05 Personalkostnader -86 664 544,81-78 373 381,09 Löner och arvoden -65 553 533,07-58 702 342,24 Lönebikostnader -21 111 011,74-19 671 038,85 Pensionskostnader -17 376 912,79-16 311 297,54 Övriga lönebikostnader -3 734 098,95-3 359 741,31 Köp av tjänster -79 558 903,22-78 715 075,64 Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -17 018 774,19-16 147 549,01 Understöd -9 582 708,65-8 674 350,73 Övriga verksamhetskostnader -5 880 319,05-4 678 508,58 Verksamhetsbidrag -155 015 149,33-143 437 648,97 Skatteinkomster 103 633 049,44 103 281 552,52 Statsandelar 52 928 599,00 48 925 643,00 Finansiella intäkter och kostnader -1 932 531,66-2 085 486,20 Ränteintäkter 31 380,15 81 033,86 Övriga finansiella intäkter 398 243,54 457 086,59 Räntekostnader -2 357 114,59-2 607 063,46 Övriga finansiella kostnader -5 040,76-16 543,19 Årsbidrag -386 032,55 6 684 060,35 Avskrivningar och nedskrivningar -6 929 786,61-6 668 817,66 Avskrivningar enligt plan -6 929 786,61-6 668 817,66 Extraordinära poster Extraordinära intäkter Räkenskapsperiodens över-/underskott -7 315 819,16 15 242,69 129

6.7 Balansräkning 31.12.2012 INKL.AFFÄRSVERK AKTIVA 31.12.2012 31.12.2011 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 26 393,88 2 783 893,57 Immateriella rättigheter 26 393,88 2 783 893,57 Materiella tillgångar 140 140 617,35 129 759 402,53 Mark- och vattenområden 16 849 197,63 17 245 987,44 Byggnader 57 475 553,42 48 687 843,29 Fasta konststruktioner och anordningar 61 220 021,07 54 407 191,25 Maskiner och inventarier 267 748,19 293 863,10 Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 4 328 097,04 9 124 517,45 Placeringar 24 038 317,67 23 774 833,36 Aktier och andelar 21 751 210,40 21 540 787,09 Övriga lånefordringar 2 038 816,18 2 046 176,18 Övriga fordringar 248 291,09 187 870,09 FÖRVALTADE MEDEL 790 322,63 827 094,56 Statens uppdrag 22 539,64 59 328,56 Donationsfondernas särskilda täckning 767 782,99 767 766,00 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 940 200,95 911 874,84 Material och förnödenheter 940 200,95 911 874,84 Fordringar 12 549 589,24 9 685 748,57 Långfristiga fordringar 200 000,00 60 000,00 Lånefordringar 200 000,00 0,00 Övriga fordringar 0,00 60 000,00 Kortfristiga fordringar 12 349 589,24 9 625 748,57 Kundfordringar 6 541 171,60 6 082 053,93 Lånefordringar 3 585 384,92 360 000,00 Övriga fordringar 2 026 450,67 2 495 286,12 Resultatregleringar 196 582,05 688 408,52 Finansiella värdepapper 11 497,44 11 572,44 Aktier och andelar 11 497,44 11 572,44 Kassa och bank 2 911 897,49 2 240 190,48 AKTIVA TOTALT 181 408 836,65 169 994 610,35 130

PASSIVA 31.12.2012 31.12.2011 EGET KAPITAL 48 962 529,05 56 288 528,20 Grundkapital 72 608 379,54 72 608 379,54 Uppskrivningsfond 902 387,38 912 599,00 Övriga egna fonder 606 058,49 606 026,86 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -17 838 477,20-17 853 719,89 Räkenskapsperiodens över-/underskott -7 315 819,16 15 242,69 AVSÄTTNINGAR 870 020,04 1 211 723,94 Avsättningar för pensioner 214 300,00 222 900,00 Övriga avsättningar 655 720,04 988 823,94 FÖRVALTAT KAPITAL 849 844,60 879 109,77 Statens uppdrag 22 539,64 59 328,56 Donationsfondernas kapital 767 782,99 767 766,00 Övrigt förvaltat kapital 59 521,97 52 015,21 FRÄMMANDE KAPITAL 130 726 442,96 111 615 248,44 Långfristigt 61 803 039,60 58 967 835,76 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 53 894 623,33 51 254 429,35 Lån från offentliga samfund 1 783 151,08 2 154 954,86 Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott 45 322,44 42 850,60 Övriga skulder 6 079 942,75 5 515 600,95 Kortfristigt 68 923 403,36 52 647 412,68 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 44 261 886,23 29 752 988,43 Lån från offentliga samfund 371 803,79 370 628,91 Lån av övriga kreditgivare 751 050,67 492 468,38 Erhållna förskott 212 018,16 190 542,20 Skulder till leverantörer 7 350 332,10 8 695 156,33 Övriga skulder 3 329 185,80 2 199 172,56 Resultatregleringar 12 647 126,61 10 946 455,87 PASSIVA TOTALT 181 408 836,65 169 994 610,35 131

7. Noter 7.1. Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV BOKSLUTET Jämförande uppgifter med tidigare år Budgetuppställningen förändrades inte mellan åren 2011 och 2012 förändrades inte varför uppgifterna i huvudsak är jämförbara. Årssemesterbestämmelserna ändrades i samband med att man hösten 2011 överenskom om nya tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn. I avtalen ändrades villkoren för årssemestrarna så att den s.k. B-årslönetabellen, som följts i kommunerna, slopades. I de nya avtalen iakttas principerna för den tidigare A-tabellen. I bokslutet 2011 kostnadsfördes i enlighet med bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande 650 000 i 2011 års bokslut för semesterlöner. De outtagna semesterdagarna periodiserades dock enligt B-tabellen och först från och med år 2012 enligt det nya avtalet motsvarande A-tabellen. Detta medförde en tilläggskostnad i bokslutet 2012 om 1,3 mn bland personalutgifterna. Värdering av tillgångar bland bestående aktiva Stadsfullmäktige godkände 26.10.2009 177 avskrivningsplanen Planenliga avskrivningar av bestående aktiva för Raseborgs stad. Tillgångarna bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen till anskaffningspriset minskat med avskrivningar enligt plan och bokförs under sin ekonomiska verkningstid som kostnad för räkenskapsperioden enligt en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Avskrivningsplanen finns i noterna under 7.4 och de planenliga avskrivningarna under 7.5. Värdering av placeringar Aktier har bland bestående aktiva upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna (lager) har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna har i balansräkningen upptagits till sitt nominella värde. Prestationsprincipen Väsentliga bokningar enligt kontantprincipen har rättats och bokförts enligt prestationsprincipen. PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Koncernbalansräkningen följer kommunens värderings- och periodiseringsprinciper. Kommunens och dottersamfundens inbördes innehav har eliminerats med tillämpning av parivärdemetoden. Alla väsentliga inbördes fordringar och skulder har eliminerats. Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens eget kapital. Avskrivningarna på dottersamfundens bestående aktiva har rättats så att de stämmer överens med koncernens avskrivningar enligt plan. Rättelsen har bokförts på kontona överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens överskott/underskott i dottersamfundets eget kapital. 132

7.2 Verksamhetens intäkter BS 2012 BS 2011 Allmän- och koncernförvaltning 15 811 719,54 15 205 165,07 Grundtrygghet 2 102 682,97 2 958 919,97 Bildningssektorn 4 740 863,53 4 562 334,97 Samhällstekniska sektorn 3 552 213,46 3 404 565,83 Ekenäs Energi Omsättning 15 041 862,61 14 070 695,45 Övr.intäkter av ordinarie verks. 447 896,35 886 058,45 Raseborgs Vatten Omsättning 5 372 488,97 5 142 314,22 Övr.intäkter av ordinarie verks. 62 188,83 74 851,19 Elimineringar Raseborgs stad -413 589,78-455 769,36 Ekenäs Energi -2 811 661,21-2 513 445,36 Raseborgs Vatten -343 302,68-327 079,96 Totalt 43 563 362,59 43 008 610,47 133

7.3 Extraordinära poster samt försäljningsvinster för tillgångar bland bestående aktiva Försäljningsvinster och -förluster från anläggningstillgångar Försäljningsvinster och -förluster BS 2012 BS 2011 Vinst vid försäljning av mark- och vattenområden 1 138 815,98 1 109 608,73 byggnader 1 115 550,68 229 558,95 fasta konstr. o anläggningar maskiner o. inventarier aktier och andelar 191 385,57 0,00 Försäljningsvinster totalt 2 445 752,23 1 339 167,68 Förlust vid försäljning mark- och vattenområden 31 072,10 0,00 fasta konstr. o anläggningar övr.aktier o andelar 154 701,89 0,00 Försäljningsförluster totalt 185 773,99 0,00 134

7.4 Avskrivningsplan Typ av anläggningstillgång Immateriella tillgångar Avskriv-ningstid (år) Avskriv-ningsmetod lineär Avskrivningsrekommendation (år) Utvecklingsutgifter 4 2-5 Immateriella rättigheter 10 5-20 Övriga utgifter med lång verkningstid lineär Grundläggnings- och organisationsutgifter Forsknings- och utvecklingsutgifter Koncerngoodwill Goodwill 4 2-5 Adb-program 4 2-5 Övriga 4 2-5 Gemensamma skolor 20 Kretsalarmcentalen, andel i inventarie-anskaffn. Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivning ingen avskrivning Byggnader och konstruktioner lineär Förvaltnings- och institutionsbyggnader 40 20-50 Fabriks- och produktionsbyggnader 25 20-30 Ekonomibyggnader 18 10-20 Fritidsbyggnader 25 20-30 Bostadsbyggnader 40 30-50 Fasta konstruktioner och anordningar lineär Gator, vägar, torg och parker 18 15-20 Broar, kajer och badinrättningar 20 10-30 Övriga jord- och vattenkonstruktioner 25 15-30 Vattendistributionsnät 35 30-40 Avloppsnät 35 30-40 Fjärrvärmenät 25 20-30 Elledningar, transformatorer,utomhusbelysning 18 15-20 Telefonnät,central och abonnentcentraler 11 10-12 Naturgasnät 22 20-25 Övriga rör- och kabelnät 18 15-20 Maskinerier o anodrn. vid el-, vatten- o.dyl verk 15 10-20 Fasta lyft- och flyttanordningar 18 15-20 Trafikregleringsanordningar 12 10-15 Övriga fasta maskiner, anordningar och konstr. 12 10-15 Maskiner och inventarier Fartyg av järn 18 15-20 Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 11 8-15 Person-,paket- och lastbilar Brandbilar och ambulanser Övriga transportmedel 6 4-7 Övriga rörliga arbetsmaskiner 7 5-10 Traktorer och schaktningsmaskiner Övriga tunga maskiner 12 10-15 Övriga lätta maskiner 7 5-10 Sjukhus-, hälsovårds- och dyl. anordningar 10 5-15 Adb-utrustning 4 3-5 Arbetsmaskiner och anordningar Övriga anordningar och inventarier 4 3-5 Övriga materiella nyttigheter Naturresurser Konst- och värdeföremål ingen avskrivning Pågående nyanläggningar ingen avskrivning Placeringar Aktier och andelar ingen avskrivning 135

7.5 Bestående aktiva FÖRÄNDRINGAR I BESTÅENDE AKTIVA Bestående aktiva Immateriella tillgångar Dator Övr.utg.med program lång verkningstid Totalt Mark- & vattenområde Byggnader Materiella tillgångar Fasta konstruktioner & anl. Maskiner & inventarier Övr.mat. tillg. Förskottsbet.o pågående nyanläggningar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 36 951,36 2 746 942,21 2 783 893,57 17 245 987,44 48 687 843,29 54 407 191,25 293 863,10 9 124 517,45 129 759 402,53 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 183 225,47 5 963 123,53 6 928 575,05 23 330,30 2 285 386,92 15 383 641,27 Finansieringsandelar under räkenskapsperiod 201 214,00 201 214,00 Minskningar under räkenskapsperiod 580 015,28 34 422,90 14 487,35 628 925,53 Överf.->driften 0,00 Överföringar mellan poster utg -2 957 664,42-2 957 664,42 5 642 998,03 4 468 880,79 47 465,01 7 201 679,41 2 957 664,42 ink 214 019,30 214 019,30-324 019,30-9 872,08 119 872,08-214 019,30 Räkenskapsperiodens avskrivningar 10 557,48 3 297,09 13 854,57 2 459 969,23 4 359 052,59 96 910,22 6 915 932,04 Nedskrivningar och deras återf. Oavskriven anskaffningsutgift 31.12. 26 393,88 0,00 26 393,88 16 849 197,63 57 475 553,42 61 220 021,07 267 748,19 0,00 4 328 097,04 140 140 617,35 Uppskrivningar Bokföringsvärde 31.12. 26 393,88 0,00 26 393,88 16 849 197,63 57 475 553,42 61 220 021,07 267 748,19 0,00 4 328 097,04 140 140 617,35 136

Bestående aktiva Aktier o andelar i dottersamf. Samkommunandelar Aktier o.andelar i int.o.ägarsamf. Placeringar Andelar i affärsverkgrund.kap Övriga aktier o. andelar Totalt Övriga låne- och övriga fordringar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 3 957 860,13 11 253 062,04 429 824,93 5 900 039,99 21 540 787,09 2 046 176,18 669 156,85 2 715 333,03 Ökningar under räkenskapsperioden 378 189,71 70 325,00 265 504,09 714 018,80 81 220,00 81 220,00 Finansieringsandelar under räkenskapsperiod Minskningar under räkenskapsperiod 500 986,07 2 609,42 503 595,49 7 360,00 9 199,00 16 559,00 Överföringar mellan poster 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar Nedskrivningar och deras återf. Oavskriven anskaffningsutgift 31.12. 3 835 063,77 11 323 387,04 427 215,51 0,00 6 165 544,08 21 751 210,40 2 038 816,18 741 177,85 2 779 994,03 Uppskrivningar Bokföringsvärde 31.12. 3 835 063,77 11 323 387,04 427 215,51 0,00 6 165 544,08 21 751 210,40 2 038 816,18 741 177,85 2 779 994,03 Elimineringar (staden-affärsverk) -492 886,76-492 886,76 Bokföringsvärde 31.12. 3 835 063,77 11 323 387,04 427 215,51 0,00 6 165 544,08 21 751 210,40 2 038 816,18 248 291,09 2 287 107,27 137

7.6 Aktier och andelar Aktier och andelar Antal BS 2012 Dottersamfund, konto 1201 Bostads Ab Dönsbyvägen 10 000 3 363,76 Bostads Ab Karis Nejlikan 100 000 8 409,40 Bostads Ab Karis Panorama 1 776 50 000,00 Bostads Ab Ljunghed 1 000 3 363,76 Fastighets Ab Bäljars Park 1 293 6 896,00 Fastighets Ab Karis stads hyreshus 1 449 1 218 521,53 Fastighets Ab Knattegården 15 8 000,00 Fastighets Ab Lingonsvatro 150 8 000,00 Fastighets Ab Lövkulla Strömkarl 150 8 000,00 Fastighets Ab Tranan 14 414 8 001,44 Fastighets Ab Karis Poliskamarn 1 200 200 000,00 Karis Industrifastigheter Ab 20 33 637,58 Fastighets Ab Knipnäs 148 24 891,76 Fastighets Ab Koskenkylänraitti 1 500 35 319,47 Fastighets Ab Pojovägen 15 000 126 921,50 Fastighets Ab Gumnäsvägen 2 15 8 000,00 Fastighets Ab Bruksbostäder 15 2 522,82 Fastighets Ab Pojo Bruksindustri 7 500 961 409,45 Pojo Industriby Ab 2 001 1 059 583,94 Lövkulla Värme Ab 1 800 3 431,03 Forsby Värme Ab 31 8 133,56 Fastighets Ab Pojo Affärscentrum 5 260 48 656,77 Karis Fjärrvärme Ab 100 1 118 050,00 Ekenäs Energi Ab 100 2 500,00 Dottersamfund totalt 4 955 613,77 Samkommuner konto 1203 HNS 9 219 057,05 Kårkulla 662 453,22 Länsi-Uudenmaan Ammattikoulutuskuntayhtymä 976 026,12 Eteva 163 832,74 Västra Nylands Folkhögskola 300 246,88 Nylands Förbund 1 771,03 Samkommuner totalt 11 323 387,04 Intressesamfund, konto 1205 Bostads Ab Raseborgsvägen 22 975 17 075,13 Fastighets Ab Jägarbacken 300 5 227,95 Hangöudds utvecklingsbolag 2 400 403 651,02 Instressesamfund, totalt 425 954,10 Samägt samfund, konto 1207 Fastighets Ab Trollet 7 500 1 261,41 Samägt samfund totalt 1 261,41 138

Aktier och andelar Antal BS 2012 Övriga aktier och andelar, konto 1210 Bostads Ab Gumnäsvägen 504 21 191,68 Bostads Ab Bollstavägen 240 12 513,18 Bostads Ab Såg 1141 39 627,85 Bostads Ab Ringvägen 254 4 271,96 Bostads Ab Björknäsgatan 24 86 92 113,37 Bostads Ab Björknäsgatan 37 73 38 262,75 Bostads Ab Bromarf Åsebo 105 47 140,22 Bostads Ab Jaktvägen 11 311 44 031,60 Bostads Ab Prästängsgatan 11-13 37 43 560,67 Bostads Ab Raseborgsvägen 20 224 27 919,20 Bostads Ab Torngatan 4 40 42 383,36 Bostads Ab Tuna 658 10 292,09 Bostads Ab Kilavägen 29 53 8 913,96 Bostads Ab Karis Nabogatan 26 918 15 439,65 Bostads Ab Tallmoparken 878 28 057,11 Fastighets Ab Kaptensvägen 8 10 1 681,88 Fastighets Ab Axxell 5950 768 152,63 Axxell Utbildning Ab 200 203 200,00 Kunta-Asunnot Oy 6867 1 154 960,73 VN Avtallshantering AB 4305 289 619,61 Varuboden 8 26,91 Ab Det finlandssvenska kompetenscentret 20 1 600,00 Sosiaalitaito Oy 30 6 000,00 Andelsbanken Raseborg 1 170,00 Kommunfinans Abp 25 630 27 276,22 Karis Telefon Ab 2 820 40 410,35 Karis TV 18 3 027,38 Ekenäs TV 3 504,56 Lojo Telefon 55 5 524,97 Salon seudun puhelin Oy 1 50,46 Pohjan näyttelyosuuskunta 840,95 Metsäliitto 30 000,00 Pojo Servicebostadsstiftelse 36 496,35 Skåldö vattenandelslag 500,00 Kuntien Tiera Oy 29 065 29 065,00 Novago Ab Oy / Yrityspalvelut Oy 29 156 56 854,20 Raseborgs Ishall Ab Oy 300 000,00 Eke Golf Oy Ab 1 8 200,00 Katternö Kraft Oy Ab 2 162 1 156 416,00 Katternö Kärnkraft Oy Ab 230 447 697,23 Övriga aktier och andelar, totalt 5 044 994,08 Aktier och andelar totalt 21 751 210,40 139

Placeringar i penningmarknadsinstrument Antal BS 2012 Marknadsvärde 31.12. Skillnad / st totalt Aktia (A) 25 308 0,00 5,80 146 786,40 146 786,40 M-Real, (B) 4 100 2 829,00 2,22 9 102,00 6 273,00 Neo Industrial (B) 100 175,00 1,75 175,00 0,00 Sampo Oyj 100 94,19 24,34 2 434,00 2 339,81 Nordea 5 052 8 399,25 7,24 36 576,48 28 177,23 Placeringar i penningmarknadsinstrument totalt 11 497,44 195 073,88 183 576,44 7.7 Rörliga aktiva, fodringar Specifikation över fordringar Raseborgs stad BS 2012 BS 2011 Långfristiga Kortfristiga Långfristiga Kortfristiga Fordringar på dottersamfund Kundfordringar 139 491,76 130 618,42 Lånefordringar 200 000,00 3 585 384,92 360 000,00 Övriga fordringar 39 194,87 9 549,57 Resultatregleringar 384 039,62 Totalt 200 000,00 3 764 071,55 0,00 884 207,61 Fordringar på samkommuner, i vilka kommuner är medlem Kundfordringar 104 404,98 111 980,69 Lånefordringar Övriga fordringar 10 671,35 Resultatregleringar Totalt 0,00 115 076,33 0,00 111 980,69 Fordringar på intresse- och andra ägarintressesamfund Kundfordringar 673,36 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Totalt 0,00 673,36 0,00 0,00 Fordringar totalt 200 000,00 3 879 821,24 0,00 996 188,30 140

