Slutrapport: Utvärdering ESF-projekt Kompetens för alla Augusti 2018 Tommie Helgeé, Utvärderare European Minds
1. Bakgrund 1.1 Om projektet Projekt Kompetens för alla (Kofa) ägs av Piteå kommun och kommer att genomföras i samarbete med Älvsbyn och Arvidsjaurs kommuner. Projektet delfinansieras av Europeiska socialfonden, programområde 2. Bakgrunden till projektet är att arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning och nyanlända invandrare är hög. Samtidigt är det brist på arbetskraft med nödvändig kompetens i vissa branscher. Projektets utgångspunkt är att öka andelen sysselsatta bland nyanlända invandrare samt personer med funktionsnedsättning med strävan att den ska vara på samma nivå som för hela arbetskraften. I problemanalysen har fyra primära orsaker identifierats vilka försvårar inträdet på arbetsmarknaden för dessa grupper: 1) Arbetsmarknaden är inte anpassad efter målgrupperna 2) Bristande kompetens hos målgrupperna 3) Komplicerade regelverk och brister i samverkan 4) Ojämställd arbetsmarknad Projektet genomförs genom att stötta individer för att närma sig arbetsmarknaden. Detta kommer i huvudsak att ske hos olika arbetsgivare, offentliga liksom privata. Aktiviteter såsom matchning av individer mot lämpliga arbetsplatser, språkträning på arbetsplatsen och transnationella aktiviteter både för deltagare och projektmedarbetare är centrala. Därtill kommer projektet att lägga tyngdpunkten på samverkan, strategisk påverkan och attitydpåverkan, främst mot arbetsgivare. Projektet sker i samverkan med aktörer bestående av kommunernas socialtjänster och arbetsmarknadsenheter, arbetsförmedlingarna i Piteå/Älvsbyn och Arvidsjaur, Norrbottens läns landsting genom vuxenpsykiatrin i Piteå, Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö och Activus i Piteå. Andra viktiga samverkanspartners i projektet är Piteå Entreprenörerna och HSO i Piteå. Projektet pågår 2015-10-01 till 2018-08-31 1.2 Uppdraget European Minds har uppdraget att utvärdera ESF-projektet Kompetens för alla. Utvärdering är av lärande karaktär, så kallad lärande utvärdering. Syftet med lärande utvärderingen är att stimulera utveckling och lärprocesser under projektens genomförande. På så sätt kan kvaliteten på projekten förbättras och förutsättningar för implementering och spridning underlättas. Mot bakgrund av detta utvecklade också European Minds under förra programperioden en egen utvärderingsmodell kallad 3U; Uppföljning, Utveckling, Utvärdering. Utvärderingen sker i enlighet med ESF:s riktlinjer. 1
Utvärderingen av projektet tar främst sin utgångspunkt i: Att utvärderaren är med under hela genomförandet Fokus på givna riktlinjer med horisontella principer och resultat/effekter Arbetar utifrån 3U: Uppföljning, Utvärdering, Utveckling Arbetar med LFA (Logical Framework Aproach) Arbetar utifrån RBM (Result Based Management) Fokus för utvärderingen är: Löpande dialog och avstämningar Deltagande nyckelaktiviteter Skriftlig rapportering Dialog arbetsgrupp Dialog styrgrupp Bidra till lärande/spridning/utveckling Stöd vid identifiering av resultat och effekter Omvärldsbevakning 1.3 Utvärderingsaktiviteter Uppdraget har i stort innefattat följande utvärderingsaktiviteter: Genomgång projektlogik (enligt LFA) Stöd framtagande indikatorer Framtagande av artikel deltagarperspektiv Framtagande artikel språkstöd Intervjuer deltagare och nyckelpersoner Stöd och presentation spridning samt slutkonferens Genomgång material, rekvisitioner etc. Deltagande styrgrupp Deltagande nyckelaktiviteter Kontinuerlig omvärldsanalys Löpande dialog projektledning/ägare 1.4 Avgränsning Då utvärderingen är av lärande karaktär har återkoppling skett löpande till projektet, både muntligt och skriftligt. Därtill har projektets egen uppföljning hanterat frågor som inte minst rört deltagarna. De delar som berörts under projektets gång kommer inte ägnas särskild uppmärksamhet i denna rapport. Det innefattar bland annat: Ett djupare deltagarperspektiv Personalens arbetssätt och synsätt Transnationalitet Spridning och påverkan 2
