Slutrapport: Utvärdering ESF-projekt Ung Scen 2.0. December 2017 Tommie Helgeé och Göran Sjöberg, Utvärderare European Minds

Transkript

1 Slutrapport: Utvärdering ESF-projekt Ung Scen 2.0 December 2017 Tommie Helgeé och Göran Sjöberg, Utvärderare European Minds

2 1. Bakgrund 1.1 Om projektet ESF-projekt Ung Scen Norr 2.0 har som syfte att genom nya kreativa metoder öka anställningsbarheten hos unga kvinnor och män i Norrbotten. Projektmålet är att med teater som plattform utveckla kreativa metoder i kommunöverskridande samverkan för att stärka unga norrbottniska kvinnor och mäns anställningsbarhet. Projektägare är Norrbottensteatern. Projektet svarar mot den utmaning som beskrivs i utlysningen om att minska andelen unga som lämnar gymnasieskolan i förtid eller utan fullständiga betyg och befinner sig i arbetslöshet. Den tidigare genomförda förstudien har förankrat projektet i Norrbottens kommuner och hos ett stort antal samarbetsparter. Teater som metod har visat sig vara ett utmärkt sätt att stärka unga och utveckla kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, bl. a. när det gäller entreprenöriell förmåga, ledarskap och social kompetens. Teatern som metod innebär att kontinuerligt ifrågasätta och analysera normer och värderingar och jämställdhet och tillgänglighet kommer att vara invävt och prägla projektets alla delar. Projektet genomförs i tre huvudsakliga spår: ett aktivitetsprogram, ett ledarskapsprogram och en samverkansmodell. Vidare planeras ett transnationellt samarbete. De förväntade effekterna är ökad anställningsbarhet hos de deltagande unga, innovationer i form av nya metoder och processer för att underlätta för unga att komma närmare arbete samt ökad kunskap om jämställdhet och tillgänglighet. Projektet har pågått till Uppdraget European Minds har uppdraget att utvärdera ESF-projektet Ung Scen 2.0. Utvärdering är av lärande karaktär, så kallad lärande utvärdering. Syftet med lärande utvärderingen är att stimulera utveckling och lärprocesser under projektens genomförande. På så sätt kan kvaliteten på projekten förbättras och förutsättningar för implementering och spridning underlättas. Mot bakgrund av detta utvecklade också European Minds under förra programperioden en egen utvärderingsmodell kallad 3U; Uppföljning, Utveckling, Utvärdering. Utvärderingen sker i enlighet med ESF:s riktlinjer. Utvärderingen av projektet tar främst sin utgångspunkt i: Att utvärderaren är med under hela genomförandet Fokus på givna riktlinjer med horisontella principer och resultat/effekter Arbetar utifrån 3U: Uppföljning, Utvärdering, Utveckling Arbetar med LFA (Logical Framework Aproach) 1

3 Arbetar utifrån RBM (Result Based Management) Fokus för utvärderingen är: Löpande dialog och avstämningar Deltagande nyckelaktiviteter Skriftlig rapportering Bidra till lärande/spridning/utveckling Identifiera resultat och effekter Omvärldsbevakning 1.3 Utvärderingsaktiviteter Uppdraget har i stort innefattat följande utvärderingsaktiviteter: Genomgång projektlogik (enligt LFA) Framtagande av artikel Spot On Framtagande av artikel Transnationalitet Intervju deltagare och nyckelpersoner Stöd i spridning/slutkonferens Genomgång material, rekvisitioner etc. Deltagande styrgrupp Deltagande nyckelaktiviteter Kontinuerlig omvärldsanalys Löpande dialog projektledning/ägare Särskild utvärdering av det transnationella arbetet, innefattande bl. a observationer, besök och intervjuer 2. Resultat Under denna rubrik redovisas resultat av intervjuer som gjorts för att sammanfatta nyttan med projektet, främst med avseende på den regionala påverkan projektet haft, resultatet av de nyckelaktiviteter som genomförts samt en analys av det transnationella arbetet. Sedan tidigare har rapporter lämnats där deltagarnytta samt erfarenheter av det transnationella samarbetet beskrivits. Dessa rapporter har publicerats i artikelform och ska ses sammantaget med denna rapport som utvärderarnas sammanfattning. 2.1 Samverkan Fått mycket hjälp När Ung Scen Norr 2.0 ska sammanfattas tycker Eva-Lena Björkman, samordnare för projektet i Gällivare, att det har varit ett mycket positivt projekt. Hon berättar att de haft mycket hjälp av de aktiviteter som ingått i Ung Scen Norr 2.0. Till exempel har de haft flera personer från Gällivare som har deltagit i teaterledarutbildningen i Sunderbyn. Vidare har det anordnats workshops och aktiviteter inom ramen för Spot On som är 2