7.8 Förändringar i eget kapital Förändringar i eget kapital BS 2012 BS 2011 Raseborgs stad Grundkapital 1.1. 72 608 379,54 72 608 379,54 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital 31.12. 72 608 379,54 72 608 379,54 Uppskrivningsfond 1.1. 911 349,54 920 859,79 Förändring -10 211,62-9 510,25 Uppskrivningsfond 31.12. 901 137,92 911 349,54 Fastighetsfond 31.12. 507 742,26 507 742,26 Ekenäs 450-års jubileums fond 1.1. 97 721,04 97 691,20 Förändring 31,63 29,84 Ekenäs 450-års jubileums fond 31.12. 97 752,67 97 721,04 Ekenäs seminariums minnesfond 31.12. 563,56 563,56 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -27 237 860,72-26 536 656,10 Räkenskapsperiodens över-/underskott -7 825 354,93-701 204,62 Eget kapital totalt (Raseborgs stad) 39 052 360,30 46 887 895,22 Raseborgs Vatten Grundkapital 1.1. 9 975 546,53 9 975 546,53 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital 31.12. 9 975 546,53 9 975 546,53 Uppskrivningsfond 31.12. 1 249,46 1 249,46 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 124 662,23 106 060,52 Räkenskapsperiodens över-/underskott 20 750,23 18 601,71 Eget kapital totalt (Raseborgs Vatten) 10 122 208,45 10 101 458,22 Ekenäs Energi Grundkapital 1.1. 5 328 931,19 5 328 931,19 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital 31.12. 5 328 931,19 5 328 931,19 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 9 274 721,29 8 576 875,69 Räkenskapsperiodens över-/underskott 488 785,54 697 845,60 Eget kapital totalt (Ekenäs Energi) 15 092 438,02 14 603 652,48 141

Förändringar i eget kapital BS 2012 BS 2011 Raseborgs stad inkl. affärsverk Grundkapital 1.1 72 608 379,54 72 608 379,54 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden 0,00 Grundkapital 31.12. 72 608 379,54 72 608 379,54 Uppskrivningsfond 1.1. 912 599,00 922 109,25 Förändring -10 211,62-9 510,25 Uppskrivningsfond 31.12. 902 387,38 912 599,00 Fastighetsfond 31.12. 507 742,26 507 742,26 Ekenäs 450-års jubileumsfond 1.1. 97 721,04 97 691,20 Förändring 31,63 29,84 Ekenäs 450-års jubileumsfond 31.12. 97 752,67 97 721,04 Ekenäs seminariums minnesfond 31.12. 563,56 563,56 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -17 838 477,20-17 853 719,89 Räkenskapsperiodens över-/underskott -7 315 819,16 15 242,69 Eget kapital totalt (Raseborgs stad inkl. affärsverk) 48 962 529,05 56 288 528,20 Uppskrivningsfond BS 2012 BS 2011 Raseborgs stad Uppskrivningsfond 1.1. Jord- och vattenområden 1.1. 911 226,60 920 736,85 Förändring -10 211,62-9 510,25 Jord- och vattenområden 31.12. 901 014,98 911 226,60 Aktier och andelar 31.12 122,94 122,94 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs stad) 901 137,92 911 349,54 Raseborgs Vatten Uppskrivningsfond 1.1. Jord- och vattenområden 31.12. 1 249,46 1 249,46 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs Vatten) 1 249,46 1 249,46 Uppskrivningsfond 1.1 Jord- och vattenområden 1.1. 912 476,06 921 986,31 Förändring -10 211,62-9 510,25 Jord- och vattenområden 31.12. 902 264,44 912 476,06 Aktier och andelar 31.12. 122,94 122,94 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs stad inkl. affärsverk 902 387,38 912 599,00 142

7.9 Avsättningar Avsättningar BS 2012 BS 2011 Raseborgs stad Avsättning för pensioner 1.1. 64 800,00 64 800,00 Förändring under året -5 200,00 Avsättning för pensioner 31.12. 59 600,00 64 800,00 Ekenäs Energi Avsättning för pensioner 1.1. 158 100,00 158 100,00 Förändring under året -3 400,00 Avsättning för pensioner 31.12. 154 700,00 158 100,00 Uppgifterna baserar sig på Kommunernas Pensionsförsäkrings beräkning 10.1.2013 gällande förändringar år 2012. Avsättningar för pensioner totalt 214 300,00 222 900,00 Raseborgs stad Övriga obligatoriska avsättningar 1.1. 988 823,94 2 686 361,27 Förändring under året -333 103,90-1 697 537,33 Övriga obligatoriska avsättningar 31.12. 655 720,04 988 823,94 Ekenäs fge beslöt 17.10.2005 17 inta ett anslag om 1 400 000 i driftsbudg. för eftervården av f.d soptippen i Österby. Karis fge beslöt 20.6 2005 51inta ett anslag om 680 000 i driftsbudgeten för eftervården av f.d soptipparna i både Bäljars och Svartå. Detta i enlighet med bokföringsnämndens kommunsektions rekommendation. Avsättningen upplöses mot realiserade utgifter. Avsättning om 2 100 000 för eftervård av f.d soptippen i Österby reserverat 2010 Övriga obligatoriska avsättningar totalt 655 720,04 988 823,94 143

7.10 Främmande kapital Långfristigt främmande kapital 01.01.2012 Nya lån Amortering 31.12.2012 Lån från finans. institut o försäkr.anst. Inhemska depositionsbanker Staden 19 653 302,05 2 969 493,90 16 683 808,15 Ekenäs Energi 13 977 115,36 2 000 000,00 920 384,64 15 056 730,72 Raseborgs Vatten 1 711 111,10 194 152,90 1 516 958,20 35 341 528,51 2 000 000,00 4 084 031,44 33 257 497,07 Kommunfinans Ab Staden 16 732 961,42 7 000 000,00 2 618 184,00 21 114 777,42 Ekenäs Energi 517 500,40 258 750,74 258 749,66 Raseborgs Vatten 6 028 724,00 2 000 000,00 405 319,00 7 623 405,00 23 279 185,82 9 000 000,00 3 282 253,74 28 996 932,08 Lån från offentliga samfund Staten 304 802,20 14 778,52 290 023,68 Kommunernas pensionsförsäk 2 220 781,57 355 850,38 1 864 931,19 61 146 298,10 11 000 000,00 7 736 914,08 64 409 384,02 Långfristigt främmande kapital, amorteringar 2013 Staden 6 520 255,09 Ekenäs Energi 1 389 660,62 Raseborgs Vatten 821 693,90 8 731 609,61 Lån som förfaller till betalning efter 5 år eller längre tid Saldo 31.12.2017 31.12.2016 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Staden 8 057 029,61 11 684 932,93 Ekenäs Energi 9 402 176,24 9 375 192,48 Raseborgs Vatten 5 031 893,60 4 742 475,50 22 491 099,45 25 802 600,91 Lån från offentliga samfund 457 220,47 682 069,43 22 948 319,92 26 484 670,34 Kortfristigt främmande kapital 31.12.2012 31.12.2011 Checkräkningslimit 10 000 000, Andelsbanken Raseborg 5 902 080,41 5 386 703,45 Koncernkonto, Andelsbanken Raseborg 751 050,67 492 468,38 Nordea (kommuncertifikat) 18 000 000,00 14 000 000,00 Danske Bank Abp (kommuncertifikat) 12 000 000,00 Kommunfinans Ab (kommuncertifikat) 3 000 000,00 36 653 131,08 22 879 171,83 144

7.11 Passiva resultatregleringar Specifikation av passiva resultatregleringar BS 2012 BS 2011 Raseborgs stad Förskott på statsandelar 326 199,00 Periodisering av räntor 312 835,82 301 124,98 Periodiseringar av löner och lönebikostnader 11 594 838,23 9 592 134,25 Resultatregleringar totalt 11 907 674,05 10 219 458,23 Raseborgs Vatten Periodiseringar av löner och lönebikostnader 220 578,17 205 418,05 Periodisering av räntor 61 592,89 77 911,86 Resultatregleringar totalt 282 171,06 283 329,91 Ekenäs Energi Periodiseringar av löner och lönebikostnader 358 845,50 270 688,20 Periodisering av räntor 98 436,00 172 979,53 Resultatregleringar totalt 457 281,50 443 667,73 Totalt 12 647 126,61 10 946 455,87 145

7.12 Ansvarsförbindelser, leasingansvar och övriga ekonomiska ansvar Ansvarsförbindelser BS 2012 BS 2011 Borgensförbindelser för andra Ursprungligt kapital 31 309 936,66 31 357 294,51 Återstående kapital 21 902 885,23 20 160 382,57 Borgensförbindelse / Kommunernas garanticentral Borgensansvar 108 180 698,36 94 944 277,21 Borgensansvar utan täckning Täckning för eventuellt ansvar för fond 76 426,27 70 289,81 Finansieringsansvar (andel av ansamlat underskott) Eteva samkommun 73 621,42 21 010,66 Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt 212 127,28 0,00 Skulder för vilka fastighetsinteckningar ställts som säkerhet 0,00 3 627 920,08 (koncern : FAB Bruksbostäder) Fyllnadsborgen (Kunta-Aravat Oy) Ursprungligt kapital 672 751,40 1 244 590,35 Återstående kapital 282 493,52 392 963,64 Leasingansvar BS 2012 BS 2011 Nordea Finans Finland Ab 0,00 63,39 Sampo Rahoitus Oy 2 255 239,39 2 208 979,93 3 Step IT 1 059 000,08 763 754,91 Leasingansvar totalt 3 314 239,47 2 972 798,23 Övriga ekonomiska ansvar Staden har år 2005 ingått ett långfristigt hyresavtal med Rosaco Ab om upphyrning av det såkallade Fixhuset i Ekenäs som fungrar som Raseborgs stadshus. Avtalet sträcker sig till 31.12.2016 och hyran är för tillfället 52 869 per månad (moms 0). Stadsfullmäktige beslöt 23.4.2012 56 att Raseborg stad deltar i forskarkollegiet Kustlandsteamets/Aronias basfinansiering åren 2013-2017. Finansieringen kan vara högst 150 000 per år. I budgeten reservera årligen medel vilka godkänns av stadsfullmäktige. 7.13 Underhållsstöd Underhållsstödsfordringar Underhållsstödsfordringar Bokfört bland fordringar i balansräkningen 31.12 BS 2012 BS 2011 37 357 54 060 37 357 54 060 146

7.14 Löneutgifternas utveckling Löneutgifternas utveckling (Enligt skatteredovisn.) BS 2012 BS 2011 Löner för huvudsyssla Raseborgs stad 61 656 001 55 292 486 Raseborgs Vatten 1 021 615 984 996 Ekenäs Energi 1 477 803 1 364 175 Löner för bisyssla Raseborgs stad 610 788 659 745 Raseborgs Vatten 3 200 3 602 Ekenäs Energi 433 Naturaförmåner Raseborgs stad 290 122 260 811 Raseborgs Vatten Ekenäs Energi 895 1 138 Pensioner Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi 15 091 14 565 Arbetsersättningar 1 269 681 1 088 053 Källskattepliktiga löner 65 397 65 671 Löneutgifter totalt 66 411 026 59 735 242 Personalkostnader BS 2012 BS 2011 +/- % Personalkostnader Löner och arvoden 66 437 813,71 59 526 008,60 11,6 Till löner hörande ersättningar -884 280,64-823 666,36 7,4 65 553 533,07 58 702 342,24 11,7 Lönebikostnader Pensionskostnader 17 376 912,79 16 311 297,54 6,5 Övriga lönebikostnader 3 734 098,95 3 359 741,31 11,1 Totalt enligt resultaträkningen 86 664 544,81 78 373 381,09 10,6 Aktiverade personalkostnader 397 672,88 343 491,32 15,8 Personalkostnader totalt 87 062 217,69 78 716 872,41 10,6 147

7.15 Personalkostnader Personalkostnader BS 2012 BS 2011 Raseborgs stad Löner och arvoden 64 036 737,99 57 300 689,06 Personalbikostnader Pensionskostnader 16 843 790,29 15 784 405,91 Övriga personalbikostnader 3 598 125,81 3 233 513,84 Personalersättningar -846 627,36-802 126,13 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen 83 632 026,73 75 516 482,68 Raseborgs Vatten Löner och arvoden 940 557,77 891 265,93 Personalbikostnader Pensionskostnader 224 620,27 254 672,38 Övriga personalbikostnader 52 999,35 50 588,62 Personalersättningar -21 603,64-13 034,80 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen 1 196 573,75 1 183 492,13 Ekenäs Energi Löner och arvoden 1 460 517,95 1 334 053,61 Personalbikostnader Pensionskostnader 362 234,27 361 649,46 Övriga personalbikostnader 82 973,79 75 638,85 Personalersättningar -16 049,64-8 505,43 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen 1 889 676,37 1 762 836,49 Elimineringar Raseborgs Vatten -27 305,16-49 535,61 Ekenäs Energi -26 426,88-39 894,60 Totalt -53 732,04-89 430,21 Totalt enligt resultaträkningen 86 664 544,81 78 373 381,09 Aktiverade personalkostnader Raseborgs stad 181 138,73 106 049,72 Raseborgs Vatten 130 815,40 143 238,44 Ekenäs Energi 85 718,75 94 203,16 Totalt 397 672,88 343 491,32 Personalkostnader totalt inkl. aktiverade kostnader 87 062 217,69 78 716 872,41 148

7.16 Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan BS 2011 BS 2012 BU 2013 Ekonomiplan 14 Ekonomiplan 15 Investeringar som avskrivs enligt plan 12 101 678 15 300 380 12 603 000 18 753 000 14 828 000 Finansieringsandelar 607 405 201 215 864 500 308 000 0 Investeringarnas självfinansieringsandel 11 494 273 15 099 165 11 738 500 18 445 000 14 828 000 Avskrivningar enligt plan 6 668 817 6 929 787 7 100 000 7 500 000 7 600 000 Avvikelse ( ) -4 825 456-8 169 378-4 638 500-10 945 000-7 228 000 Avvikelse % -42 % -54 % -40 % -59 % -49 % Medeltalet för 5 år Avskrivningar enligt plan 7 159 721 Investeringarnas självfinansieringsandel 14 320 988 Avvikelse -7 161 267 Avvikelse - % -50 % Avvikelse i jämförelse med planavskrivningarna: -100 % Planavskrivningarna i förhållande till investeringarna: 50 % Orsaker till avvikelser: Stora planerade investeringar åren 2013-2015 förklarar de stora avvikelserna. Enskilda större poster under åren är följande : 2013 : Kiilan koulu, utvidgning, investeringar i elnät och fjärrvärme 5,7 mn 2014: Kiilan koulu, utvidgning, Mäntykoto daghem, Tenala daghem, Skogsgläntans daghem, Svartå-Karis förbindelseledning 9,8 mn 2015: Järnvägsbron i Karis, investeringar i elnät 4,1 mn 149

7.17 Övriga noter 1. Beträffande befintliga tillgångar bland bestående aktiva, d.v.s. tillgångar för vilka avskrivning påbörjats före 1.1.2009, tillämpas respektive tidigare kommuns avskrivningsplan, och för tillgångar som aktiveras från och med 1.1.2009 tillämpas Raseborgs stads avskrivningsplan. 2. Staden har yrkanden mot Lemminkäinen Oyj i ett asfaltkartellmål, 550 796,23, samt räntor ca 112 000 (exklusive dröjsmålsräntor). Målet ligger i Helsingfors tingsrätt, skriftlig beredning pågår. 3. Staden har tillsammans med 24 andra kommuner/samkommuner yrkanden mot Nordea Bank Abp i ett mål gällande ensidiga ränteförhöjningar på långfristiga lån från och med 4.5.2009. Stadens ekonomiska intresse ca 330 000 exklusive räntor. Staden har via ombud inlämnat stämningsansökan till Helsingfors förvaltningsdomstol 1.3.2011. Förvaltningsdomstolens utslag ges i april 2013. 4. Stadsstyrelsen beslöt 18.6.2012 275 sälja aktierna i FAB Bruksbostäder till Hjärnbruket Oy/Billnäs Bruk Ab. Föravtal om försäljningen undertecknades 17.10.2012 på basen av stadsstyrelsens beslut 15.10.2012 428. P.g.a. anförda besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol har affären inte ännu genomförts. Stadsstyrelsen beslöt 3.9.2012 350 att ge en kortfristig kredit till FAB Bruksbostäder om 3 600 000 för att bortbetala sin skuld till statskontoret. Bolaget återbetalar krediten till staden då aktieförsäljningen förverkligas. Vidare beslöt stadsfullmäktige 10.9.2012 95 om en budgetändring i finansieringsdelen så att förändringar i upptagande av kortfristiga lån höjs med 3 600 000. 5. Principerna för beräknande av periodiseringen av semesterlönepenningen har ändrats på grund av att bestämmelserna om rätten till semester ändrats i de nya kommunala kollektivavtalen, bokföringsnämndens kommunsektion utlåtande 103/2012. Ändringen innebär en bokföringsmässig kostnad om ca 1 300 000 i 2012 års bokslut för personalkostnadernas del. Se närmare not 7.1 Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder. 6. Fab Gebbelby Industrihus har försatts i konkurs 3.1.2012. Staden har i egenskap av borgensman 3.2.2012 betalat sin andel, 232 685,14 inklusive räntor, av bolagets kredit i Nordea Bank Abp. Staden har bevakat sina fordringar i processen. Konkursförvaltaren har sålt fastigheten. Efter omkostnaderna för skötseln av konkursboet återstår inga tillgångar i boet varför ovan nämnda kostnad slutligt blir att belasta bokslutet 2012. 7. Raseborgs stad är i likhet med tiotals andra kommuner kärande i det så kallade virkeskartellmålet mot Stora Enso, Metsäliitto och UPM-Kymmene vid Helsingfors tingsrätt. Raseborgs stads preliminära yrkanden är ca 1,13 milj. euro samt räntor. 8. Dotterbolagens avskrivningar har korrigerats i koncernsbokslutet så att de motsvarar stadens avskrivningsplan. 150

7.18 Förteckning över använda bokföringsböcker och verifikat Dagbok Huvudbok Resultaträkning Balansräkning Bokslutsspecifikationer Använda verifikattyper Raseborgs stad verifikatnummer 001 Huvudbokens IB 000001-000000 002 Memorialverifikat 004001-005514 003 Fördelning GTR-produktion ledningsfunktion 003001-003009 004 Fördelning GTR-produktion till beställarenhet 003101-003104 009 Anläggningstillgångar 009001-009012 015 Kontoutdragshändelser 015001-015455 030 Löner 030001-030097 035 Utkomststöd 035001-035257 046 Inköpsreskontra, utbetalningar 046001-046254 100 Försäljningsreskontra, ekonomiavdelningen 100001-100295 200 Inköpsreskontra Rondo 150001-202190 300 Försäljningsreskontra, socialkansliet 300001-300861 315 Försäljningsreskontra, hälsovård 315001-328768 320 Försäljningsreskontra, utsocknes besök 110001-110373 360 Försäljningsreskontra, musikinstitutet 520001-521347 380 Försäljningsreskontra, tandvård 380001-395494 400 Försäljningsreskontra, mbi 540001-548601 430 Försäljningsreskontra, bildningskansliet 430001-431012 450 Försäljningsreskontra, int.serv.övrigt 450001-450366 460 Intern fakturering 460001-460148 500 Försäljningsreskontra, museiverksamhet 500001-500081 510 Försäljningsreskontra, kulturverksamhet 511001-511044 520 Försäljningsreskontra, åldringsvård 350001-366416 530 Försäljningsreskontra, hyror Sophiehemmet 115001-115178 540 Försäljningsreskontra, dagvård (barn) 400001-410102 550 Försäljningsreskontra, eftermiddagsvård 116001-117347 560 Försäljningsreskontra, idrottsbyrån 560001-560823 600 Försäljn.resk., samhällstekniska kansliet 600001-605102 700 Försäljningsreskontra, hyror 700001-705075 780 Försäljningsreskontra, bostadslån 780001-780030 801 Försäljningsreskontra, inbetalningar 800001-802785 151