2. Resultat 2.1 Företagsperspektiv För att utvärdera företagsperspektiv skickades en webenkät ut under våren 2018. Svaren ser ut enligt nedan: 1. Hur upplever du att samarbetet med projektets matchare fungerat? (ange på skala 1-5) 6 40. 33.3% 13.3% 6.7% 6.7% 1 = uselt 2 3 4 5 = utmärkt 3. Vilken kompetens och förmåga att ta emot arbetskraft från målgruppen bedömer du att företaget hade INNAN ni påbörjade samarbetet med projektet? (ange på skala 1-5) 6 50. 28.6% 1 = mycket dålig 2 3 4 5 = utmärkt 3
5. Vilken kompetens och förmåga att ta emot arbetskraft från målgruppen bedömer du att ni har NU? (ange på skala 1-5) 8 7 64.3% 6 21.4% 0. 1 = mycket dålig 2 3 4 5 = utmärkt 7. Har ni utvecklat företagets rutiner för att ta emot personer ur målgruppen under tiden ni tagit emot deltagare från projektet? 6 42.9% 35.7% 14.3% Ja, vi har tagit fram helt nya rutiner Ja, vi har utvecklat våra befintliga rutiner Nej, vi har använt våra befintliga rutiner Nej, vi har litat till projektets rutiner Allt beror på kombinationen matchare - adept! Adepten är det viktigaste men matcharens roll kan inte underskattas. /Arbetsgivare Kompetens för alla 4
9. Upplever du att ni fått en mer positiv inställning på företaget till att anställa personer ur målgruppen? 50. 28.6% 14.3% Ja, absolut Ja, delvis Nej, vi är lika positivt inställda som tidigare Nej, vi har fått en mer negativ inställning 11. Hur sannolikt är det att ni kommer att anställa personer ur målgruppen i framtiden? 7 64.3% 6 21.4% 1 = mycket osannolikt, absolut inte 2 = osannolikt, troligen inte 3 = sannolikt, troligen 4 = mycket sannolikt, absolut Kommentar: Utvärderingen visar på överlag nöjda företagare. Svaren visar på upplevd nytta, förbättrad förmåga, utvecklad kompetens, positivare inställning till målgrupp samt vilja att anställa ur målgrupp. Dessa svar kopplar väl an mot målsättningarna angivna i ansökan. 5
2.2 Måluppfyllelse Nedan följer en beskrivning av projektets logik med målsättningar. Projektet har även tagit fram ett eget dokument vilka anger effektindikatorer för olika nivåer. Avslutningsvis kommer en kommentar angående måluppfyllelsen. Projektet logik ser ut enligt bilden nedan: Ökad mångfald på arbetsplatserna Implementerade metoder och strategier Bättre samverkan mellan deltagande aktörer Ökad social hållbarhet i deltagande kommuner Ökat lärande och spridning av mervärden och resultat EFFEKTER Fortsatt positiv trend där fler i ur målgruppen kan försörja sig själv Fler könsobundna/otraditionell a yrkes- och studieval Ökad rörlighet av arbetskraft i Europa 1. Metoder/strategi för samverkan rörande myndigheter och näringsliv har tagits fram, dokumenterats och förankrats Män och kvinnor i Älvsbyn, Piteå och Arvidsjaurs kommuner med funktionsnedsättning och/eller utländsk bakgrund ska ha nått eller kommit närmare egen försörjning. 