4 ytterligare en aktivitet inom Ung Scen Norr 2.0, som bland annat ska stärka självkänslan hos unga vuxna och hjälpa dem att ta ett steg närmare arbetsmarknaden. Vissa aktiviteter i Ung Scen Norr 2.0 har även involverats i projektet Byakult, som pågått och pågår parallellt i Gällivare. Där arbetar vi också med teater och drama, samt musik, dans, bild och form. Då har vi haft stor hjälp av den verksamhet som Ung Scen Norr bedrivit, för att lära oss mer om hur vi kan använda teater som metod för att ta oss framåt, säger Eva-Lena Björkman och berättar att Byakult är ett projekt som ska stärka och synliggöra landsbygden. I och med Ung Scen Norr har det varit lättare att få en ingång till aktiviteter även inom Byakult. Vi har fått ett fantastiskt stöd och Ung Scen har varit en riktigt bra mentor för oss, och visat hur man arbetar med teater. Enorm skillnad Eva-Lena Björkman gillar teater som arbetsmetod. Hon tycker att Ung Scen Norr 2.0 har visat hur bra arbetssätt teater är, oavsett om det gäller integrationsprojekt eller att få unga att synliggöra sin landsbygd. Det är ett superbra verktyg för att få individer att växa inom sig själva, våga stå på egna ben och skaffa sig en identitet. Det märks så tydligt vad som händer under en process med teater. Vi har haft elever som inte klarat av att vara i en klassrumssituation. De har suttit i ett eget rum och arbetat istället. Men när vi arbetat med teater så har de kunnat återgå till klassrummet igen. Det kan bli enorm skillnad på en person. Blir försedd med verktyg Eva-Lena Björkman är själv musiker i grunden. Men under senaste åren har hon arbetat mycket just med drama och teater. Det är så bra då det finns så många övningar att tillämpa, som lyfter fram saker hos människor som de själva inte har tänkt så mycket på, eller vågat ge uttryck för. Teater gör de flesta mer trygga i sig själva. Även om en person inte ska bli en teatermänniska så får denna verktyg som är till hjälp när hon eller han exempelvis ska söka jobb eller träffa nya människor. Man blir stark och vågar ta mer plats. Vad händer när Ung Scen Norr 2.0 inte finns längre? Ung Scen Norr har betydelse för framtiden. De som är involverade i projektet har peppat mig att fortsätta arbeta med teater och även visat hur man kan söka finansiering för det. Från att jag var helt själv i Gällivare är vi nu sex stycken anställda som ska arbeta med Byakult i tre år till. Vi har fått pengar, bland annat från Arvsfonden, och är nu självgående de närmsta åren. Man kan säga att Byakult delvis blir en förlängning av Ung Scen, men med lite andra mål. Men vi fortsätter att arbeta mycket med drama och teater som metod. 3