Använda verifikattyper Raseborgs Vatten 001 Ingående saldon 000001-000000 002 Memorialverifikat 002001-002141 009 Anläggningstillgångar 009001-009013 012 Sonet lageröverföring 012121-012130 013 Sonet lager Ekenäs 013017-013026 015 Kontoutdragshändelser 015001-015337 030 Löner 030001-030052 046 Inköpsreskontra, utbetalningar 046001-046244 200 Inköpsreskontra, Rondo 200001-203046 601 Försäljningsreskontra, inbetalningar 600001-600638 800 Försäljn.res.,vattenfakturering, Komartek 800001-825250 810 Försäljningsreskontra, övr. arbetsfakturering 860001-860548 Använda verifikattyper Ekenäs Energi verifikatnummer 001 Ingående saldon 000001-000000 002 Memorialverifikat 002001-002003 003 Fördelningar av administrativa kostnader 010001-010012 009 Anläggningstillgångar 009001-009004 015 Kontoutdragshändelser 015001-015718 030 Löner 030001-030051 046 Inköpsreskontra, utbetalningar 046001-046251 200 Inköpsreskontra, Rondo 200001-202667 601 Försäljningsreskontra, inbetalningar 600001-600198 900 Försäljningsreskontra, övr. arbetsfakturering 900001-900942 152

8. Noter till koncernen PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Bokslutsprinciper I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund och kommunalförbund sammanställts förutom Ekenäs Energi Ab som inte har haft någon verksamhet och utlämnandet av bolaget ur sammanställningen har endast en ringa betydelse för koncernens egna kapital. Interna transaktioner och internbidrag Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfunden och de samkommuner där kommunen är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av rínga betydelse. Väsentliga interna bidrag har eliminerats. Eliminering av intern innehav Kommunens och dottersamfundens inbördes innehav har eliminerats enligt parivärdemetoden. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Korrigering av planmässiga avskrivningar Fastighetsdottersamfundens avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar har korrigerats så att de motsvarar avskrivningar enligt plan och utgiftsresterna differens har bokförts som rättelse av dottersamfundets avskrivningar i koncernresultaträkningen och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering av över- eller underskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmodellen. Reserver Reserverna har i koncernbalansen inte indelats i fritt eget kapital och latent skatteskuld. NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER BS 2012 BS 2011 Raseborgs stad totalt (se 7.2.) 43 563 43 009 Omsättning Samkommuner 51 499 49 572 Övriga bolag 2 498 2 002 Hyresintäkter och andra fastighetsintäkter i fastighetsbolag 3 966 4 132 Elimineringar i koncernen Raseborgs stad -1 525-630 Fastighetsbolag -595-554 Samkommuner -1 250-1 195 Övriga bolag -696-658 Totalt 97 460 95 678 EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER BS 2012 BS 2011 Fastighetsbolag 400 171 Samkommuner 0 3 Totalt 400 174 FÖRÄNDRINGAR I AVSKRIVNINGSDIFFERENS, AVSÄTTNINGAR OCH RESERVERINGAR SOM INGÅR I RESULTATRÄKNINGEN BS 2012 BS 2011 Avskrivningsdifferens 1.1. 319 Ökningar under räkenskapsperioden 192 Minskningar under räkenskapsperioden 25 31.12. 486 Bostadshusreservering 1.1. 427 Ökningar under räkenskapsperioden 99 Minskningar under räkenskapsperioden 19 31.12. 540 Övriga reserveringar och 1.1. 1 042 förändringar Ökningar under räkenskapsperioden 80 Minskningar under räkenskapsperioden 1 31.12. 1 133 Förändringar i bokslutsdispositioner i koncernbokslutet totalt 326 451 153

FÖRSÄLJNINGSVINSTER OCH FÖRLUSTER BS 2012 BS 2011 Raseborgs stad se 7.3. Samkommuner Vinst vid försäljning av mark- och vattenområden 1 23 byggnader 19 7 fasta konstr. o anläggningar maskiner o. inventarier aktier och andelar övriga 34 24 Försäljningsvinster totalt 54 53 Försäljningsförluster 0 0 NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN ANSLUTNINGSAVGIFTER BOKADE BLAND BESTÅENDE AKTIVA BS 2012 BS 2011 Fastighetsbolag 504 535 Övriga bolag 23 23 Totalt 527 558 MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Immateriella Materiella tillgångar Totalt tillgångar Immat. rättigheter o. Mark och Byggnader Fasta konstr. Maskiner och Övriga materiella Förskottsbet. och övr.utg. med lång v.tid vattenområden och anordningar inventarier tillgångar påg. nyanläggn. Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 4 471 18 574 86 058 54 850 4 428 4 064 10 823 178 797 ökning under räkenskapsperioden 118 975 8 202 6 929 2 644 1 074 5 061 24 885 finans.andelar under räkenskapsper. 0 0 0 201 0 0 0 201 minskningar under räkenskapsperioden 0 583 137 15 4 1 136 877 överföringar mellan poster -2 338 0 6 382 4 472 248 0 8 764 19 865 räkenskapsperiodens avskrivning 374 0 4 931 4 401 1 017 159 0 10 507 nedskrivningar och återföreningar av dem 0 0 8 0 0 0 0 8 Oavskriven ansk.utgift 31.12. 1 877 18 966 95 566 61 634 6 299 4 978 6 984 194 425 Uppskrivningar Bokföringsvärde 31.12. 0 0 0 0 0 0 0 0 Tilläggsavskrivning i koncernbokslut 0 0 6 963 0 0 0 0 6 964 Koncernbokslut 31.12.2012 1 877 18 966 88 603 61 634 6 296 4 978 6 984 187 461 PLACERINGAR Placeringar Aktier o andelar i dottersamf. Samkommunandelar Aktier o.andelar i int.o.ägarsamf. Övriga aktier o. andelar Övriga lånefordringar och övriga fordringar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 4 317 11 253 430 6 205 2 112 788 25 105 ökning under räkenskapsperioden 378 70 0 282 4 507 1 241 finans.andelar under räkenskapsper. 0 0 0 0 0 0 0 minskningar under räkenskapsperioden 505 0 3 4 58 13 582 överföringar mellan poster 0 0 0 0 0 0 0 räkenskapsperiodens avskrivning 0 0 0 0 0 0 0 nedskrivningar och återföreningar av dem 0 0 0 0 0 0 0 Oavskriven anskaffningsutgift 31.12. 4 190 11 323 427 6 483 2 058 1 283 25 765 Uppskrivningar Bokföringsvärde 31.12. 0 0 0 0 0 0 0 Bokföringsvärde 31.12. 4 190 11 323 427 6 483 2 058 1 283 25 765 Elimineringar (staden-affärsverk) 3 431 11 323 427 1 093 1 930 832 19 036 Bokföringsvärde 31.12. 758 0 0 5 391 128 451 6 727 154

Dottersamfund, samkommunandelar samt ägar intressesamfund Namn Hemort Kommunens Koncernens Kommunkoncernens andel ägarandel ägarandel av eget av främmande av räkensk.per. kapital kapital vinst/förlust Raseborgs stad Dottersamfund Fastighets Ab Karis stads hyreshus Raseborg 100 % 100 % 1 255 1 719 18 Fastighets Ab Pojo Bruksindustri Raseborg 100 % 100 % 850 0-6 Bostads Ab Dönsbyvägen Raseborg 100 % 100 % 6 1 620 416 FAB Pojovägen Raseborg 100 % 100 % -229 3 962 131 FAB Karis Poliskammare Raseborg 100 % 100 % 119 0 0 Pojo Industriby Ab Raseborg 100 % 100 % 124 1 0 Karis Industrifastigheter Ab Raseborg 100 % 100 % 58 1 2 Bostads Ab Karis Nejlikan Raseborg 100 % 100 % -163 554 2 Bostads Ab Karis Panorama Raseborg 100 % 100 % 32 0 0 Bostads Ab Ljunghed Raseborg 100 % 100 % -170 353 1 Fastighets Ab Knattegården Raseborg 100 % 100 % -148 278 24 Fastighets Ab Lingonsvatro Raseborg 100 % 100 % -251 494 2 Fastighets Ab Lövkulla Strömkarl Raseborg 100 % 100 % -309 456 4 KOY Koskekylänraitti Raseborg 100 % 100 % -2 288 23 FAB Gumnäsvägen 2 Raseborg 100 % 100 % -357 949 37 FAB Bruksbostäder Raseborg 100 % 100 % -3 886 3 707-41 Karis Fjärrvärme Ab Raseborg 100 % 100 % 520 10 252-496 Lövkulla Värme Ab Raseborg 58,83 % 100 % 79 22-18 Fastighets Ab Tranan Raseborg 96,02 % 96,02 % -248 425 18 Fastighets Ab Bäljarspark Raseborg 86,2 % 86,2 % -101 170 4 FAB Knipnäs Raseborg 84,57 % 84,57 % 291 4 365-367 Pojo Affärscentrum Ab Raseborg 52,22 % 52,22 % 180 55-7 Forsby Värme Ab Raseborg 51,67 % 51,67 % 39 17-8 Totalt -2 314 29 688-263 Icke sammanställda dottersamfund Ekenäs Energi Ab Raseborg 100 % 100 % - ingen verksamhet 2012 Samkommuner Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Helsingfors 2,407 % 2,407 % 0 0 0 Kårkulla samkommun Pargas 7,53 % 7,53 % 750 1 316 8 Nylands Förbund Helsingfors 2,68 % 2,68 % 41 43 3 Eteva Mäntsälä 1,6 % 1,6 % 187 793-53 Luksia, Länsi-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä Lojo 7,88 % 7,88 % 1 631 316 118 Västra Nylands Folkhögskola Raseborg 56,255 % 56,255 % 592 217-22 Totalt 3 201 2 684 54 Ägarintressesamfund FAB Trollet Raseborg 50 % 50 % 1 73 0 FAB Jägarbacken Raseborg 36 % 36 % 2 92 0 BAB Raseborgsvägen 22 Raseborg 34,19 % 34,19 % 115 25-3 Hangöudds Utvecklingsbolag Ab Hangö 30 % 30 % 297 1-2 Totalt 416 191-5 Övriga samägda samfund (icke sammanställd) Pojo servicebostadsstiftelse Raseborg Specifikation av väsentliga resultatregleringar inom kortfristiga fordringar BS 2012 BS 2011 Kortfristiga fordringar totalt 11 862 11 617 varav aktiva resultatregleringar 461 1 046 varav Raseborgs stad 197 689 övriga väsentliga aktiva resultatregleringar i koncernen FPA ersättningar för arbetsplatshälsovård 95 180 Samkommuners projektfordringar 41 58 Momsfordringar 16 12 Förskottsskattefordran 12 12 155

Specifikation av eget kapital BS 2012 BS 2011 Grundkapital 1.1. 72 593 72 608 Ökningar 70 0 Minskningar 111 0 Grundkapital 31.12. 72 552 72 608 Uppskrivningsfond 1.1. 913 922 Ökningar Minskningar 10 9 Uppskrivningsfond 31.12. 903 913 Övriga fonder 1.1. 2 692 2 129 Ökningar 167 7 Minskningar 12 0 Övriga fonder 1.1. 2 846 2 692 Överskott från tidigare verksamhetsperioder -25 248-24 786 Räkenskapsperiodens överskott/underskott -8 036-689 Eget kapital totalt 43 017 50 739 Avsättningar BS 2012 BS 2011 Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Raseborgs stad (se närmare 7.9.) 214 223 Övriga 66 66 Raseborgs stad (se närmare 7.9.) 656 989 Övriga patientskadeförsäkring 884 857 övriga 36 26 Avsättningar totalt 1 856 2 161 Specifikation av väsentliga resultatregleringar inom kortfristigt främmande kapital BS 2012 BS 2011 Kortfristigt främmande kapital totalt 80 245 63 419 varav passiva resultatregleringar 18 645 16 289 varav Raseborgs stad (se not 7.11.) 11 908 10 773 övriga väsentliga passiva resultatregleringar inom kortfristigt främmande kapital periodisering av löner och lönebikostnader 5 530 4 781 periodisering av räntor 182 181 periodiserade patientskadeförsäkringskostnader 143 164 garantihyror 40 49 Specifikation av koncernbolagens ansvarsförbindelser BS 2012 BS 2011 samt leasingansvar Ansvarsförbindelserna specificerade enligt specifikationer i bolagens egna bokslut. Intecknade pantbrev för lån 8 227 8 227 byggnader 3 151 3 151 legorätt på byggnader 9 995 10 822 Ospecificerade panter och inteckningar totalt 6 177 5 753 Raseborgs stads borgen till koncernbolag 24 919 16 069 Hyresförbindelser 6 740 6499 Leasinghyresavtalsansvar 287 210 156

Väsentliga förändringar i samkommunandelar 31.12.2012 Samkommun Balansvärde Ökningar Minskningar Balansvärde Kommunens andel 01.01. % under under räken- 31.12. av samkommunens räkenskapsperioden skaps- grundkapital perioden skillnad HNS 9 219 057,05 2,41 % 9 219 057,05 9 416 211,44-197 154,39 Eteva 163 832,74 1,60 % 163 832,74 257 812,70-93 979,96 Kårkulla 662 453,22 7,53 % 662 453,22 662 453,22 0,00 Länsi-Uudenmaan koulutus keskus 976 026,12 7,88 % 976 026,12 1 034 916,47-58 890,35 Västra Nylands Folkhögskola 229 921,88 56,26 % 70 325,00 300 246,88 300 246,85 0,03 Nylands Förbund 1 771,03 2,68 % 1 771,03 1 770,92 0,11 11 253 062,04 11 323 387,04 11 673 411,60-350 024,56 157

INNEHÅLL Sida 1 Verksamhetsberättelse 1.1 Årsöversikt 3 1.2 Verksamheten i enheterna 4 1.2.1 Elnätsverksamhet 4 1.2.2 Servicetjänster 5 1.2.3 Elförsäljning 6 1.2.4 Fjärrvärme 7 1.2.5 Elproduktion 8 1.3 Miljö 9 1.4 Intern kontroll och riskhantering 9 1.5 Ekonomi 10 1.5.1 Direktionens förslag till behandling av årets vinst 10 1.6 Ekenäs Energis förvaltning och personal 10 1.6.1 Direktionen 2012 10 1.6.2 Organisation och personal år 2012 11 2.1 Resultaträkning 12 2.2 Särredovisning av resultaträkning 2012 13 3.1 Balansräkning 31.12.2012 14 3.2 Särredovisning av balansräkning 31.12.2012 15 4 Verksamhetssammandrag per resultatenhet - inkl. budgetutfall och särredovisad balansräkning 4.1 Ekenäs Energi totalt 17 4.2 Elnätsverksamhet 19 4.3 Elförsäljningsverksamhet 22 4.4 Fjärrvärme 25 4.5 Sidoordnad verksamhet 28 4.6 Elproduktionsverksamhet 31 5 Tablå över investeringar 2012 34 6 Finansieringsanalys 35 7 Noter till bokslutet 2012 36 7.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper 36 7.2 Verksamhetsintäkter per resultatenhet 36 7.3 Försäljningsvinster från tillgångar bland bestående aktiva 36

7.4 Förändringar i bestående aktiva 37 7.5 Aktier och andelar 38 7.6 Rörliga aktiva, fordringar 38 7.7 Eget kapital 38 7.8 Avsättningar 39 7.9 Främmande Kapital 39 7.10 Lån som förfaller till betalning senare än 5 år enligt amorteringsplan 40 7.11 Passiva resultatregleringar 40 7.12 Antal anställda 40 7.13 Löner och arvoden 40 7.14 Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de 41 investeringar som avskrivs enligt plan 7.15 Handel med utsläppsrätter 2012 41 7.16 Övrigt 41 7.17 Förteckning över använda bokföringsböcker 42 8 Fördelningsgrunder för resultat- och balansräkning 43 9 Underskrifter 44

1 Verksamhetsberättelse 2012 1.1 Årsöversikt Ekenäs Energis verksamhet är som bekant mycket väderberoende. År 2012 var totalt sett ett milt år med undantag av december-månad då medeltemperaturen låg på 5 grader. Dessutom var sommaren ovanligt regnig både i Finland och i de övriga nordiska länderna. I Finland ledde regnen till att torvupptagningen i landet var rekordlågt med bara ca 60 % av målsättningen, vilket i sin tur betydde att Kanteleen Voimas torvkraftverk, var Ekenäs Energi är delägare, stod största delen av året. Den regniga sommaren i övriga norden har fyllt vattenreserverna i Sverige och Norge och därmed har marknadspriset på el varit mycket lågt. Medelpriset på nordiska spot-priset låg på 37 /MWh på årsnivå och lägst var det i juli med ett medelpris under 17 /MWh. Lyckligtvis drabbades vi inte av några stormar under året och det, tillsammans med omfattande linjeröjningsarbeten, betydde att leveranssäkerheten på el var mycket hög med endast planerade serviceavbrott i distributionen. De låga elpriserna har inverkat stort på lönsamheten på Ekenäs Energis egna elproduktion. Marknadspriset på CO2- utsläppsrätterna har fortsättningsvis legat på en mycket låg nivå kring 6-7 /ton. Ekenäs Energi hade budgeterat ett pris på 15 /ton. Den egna elanskaffningen och försäljningen lyckades däremot väl och resultatmålen överskreds. Totalt sett har man på grund av ovan nämnda utmaningar varit tvungen att revidera budgeten två gånger under hösten. Årsresultatet landade slutligen på tillfredställande 489 000 euro. Nya satsningar Erhållandet av tillstånd för byggande av den nya 110 kv:s högspänningslinjen från Skrittskog till Österby har fördröjts p g a att Energimarknadsverket avslog Ekenäs Energis ansökan. Eftersom Ekenäs Energi ansåg att beslutet var fattat på fel grunder har man sökt om ändring av beslutet i förvaltningsdomstolen. Enligt förvaltningsdomstolens beslut den 13.2.2013 har domstolen avslagit Ekenäs Energis ändringsansökan på Energimarknadsverkets beslut hänvisande till Elmarknadslagens 18 3 och 4 moment. Den nya biobränslepannan i Pojo togs i bruk i februari och har fungerat enligt plan. Den sk. Sermet-pannan i Björknäs har uppgraderats för att uppnå högre effekt och ökad driftssäkerhet. I och med att Karis Fjärrvärme Ab tagit i bruk sin nya biobränslepanna i Bäljars i Karis under hösten har Ekenäs Energis fjärrvärmepersonal tagit över ansvaret för all drift, underhåll samt utbyggnad i Karis. På grund av detta har personalstyrkan på fjärrvärme-enheten ökat med en person under året. De allt större kraven på IT och datakommunikation har lett till att Ekenäs Energi har anställt en IT-planerare. Hans arbetsinsats är mycket värdefull för att vi skall kunna leva upp till alla nya krav som ställs på verksamheten. Personal På personalsidan har Ekenäs Energi fortfarande stora utmaningar med att få organisationen att fungera enligt förväntan och till allas belåtenhet. Arbetshälsoprojektet FeelIt fortsatte under våren och stadens arbetarskyddspersonal har deltagit i arbetet under hösten. Jag vill framföra ett varmt tack till personalen som har, trots både yttre och inre utmaningar, bidragit med sin arbetsinsats till att verksamhetsåret kunnat genomföras väl. Roald v Schoultz 3