2. Attitydpåverkat de lokala arbetsmarknaderna positivt avseende kön, förmåga och bakgrund DELMÅL 3. Etablerat en hållbar stödprocess hos de aktuella arbetsgivarna 4. Utvecklat målgruppens kompetenser i relation till arbetsplatsernas behov i ett nationellt och internationellt perspektiv HUVUDMÅL Tillgänglighet: - fysisk - kommunikation - information - verksamheten Jämställdhet: -integrering -kunskap Icke-diskriminering: -attityder -kunskap Kommentar måluppfyllelse: Delmål 1. Metoder/strategi för samverkan rörande myndigheter och näringsliv har tagits fram, dokumenterats och förankrats: Samverkan har upplevts som positiv, både gällande deltagande kommuner samt för myndigheter och intressenter. Styrgruppen har även diskuterat samverkansformer samt utmaningar och möjligheter. Det är dock inte klart om resultatet under projekttiden blivit konkreta strategier vilka dokumenterats. Samverkan får snarare ses på en mera allmän nivå där det finns intresse av att gå vidare med en djupare samverkan. Målet får ses till del uppfyllt med goda möjligheter att nå ytterligare effekt på sikt. Delmål 2. Attitydpåverkat de lokala arbetsmarknaderna positivt avseende kön, förmåga och bakgrund: Enkät, artiklar samt annan input visar att projektet kunnat 6
arbeta med attitydpåverkan på den lokala arbetsmarknaden. Överlag är företagen nöjda med projektets dialog och insats samt upplever användbarhet. Målet ses som uppfyllt. Delmål 3. Etablerat en hållbar stödprocess hos de aktuella arbetsgivarna: Utvärderingen visar på en inte helt tydlig bild gällande stödprocessen. Företagen uppger att de ser bättre rutiner samt utvecklad kapacitet och kompetens. Många har även börjat på vad de menar en ganska hög nivå. Att detta i sin tur lett till etablerandet av en mera komplex stödprocess är dock inte klart, i vart fall på kort sikt. Målet får anses uppfyllt till del. Delmål 4. Utvecklat målgruppens kompetenser i relation till arbetsplatsernas behov i ett nationellt och internationellt perspektiv: Projektets uppföljning, företagens perspektiv samt utvärdering i övrigt visar på (mycket) positiv utveckling av målgruppen. En betydande del av målgrupp har kunnat gå vidare till arbete eller studier, vilket projektets uppföljning löpande kunnat visa på. Aktiviteter har också kunnat genomföras enligt plan. Målet får ses som väl uppfyllt. 2.3 Framgångsfaktorer Utvärderingen har fokuserat på att lyfta fram både framgångsfaktorer och utmaningar i projektgenomförandet. Några av de identifierade primära framgångsfaktorerna i projekt är: Möjlighet till bra kartläggningar samt verktyg. Arbetat med bra struktur Flexibilitet i arbetssätt. Kunnat ändra över tid. Satsningar på språkstöd och matchare har visat sig vara värdefullt. Sammansättningen av styrgruppen har inneburit flera kompletterande perspektiv och kompetenser. Närhet till ordinarie verksamhet i samtliga kommuner. Hittat gemensam intern dialog. Samverkan mellan de olika kommunerna. Har arbetat för lärande. Gedigen kompetens och erfarenhet hos medarbetare. Transnationellt perspektiv lyfter möjligheter Tydliga satsningar på spridning av resultat och erfarenheter. Varje person är unik. Nästa anställd har andra förmågor som man får försöka lära sig och vi ska arbeta efter dessa, i möjligaste mån. / Arbetsgivare Kompetens för alla 7