5 Eva-Lena Björkman berättar att de nu ska fortsätta att försöka locka till sig ännu fler unga, för att testa teatern som metod. Dessutom ska de starta ett samarbete med gymnasiet, som involverar nyanlända ungdomar. Med teater hoppas vi kunna hjälpa till att slussa in dem i vår vardag i Gällivare och skapa intressanta möten. Det är ett bra sätt att lära känna varandra. Du verkar nöjd med projektet, men finns det något som hade gått att göra ännu bättre eller något som du saknat? Det hade varit optimalt om de hade haft hela sin verksamhet i Gällivare. Skämt åsido, jag tycker att de har jobbat på jättebra här hos oss. Men en grej jag tänker på är att det hade varit bra om det hade kunnat bli någon fortsättning efter projektets slut, vad gäller det fina arbete de hade med unga som står utanför arbetsmarknaden eller skolan. Men det har ju med resurser att göra. Men det hade varit häftigt. Kan kännas ensamt Eva-Lena Björkman gick själv den teaterledarutbildning som funnits i Ung Scen Norr 2.0. Även det en mycket positiv upplevelse. Den var välplanerad, bra uppbyggd och bestod av ett bra innehåll. Jag fick metoder för lektionsplanering, driva övningar, möta grupper och sätta upp föreställningar. Dessutom gavs det tid till många reflektioner och tankar. Jag har tidigare bara satt upp pjäser i skolklasser, men det jag fick lära mig genom utbildningen var helt nya saker. Hon berättar att den var betydelsefull ut ett socialt perspektiv. Man kan känna sig ganska ensam i sin grej på en sådan här liten ort. Men i och med utbildningen fick jag träffa andra som håller på med samma sak, personer som jag inte visste fanns i pilotkommunerna. Jag tror tyvärr inte att vi kommer att hålla kontakten efter projekttidens slut. Men det var mycket värdefullt ändå. Intensiv kurs Hon har en punkt som hon tänker på som hade kunnat förbättras, ur hennes perspektiv. Jag gick del ett i teaterledarutbildningen, och ville gärna gå del två. Men den var alldeles för intensiv för mig, då den gick under fem helger inom en tidsram på cirka tre månader. Det tog för mycket tid för mig. Jag hade önskat att den hade varit utspridd under en längre tid, då hade jag hunnit med del två också. Men det gäller ju mig, och nödvändigtvis inte andra. Inte blivit av Som samordnare i projektet i Jokkmokk finns Anna-Karin Aira. Även därifrån har några personer deltagit i teaterledarutbildningen. I Jokkmokk har de vidare haft några workshops och även teaterproduktioner ute i skolorna. Hon berättar att de hade tankar på att jobba med nyanlända och 4

6 arbetslösa personer, och använda teater som metod, när Ung Scen Norr 2.0 fick sin start. Men det har, som kanske drömmen var med projektet, inte blivit av, säger hon. Det var svårt att få med sig Arbetsförmedlingen. Jag försökte förmedla kontakter till dem och kommunen, men de fick inte skicka informationen vidare. När de inte fick skicka informationen vidare så var det inte så lätt. Vi fick med oss Resurscentrum här som kunde hjälpa med deltagare, men då skulle det vara ungdomar och då kanske en del var för gamla och passade inte in ändå. Det har inte varit så lätt. Få som tackat ja Anna-Karin Aira förklarar att de har arbetat med ett gäng förståndshandikappade med teater som metod, men att projektet inte riktigt var gjort för dem, så de har inte heller kunnat ingå som deltagare i Ung Scen Norr 2.0. Istället har dessa personer fått arbeta med teater utanför projektet. Men hon gillar teater som arbetsmetod och på det sättet som Ung Scen Norr 2.0 arbetar. Jag tror att det funkar mycket bra, med till exempel arbetslösa eller unga vuxna. Jag tvivlar inte på metoden. Hos oss är det mest att det inte har gått att organisera så bra. Vi är en liten kommun med få ungdomar, så den kritiska massan är liten. Om man har ett större urval är det kanske lättare att hitta ungdomar som vågar komma och prova något sådant här. Jag tror att det är svårt i Jokkmokk. Även om det finns många runt omkring som säger att det är en bra metod, så är jantelagen hård här. Hon förklarar att hon till exempel har skickat ut information till bland andra Arbetsförmedlingen, socialen och personer som arbetar med integration om att tipsa om Spot On. Men hon bedömer att det är få deltagare som tackat ja. Behövs fler engagerade I teaterledarutbildningen deltog tre personer från Jokkmokk. Alla tre arbetar som ledare eller lärare vid olika skolor. Men även i det här fallet har det sedan gått trögt med att implementera kunskaperna i den vardagliga verksamheten. Än så länge vill säga. De har kvar sina kunskaper så vi hoppas att det blir något. Det är inte så lätt här i Jokkmokk. Vi är inte heller igång med någon teatergrupp på kulturskolan. Finns det något som hade kunnat göras annorlunda, med projektet i Jokkmokk? Jag tror att hela idén förutsatte att det fanns ungdomar på plats på orten som redan arbetade en del med teater. Men teater är ganska nytt för oss. Tillsammans med Ung Scen Norr 2.0 hade vi en workshop i årskurs åtta för att få igång några att börja med teater. Men vi har inte lyckats. De är blyga 5