1.2 VERKSAMHETEN I ENHETERNA 1.2.1 Elnätsverksamhet Under år 2012 förekom det fem oplanerade avbrott i eldistributionen i 10 kv:s nätet och ett oplanerat avbrott på 110 kv linjen. Reparationsarbeten på el-linjer till sommarstugor fortsatte efter den s.k. Dagmar stormen som den 26.12.2011 drabbade områden av den del av Ekenäs Energis distributionsområde som befinner sig utanför själva stadskärnan. Pga. stormen ombyggdes bl.a. också hela elektrifieringen med gatubelysning på Mårdgränden. Övriga elavbrott som skett under 2012 har varit planerade på alla spänningsnivåer. De har berott på ombyggnad, utvidgningar och servicearbeten på elnätet. Den el-tekniska beredskapen har skötts av Ekenäs Energis dejoursteam som för tillfället består av fem personer. Diverse utryckningar och reparationsarbeten har sysselsatt dejourerna. För att trygga en störningsfri distribution har en effektiverad röjning av 10 kv linjerna med hjälp av utomstående arbetskraft fortsatt. Röjningen har enligt avbrottsstatistiken haft minskat på antalet avbrott och deras längd. En effektiverad röjning av el-linjerna krävs i flera år framåt på högspänningsnätet, men också i allt större grad på både Ekenäs Energis lågspänningslinjer och på gatubelysningslinjerna ägda av Raseborgs stad. I Kursand-området har del 1 byggts ut för att kunna ansluta nya kunder. En ny parktransformatorbyggnad har tagits i drift med därtill hörande gatufördelningsskåp och gatubelysning för området. En 10 kv stolplinje som gått över området har nermonterats. För att kunna trygga en tillräcklig strömtillförsel till industriområdet i Horsbäck har en ny 10 (20) kv jordkabel lagts ner mellan Veho och Teknikervägens parktransformatorstationer, samt projektet med en förbindelsekabel mellan Näktergalsgränd och Gropvägens parktransformatorstationer påbörjats. Pga. gatuarbeten i Formansallén har både högspännings- och lågspänningskablar förnyats. I Ekecenter, Skepplandavägen och Sjövik parktransformatorstationer har transformatorerna bytts ut till större pga. att deras kapacitet inte längre motsvarade effektbehovet i områdena. I Horsbäck har en ny parktransformator tagits i drift, den s.k. Veho-parktransformatorn. Pga. hög ålder har lågspänningsställverkena samt gatubelysningsdelarna utbytts till nya i Hangögatans och Ekens transformatorstationer. Projektet med fjärrmanövrerade frånskiljare har fortsatt och två stycken nya frånskiljarstyrningar har installerats och tagits i drift. För att säkra framkomsten av radiosignalen för styrning av frånskiljarna, har även en förstärkare för signalen installerats i Ekerö området. Energimarknadsverket gav sitt nekande svar till anhållan om byggnationstillstånd för 110 kv starkströmslinjeprojektet i Österby. Ett besvär över beslutet har lämnats in till Helsingfors Förvaltningsdomstol. Enligt förvaltningsdomstolens beslut den 13.2.2013 har domstolen avslagit Ekenäs Energis ändringsansökan på Energimarknadsverkets beslut hänvisande till Elmarknadslagens 18 3 och 4 moment. På grund av höjda kostnader och finansiering av uppgraderingar och investeringar i elnätet genomfördes en prishöjning på elöverföringspriserna 01.01.2012 och 01.11.2012, vardera på 5%. 2008 2009 2010 2011 2012 Sammanlagd fakturerad el-överföring, GWh 93,4 93,0 95,1 89,6 90,9 Sammanlagd el-överföring, GWh 94,9 Antal nya anslutningar och tilläggsanslutningar 29 29 20 32 16 Högsta aktiva effekttopp/år, MW 18,35 20,4 21,2 21,8 21.8 0,4 kv lågspänningsnät, km 581,6 582,6 583,6 585,6 306 10 kv mellanspänningsnät, km 132 133 133 133 130 Antal el-stationer 3 3 3 3 3 Antal transformatorstationer 131 133 128 128 117 4

1.2.2 Servicetjänster Under året har servicetjänster erbjudits både den kommunala och privata sidan samt internt på Ekenäs Energi. Ekenäs Energi fungerar även som driftsledare på Saba Vinds vindkraftverk i både Sandö och Barö. Till detta hör också felsökning och reparationsarbeten på vindkraftverken. Också servicen på el- och automationssidan på anläggningar ägda av Raseborgs Vatten såsom Skeppsholmen och pumpstationerna har utförts. Som större kommunala arbeten inom Raseborgs stad har elinstallationer utförts i nya resecentret i Ekenäs. I andra fastigheter har både mindre och större elinstallationer utförts och i skolor har datanät samt videokanoner installerats. Reservströmsgenerator har installerats i Tunahemmet, Snappertuna för sprinklersystem, värme, korridorbelysning samt uttag. Tilläggsbelysning för synskadade har installerats i olika fastigheter. Under året har det varit möjligt att föra in felanmälan om trasig gatubelysning via Ekenäs Energis hemsidor. Sammanlagt har över 100 arbeten registrerats i programmet under året. Tiden från att meddelandet mottagits tills felet har blivit reparerat har i medeltal varit 13 dagar. Över 71 % av felen har åtgärdats inom 10 dagar. Enligt EU-direktiv får inte HQL (kvicksilver lampor) säljas efter år 2015. På gatubelysningssidan har armaturer utbytts och ombyggnad från användning av HQL (kvicksilver lampor) lampor till Natrium fortsatt. Gatubelysningsarmaturerna i b.la. Karis på Prästgårdsområdet, Jägarbacken, Torngatan (stolpar + armaturer) samt Formansallén i Ekenäs förnyades. Inmatning av teknisk data i Tekla NIS dokumenterings och underhållsprogrammet har fortsatt för att i framtiden kunna utnyttja programmet ännu bättre och kunna göra alla nödvändiga beräkningar som fodras av driften och myndigheterna vid övervakning. Nästa steg är att undersöka möjligheterna att sammankoppla programmet med kundhanteringsprogrammet för att kunna räkna ut spänningsfall i nätet och belastningsgrader. ABB:s program för dokumentering av gatufördelningsskåp har frångåtts och all info har dokumenterats i Tekla NIS. Matningsgränserna på HSP och LSP sidan har gåtts igenom, uppdaterats och dokumenterats. Detta har gjort det möjligt att identifiera överbelastade transformatorer. Två stycken har omedelbart bytts ut för att förhindra möjliga avbrott och en lista med 10 st. som skall bytas ut under år 2013 har färdigställts. Nivån på förhandsplaneringen och uppföljningen av projekt har härmed höjts avsevärt. Underhållsmodulen till Tekla NIS har skaffats och ett underhållsschema för förebyggande underhåll har påbörjats. Ett blockschema innehållande våra gatufördelningsskåp och transformatorer har byggts upp för att förenkla och göra arbetet säkrare för våra dejourer och andra som snabbt behöver hitta information om kopplingsläget. GPS-navigatorer har skaffats till alla bilar och alla våra transformatorer, frånskiljare, gatufördelningsskåp och Raseborgs vattens pumpstationer har matats in. Genomgång och dokumentationen av gatubelysning i Raseborg har fortsatt och c. 75 % är nu inritat. Befintlig dokumentation på stolpgranskning för röta och andra fel i både högspännings-, och lågspänningsstolpar har gåtts igenom och färdigställts för kommande granskningar. 2008 2009 2010 2011 2012 Antal arbetsobjekt i Raseborgs stad 384 522 421+169 558 599 Antal övriga tjänster 108 95 102 85 85 Antal arbetstimmar 4900 8509 8040 7755 8524 Fakturering (1000 ) 315,7 451,8 463 603 632 5

1.2.3 Elförsäljning Utmärkande för 2012 var att elpriserna var extremt låga. Medelpriset på partimarknaden för el för 2012 var det lägsta på fem år dvs. 36,64 eur/mwh. På månadsnivå var priset det lägsta på tio år i juli 2012, dvs. 13,67 eur/mwh. Orsaken till detta var den mycket goda tillgången på vatten i Sverige och Norge. Elförsäljningen har legat ungefär på samma nivå under de tre senaste åren, en liten minskning kan dock skönjas. Resultatmässigt visar elförsäljningen ett resultat på c. 200 000 euro, då transaktionerna som berör ägande i produktionsbolag, vilka inte ingår i Vattenfalls elbalansansvar, räknats bort. Normaltariffpriserna var oförändrade under hela 2012. Konkurrensen på elmarknaden är hård, vilket märks genom konkurrenters offensiva marknadsföring. Ägarandelar i produktionsbolag: Den regniga sommaren ledde till att torvupptagningen, i det av Ekenäs Energi indirekt ägda torvkraftverket i Haapavesi, inte kunde förverkligas, vilket i sin tur ledde till att torvkraftverket stått och ägarna således fått stå för täckandet av bolagets fasta kostnader. Som helhet har andelarna i Katternö Kraft Ab/ Kanteleen Voima förorsakat Ekenäs Energi en nettoförlust på c. 400 000 euro under 2012. Ekenäs Energi har under 2012 fortsatt att vara delägare i Fennovoimas kärnkraftsprojekt via delägarskap i Katternö Kärnkraft Oy Ab, Projektet var år 2012 i upphandlingsfas, där Fennovoima har förhandlat med Areva och Toshiba om en totalleverans av ett kärnkraftverk med en eleffekt om ca 1600 MW. Projektets målsättning är att under 2013 välja kraftverksleverantör. Under 2013 ska Ekenäs Energi och stadsfullmäktige i Raseborg fatta beslut om ett möjligt fortsatt delägarskap, och därmed om en möjlig fortsatt finansiering av projektet. Ekenäs Energi har under 2012 via Katternö Kraft även deltagit i finansieringen av Puhuri Oys vindkraftsprojekt Kopsa I i Brahestad. Ekenäs Energis indirekta ägarandel i Puhuri Oy är c 6,6 % vilket motsvarar en eleffekt om ca 1,4 MW. Ekenäs Energi är sedan tidigare även delägare via Katternö Kraft i Rajakiiri Oys vindkraftverk i Torneå med en ägarandel om ca 1,3 %, vilket motsvarar en eleffekt om ca 0,3 MW. 2008 2009 2010 2011 2012 Inköp el totalt i GWh 111,6 78,0 94,9 93,6 92,5 Vattenfall GWh (*justerats,bokslut 2012) 63,6 38,3 14,5 64,9(* 65,3 Kanteleen Voima GWh (ingår ej i Vattenfalls 33,6 25,9 54,4 56,9 15,44 balansansvar efter feb 2010) Vindel GWh 14,4 9,7 9,9 12,4 11,1 Björknäs kraftvärmeverk GWh 4,1 16,1 16,3 16 Egen försäljning, fakturerat GWh 106,5 72,3 89,1 88,3 87,8 Totala antalet avtal vid årets slut 6192 7258 7432 7099 7462 Antalet avtal utanför nätområdet 141 543 764 559 890 Andra elbolags försäljning i EEV:s nät 37,8 38,5 38,2 36,8 37,05 GWh Antalet kunder med endast överföring 505 546 683 705 718 Försäljning utanför det egna nätet GWh 50,9 17,6 29,9 32,8 31,75 6

1.2.2 Fjärrvärme Ekenäs: Produktionen och distributionen av värme från Björknäs kraftvärmeverk har fungerat bra under året och inga betydande störningar har förekommit. Värmeförsäljningen på 104,2 MWh ligger i linje med ett relativt normalt år gällande medeltemperaturen. Personalen har på ett bra sätt bidragit till att anläggningarna har kunnat köras optimalt. Endast 0,6 % av värmen har producerats med tung brännolja och resten med biobränsle. Kraftverkspannan, som är en baslastpanna, har fungerat bra under året. Årsunderhåll utfördes i maj. Uppföljning av misstänkt korrosion på överhettarna i pannan gjordes under året, och man kom då fram till att korrosionen på överhettarna ligger på normalnivå. Dylik uppföljning kommer göras även i framtiden för att vid behov kunna vidta åtgärder för att förebygga korrosion. Även skraptransportörer för bränsle är utsatta för korrosion, vilket också följs upp i samband med årsunderhållen. Ytterligare ett servicestopp gjordes i september. Enligt uppgörelse med MW-Power Oy byggdes Sermet pannan (gamla biopannan) om under våren. Pannan utrustades med en ribbrörs economaiser, som förvärmer returvattnet innan det leds in i economaisern. För att ytterligare öka effekten i pannan monterades bl.a. en tertiär fläkt in. Investeringarna gällande oljeförvärmning och Flemingsgatans reservanläggning färdigställdes under året. Anskaffningen av biobränsle har förlöpt bra under året. Under de kallare perioderna användes en del av vårt egna säkerhetslager till produktionen i Ekenäs. I Pojo har man använt enbart eget bränsle införskaffat av Fiskars Abp. Förebyggande underhållsprogram har tagits i bruk under året och även Pojo anläggningen och Flemingsgatans reservanläggning är numera med i underhållsprogrammet. Personalstyrkan förstärktes med en person under året för att bättre kunna motsvara den ökande mängd jobb som fjärrvärmepersonalen sköter i och med att Karis Fjärrvärme Ab:s drift sedan hösten 2012 sköts av Ekenäs Energis personal. Fjärrvärmenätutbyggnaden i Ekenäs är på avtagande nu då merparten av alla större fastigheter redan är anslutna till fjärrvärmenätet. Arbetsskyddsmöten har hållits kontinuerligt under året med målsättningen att minimera risker och undvika olyckor. Pojo: Investeringen i ny biobränslepanna i Pojo färdigställdes i början av året med driftstart 18.2.2012. I samband med biopannans driftstart övertog Ekenäs Energi driftansvaret av fjärrvärmeproduktionen i Pojo. Biopannan har fungerat bra och störningarna har varit få i anläggningen. Några fåtal brister kvarstår ännu för leverantören att åtgärda. Biobränslets andel i fjärrvärmeproduktionen i Pojo är nu över 95 %, jämfört med tidigare då produktionen var baserad på tung brännolja till 100 %. Sanering av Kyrkbyns oljecentral påbörjades under året och är planerad att färdigställas under 2013. Byte till fjärravlästa energimätare påbörjades under året och kommer att fortsätta under nästa år. 7

Karis: Fjärrvärmepersonalen övertog drift- och utbyggnadsansvaret av Karis Fjärrvärme Ab:s fjärrvärmenät hösten 2012. Den 20.11.2012 startades den nya Bio4-värmeanläggningen i Bäljars, och i samband med det övertog fjärrvärmepersonalen även ansvaret av fjärrvärmeproduktionen i Karis. 2008 2009 2010 2011 2012 Fasta fjärrvärmecentraler, panneffekt MW 39 39+17 56 56 56 Såld anslutning enligt avtal, MW 46,8 49,5 50,3 50,9 50,0 Antal anslutningar, st 451 497 548 574 586 Levererad energimängd, GWh 85,3 99,8 113 103,7 104,2 Fjärrvärmenät, km 39,4 41,5 42 43 43 Högsta effekttopp, MW 23,60 31,00 34,05 39,19 36,6 Uppvärmd volym, 1000 m³ 1 927 2 045 2 087 2 119 2 125 Installerade fjärrvärmemätare 53 41 26 26 12 1.2.3 Elproduktion Elproduktionen vid biokraftvärmeverket i Ekenäs har fungerat bra under året utan större driftsstörningar. Produktionens tillgänglighet har varit bra och elproduktionen har varit i drift under hela året med undantag för perioder då kraftverket haft servicestopp dvs. i maj och september, samt under den varmaste sommarperioden i juli-augusti då elproduktionen kördes ner pga. varma oljetemperaturer. Både våren och hösten var relativt varma, vilket var orsaken till att den årliga produktionsmängden blev lägre än budgeterat. Elpriset har varit lågt hela året. Medelpriset på el var lägre än budgeterat under alla månader förutom i februari då medelpriset var 54,16 /MWh. Både i januari och i februari var medelpriset under 40 /MWh. Som en följd av det låga elpriset var försäljningsintäkterna lägre än budgeterat. 2009 2010 2011 2012 2012 Budget /mål Installerad effekt, elproduktion [MW] 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 Produktionsmängd [MWh] 4 101 16 115 16 278 16400 16015 Medelpris på producerad el [ /MWh] 41,89 64,36 52,37 49,75 41,02 Max elpris [ /MWh] 1400,10 1400,11 150,05 300,01 Elproduktionens tillgänglighet [%] - 93,1 % 97,5 % 97 % 98,6 % Elproduktionens drifttimmar [h] 1810 7144 7522 7600 7359 Elproduktionens medeleffekt under drift [MW] 2,26 2,25 2,16 2,17 8

1.3 MILJÖ Elens ursprung Av den el Ekenäs Energi sålde till sina kunder under år 2011 (93,6 GWh) producerades 26 % med fossila bränslen (kol, naturgas och olja) samt torv; 52 % med förnybara energikällor (vattenkraft, biobränslen eller vindkraft) och 22 % med kärnkraft. Utsläpp vid produktion CO2-utsläppsmängden från den egna produktionen år 2012 var, beräknat på basen av förbrukad olja, 247 ton CO2. Den specifika utsläppsmängden koldioxid var därmed 2,0 g/kwh. Märkbart är att t.ex. gränsen för eko-energi för fjärrvärme går vid 100 g/kwh. Produktionsanläggningarna i Ekenäs beviljades totalt 38 551 ton utsläppsrätter år 2012. Från tidigare år hade man oanvända utsläppsrätter totalt 31 329 ton. Under 2012 såldes totalt 30 000 ton utsläppsrätter. Andelen olja som användes för produktionen i Ekenäs var 0,65 %. Under året färdigställdes även bio-värmecentralen i Pojo, vilken har möjliggjort att oljeproduktionens andel även i Pojo har minskat. Produktionsutrustningen har fungerat väl under hela året och samtliga utsläppskrav har uppfyllts med god marginal. 1.4 INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Ekenäs Energi följer de bestämmelser, föreskrifter och beslut som är definierade i Raseborgs stads förvaltningsstadgan och instruktioner. Budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med dessa. Stadsstyrelsen har givit separata direktiv om förverkligande av budgeten om anskaffningar och upphandlingar, budgetens bindande nivåer och kontoplan och rapportering. Ekenäs Energi har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för utbetalningar, samt ansvarsorgan och personer för investeringsprojekten. Verksamheten inom Ekenäs Energi är av den karaktären att oförutsedda händelser inom affärsverket eller i omvärlden kan påverka verksamheten i mycket stor grad. Därför är det ytterst angeläget att verket garderar sig mot oförutsedda händelser på bästa möjliga sätt. Inom alla enheter följer man sina egna säkerhetsföreskrifter och uppgjorda riskpolicy. I elförsäljningsenheten följer man en riskpolicy som är uppgjord år 2006 tillsammans med Vattenfall. Fjärrvärme och elproduktionsenheten följer Kaukolämpöliiketoiminnan riskikäsikirja, Raportti T26/2001, utgiven av Suomen Kaukolämpö Oy (nuvarande Energi-industri r.f.) och Kattilalaitoksen vaaran arviointi ja riskien hallinta, senast uppdaterad 2.3.2011 (uppgjord specifikt för Ekenäs Energis anläggning på Industrigatan 7 i Ekenäs). Elnätsenheten följer elsäkerhetsföreskrifterna uppgjorda av Arbets- och näringsministeriet samt de egna säkerhetsföreskrifterna. De största riskerna i verksamheten är följande: - Volymrisker orsakade av väderlek både inom fjärrvärme-, elnäts- och elförsäljningsverksamheterna - Tekniska risker i fjärrvärme- och elproduktion samt elnätsverksamheten - Prisrisker hänförda till marknadspriserna på el samt terminssäkringar av elinköp och elförsäljning - Risker anknutna till andelar i produktionsbolag såsom teknikrisk, elprisrisk, risk för bränslebrist. 9

1.5 EKONOMI Försäljning (Inkl. interna kostnader och intäkter) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt milj. EUR 9,64 12,58 12,77 15,91 15,13 15,96 Elnätsverksamhet milj. EUR 2,46 2,69 2,71 3,11 3,14 3,49 Elförsäljning milj. EUR 3,51 5,51 4,03 4,32 4,32 4,82 Fjärrvärmeförsäljning milj. EUR 3,22 3,91 5,58 6,97 6,21 6,32 Sidoordnad verksamhet milj. EUR 0,45 0,47 0,45 0,46 0,60 0,68 Elproduktions verksamhet milj. EUR 1,04 0,85 0,66 Resultat efter finansiella poster (Inkl. interna kostnader och intäkter) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt milj. EUR 1,47 0,08 0,80 1,96 0,70 0,49 Elnätsverksamhet milj. EUR 0,33 0,27 0,10 0,73 0,48 0,74 Elförsäljning milj. EUR 0,59-0,53-0,16 0,43-0,26-0,19 Fjärrvärmeförsäljning milj. EUR 0,46 0,30 0,85 0,53 0,32 0,02 Sidoordnad verksamhet milj. EUR 0,09 0,04 0,01 0,06 0,00 0,08 Elproduktions verksamhet milj. EUR 0,21 0,15-0,15 1.5.1 Direktionens förslag till behandling av årets vinst Direktionen för Ekenäs Energi föreslår att räkenskapsperiodens resultat på 488 785,54 euro behandlas på följande sätt: Räkenskapsperiodens resultat på 488 785,54 euro förs till överskott från tidigare år. 1.6 EKENÄS ENERGIS FÖRVALTNING OCH PERSONAL 1.6.1 Direktionen 2012 Energidirektionens sammansättning för mandatperioden 2009-2012: ordförande Ralf Gahnström suppleant Martin Stenström viceordf. Mikko Sievänen suppleant Bo-Erik Ekholm ledamot Kari Arvola suppleant Veikko Kauppinen ledamot Agneta Evers suppleant Ulla Lindström-Dahl ledamot Britt-Marie Granström suppleant Isa Forsbäck ledamot Marianne Isaksson-Heimberg suppleant Janine Winter ledamot Jan Holmberg suppleant Michael Nyberg Stadsstyrelsen representeras av Henrik Lindholm. Ronny Lindroos och Niklas Wiberg har fungerat som personalrepresentanter år 2012. Energidirektionen har sammankommit till 7 protokollförda möten under 2012. Föredragande har varit energidirektör Roald von Schoultz. 10