3. Rekommendationer för utveckling Inför arbete med eventuellt kommande projekt eller satsningar vill utvärderaren lyfta fram några rekommendationer: Dessa beskrivs utan egentlig rangordning: Kvalitetssäkra stöd i olika led: För att säkerställa resultatet och effekterna av de insatser som gjorts är det viktigt att kunna kvalitetssäkra tillvägagångssätt och det stöd man gett i projektet. Ett exempel är den dialog man fört med företagare. Detta stöd har varit mycket viktigt för projektet och skulle tjäna på att tydliggöras än mer. Genom att säkra processen (eventuellt tillsammans med andra innovationsprocesser i kommunen) kan vinsten av insatsen tydliggöras och motiveras. Kvalitetssäkring gör det också lättare att i nästa steg sprida tillvägagångssättet internt och externt. Lyft fram metoder och dokumentera: Projektet har särskilt lyft fram matchningsfunktion och språkstöd som nya metoder/koncept. Dessa stöd har även uppmärksammats i utvärderingen. Dessa metoder (samt eventuellt kommande) borde noggrant dokumenteras samt lyftas fram. Det är viktigt att även löpande uppmärksamma sådant arbete för att klargöra processer, arbetssätt, grad av evidens etc. Involvera fler delar i stödstrukturen: Projektägaren kan med fördel i kommande satsningar lyfta fram nya metoder, inriktningar eller liknande. Dessa metoder kan röra dels individnivå dels organisationsnivå. Arbetet med att minska utanförskap behöver involvera större grad av vetenskaplighet samt innovation. Kan man i tidigt skede identifiera koncept man vill prova kan dessutom egentligt fokus ligga på att utveckla och testa dessa. Detta kan ge spetsigare projekt istället för breda projekt där olika delar går in i varandra och där de (många gånger) intressanta försvinner eller blir urvattnade. Tydliggöra mervärden med horisontella kriterier: Projektet har vid flera tillfällen lyft fram tillgänglighets- och jämställdhetsfrågan inom ramen för de aktiviteter som genomförts. Projektägaren har också gedigen erfarenhet och kunskap sedan tidigare av dessa ämnen. En utmaning är dock att integrera dessa delar i beskrivningen av resultat och mervärden, något som är väldigt vanligt. Detta betyder inte att leveranser varit undermåliga utan visar snarare på problemet med att hantera horisontella principer. Genom tydligare dokumentering och bättre interaktion i projektets alla delar kunde projektet lyfta fram befintliga mervärden. Inom ramen för Kofa kunde frågan om ickediskriminering i ett bredare perspektiv även kunna lyftas fram. Projektet har i flera fall naturligt hanterat dessa delar. Vid spridningstillfällen har även värden av horisontella principer i viss mån lyfts fram. Klargör vinsten av transnationellt utbyte/samverkan: Projektet har genomfört flera transnationella besök vilka inkluderat både personal och deltagare. Projektägaren har också i de flesta av sina strukturfondsprojekt valt att använda sig av en transnationell dimension. Utvärderingen visar även att 8
dessa perspektiv upplevs vara givande. Även här skulle projektet vinna på att tydligare lyfta fram vinsten av att arbeta transnationellt. Då projektet arbetat på flera nivåer med detta finns ett värde vilket kan genomsyra egentligen hela projektet. Tydlig dokumentation och paketering av lärdomar borde också spridas i ett brett perspektiv till projektets samverkanspartners och intressenter. Beskriv arbetet för implementering: Frågan om långsiktighet och implementering har regelbundets lyfts fram och behandlats. Projektägaren har även via tidigare projekt en erfarenhet av fullständig implementering, vilket är ovanligt. En effekt av Kofa blir att tjänster såsom språkstöd och matchare i Piteå integreras in i ordinarie verksamhet. Utvärderingen visar även på andra långsiktiga effekter såsom samverkansformer, kartläggningar och interna rutiner. Detta arbete och andra tankar om implementering kunde med fördel beskrivas och lyftas fram. De processer och beslut som tas fram i frågan är centrala och många andra aktörer, både internt och externt, borde vara intresserade av att ta del av liknande erfarenheter. 9