7 och försiktiga. Vi hade även teater som elevens val på högstadiet, men det gav inga resultat. Men vi har i alla fall haft workshops. Jag tror att vi behöver vara fler här som brinner för teater och drama, för att lyckas bättre. Men jag tror på metoden i stort. 2.2 Nyckelaktivitet Fantastisk utbildning En av de tre deltagarna från Jokkmokk som gått teaterledarutbildningen är Mirjam Hellman som arbetar som drama- och teaterledare till vardags, bland annat vid Jokkmokks kulturskola och i grundskolan. Hon tycker att teaterledarutbildningen varit fantastisk och rekommenderar den varmt. Varje lektion har varit mycket bra. Till exempel så har vi haft konflikthantering på schemat och då jag arbetar mycket med ungdomar så är det passande. De råkar i luven på varandra då och då. Hon nämner bland annat att de under utbildningen har arbetat med forumspel, som är en sorts rollspel där man sätter upp scenarier som kan inträffa, till exempel i en form av konflikter. En metod som Mirjam Hellman gärna tar med sig till sitt arbete i skolorna i Jokkmokk. Men precis som Anna-Karin Aira redan varit inne på tycker hon att det är tungjobbat på hemmaplan. Det är lite avigt. Men att ta in teater är något jag lobbar och jobbar för så mycket jag bara kan. Från de som bestämmer finns det lite tid och budget avsatt till det. Men vi kämpar på för att det ska bli bättre. Nu är vi tre härifrån som har gått utbildningen, så jag är inte ensam i min kamp. Mycket nöjd När Mirjam Hellman får chansen att utvärdera teaterledarutbildningen så är det enbart positiva ord. Hon är mycket nöjd och tycker att utbildningen varit väl sammansatt. Hon påtalar även, precis som Eva-Lena Björkman i Gällivare, att hon fått ett kontaktnät som betyder oerhört mycket. Jokkmokk med sina invånare, där får man fajtas hårt för att få kulturen att ta plats. Då kan det kännas ensamt. Då har de här helgerna varit enormt sköna att komma till, med fler likasinnade. Hon har en idé kring något som hade kunnat göras till det bättre under teaterledarutbildningen. Det föll bort en ledare mellan steg ett och två. Jag vet att hon som sedan fortsatte att leda oss hade mått bättre av att ha en till vid sin sida. Hon har gjort det enormt bra, men för hennes egen skull hade det nog varit bra med avlastning av ytterligare en person. Nya kunskaper En annan person som varit med i teaterledarutbildningen är Gustav Strömbäck från Kalix. Han har precis som Mirjam Hellman gått klart steg tre och avslutat hela utbildningen. Han arbetar till vardags med teaterföreningen Bröt. 6