1.6.2 Organisation och personal år 2012 Personalstyrkan bestod 31.12.2012 av 34 anställda, av vilka 29 är månadsavlönade och sex är timavlönade, varav en på deltidspension. Under 2012 har följande förändringar skett gällande ansvarspersoner. På elnätsenheten har Ronny Lindroos tagit över som arbetsledare efter Håkan Fagerström fr o m 17.9.2012. Patricia Wessman ansvarar fr o m 6.8.2012 för enheten för elförsäljning/ekonomi, efter Alexandra Lundmark, som var ansvarig 1.1-30.4.2012. Personalen har informerats om aktuella ärenden på personalmöten som hållits cirka en gång per månad, med undantag för sommarmånaderna. 11

2.1 R E S U L T A T R Ä K N I N G Exkl. interna kostn. och intäkter 01.01.-31.12.2012 01.01.-31.12.2011 Omsättning 15 041 862,61 14 070 695,45 Övriga rörelseintäkter 447 896,35 886 058,45 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -8 546 623,23-8 083 406,82 Köp av tjänster -931 990,15-9 478 613,38-969 775,27-9 053 182,09 Personalkostnader Löner och arvoden -1 444 468,31-1 325 548,18 Lönebikostnader Pensionskostnader -362 234,27-361 649,46 Övriga lönebikostnader -82 973,79-1 889 676,37-75 638,85-1 762 836,49 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -2 271 584,31-2 071 022,49 Övriga rörelsekostnader -185 849,94-199 548,00 Rörelseöverskott 1 664 034,96 1 870 164,83 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 17 578,10 66 704,03 Övriga finansiella intäkter 8 211,94 10 590,87 Till kommunen betalda räntekostnader -578,06 Till övriga betalda räntekostnader -668 069,14-711 707,27 Ersättning för grundkapitalet -532 893,12-532 893,12 Övriga finansiella kostnader -77,20-1 175 249,42-4 435,68-1 172 319,23 Överskott (underskott) före extraordinära poster 488 785,54 697 845,60 Extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens överskott 488 785,54 697 845,60 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL 2012 2011 Avkastning på placerat kapital, % 5,07 % 6,62 % Avkastning på kommunens placerade kapital, % 6,70 % 8,64 % Vinst, % 3,25 % 4,96 % ROCE 5,09 % 6,68 % (ROCE =Avkastning på sysselsatt kapital=( Nettoresultat+Räntekostnader)/ (Räntebelagt främmande kapital+ek) 12

2.2 SÄRREDOVISNING AV RESULTATRÄKNING 2 0 1 2 Inkl. interna kostnader och intäkter ELNÄTS- ELFÖRSÄLJN.- FJÄRRVÄRME SIDOORDNAD ELPRODUKTIONS- VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET Omsättning 3 492 362,27 4 815 954,48 6 319 772,36 672 907,62 656 925,99 Övriga rörelseintäkter 4 129,06 696,04 134 039,47 7 167,52 301 864,26 Intäkter av affärsverksamh. totalt: 3 496 491,33 4 816 650,52 6 453 811,83 680 075,14 958 790,25 MATERIAL OCH TJÄNSTER Energiinköp -208 125,92-4 765 432,59-3 012 807,14-69,36-387 540,13 Elöverföringskostnader -527 726,97 Material, förnödenheter och varor -130 415,27-6 808,33-165 929,97-250 440,85-7 386,81 Köp av tjänster -446 734,73-62 211,59-372 770,69-32 325,51-17 947,63 Material och tjänster totalt: -1 313 002,89-4 834 452,51-3 551 507,80-282 835,72-412 874,57 PERSONALKOSTNADER Löner och arvoden -536 120,63-93 799,88-487 033,40-222 266,40-105 252,42 Pensionskostnader -149 428,74-27 533,38-110 486,87-50 782,94-23 997,92 Övriga lönebikostnader -31 210,24-5 235,10-27 742,23-12 777,67-6 008,55 Personalkostnader totalt: -716 759,61-126 568,36-625 262,50-285 827,01-135 258,89 Avskrivningar enligt plan -396 149,19-2 083,75-1 524 145,12-2 445,84-346 760,41 Övriga rörelsekostnader -76 282,23-28 330,75-53 614,13-25 658,03-1 964,80 Rörelseöverskott 994 297,41-174 784,85 699 282,28 83 308,54 61 931,58 Ränteintäkter 10 235,75 1 648,82 3 306,46 1 935,33 451,74 Övriga finansiella intäkter 6 715,59 4,54 1 491,81 Till kommunen betalda räntekostn. Till övriga betalda räntekostnader -10,86-455 264,94-212 804,20 Ersättning för grundkapitalet -270 945,24-19 916,87-231 829,81-10 201,20 Övriga finansiella kostnader -1,75-62,07-2,05-0,47 Över-/undersk. före extraord. poster 740 292,65-193 050,11 16 923,73 75 040,62-150 421,35 Extraordinära intäkter RÄKENSKAPSPER. ÖVERSKOTT 740 292,65-193 050,11 16 923,73 75 040,62-150 421,35 13

3.1 B A L A N S R Ä K N I N G 3 1. 1 2. 2 0 1 2 2 0 1 1 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar ADB-program 26 393,88 26 393,88 36 951,36 36 951,36 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 35 478,86 20 800,00 Byggnader 382 113,16 379 630,66 Fasta konstruktioner och anläggningar 26 761 580,35 24 584 939,71 Maskiner och inventarier 22 837,88 33 161,77 Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 217 736,88 27 419 747,13 2 317 678,55 27 336 210,69 Placeringar Aktier och andelar 2 732 863,23 2 475 815,84 Anslutningsavgifter 21 542,40 2 754 405,63 21 542,40 2 497 358,24 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 722 765,72 658 104,90 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar 200 000,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 564 198,16 3 479 197,72 Fordringar på övriga 200 000,00 Fordringar på kommunen 625 441,69 506 350,72 Övriga fordringar 82 501,45 143 324,43 Resultatregleringar 121 640,26 4 393 781,56 92 956,47 4 421 829,34 Kassa och bank 1 492 118,10 1 649 572,17 P A S S I V A EGET KAPITAL 37 009 212,02 36 600 026,70 Grundkapital 5 328 931,19 5 328 931,19 Överskott från tid. Räkenskapsperioder 9 274 721,29 8 576 875,69 Räkenskapsperiodens överskott 488 785,54 15 092 438,02 697 845,60 14 603 652,48 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar 154 700,00 158 100,00 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 13 925 819,76 13 315 480,38 Erhållna förskott 8 073,02 8 073,02 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. 437 442,76 432 142,76 Anslutningsavgifter och övriga skulder 3 737 647,22 18 108 982,76 3 667 447,22 17 423 143,38 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 1 389 660,62 1 179 135,38 Leverantörsskulder 1 602 785,12 2 639 362,65 Räntefria skulder från kommunen 6 316,19 15 977,93 Övriga skulder 197 047,81 136 987,15 Resultatregleringar 457 281,50 3 653 091,24 443 667,73 4 415 130,84 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL 37 009 212,02 36 600 026,70 Soliditetsgrad, % 40,78 % 38,97 % Relativ skuldsättningsgrad, % 140,41 % 148,21 % Ackumulerat överskott (underskott) 9 763 507,53 9 274 721,29 Lånestock 31.12 15 315 480 14 494 616 Lånefordringar 31.12 200 000,00 200 000,00 14

3.2 SÄRREDOVISNING AV BALANSRÄKNING 31.12.2012 TOTALT ELNÄTS- ELFÖRSÄLJN.- FJÄRRVÄRME SIDOORDNAD ELPRODUKTIONS- A K T I V A VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar ADB-program 26 393,88 26 393,88 Immateriella tillgångar totalt 26 393,88 26 393,88 Materiella tillgångar Jord- och vattentillgångar 35 478,86 35 478,86 Byggnader 382 113,16 193 764,68 0,00 155 433,40 26 685,94 6 229,14 Fasta konstruktioner och anläggningar 26 761 580,35 2 487 022,27 0,00 19 642 324,54 0,00 4 632 233,54 Maskiner och inventarier 22 837,88 22 837,88 Förskottsbet. och pågående nyanläggn. 217 736,88 206 819,37 10 917,51 Materiella tillgångar totalt: 27 419 747,13 2 910 444,20 0,00 19 844 154,31 26 685,94 4 638 462,68 Placeringar Aktier och andelar 2 732 863,23 6 230,61 1 605 116,89 1 120 062,67 1 178,07 274,99 Anslutningsavgifter 21 542,40 14 602,44 6 939,96 Placeringar totalt: 2 754 405,63 6 230,61 1 605 116,89 1 134 665,11 1 178,07 7 214,95 Bestående aktiva totalt: 30 200 546,64 2 943 068,69 1 605 116,89 20 978 819,42 27 864,01 4 645 677,63 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 722 765,72 361 890,65 119 614,63 241 260,44 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar 200 000,00 116 460,00 18 760,00 37 620,00 22 020,00 5 140,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 564 198,16 1 086 879,59 1 077 890,80 1 250 204,28 51 475,27 97 748,22 Lånefordringar av övriga 0,00 Fordringar på kommunen 625 441,69 167 079,67 163 319,20 145 483,38 149 409,70 149,75 Övriga fordringar 82 501,45 1 094,19 80 676,66 0,00 730,60 0,00 Resultatregleringar 121 640,26 121 640,26 Fordringar totalt: 4 593 781,56 1 371 513,45 1 340 646,66 1 433 307,66 223 635,57 224 678,23 Kassa och bank 1 492 118,10 868 860,36 139 960,68 280 667,41 164 282,22 38 347,43 Rörliga aktiva totalt: 6 808 665,38 2 240 373,81 1 480 607,34 2 075 865,72 507 532,42 504 286,10 Interna fordringar 5 186 502,03 AKTIVA TOTALT 37 009 212,02 10 369 944,53 3 085 724,23 23 054 685,14 535 396,43 5 149 963,73 15

TOTALT ELNÄTS- ELFÖRSÄLJN.- FJÄRRVÄRME SIDOORDNAD ELPRODUKTIONS- P A S S I V A VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET EGET KAPITAL Grundkapital 5 328 931,19 2 709 448,23 199 172,01 2 318 303,14 102 007,81 Överskott från tidigare räkenskapsperioder 9 274 721,29 5 309 609,04 117 222,73 3 191 796,54 298 165,17 357 927,81 Räkenskapsperiodens överskott 488 785,54 740 292,65-193 050,11 16 923,73 75 040,62-150 421,35 Eget kapital totalt: 15 092 438,02 8 759 349,92 123 344,63 5 527 023,41 475 213,60 207 506,46 AVSÄTTNINGAR 154 700,00 154 700,00 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut- o försäkringsanst. 13 925 819,76 9 864 281,33 4 061 538,43 Erhållna förskott 8 073,02 278,72 225,84 7 568,46 Räntefria skulder från kommunen/ansl.avg. 437 442,76 74 150,25 363 292,51 Anslutningsavgifter och övriga skulder 3 737 647,22 853 376,30 18 218,91 2 866 052,01 Långfristigt totalt: 18 108 982,76 927 805,27 18 444,75 13 101 194,31 4 061 538,43 Kortfristigt Lån från finansiella institut- o försäkringsanst. 1 389 660,62 1 143 506,76 246 153,86 Leverantörsskulder 1 602 785,12 361 388,15 575 086,28 454 327,40 2 193,36 209 789,93 Räntefria skulder från kommunen 6 316,19 3 768,89 562,81 1 169,63 660,62 154,24 Övriga skulder 197 047,81 9 817,02 64 031,32 109 282,34-10 046,91 23 964,04 Resultatregleringar 457 281,50 153 115,28 19 897,57 186 168,17 29 573,40 68 527,08 Kortfristigt totalt: 3 653 091,24 528 089,34 659 577,98 1 894 454,30 22 380,47 548 589,15 Främmande kapital totalt: 21 762 074,00 1 455 894,61 678 022,73 14 995 648,61 22 380,47 4 610 127,58 Interna skulder 2 284 356,87 2 532 013,12 37 802,36 332 329,69 PASSIVA TOTALT 37 009 212,02 10 369 944,53 3 085 724,23 23 054 685,14 535 396,43 5 149 963,73 16

Förtroendeorgan: Resultatenhet: Ansvarsperson: Energidirektionen EKENÄS ENERGI Roald von Schoultz VERKSAMHETSSAMMANDRAG VERKSAMHET Ekenäs Energis totala verksamhet inom fem enheter; elnät, elförsäljning, fjärrvärme, sidoordnad verksamhet samt elproduktion fr.o.m 2010. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Ge avkastning på grundkapital till Raseborgs stad i enlighet med beslut. Bedriva lönsam verksamhet. I övrigt, se resultatenheternas verksamhet. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Ekenäs Energi BS 2009 BS 2010 BS 2011 BU 2012 BS 2012 Antal anställda Månadsavlönade (inkl. tre deltidsanställda) 17 24 27-28 Timavlönade 10 9 7-6 Prestationer Se resultatenheternas verksamhet Mätare Se resultatenheternas verksamhet SIFFERDEL (Exkl. interna kostn. o. int.) BS 2009 BS 2010 BS 2011 BU 2012 BS 2012 (inkl. bud ändr.) Omsättning 12 411 174 14 641 588 14 070 695 14 996 650 15 041 863 Rörelseöverskott 1 264 896 3 059 397 1 870 165 1 376 410 1 664 035 Överskott före extraordinära poster 157 505 1 829 964 697 846 302 920 488 786 Räkenskapsperiodens överskott 801 169 1 958 697 697 846 302 920 488 786 17

Förtroendeorgan: Resultatenhet: Ansvarsperson: Energidirektionen EKENÄS ENERGI Roald von Schoultz VERKSAMHETSSAMMANDRAG SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Budget BS 2012 Avvikelse Utfall i % Inkl. interna kostnader och intäkter ändring Intäkter Försäljningsintäkter 15 128 171 16 685 650-745 000 15 957 923 17 273 96 % Övriga intäkter 886 058 543 000-225 000 447 896 129 896 82 % Intäkter totalt 16 014 229 17 228 650-970 000 16 405 819 147 169 95 % Förändring (BS 2012 - BS 2011) 0 2 % Kostnader Material, förnödenheter och varor -9 140 882-9 735 440-30 000-9 462 683 302 757 97 % Köp av tjänster -969 775-1 052 720-931 990 120 730 89 % Löner och arvoden -1 325 548-1 286 510-1 444 468-157 958 112 % Lönebikostnader -437 288-434 030-445 208-11 178 103 % Avskrivningar och nedskrivningar -2 071 022-2 141 890-2 271 584-129 694 106 % Övriga rörelsekostnader -199 548-201 650-185 850 15 800 92 % Kostnader totalt -14 144 065-14 852 240-30 000-14 741 784 140 456 99 % Förändring (BS 2012 - BS 2011) 0 4 % Rörelseöverskott 1 870 165 2 376 410-1 000 000 1 664 035 287 625 70 % Förändring (BS 2012 - BS 2011) 0-11 % Ränteintäkter 66 704 31 000 17 578-13 422 57 % Övriga finansiella intäkter 10 591 8 000 8 212 212 103 % Till kommunen betalda räntekostnader -578 0 0 0 0 % Till övriga betalda räntekostnader -711 707-579 600-668 069-88 469 115 % Ersättning för grundkapital -532 893-532 890-532 893-3 100 % Övriga finansiella kostnader -4 436 0-77 -77 0 % Över-/underskott före extraord. poster 697 846 1 302 920-1 000 000 488 786 185 866 38 % Extraordinära intäkter 0 0 0 0 % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskott 697 846 1 302 920-1 000 000 488 786 185 866 38 % Förändring (BS 2012 - BS 2011) -30 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Under verksamhetsåret har de yttre förutsättningarna varit svåra. Låga marknadspriser på el och CO2 utsläppsrätter har påverkat resultatet negativt på elförsäljning, elproduktion och fjärrvärme. Ogynnsam väderlek under sommaren ledde till svår torvbrist i hela landet vilket har lett till att torvkraftverket i Haapavesi, där Ekenäs Energi är delägare, har stått sedan våren 2012.. Ekonomi: På grund av ovanstående orsaker genomfördes en budgetändring där resultatet minskades med ca 1 miljon euro. Tack vare gynnsamma verksamhetsförutsättningar under senhösten kunde den reviderade budgeten överskridas med c 185 000 euro. 18

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELNÄTSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Kaj Westberg VERKSAMHET Elnätsverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Upprätthållande, underhållande och utbyggnad av distributionsnätet Bedriva driftverksamhet Handha elöverföringstjänster Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ BS 2009 BS 2010 BS 2011 BU 2012 BS2012 Prestationer Sammanlagd elöverföring i det egna nätet, GWh 92,9 99,7 ** 94 ** 100 94,9 Antal nya anslutningar och tilläggsanslutningar 29 20 32 30 16 Högsta aktiva effekttopp/år, MW 20,4 21 21,8 21 21,8 Lågspänningsnät, km 582,6 584 592 522 309 * Mellanspänningsnät, km 133 133 133 136 110 * Antal nätstationer 3 3 3 4 3 * Antal transformatorstationer 133 128 128 120 117 * *) Verktyget för beräknandet ändrat 2012 **) Fjärrvärmeproduktionen medtagen Mätare Medelpris för elöverföring c/kwh 2,902 3,260 3,660-3,680 Ekenäs Energi SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2009 BS 2010 BS 2011 BU 2012 BS 2012 Omsättning 2 709 367 3 119 467 3 142 860 3 647 000 3 492 362 Rörelseöverskott 531 116 978 936 712 839 992 110 994 297 Överskott före extraordinära poster 98 624 734 476 483 425 746 160 740 293 Räkenskapsperiodens överskott 98 624 734 476 483 425 746 160 740 293 19

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELNÄTSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Kaj Westberg SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändr. BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budget Intäkter Försäljningsintäkter 3 142 860 3 647 000 3 492 362-154 638 96 % Övriga intäkter 19 346 3 000 4 129 1 129 138 % Intäkter totalt 3 162 206 3 650 000 3 496 491-153 509 96 % Förändring (BS 2012 - BS 2011) 11 % Kostnader Material, förnödenheter och varor -797 473-895 400-866 268 29 132 97 % Köp av tjänster -430 886-529 200-446 735 82 465 84 % Löner och arvoden -549 158-548 140-536 121 12 019 98 % Lönebikostnader -206 220-204 200-180 639 23 561 88 % Avskrivningar och nedskrivningar -372 074-376 450-396 149-19 699 105 % Övriga rörelsekostnader -93 556-104 500-76 282 28 218 73 % Kostnader totalt -2 449 368-2 657 890-2 502 194 155 696 94 % Förändring (BS 2012 - BS 2011) 2 % Rörelseöverskott 712 839 992 110 994 297 2 187 100 % Förändring (BS 2012 - BS 2011) 39 % Ränteintäkter 38 842 20 000 10 236-9 764 51 % Övriga finansiella intäkter 7 416 5 000 6 716 1 716 134 % Till kommunen betalda räntekostn -337 0 0 0 0 % Till övriga betalda räntekostnader 0 0 % Ersättning för grundkapital -270 945-270 950-270 945 5 100 % Övriga finansiella kostnader -4 389 0-11 -11 0 % Över-/underskott före extraord. 483 425 746 160 740 293-5 867 99 % Extraordinära intäkter 0 0 % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskot 483 425 746 160 740 293-5 867 99 % Förändring (BS 2012 - BS 2011) 53 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Målsättningarna för upprätthållande av distributionsnätet med möjligast störningsfri eldistribution under verksamhetsåret 2012 kan anses ha uppfyllts. Ekonomi: Försäljningsintäkterna minskade med 4% gentemot budget på grund av minskad förbrukning. Kostnaderna har minskat med 6%. Det budgeterade resultatet har uppnåtts till 99%. 20

4.2 ELNÄTSVERKSAMHET SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING 3 1. 1 2. 2 0 1 2 2 0 1 1 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar ADB-program 26 393,88 26 393,88 36 951,36 36 951,36 Materiella tillgångar Byggnader 193 764,68 154 072,99 Fasta konstruktioner och anläggningar 2 487 022,27 2 318 372,53 Maskiner och inventarier 22 837,88 28 928,00 Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 206 819,37 2 910 444,20 168 905,22 2 670 278,74 Placeringar Aktier och andelar 6 230,61 6 230,61 Anslutningsavgifter 6 230,61 6 230,61 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar 116 460,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 086 879,59 919 309,85 Lånefordringar av övriga 116 460,00 Fordringar på kommunen 167 079,67 135 044,80 Övriga fordringar 1 094,19 1 171,58 Resultatregleringar 1 255 053,45 6 598,76 1 178 584,99 Kassa och bank 868 860,36 960 545,88 Interna fordringar 5 186 502,03 4 793 813,29 P A S S I V A EGET KAPITAL 10 369 944,53 9 646 404,87 Grundkapital 2 709 448,23 2 709 448,23 Överskott från tid. Räkenskapsperioder 5 309 609,04 4 826 184,15 Räkenskapsperiodens överskott 740 292,65 8 759 349,92 483 424,89 8 019 057,27 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar 154 700,00 158 100,00 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Erhållna förskott 278,72 278,72 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. 74 150,25 68 850,25 Anslutningsavgifter och övriga skulder 853 376,30 927 805,27 815 302,89 884 431,86 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Leverantörsskulder 361 388,15 319 007,26 Räntefria skulder från kommunen 3 768,89 7 115,22 Övriga skulder 9 817,02 125 065,05 Resultatregleringar 153 115,28 528 089,34 133 628,21 584 815,74 Interna skulder 21 10 369 944,53 9 646 404,87

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELFÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Alexandra Lundmark 1.1-30.4.2012 Patricia Wessman 6.8.2012 - VERKSAMHET Elförsäljningsverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Bedriva ekonomiskt lönsam elförsäljning till konsumenter och företagskunder, samt att äga och bedriva lönsam verksamhet via andelar i produktionsbolag. Balansera elinköp och elförsäljning volym- och prismässigt. Beakta de lokala förbrukarnas intressen men också sälja på den fria marknaden. Miljöaspekterna beaktas via såld förnybar energi som produceras i Björknäs kraftvärmeverk och vindkraftverken i Hangö och Ingå samt ägarandelar i vindkraftbolag i Österbotten och Lappland. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ BS 2009 BS 2010 BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Inköpt energimängd, GWh 78,0 94,9 93,6 102 92,5 Såld energimängd 72,3 89,1 88,3 98 87,8 Mätare Årlig förändring i elförsäljning, GWh +/- -33,4 16,9-1,3 4-0,5 Antal kunder utanför distributionsområdet 543 764 559 900 890 Antal kunder som enbart köper elöverföring 546 683 705 800 718 SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 BS 2012 Omsättning 4 030 047 4 323 005 4 350 000 4 323 455 4 815 954 Rörelseöverskott -12 573 442 717 1 636 668-248 370-174 785 Överskott före extraordinära poster -159 721 426 884 117 251-257 122-193 050 Räkenskapsperiodens överskott -159 721 426 884 117 251-257 122-193 050 22

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELFÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Alexandra Lundmark 1.1-30.4.2012 Patricia Wessman 6.8.2012 - SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Budget BS 2012 Avvikelse Utfall i % ändring Intäkter Försäljningsintäkter 4 323 455 5 206 320-250 000 4 815 954-140 366 97 % Övriga intäkter 429 696 696 0 % Intäkter totalt 4 323 884 5 206 320-250 000 4 816 651-139 669 97 % Förändring (BS 2012 - BS 2011) 0 11 % Kostnader Material, förnödenheter och varor -4 422 700-4 940 550-240 000-4 772 241 408 309 92 % Köp av tjänster -26 509-27 100-62 212-35 112 230 % Löner och arvoden -83 282-81 760-93 800-12 040 115 % Lönebikostnader -29 651-36 120-32 768 3 352 91 % Avskrivningar och nedskrivningar -2 084-2 080-2 084-4 100 % Övriga rörelsekostnader -8 028-7 100-28 331-21 231 399 % Kostnader totalt -4 572 254-5 094 710-240 000-4 991 435 343 275 94 % Förändring (BS 2012 - BS 2011) 0 9 % Rörelseöverskott -248 370 111 610-490 000-174 785 203 605 46 % Förändring (BS 2012 - BS 2011) -2-30 % Ränteintäkter 6 058 2 000 1 649-351 82 % Övriga finansiella intäkter 190 5 5 0 % Till kommunen betalda räntekostn -54 0 0 0 % Till övriga betalda räntekostnader -8 0 0 0 % Ersättning för grundkapital -14 938-19 910-19 917-7 100 % Övriga finansiella kostnader -2-2 0 % Över-/underskott före extraord. -257 122 93 700-490 000-193 050 203 250 49 % Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens överskot -257 122 93 700-490 000-193 050 203 250 49 % Förändring (BS 2012 - BS 2011) -25 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Försäljningsintäkterna har i jämförelse med föregående år ökat med c 493.000 euro. Enhetens resultat för 2012 är negativt med 193 500 euro (2011 negativt med 257.000 euro). Enhetens resultat kan delas in i två delar dvs. i elförsäljningsverksamhet, vilken sköts via Vattenfall, däri ingår egen produktion vid kraftverket i Björknäs och inköp av vindkraft från SabaWind, samt verksamhet som härrör från andelar i produktionsbolag. Elförsäljningsverksamheten har under 2012 gett ett bidrag på c 4,6% eller c 225.000 euro. Verksamheten som härrör från andelar i produktionsbolag, främst Haapavesi torvkraftverk, har 2012 medfört en förlust på c 400.000 euro. Produktionen vid torvkraftverket i Haapavesi stod stilla stora delar av året pga. torvbrist. Ekonomi: Verksamheten som helhet har varit förlustbringande under året på grund av andelarna i produktionsbolaget Katternö Kraft. 23

4.3 ELFÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING 3 1. 1 2. 2 0 1 2 2 0 1 1 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Byggnader 24 818,90 Fasta konstruktioner och anläggningar Maskiner och inventarier Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 24 818,90 Placeringar Aktier och andelar 1 605 116,89 1 348 069,50 Anslutningsavgifter 1 605 116,89 1 348 069,50 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 18 760,00 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 077 890,80 902 234,22 Lånefordringar på övriga 18 760,00 Fordringar på kommunen 163 319,20 129 087,39 Övriga fordringar 80 676,66 141 545,49 Resultatregleringar 1 321 886,66 1 062,96 1 192 690,06 Kassa och bank 139 960,68 154 729,86 Interna fordringar P A S S I V A EGET KAPITAL 3 085 724,23 2 720 308,32 Grundkapital 199 172,01 199 172,01 Överskott från tid. Räkenskapsperioder 117 222,73 374 344,47 Räkenskapsperiodens över-/underskott -193 050,11 123 344,63-257 121,74 316 394,74 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Erhållna förskott 225,84 225,84 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. Anslutningsavgifter och övriga skulder 18 218,91 18 444,75 17 402,32 17 628,16 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Leverantörsskulder 575 086,28 722 078,51 Räntefria skulder från kommunen 562,81 447,21 Övriga skulder 64 031,32 48 610,46 Resultatregleringar 19 897,57 659 577,98 17 304,16 788 440,34 Interna skulder 2 284 356,87 1 597 845,08 3 085 724,23 2 720 308,32 24

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / FJÄRRVÄRME Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Ulf Bäckman VERKSAMHET Fjärrvärmeverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Utveckla fjärrvärmeverksamheten. Bygga ut fjärrvärmenätet i staden. Utökande av anslutningseffekten och ökad energiförsäljning. Utvecklande och upprätthållande av biobränsle- och oljeanläggningarna samt distributionsanläggningarna. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Ekenäs Energi BS 2009 BS 2010 BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Fasta fjärrvärmecentraler, panneffekt, MW 56 56 56 56 56 Såld anslutningseffekt (kumulativ), MW 49,5 51 50,9 51,5 50,0 Antal anslutningar (kumulativ) 497 548 574 545 586 Levererad energimängd, GWh 99,8 113 103,7 114 104,2 Fjärrvärmenätets totala längd, km 41,5 42 43 42,4 43 Högsta effekt,topp MW 31 34 39,19 36 36,6 Mätare Energipris utan fast avgift, /MWh 41,82 51,06 51,09 51,10 52,11 Energipris med fast avgift, /MWh 48,3 57,54 56,14 56,21 60,15 Ekenäs Energi SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BU 2012 BS 2010 BS 2011 BU 2012 budget ändr. BS 2012 Omsättning 6 970 744 6 206 212 6 542 330-395 000 6 319 772 Rörelseöverskott 1 116 686 1 013 906 1 019 260-320 000 699 282 Överskott före extraordinära poster 397 483 321 320 404 230-320 000 16 924 Räkenskapsperiodens överskott 526 216 321 320 404 230-320 000 16 924 25

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / FJÄRRVÄRME Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Ulf Bäckman SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 6 206 212 6 542 330-395 000 6 319 772 172 442 103 % Övriga intäkter 486 790 270 000-135 000 134 039-961 99 % Intäkter totalt 6 693 002 6 812 330-530 000 6 453 812 171 482 103 % Förändring (BS 2012 - BS 2011) -4 % Kostnader Material, förnödenheter och varor -3 313 899-3 374 300 210 000-3 178 737-14 437 100 % Köp av tjänster -443 167-421 000-372 771 48 229 89 % Löner och arvoden -386 804-373 480-487 033-113 553 130 % Lönebikostnader -112 520-110 180-138 229-28 049 125 % Avskrivningar och nedskrivningar -1 348 890-1 445 110-1 524 145-79 035 105 % Övriga rörelsekostnader -73 815-69 000-53 614 15 386 78 % Kostnader totalt -5 679 095-5 793 070 210 000-5 754 530-171 460 103 % Förändring (BS 2012 - BS 2011) 1 % Rörelseöverskott 1 013 906 1 019 260-320 000 699 282 22 100 % Förändring (BS 2012 - BS 2011) -31 % Ränteintäkter 14 435 5 000 3 306-1 694 66 % Övriga finansiella intäkter 2 985 3 000 1 492-1 508 50 % Till kommunen betalda räntekostn -109 0 0 0 % Till övriga betalda räntekostnader -475 500-391 200-455 265-64 065 116 % Ersättning för grundkapital -234 380-231 830-231 830 0 100 % Övriga finansiella kostnader -18 0-62 -62 0 % Över-/underskott före extraord. 321 320 404 230-320 000 16 924-67 306 20 % Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens överskot 321 320 404 230-320 000 16 924-67 306 20 % Förändring (BS 2012 - BS 2011) -95 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Produktionen och distributionen har fungerat bra under året. Värmeförsäljningen är betydligt lägre än budgeterat. Ekonomi: Det budgeterade resultatet har inte uppnåtts pga att försäljningsvolymen blev lägre än budgeterat. Orsaker är bl.a. varmare väder än budgeterat och energieffektivering hos en storkund, vilket bidrog till 10 000 MWh lägre energiförsäljning än budgeterat. Utsläppsrätterna budgeterades till 15 /ton medan det verkliga priset blev knappt 7,00 /ton, vilket bidrog till mindre inkomster i förhållande till budgeterat. Personalkostnaderna var högre än budgeterat p.g.a. sålda tjänster till Karis Fjärrvärme Ab, projektet bio 4 samt övertider hänförda till dejoureringen. 26

4.4 FJÄRRVÄRME SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING 3 1. 1 2. 2 0 1 2 2 0 1 1 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Jord- och vattenområden 35 478,86 20 800,00 Byggnader 155 433,40 164 806,92 Fasta konstruktioner och anläggningar 19 642 324,54 17 289 375,76 Maskiner och inventarier 4 233,77 Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 10 917,51 19 844 154,31 2 148 773,33 19 627 989,78 Placeringar Aktier och andelar 1 120 062,67 1 120 062,67 Anslutningsavgifter 14 602,44 1 134 665,11 12 925,44 1 132 988,11 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 361 890,65 323 691,61 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar 37 620,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 250 204,28 1 246 400,71 Lånefordringar på övriga 37 620,00 Fordringar på kommunen 145 483,38 111 773,14 Övriga fordringar 198,81 Resultatregleringar 1 395 687,66 2 736,59 1 398 729,25 Kassa och bank 280 667,41 310 284,52 Interna fordringar P A S S I V A EGET KAPITAL 23 054 685,14 22 793 683,27 Grundkapital 2 318 303,14 2 318 303,14 Överskott från tid. Räkenskapsperioder 3 191 796,54 2 870 476,78 Räkenskapsperiodens överskott 16 923,73 5 527 023,41 321 319,76 5 510 099,68 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 9 864 281,33 9 007 788,09 Erhållna förskott 7 568,46 7 568,46 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. 363 292,51 363 292,51 Anslutningsavgifter och övriga skulder 2 866 052,01 13 101 194,31 2 834 742,01 12 213 391,07 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 1 143 506,76 932 981,52 Leverantörsskulder 454 327,40 1 587 745,04 Räntefria skulder från kommunen 1 169,63 6 800,08 Övriga skulder 109 282,34-54 593,43 Resultatregleringar 186 168,17 1 894 454,30 184 575,12 2 657 508,33 Interna skulder 2 532 013,12 2 412 684,19 23 054 685,14 22 793 683,27 27

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / SIDOORDNAD VERKSAMHET - TJÄNSTER Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Kaj Westberg VERKSAMHET Sidoordnad verksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Utföra elinstallationer o. underhåll i Raseborgs stads fastigheter och i bolag där staden är ägare. Utföra elinstallationer o. underhåll åt Raseborgs Vatten. Försäljning av material. Utföra gatubelysningsunderhåll, nybyggnad och saneringar. Utförande av drifts- och underhållsservice av vindkraftverk. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ BS 2009 BS 2010 BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Antal arbetsobjekt, Ekenäs -/Raseborgs stad -10-> 522 421+169 558 600 599 Antal övriga tjänster 95 102 85 110 85 Mätare Antalet arbetstimmar 8 509 8 040 7 755 9000 8 524 Fakturering, 1000 451,8 y) 463 å) 603 450 632 y ) exkl. material för Ekenäs Energis underhållsarbeten 102 t. å) exkl. material för Ekenäs Energis underhållsarbeten 68 t. SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2009 BS 2010 BS 2011 BU 2012 BS 2012 Omsättning 451 803 460 800 603 089 470 000 672 908 Rörelseöverskott 31 672 65 020 10 108 49 770 83 309 Överskott före extraordinära poster 11 387 59 939 3 477 43 570 75 041 Räkenskapsperiodens överskott 11 387 59 939 3 477 43 570 75 041 28

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / SIDOORDNAD VERKSAMHET - TJÄNSTER Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Kaj Westberg SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändr. BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budget Intäkter Försäljningsintäkter 603 089 470 000 672 908 202 908 143 % Övriga intäkter 5 554 0 7 168 7 168 0 % Intäkter totalt 608 642 470 000 680 075 210 075 145 % Förändring (BS 2012 - BS 2011) 12 % Kostnader Material, förnödenheter och varor -226 056-98 290-250 510-152 220 255 % Köp av tjänster -60 925-36 920-32 326 4 594 88 % Löner och arvoden -222 575-201 950-222 266-20 316 110 % Lönebikostnader -64 490-59 570-63 561-3 991 107 % Avskrivningar och nedskrivningar -2 446-2 450-2 446 4 100 % Övriga rörelsekostnader -22 042-21 050-25 658-4 608 122 % Kostnader totalt -598 534-420 230-596 767-176 537 142 % Förändring (BS 2012 - BS 2011) 0 % Rörelseöverskott 10 108 49 770 83 309 33 539 167 % Förändring (BS 2012 - BS 2011) 724 % Ränteintäkter 6 080 4 000 1 935-2 065 48 % Övriga finansiella intäkter 0 0 % Till kommunen betalda räntekostnader -64 0 0 % Till övriga betalda räntekostnader 0 0 % Ersättning för grundkapital -12 630-10 200-10 201-1 100 % Övriga finansiella kostnader -18-2 -2 0 % Över-/underskott före extraord. poster 3 477 43 570 75 041 31 471 172 % Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens överskott 3 477 43 570 75 041 31 471 172 % Förändring (BS 2012 - BS 2011) 2058 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Målsättningarna för sidoordnad verksamhet har uppfyllts. Servicetjänster på både el,- och automationssidan har erbjudits staden Raseborgs enheter (nyinstallationer, datanät, automation, sanering, tillbyggnad, felsökning), och underhåll samt tillbyggnad av gatubelysningsnätet. Service, felsökning, reparation samt underhåll av Saba Winds 5 st vindkraftverk har sysselsatt personalen under året med olika arbetsuppgifter. Ekonomi: Det slutliga resultatet har överskridit det budgeterade. Detta har varit möjligt att uppnå med effektiverad genomgång av de fakturor som tillställts kunden innehållande de olika arbetsmoment och positioner som skall faktureras av slutkunden. 29

4.5 SIDOORDNAD VERKSAMHET SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING 3 1. 1 2. 2 0 1 2 2 0 1 1 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Byggnader 26 685,94 29 131,78 Fasta konstruktioner och anläggningar Maskiner och inventarier Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 26 685,94 29 131,78 Placeringar Aktier och andelar 1 178,07 1 178,07 Anslutningsavgifter 1 178,07 1 178,07 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 119 614,63 118 618,89 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar 22 020,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 51 475,27 118 412,94 Lånefordringar på övriga 22 020,00 Fordringar på kommunen 149 409,70 130 338,19 Övriga fordringar 730,60 408,55 Resultatregleringar 201 615,57 1 247,68 272 427,36 Kassa och bank 164 282,22 181 617,90 Interna fordringar P A S S I V A EGET KAPITAL 535 396,43 602 974,00 Grundkapital 102 007,81 102 007,81 Överskott från tid. Räkenskapsperioder 298 165,17 294 688,39 Räkenskapsperiodens överskott 75 040,62 475 213,60 3 476,78 400 172,98 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Erhållna förskott Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. Anslutningsavgifter och övriga skulder 0,00 0,00 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Leverantörsskulder 2 193,36 10 418,25 Räntefria skulder från kommunen 660,62 1 492,87 Övriga skulder -10 046,91 633,98 Resultatregleringar 29 573,40 22 380,47 25 023,51 37 568,61 Interna skulder 37 802,36 165 232,41 535 396,43 602 974,00 30

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELPRODUKTIONSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Frank Hoverfelt VERKSAMHET Elproduktionsverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Bedriva ekonomiskt kostnadseffektiv och driftsäker elproduktion baserad på biobränslen. Ekenäs Energi BS 2010 BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Producerad energimängd, GWh 16115 16278 16 400 16015 Drift-timmar 7114 7522 7 600 7359 Medelpris på producerad el 64,36 52,37 49,75 41,02 Mätare Tillgänglighet i % 93 % 98 % 97,0 % 98,6 % Ekenäs Energi SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2010 BS 2011 BU 2012 Bud ändr. BS 2012 Omsättning 1 037 160 852 556 820 000-100 000 656 926 Rörelseöverskott 456 039 381 681 203 660-190 000 61 932 Överskott före extraordinära poster 211 182 146 746 15 260-190 000-150 421 Räkenskapsperiodens överskott 211 182 146 746 15 260-190 000-150 421 31

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELPRODUKTIONSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Frank Hoverfelt SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändr. BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budget Intäkter Försäljningsintäkter 852 556 820 000-100 000 656 926-63 074 91 % Övriga intäkter 373 939 270 000-90 000 301 864 121 864 168 % Intäkter totalt 1 226 495 1 090 000-190 000 958 790 58 790 107 % Förändring (BS 2012- BS 2011) 0-22 % Kostnader Material, förnödenheter och varor -380 754-426 900-394 927 31 973 93 % Köp av tjänster -8 288-38 500-17 948 20 552 47 % Löner och arvoden -83 729-81 180-105 252-24 072 130 % Lönebikostnader -24 407-23 960-30 006-6 046 125 % Avskrivningar och nedskrivningar -345 529-315 800-346 760-30 960 110 % Övriga rörelsekostnader -2 108-1 965-1 965 0 % Kostnader totalt -844 814-886 340 0-896 859 10 519 101 % Förändring (BS 2012- BS 2011) 0 6 % Rörelseöverskott 381 681 203 660-190 000 61 932 69 309 453 % Förändring (BS 2012- BS 2011) 0-84 % Ränteintäkter 1 289 452 452 0 % Övriga finansiella intäkter 0 0 % Till kommunen betalda räntekostn -15 0 0 % Till övriga betalda räntekostnader -236 207-188 400-212 804-24 404 113 % Ersättning för grundkapital 0 0 % Övriga finansiella kostnader -2 0 0 0 % Över-/underskott före extraord. 146 746 15 260-190 000-150 421 24 319 86 % Extraordinära intäkter 0 0 % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskot 146 746 15 260-190 000-150 421 24 319 86 % Förändring (BS 2012- BS 2011) -203 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Kraftverkets tillgänglighet har varit god, men låglastproblemen med höga oljetemperaturer på sommaren orsakade att den årliga drifttiden blev lägre än beräknat. Den varma våren och hösten orsakade att produktionsmängden blev lägre än beräknat. Ekonomi: Elproduktionens resultat var för första gången negativ. Försäljningsintäkterna från den producerade elektriciteten var klart lägre än budgeterat, eftersom elpriserna var låga under hela året. Inkomster i form av elproduktionsstöd kompenserade låga priser på utsläppsrätter. De rörliga produktionskostnaderna som helhet var i linje med budget. Avskrivningarna och räntekostnaderna var något högre än budgeterat. 32

4.6 ELPRODUKTION 3 1. 1 2. SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING 2 0 12 2 0 1 1 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Byggnader 6 229,14 6 800,06 Fasta konstruktioner och anläggningar 4 632 233,54 4 977 191,42 Maskiner och inventarier Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 4 638 462,68 4 983 991,48 Placeringar Aktier och andelar 274,99 274,99 Anslutningsavgifter 6 939,96 7 214,95 8 616,96 8 891,95 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 241 260,44 215 794,40 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar 5 140,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 97 748,22 292 840,00 Lånefordringar på övriga 5 140,00 Fordringar på kommunen 149,75 107,20 Övriga fordringar Resultatregleringar 121 640,26 219 538,23 81 310,48 379 397,68 Kassa och bank 38 347,43 42 394,00 Interna fordringar P A S S I V A EGET KAPITAL Grundkapital 5 149 963,73 5 630 469,51 Överskott från tid. Räkenskapsperioder 357 927,81 211 181,90 Räkenskapsperiodens över-/ underskott -150 421,35 207 506,46 146 745,91 357 927,81 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 4 061 538,43 4 307 692,29 Erhållna förskott Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. Anslutningsavgifter och övriga skulder 4 061 538,43 4 307 692,29 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 246 153,86 246 153,86 Leverantörsskulder 209 789,93 113,59 Räntefria skulder från kommunen 154,24 122,55 Övriga skulder 23 964,04 17 271,09 Resultatregleringar 68 527,08 548 589,15 83 136,73 346 797,82 Interna skulder 332 329,69 618 051,59 5 149 963,73 5 630 469,51 33

5. TABLÅ ÖVER INVESTERINGAR 2012 Verksamhetsenhet Nyanskaffningar Budget Utfall i % Skillnad Elförsäljningsverksamhet -300 000 Katternö Kärnkraft Oy Ab -192 047,39-42 952,61 Katternö Kraft Oy Ab -65 000,00-257 047,39-300 000 85,7-42 952,61 Elnätsverksamhet Elstationer, förstärkningar och grundförbättringar -300,91-100 000 0,3-99 699,09 Distributionstransformatorer, parkstationer -65 847,32-120 000 54,9-54 152,68 Distributionsnät 10 kv, utbyggn. o sanering -208 829,31-100 000 208,8 108 829,31 Distributionsnät 0.4 kv, utbyggn. o sanering -190 109,51-100 000 190,1 90 109,51 Adb-utrustning och fjärrstyrningsteknik -26 566,46-50 000 53,1-23 433,54 Fordon, maskiner och verktyg 0,00-50 000 0,0-50 000,00 110 kv ellinje Skarpkulla - Österby -37 340,15-2 500 000 1,5-2 462 659,85 Fjärravlästa elmätare -41 553,59-100 000 41,6-58 446,41 Renovering av gårdskarls lägenheten -30 270,54 0 30 270,54 Garage, Pehr Sommarsgata 2-574,00 0 574,00-601 391,79-3 120 000 19,3-2 518 608,21 Fjärrvärmeverksamhet Ekenäs Fjärrvärmenät, utbyggnad, Ekenäs -112 711,94-180 000 62,6-67 288,06 Fjärravlästa fjärrvärmemätare -8 319,60-8 000 104,0 319,60 Oljeförvärme -102 977,89-150 000 68,7-47 022,11 Lagerutr./elektroniverkstad Björknäs 0,00-100 000 0,0-100 000,00 Kraftverkets högspänningsansl. omändring 0,00-20 000 0,0-20 000,00 Sermet, biopanna RGK/ Economiser -129 692,98-300 000 43,2-170 307,02 Flemingsgatan reservanläggning -253 163,00-150 000 168,8 103 163,00 Kraftverksinvesteringar -95 388,62 0 95 388,62-702 254,03-908 000 77,3-205 745,97 Fjärrvärmeverksamhet Pojo Nätutbyggnad -27 653,67-50 000 55,3-22 346,33 Fast bränslepanna -993 136,27-1 250 000 79,5-256 863,73 Oljevärmecentral sanering, Pojo -10 917,51-100 000 10,9-89 082,49 Fjärravlästa fjärrmätare, Pojo -9 210,00-40 000 23,0-30 790,00-1 040 917,45-1 440 000 72,3-399 082,55 IT Kundhanterings-/faktureringsssystem 0,00-150 000 0,0-150 000,00 Kameraövervakning 0,00-30 000 0,0-30 000,00 0,00-180 000 0,0-180 000,00 Utgifter -2 601 610,66-5 948 000,00 43,7 % -3 346 389,34 Netto -2 601 610,66-5 948 000,00 43,7 % -3 346 389,34 34

6. F I N A N S I E R I N G S A N A L Y S 2 0 1 2 2 0 1 1 Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott 1 664 034,96 1 870 164,83 Avskrivningar och nedskrivningar 2 271 584,31 2 071 022,49 Finansiella intäkter och kostnader -1 175 249,42-1 172 319,23 Extraordinära poster Rättelseposter till internt tillförda medel -3 400,00 x) 2 756 969,85 2 768 868,09 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -2 601 610,66-3 995 445,40 Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva -2 601 610,66-3 995 445,40 Kassaflödet för verksamhetens o invest. del 155 359,19-1 226 577,31 Kassaflödet för finansieringens del Förändring i utlåningen Ökning av övriga fordringar / anslutningsavgifter -4 192,50 z) Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån från övriga 2 000 000,00 Minskning av långfristiga lån från övriga -1 389 660,62 610 339,38-1 179 135,38-1 179 135,38 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av omsättningstillgångar -64 660,82-180 771,35 Förändring av fordringar på övriga -52 861,25-389 597,36 Förändring av fordringar på kommunen -119 090,97-28 919,90 Förändr. av räntefria skulder till kommunen -10 677,93 17 808,65 Förändringar av räntefria skulder -675 861,67-923 152,64 488 438,07-93 041,89 Kassaflödet för finansieringens del -312 813,26-1 276 369,77 Förändring av likvida medel -157 454,07-2 502 947,08 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 1 492 118,10 1 649 572,17 Likvida medel 1.1-1 649 572,17-157 454,07-4 152 519,25-2 502 947,08 z) Egna anslutningsavgifter eliminerade x) Förändring i pensionsansvar FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL 2012 2011 Intern finansiering av investeringar, % 106,10 % 69,30 % Intern finansiering av kapitalutgifter, % 69,26 % 69,23 % Låneskötselbidrag 1,68 1,84 Likviditet, kassadagar 36,91 37,03 Quick ratio 1,61 1,38 Current ratio 1,81 1,52 35

7. NOTER TILL BOKSLUTET 2012 7.1 NOTER ANGÅENDE TILLÄMPADE BOKSLUTSPRINCIPER Omsättningstillgångar Fr o m 2009 bokförs samtliga inköp och uttag till/från lager på balanskontot lager under året. Uppskrivning kan inte göras beträffande omsättningstillgångar. Finansieringstillgångar Hantering av derivatavtal Med derivatavtal avses avtal om ränteväxling. Avtalen ingås i säkringssyfte. 11.12.2007 har för Ekenäs Energi ingåtts ett avtal om ränteskydd till ett belopp om 12 000 000. I avtalet har den rörliga räntan bundits till fast ränta med räntetröskel. Avtalet gäller fram till och med 2.1.2020. 7.2 VERKSAMHETSINTÄKTER PER RESULTATENHET 2012 2011 Elnätsverksamhet Omsättning 3 492 362,27 3 142 859,91 Övriga rörelseintäkter 4 129,06 19 346,44 Elförsäljningsverksamhet Omsättning 4 815 954,48 4 323 454,83 Övriga rörelseintäkter 696,04 428,94 Fjärrvärme Omsättning 6 319 772,36 6 206 211,82 Övriga rörelseintäkter 134 039,47 486 789,97 Sidoordnad verksamhet Omsättning 672 907,62 603 088,50 Övriga rörelseintäkter 7 167,52 5 553,73 Elproduktionsverksamhet Omsättning 656 925,99 852 555,95 Övriga rörelseintäkter 301 864,26 373 939,37 Intäkter inkl. interna 16 405 819,07 16 014 229,46 Interna intäkter -916 060,11-1 057 475,56 Intäkter av affärsverksamheten totalt 15 489 758,96 14 956 753,90 7.3 FÖRSÄLJNINGSVINSTER/-FÖRLUSTER FRÅN TILLGÅNGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA 2012 2011 Vinst vid försäljn. av fasta konstr. o anläggningar Förlust vid försäljn. av fasta konstr. o anläggningar 0,00 0,00 36

7.4 FÖRÄNDRINGAR I BESTÅENDE AKTIVA Redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan Avskrivningarna på förslitning underkastade tillgångar bland bestående aktiva har fastställts på basis av en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Avskrivningarna enligt plan har beräknats utgående från tillgången bland bestående aktivas anskaffningsutgift enligt beräknad ekonomisk användningstid. De beräknade avskrivningstiderna och de mot dessa svarande avskrivningsprocenterna samt avskrivningsmetoderna är: Lineära Immateriella ADB-program Byggnader Fasta konstruk- Maskiner och avskrivningar: rättigheter tioner &anläggn. inventarier Fr.o.m. 5 år 25 år 5-25 år 3-5 år 1.1.1994 20 % 4 % 4-20 % 20-33,33 % Fr.o.m. 4 år 25 år 5-20 år 4-7 år 1.1.1997 *) 25 % 4 % 5-20 % 14,29-25 % Fr.o.m. 10 år 4 år 25 år 15-25 år 7 år 1.1.2009 x) 10 % 25 % 4 % 4-6,67 % 14,29 % *) Fr.o.m. 1.1.1997 följdes Ekenäs stads avskrivningsplan. x) Fr.o.m. 1.1.2009 följs Raseborgs stads avskrivningsplan. Små anskaffningar av tillgångar, vilkas anskaffningsutgift är under 15.000, har upptagits som årskostnad. Immateriella Materiella Placeringar tillgångar tillgångar ADB-program Mark- och Byggnader Fasta konstruk- Maskiner och Förskottsbet. Totalt Övriga aktier Övr.fordr. Sammanlagt vattenområden tioner & anläggn. inventarier och pågående och andelar Ansl. Avg. nyanläggningar Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 36 951,36 20 800,00 379 630,66 24 584 939,71 33 161,77 2 317 678,55 27 336 210,69 2 475 815,84 21 542,40 29 870 520,29 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 14 678,86 30 270,54 2 250 782,21 0,00 48 831,66 2 344 563,27 257 047,39 0,00 2 601 610,66 Fin.andelar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överföringar mellan poster Utgifter 0,00 0,00 0,00 2 148 773,33 0,00-2 148 773,33 0,00 0,00 0,00 0,00 Fin. andel 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar 10 557,48 0,00 27 788,04 2 222 914,90 10 323,89 0,00 2 271 584,31 0,00 0,00 2 271 584,31 Nedskrivningar och deras återf. 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Oavskriven anskaffningsutgift 31.12. 26 393,88 35 478,86 382 113,16 26 761 580,35 22 837,88 217 736,88 27 419 747,13 2 732 863,23 21 542,40 30 200 546,64 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde 31.12. 26 393,88 35 478,86 382 113,16 26 761 580,35 22 837,88 217 736,88 27 419 747,13 2 732 863,23 21 542,40 30 200 546,64 **) Fjärrvärmecentralen elanslutningar, (år 1992) 9 754,90 / Industrigatan 7, Kraftvärmeverk, vattenanslutning 7 595,-./ Gamla Åbovägen, Värmeverk, vattenanslutning 2011, 4192,50 37

7.5 AKTIER OCH ANDELAR Aktier och andelar Antal 2012 2011 Intressesamfund Karis Fjärrvärme Ab 100 1 118 050,00 1 118 050,00 Ekenäs Energi Ab 100 2 500,00 2 500,00 Övriga aktier och andelar Eke Golf Oy 1 8 200,00 8 200,00 Katternö Kraft Oy Ab 2 162 1 156 416,00 1 091 416,00 Katternö Kärnkraft Oy Ab 230 447 697,00 255 650,00 Övriga aktier och andelar totalt 1 612 313,00 1 355 266,00 Aktier och andelar totalt 2 732 863,00 2 475 816,00 7.6 RÖRLIGA AKTIVA, FORDRINGAR Specifikation över fordringar 2012 2011 Långfristiga fordringar Övriga lånefodringar 200 000,00 Kortfristiga fordringar Fordringar hos övriga 200 000,00 Kundfordringar 3 564 198,16 3 479 197,72 Fordringar hos kommunen 625 441,69 506 350,72 Övriga fordringar 82 501,45 143 324,43 Resultatregleringar 121 640,26 92 956,47 4 393 781,56 4 421 829,34 Fordringar totalt 4 593 781,56 4 421 829,34 7.7 EGET KAPITAL Förändringar i eget kapital 2012 2011 Grundkapital 1.1 5 328 931,19 5 328 931,19 Grundkapital 31.12 5 328 931,19 5 328 931,19 Överskott från tidigare räkenskapsår 8 576 875,69 6 618 178,81 Föregående års överskott 697 845,60 1 958 696,88 Överskott från tidigare räkenskapsår 31.12 9 274 721,29 8 576 875,69 Räkenskapsperiodens överskott 488 785,54 697 845,60 Eget kapital totalt 15 092 438,02 14 603 652,48 38

7.8 AVSÄTTNINGAR Avsättningar 2012 2011 Avsättning för pensionsansvar 1.1. 158 100,00 158 100,00 Förändring under året -3 400,00 0,00 Avsättning för pensionsansvar 31.12. 154 700,00 158 100,00 7.9 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital 2012 2011 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Inhemska depositionsbanker 13 925 819,76 13 315 480,38 Erhållna förskott 8 073,02 8 073,02 Räntefria skulder från kommunen / ansl.avg. 437 442,76 432 142,76 Anslutningsavgifter och övriga skulder Övriga skulder 1.1 33 350,13 Övriga skulder under året 3 590,00 Övriga skulder 31.12 36 940,13 33 350,13 Elanslutningsavgifter 1.1. 799 355,08 653 136,08 Elanslutningsavgifter under året 35 700,00 146 219,00 Elanslutningsavgifter 31.12. 835 055,08 799 355,08 Fjärrvärmeanslutningsavgifter 1.1. 2 834 742,01 2 804 182,01 Fjärrvärmeanslutningsavgifter under året 30 910,00 30 560,00 Fjärrvärmeanslutningsavgifter 31.12. 2 865 652,01 2 834 742,01 Anslutningsavgifter och övriga skulder totalt: 3 737 647,22 3 667 447,22 Långfristigt främmande kapital totalt 18 108 982,76 17 423 143,38 Kortfristigt främmande kapital 2012 2011 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Inhemska depositionsbanker 1 389 660,62 1 179 135,38 Leverantörsskulder 1 602 785,12 2 639 362,65 Räntefria skulder från kommunen 6 316,19 15 977,93 Övriga skulder 197 047,81 136 987,15 Resultatregleringar 457 281,50 443 667,73 Kortfristigt främmande kapital totalt 3 653 091,24 4 415 130,84 FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT: 21 762 074,00 21 838 274,22 39

7.10 LÅN SOM FÖRFALLER TILL BETALN. SENARE ÄN 5 ÅR ENLIGT AMORTERINGSPLAN 2012 2011 Saldo 31.12.2017 Saldo 31.12.2016 Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 9 402 177,52 9 375 192,16 7.11 PASSIVA RESULTATREGLERINGAR Specifikation av passiva resultatregleringar 2012 2011 Periodiserade räntor 98 436,00 172 979,53 Periodisering av löner och lönebikostnader 326 453,84 270 688,20 Övriga resultatregleringar 32391,66 Passiva resultatregleringar totalt 457 281,50 443 667,73 7.12 ANTAL ANSTÄLLDA 2012 2011 Heltids anställda 34 34 Deltids anställda 1 1 Antal anställda totalt 35 35 7.13 LÖNER OCH ARVODEN Personalkostnader 2012 2011 Löner och arvoden 1 428 418,67 1 334 053,61 Till löner hörande ersättningar 16 049,64 8 505,43 1 444 468,31 1 325 548,18 Personalbikostnader Pensionskostnader 362 234,27 361 649,46 Övriga lönebikostnader 82 973,79 75 638,85 445 208,06 437 288,31 Totalt enligt resultaträkningen 1 889 676,37 1 762 836,49 Aktiverade personalkostnader 85 718,75 94 203,16 Personalkostnader inkl aktiverade personalkostn. totalt: 1 975 395,12 1 857 039,65 40

7.14 SPECIFIKATION AV PLANAVSKRIVNINGAR OCH MOTSVARIGHETEN HOS DE INVESTERINGAR SOM AVSKRIVS ENLIGT PLAN BS 12 BU 13 Ekon.plan 14 Ekon.plan 15 Investeringar som avskrivs enligt plan 2 601 611 2 698 000 3 858 000 3 258 000 Finansieringsandelar 0 0 0 0 Investeringarnas självfinansieringsandel 2 601 611 2 698 000 3 858 000 3 258 000 Avskrivningar enligt plan 2 271 584 2 148 200 2 148 200 2 148 200 Avvikelse ( ) -330 026-549 800-1 709 800-1 109 800 Avvikelse % -13 % -20 % -44 % -34 % Medeltalet för 4 år Avskrivningar enligt plan 2 179 046,08 Investeringarnas självfinansieringsandel 3 103 902,67 Avvikelse -924 856,59 Avvikelse - % -30 % 7.15 HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER 2012 Beviljade utsläppsrätter 2011-2020 (ton CO2) Gamla anläggningen Kraftverket Sammanlagt 2012 17 679 20 872 38 551 Preliminärt 2013 21 014 21 014 Preliminärt 2014 18 805 18 805 Preliminärt 2015 16 659 16 659 Preliminärt 2016 14 582 14 582 Preliminärt 2017 12 569 12 569 Preliminärt 2018 10 622 10 622 Preliminärt 2019 8 737 8 737 Preliminärt 2020 6 920 6 920 Ton totalt: 148 459 148 459 Ingående balans 1.1.2012 31 235 Köpta och sålda utsläppsrätter 2012 a-pris Sålt 13.12.2012 6,96-30 000 Beviljade rätter 2012 (överfört 22.2.2012) 38 551 Förbrukat 2012, preliminärt -247 Utgående balans 31.12.2012 39 539 ton Pris sista marknadsdagen 27.12.2012 EUAD2712-12 6,89 euro/ton Värde utgående balans 31.12.2012 272 423,71 7.16 ÖVRIGT Ekenäs Energi anförde besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol över energimarknadsverkets nekande beslut gällande byggnationstillståndet för 110 kv starkströmslinjeprojektet i Österby. Beslut från Helsingfors förvaltningsdomstol har givits 13.2.2013. Helsingfors förvaltningsdomstol förkastar besväret. Projektet är i balansens aktiva upptaget under punkten pågående nyanläggningar och dess värde är cirka 210 000 euro. 41

7.17 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER DAGBOK HUVUDBOK RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING BOKSLUTSSPECIFIKATIONER ANVÄNDA VERIFIKAT Ekenäs Energi Verifikationsslag Verifikat nr 001 Ingående balans 002 Memorialverifikat 2001-2420 003 Fördelning av adm.kostnader 10 001-10 012 009 Anläggningstillgångar 9 001-9 004 015 Kontoutdragshändelser 15 001-15 718 030 Löneverifikat 30 001-30 051 046 Inköpsreskontra, prestationer 46 001-46 251 200 Inköpsreskontra, Rondo 200 001-202 667 601 Förs.reskontra, prestationer 600 001-600 198 900 Förs.reskontra, arbetsfakturering 900 001-900 942 42

8. FÖRDELNINGSGRUNDER FÖR RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING SÄRREDOVISNING I elmarknadslagens 7 kap. stadgas om åtskiljande av verksamheterna, enligt vilken elaffärsverksamheterna skall sär-redovisas så att för varje verksamhet uppgörs en resultaträkning och för kapitalintensiva verksamheter dessutom en balansräkning. Nedan beskrivs hur särredovisningen för de olika verksamheterna skett. FÖRDELNINGSGRUNDER FÖR RESULTATRÄKNING 31.12.2012 ADMINISTRATION Kostnaderna har fördelats i den proportion de hänförts till de övriga kostnadsställena. Fr o m 2011 tillämpas en ny fördelning där elproduktionen ingår. Fördelning: Nätverksamhet 58,23 % Elförsäljning 9,38 % Fjärrvärme 18,81 % Sidoordnad verksamhet 11,01 % Elproduktion 2,57 %. AVSKRIVNINGAR Planenliga avskrivningar på ospecificerade anläggningstillgångar har fördelats enligt fördelningen för Administration. I övrigt direkt fördelning på kostnadsställena. Avskrivningar av bestående aktiva anskaffade fr.o.m 1.1.2009 följer Raseborgs stads avskrivningsplan fastställd av fullmäktige 26.10.2009 177. ÖVRIGA KOSTNADER OCH INTÄKTER Övriga kostnader och intäkter i resultaträkningen har bokförts enligt verklig användning. AVKASTNING PÅ GRUNDKAPITAL Avkastningen på insatt grundkapital är 10 % i enlighet med stadsfullmäktiges beslut 19.10.1998 13. Fördelningen av avkastningen på insatt grundkapital till ägaren har fördelats med beaktande av kostnadsställenas resultat i enlighet med samma fördelning som fastslogs år 1996 t o m 2009. Avkastningen belastar fr o m 2010 de olika särredovisningsenheterna i förhållande till enheternas grundkapital. Fördelning: fr o m 2010 t o m 2009 Nätverksamhet 270 945 441 493 Elförsäljning 19 917 - Fjärrvärme 231 830 42 047 Sidoordnad verksamhet 10 201 21 024 Elproduktionsverksamhet - - ÖVRIGT De administrativa kostnaderna och intäkterna har i resultaträkningen fördelats per konto på de olika kostnadsställena. Balansräkningen har särredovisats i enlighet med en specificerad förteckning vilken ingår i balansspecifikationerna. 43

44

Vattentornet i Ekenäs

I N N E H Å L L Sid 1 Verksamhetsberättelse år 2012 - Verksamhetsidé, vision 2 - Översikt 3 - Organisation och personal 4 - Ekonomi 5 - Vattenanskaffning 6 - Vattendistribution och avloppsavledning 8 - Avloppsvattenrening 9 - Utbyggnad och saneringar 12 2 Resultaträkning 13 3 Balansräkning 14 4 Verksamhetssammandrag 15 5 Tablå över investeringar 17 6 Finansieringskalkyl 18 7.1 Not ang. tillämpade bokslutsprinciper 19 7.2 Verksamhetsintäkter 19 7.3 Försäljningsvinster/-förluster från tillgångar bland bestående aktiva 19 7.4 Förändringar i bestående aktiva 20 7.5 Rörliga aktiva, fordringar (kortfristiga) 21 7.6 Eget kapital 21 7.7 Främmande kapital 21 7.8 Lån som förfaller till betalning senare än efter fem år enligt amorteringsplan 22 7.9 Passiva resultatregleringar 22 7.10 Antal anställda 22 7.11 Löner och arvoden 22 7.12 Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan 23 7.13 Förteckning över använda bokföringsböcker 23 8 Underskrifter 24 1

VERKSAMHETSIDE, VISION Raseborgs Vatten sköter om vattentjänster inom de av fullmäktige fastslagna verksamhetsområdena. Vår verksamhet grundar sig på: - god service - kunnig och motiverad personal - tekniskt-ekonomiskt ändamålsenlig verksamhet Vi utvecklar vår verksamhet enligt kundernas behov och utvecklingen i Raseborgs stad - vi utvecklar vår yrkeskunnighet - vi stöder en rättvis och motiverad lönepolitik - vi tar initiativ beträffande vattentjänster i Raseborg - vi förbättrar vår: - teknik - kostnadsmedvetenhet - lönsamhet 2

VATTENVERKSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Vi har nu vårt fjärde verksamhetsår, i vår nuvarande organisation, bakom oss. Efter de första årens "sökande" har vi nu lärt oss var vi står och vart vi är på väg. Vi kan varandra och vår teknik. Vi vet vad vi ska satsa på i framtiden och framförallt vad som är nödvändigt att göra för att upprätthålla en fortsatt bra arbetsgemenskap. Vi bör också i fortsättningen stöda varandra för att nå vårt gemensamma mål; en teknisktekonomiskt ändamålsenlig verksamhet. Under året byggdes teknik för nya egnahem vid Tårnbygatan i Karis och på Kursandområdet i Ekenäs, därtill sanerades och kompletterades vatten- och avloppsvattennätet i Fiskars. För småindustri byggdes teknik i Horsbäck. I Bromarv blev utbyggnaden av avloppsvattenätet färdig, en totalinvestering på ca 1,4 milj.. Tekniken betjänar i huvudsak fastigheterna i Bromarv kby. Utöver förverkligad teknik påbörjades uppdateringen av skyddsplan för våra grundvattenområden samt utvecklingsplan för vattentjänsterna i Raseborg. Vi sanerade över 2 km av våra nuvarande rörledningar. Detta är mera än under tidigare år, men tyvärr alltför lite för att hålla vår teknik i minst nuvarande skick. För att undvika att bygga upp en alltför stor saneringsskuld för kommande generationer, borde vi förnya minst 6-7 km av det gamla rörledningsnätet per år. I slutet av året blev vi också uppmärksammade på vad gammal teknik kan leda till. Vattentornet som kollapsade i Jyväskylä, var av samma årsmodell och typ som vårt "nya" vattentorn i Ekenäs. Incidenten ledde till direkta åtgärder, vi minskade tornets belastning och området omkring vattentornet ingärdades. Under år 2013 utreds orsaken till olyckan och med facit på hand vidtar vi sedan nödvändiga åtgärder. Vi är alla väldigt medvetna om att kraftigare åtgärder bör vidtas för att förbättra all gammal teknik vi har. Detta kommer att medföra betydande kostnader, som dessvärre inte blir lägre genom att skjuta dem på framtiden. Andra utmaningar vi står inför är den för tillfället minskande vattenförsäljningen samt personalens förhållandevis höga ålder. Här bör vi i samråd med vår nya direktion göra upp en strategi för hur vi ska jobba vidare för att även i framtiden hålla en god standard på vattenförsörjningen i Raseborg. Tekniskt kan vi vara rätt nöjda med året som gått. Vattenanskaffningen fungerade bra. Mindre störningar i vattendistribution och avledande av avlopp förekom främst i samband med rörbrott och höga flöden i avloppssystemet, speciellt under vår och höst. Avloppsvattenreningen fungerade ypperligt. Kvävereningen på Skeppsholmens reningsverk kommer med säkerhet att kräva en del förbättringar. Vilka åtgärder som krävs beror väldigt mycket på det nya miljötillstånd som är under behandling. Ekonomiskt nådde vi inte budgeterat resultat, men även i år kan vi redovisa för ett litet överskott. Skillnaden till budget beror främst på minskad vattenförsäljning. Fyra år efter kommunsamgången kan vi trots allt konstatera att vattenförsörjningen i Raseborg står på rätt stabila ben, utan samgången hade primärkommunernas vattenverk idag haft betydande ekonomiska problem. Personal och direktion förtjänar ett stort Tack för välutfört arbete! Raseborg den 19.2 2013 Tom Törnroos Vattenverkets direktör 3

ORGANISATION OCH PERSONAL Raseborgs Vattens ordinarie personal var vid årets slut 24 heltidsanställda samt 2 deltidsanställda (5 %). Personal med månadslön 7 och med timlön 17. Åldersfördelning mån tim. totalt 20-29 1 1 30-34 - - 35-39 1 1 40-44 1 3 4 45-49 1 2 3 50-54 2 2 4 55-59 1 5 6 60-64 2 3 5 Personalens medelålder 51,3 år De deltidsanställda (5 %) är inte beaktade i ovanstående åldersfördelning. ORGANISATIONSSCHEMA DIREKTION VATTENVERKETS DIREKTÖR DRIFTCHEF KANSLIPERSONAL 2 RÖRMÄSTARE RÖRMÄSTARE LAGERFÖRVALTARE MONTÖRER 2+9 RENINGSVERKSSKÖTARE 2+4 Två montörer samt två reningsverksskötare arbetar med arbetsledaransvar. Organisationen arbetade i ett skift och ytterom arbetstid fungerade dejoursberedskap. 4

Direktionens sammansättning 31.12.2012 Ordinarie Ersättare Ulla Lindström-Dahl ordf. Agneta Ewers Seija Kannelsuo - Mäntynen viceordf. Marianne Isaksson-Heimberg Pamela Starck Kaj Grönqvist Juhani Tihveräinen Kari Mäkikara Stefan Selenius Hilkka Pakarinen Daniel Grönroos Isto Vilkman Taina Koskinen Fredrik Åkerfelt Ulf Heimberg stads. representant Direktionen sammanträdde 7 gånger under året. EKONOMI Vattenförsäljningen uppgick till 1 428 024 m och omsättningen till 5 372 488,97. Årets överskott 20 750,23. I jämförelse med mätare i uppgjord budget kan konstateras att intäkterna på 3,78 /m är 3 cent under budget medan utgifterna på 2,31 /m är 11 cent över budget. Raseborgs Vattens avkastning till staden 399 022 Räntekostnader 454 611 Långfristigt främmande kapital 13 784 345 Kortfristigt främmande kapital 2 052 048 (1 000 ) 5

Escherichia coli Clostridium perfringens, inkl.sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledeningsförmåga järn mangan aluminium Ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve VATTENANSKAFFNING Under året pumpades grundvatten från 13 st. vattentäkter av vilka Ekerö, Björknäs, Landsbro Mjölbolsta och Brödtorp är de viktigaste. Den totala vattenpumpningen uppgick till 1 785 191m, vilket ger ett medeltal på 4 877 m per dygn. Såld vattenmängd 1 428 024 m 3. Skillnaden mellan pumpad och försåld vattenmängd, som uppgår till 357 167 m 3 ( 20 %), består av vatten som använts vid underhåll av ledningsnätet, läckvatten samt vatten som använts vid brandtillbud. Vid alla vattentäkter förutom Mjölnarby och Lindnäs justerades råvattnets ph med lut, soda eller kalksten. Västervik vattentäkt Mjölnarby råvatten pumpas genom aktivkolfilter för reduktion av bekämpningsmedel medan vatten från Lindnäs vattentäkt används enbart som tekniskt vatten av vägförvaltningen. Vattentäkt pumpad mängd m /år Ekerö 511 719 Landsbro 204 986 Mjölbolsta 238 661 Björknäs 273 699 Brödtorp 195 707 Nyby 56 629 Korsnäs 139 901 Mjölnarby 42 890 Västervik 102 943 Finnäs 2 845 Trollböle ej i bruk Lindnäs 313 Harparskog ej i bruk Kansjerf 13 930 Manibacka 968 Totalt 1 785 191 m I tabellerna nedan sammanställningar av vattenanalyser som utförts under året. Vattenanalyserna utfördes vid stadens laboratorium, Västra Nylands Vatten och Miljö samt MetropoliLab. V=krav, S=rekommedation Ekenäs området År 2012 sammandrag av vattenverkets resultat antal analyser (st) antal analyser som uppfyller krav/rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav (%) analysresultatens medeltal medeltal för analyser som ej uppfyller krav/rekommendatio största analysresultat minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat 54 0 54 54 54 54 54 54 54 54 54 6 54 54 15 12 54 0 54 54 54 54 54 54 54 54 54 6 54 54 15 12 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0 7,6 191 1 1 6 0,00 0,00 0,0 0,00 0 0 0 7,9 244 13 8 20 0,00 0,00 0,0 0,00 0 0 0 7,0 148 0 0 0 0,00 0,00 0,0 0,00 6

Escherichia coli Clostridium perfringens, inkl.sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium Ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve Escherichia coli Clostridium perfringens, inkl.sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium Ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve Escherichia coli Clostridium perfringens,inkl.sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium Ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve V=krav, S=rekommendation Karis området År 2012 sammandrag av vattenverkets resultat antal analyser (st) antal analyser som uppfuller krav/rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav (%) analysresultatens medeltal medeltal för analyser som ej uppfyller krav/rekommendatio största analysresultat minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat 23 0 23 23 23 23 23 23 23 23 23 3 23 23 6 3 23 0 23 23 22 23 23 23 23 22 22 3 23 23 6 3 0 0 0 0 1 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0,0 0,0 0,0 4,3 0,0 0,0 0,0 4,3 4,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0 7,8 258 24 4 0 0,00 0,00 0,0 0,00 262 78 0 0 0 8,0 315 262 78 0 0,06 0,05 0,0 0,00 0 0 0 7,4 233 0 0 0 0,00 0,00 0,0 0,00 V=krav, S=rekommendation Pojo området År 2012 sammandrag av vattenverkets resultat antal analyser (st) antal analyser som uppfyller krav/rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav (%) analysresultatens medelvärde medeltal för analyser som ej uppfyller krav/rekommendatio största analysresultat minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat 18 0 18 18 18 18 18 18 18 18 18 2 18 18 5 3 18 0 18 18 18 18 18 18 18 18 18 2 18 18 5 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0 6,9 209 9 2 17 0,00 0,00 0,0 0,00 0 0 0 7,8 376 111 6 24 0,04 0,03 0,0 0,00 0 0 0 6,5 123 0 0 9 0,00 0,00 0,0 0,00 V=krav, S=rekommendation Svartå området År 2012 sammandrag av vattenverkets resultat antal analysre (st) antal analyser som uppfyller krav/rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav7rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav (%) analysresultatens medeltal medeltal för analyser som ej uppfyller krav/rekommendatio största analysresultat minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt, 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat 4 0 4 4 4 4 4 4 4 4 4 1 4 4 2 1 4 0 4 4 4 4 4 4 4 4 4 1 4 4 2 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0 7,2 152 6 0 20 0,00 0,00 0,0 0,00 0 0 0 7,3 152 15 0 20 0,00 0,00 0,0 0,00 0 0 0 7,1 151 0 0 20 0,00 0,00 0,0 0,00 7

Escherichia coli Clostridium perfringens,inkl.sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium Ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve Escherichia coli Clostridium perfringens, inkl.sporer koliformabakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium Ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve V=krav, S=rekommendation Bromarv området År 2012 sammandrag av vattenverkets resultat antal analyser (st) antal analyser som uppfyller krav/rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation (st) antala anlayser som ej uppfyller krav (%) analysresultatens medeltal medeltal för analyser som ej uppfyller rekommendation största analysresultat minsta anslysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat 7 0 7 6 6 7 6 7 7 7 7 1 7 7 1 1 7 0 7 6 6 7 6 7 7 7 7 1 7 7 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0 7,7 176 40 3 0 0,00 0,00 0,0 0,00 0 0 0 8,5 193 80 12 0 0,01 0,00 0,0 0,00 0 0 0 7,3 159 0 0 0 0,00 0,00 0,0 0,00 V=krav, S=rekommendation Finnäs området År 2012 sammandrag av vattenverkets resultat antal analyser (st) antal analyser som uppfyller krav/rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav (%) analysresultatens medeltal medeltal av analyser som ej uppfyller krav/rekommendatio största analysresultat minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat 4 0 4 3 2 3 3 4 3 4 4 1 3 2 2 1 4 0 4 3 2 1 2 4 3 4 4 1 3 2 2 1 0 0 0 0 0 2 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 66,7 33,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0 6,8 139 74 15 48 0,00 0,00 0,0 0,00 0 0 0 7,0 187 106 23 48 0,00 0,00 0,0 0,00 0 0 0 6,7 82 35 11 48 0,00 0,00 0,0 0,00 VATTENDISTRIBUTION OCH AVLOPPSAVLEDNING Verksamhetsområde omfattar med nuvarande indelning 8 st. separata områden. De största är centrumområdena i Karis, Pojo, Tenala och Ekenäs. Dessa områden omfattar både vatten och avloppshantering, avloppsvattnet renades centralt i Karis-Pojo eller Skeppsholmens reningsverk. I Svartå, Finnäs, Bromarv och Manibacka finns separata distributionsnät. I Svartå och Bromarv renades avloppsvattnet i ett lokalt reningsverk medan det i de två övriga områdena enbart distribuerades vatten. Under året anslöts 58 nya kunder till vårt ledningsnät, varav 9 nya kunder i Bromarv. 30 st. läckage på huvudvattenledningar reparerades samt 31 st. gamla anslutningar förnyades. Utbyggd teknik per 31.12 2012 Vatten Avlopp Tryckförhöjningsstationer Vattentorn Avloppspumpstationer Reningsverk 344 km 371 km 6 st. 3 st. 129 st. 4 st. 8

AVLOPPSVATTENRENING Vid avloppsreningsverken renades under året 3 284 959 m 3 avloppsvatten. Tekniken i reningsverken varierar medan huvudprincipen för reningen är densamma. Avloppsvattnet renades, mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Totalt komposterades 3 445 t slam från reningsverken. Karis Pojo reningsverk Reningsresultat som årsmedelvärden Reningsverk Q med. BS 7 P N Q tot m 2 % % % m 3 Kar-Po 4 800 99 97 80 1 757 934 Skeppsholmen 3 950 99 99 58 1 442 985 Svartå 205 87 90 12 74 834 Bromarv 25 98 97 42 9 206 Reningskrav BS 7 P N % % % Kar-Po 95 95 60/70 Skeppsholmen 95 95 70 Svartå 90 90 Bromarv 90 90 40 I nedanstående diagram reningseffekten vid våra centralreningsverk och utvecklingen för fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen under de senaste årtiondena. 9

10

11

UTBYGGNAD OCH SANERINGAR För nya bostadstomter byggdes teknik vid Tårnbygatan i Karis och i Kursandområdet i Ekenäs. Utöver detta byggdes och sanerades teknik i Fiskars, dels för befintlig bebyggelse men även för nya tomter. Teknik för småindustri byggdes i Horsbäck. I Bromarv färdigställdes utbyggnaden av avloppsvattennätet och delsanering av vattenledningsnätet. Rörledningar sanerades i delar av Valsverksvägen, Kyrkväktaregatan, Råckersgatan, Nabogatan och Rusthållsvägen. Kommunalteknik i Horsbäck Tekniken i Korsnäs vattentäkt förbättrades och vid Finnäs vattentäkt byggdes en ny brunn. Totalt investerades under året 1 400 956. 12