8 Utbildningen har gett mig ny input och andra infallsvinklar än jag är van vid. Den har även gett mig ett bredare nätverk. Även om han redan är erfaren inom teaterns värld, så har den gett honom mycket. På teater Bröt arbetar vi mycket med improvisation. Utbildningen är mer baserad på drama. Vi gör sådant också, men inte på samma sätt som de gör i utbildningen. Nu har jag fått med mig nya övningar och tekniker att använda mig av. Lärt sig om härskartekniker På Bröt arbetar de med alla olika typer av människor och åldrar. Han förklarar att de nu kan implementera en del av det som han lärt sig i Bröts verksamhet. Till exempel, nu när det är aktuellt med #MeToo, så har jag lärt mig en del om härskartekniker under utbildningen. Det hjälper en att snabbare upptäcka både om vi som ledare använder oss av det omedvetet eller om någon annan i någon av våra grupper använder sig av det. Det är lättare nu att peka ut om det finns saker i en grupp som inte borde vara där. Han gillar mångfalden av människor som deltagit i utbildningen. Alla har olika erfarenheter och bakgrunder. Alla har olika situationer, grupper och typer av människor som de möter. De är nyttigt att få en inblick i hur det är på andra ställen och hur de använder sig av det vi lär oss på olika sätt. Man har fått snabb feedback på sina tankar, vilket varit suveränt. Vågar göra fel Han förklarar att Bröt har kört en hel del integrationsprojekt med nyanlända och att de nu ska arbeta fram ett projekt som riktar sig till en gymnasieskola, som har med språk, integration och bemötande att göra. Till exempel har vi arbetat med kroppsspråk och improvisation som inte kräver ord, som passar bra till exempel med nyanlända som är dåliga på svenska. Då vågar man göra fel, och vi ser då en stor utveckling på många personer. I och med att de vågar göra fel, vågar de också prata mer svenska och lär sig då språket snabbare. Det är sådant som även Ung Scen tar upp i sin utbildning, säger Gustav Strömbäck och tycker att teater borde användas mycket mer i olika sammanhang i samhället. Vi ser väldigt goda resultat, till exempel med socialt handikappade, nyanlända eller andra typer av grupper. Med teater går det att inkludera folk på ett helt annat sätt än med många andra metoder. Finns det något du saknade med utbildningen? - Spontant, så är den mycket komplett. För mig är den mitt i prick och jag har inget mer att önska av den. 7

9 2.3 Transnationellt samarbete Det transnationella samarbetet har utgjort en prioriterad del av projektet. Dels finns naturligt en europeisk koppling genom att socialfondsprogrammet genomförs i EU:s länder och regioner och det är en naturlig del att söka finna erfarenheter och kunskaper att lära av. Dels finns en mer specifik koppling genom att det redan i förstudien stod klart att det finns regioner och organisationer i Europa som på olika sätt använder teater som metod för ökad anställbarhet. Under 2016 fick projektet kontakt med en intressant samarbetspart. Materahub är ett socialt företag i Basilicata, Italien. Organisationen samordnar olika projekt och satsningar för integration, arbete och företagande i regionen, med fokus på kultur och kreativa näringar. Det utbyte som genomförts har visat på hur de samverkande teaterföreningarna i Basilicata, med Materahub som nod, använder teater i sitt arbete för och med olika målgrupper, som fångar, arbetslösa, personer med psykisk ohälsa samt för integration av flyktingar. Inriktningen liknar i mycket den som Ung Scen valt och som ESF-projektet utgår från. I Matera arbetar man mycket med projekt för att involvera medborgare skapa intresse för teater och kultur och använda teatern som metod för att stärka självförtroende och möjliggöra integration och att bryta arbetslöshet och utanförskap. Under ett inledande besök med projektgrupp gjordes en plan för resten av utbytet. De fortsatta aktiviteter som genomförts har inkluderat besök från Italien, såväl ledare som målgrupp, gemensamma workshops och övningar, ett nytt besök från Ung Scen i Italien med bl a genomförande av workshops i frågor om jämställdhet och likabehandling. Utöver ledarutbyten i metodfrågor har även deltagare från de båda länderna involverats i gemensamma övningar och evenemang. Den utvärdering som genomförts av det transnationella arbetet har innefattat djupintervjuer av deltagare från de båda länderna, deltagande besök och observationer såväl i Sverige som i Matera och Basilicata samt medverkan vid gemensamma lärkonferenser i Sverige och Italien. En rapport från Italiens besök i Sverige är sammanställd och bifogas. I rapporten berättar representanter från de båda länderna om lärdomar och erfarenheter från samarbetet. Utvärderingen visar att projektets transnationella arbete inneburit mycket positivt på flera nivåer. Samarbetet har för deltagare inneburit en erfarenhet av olika kulturer; att se de många gemensamma erfarenheterna trots skillnader i övrigt; upptäcka kroppsspråkets betydelse och de olika möjligheter som finns till kommunikation och förståelse som en sammanbindande länk över språkgränser m.m. Här finns en tydlig koppling till projektets mål att stärka deltagarnas sociala och kommunikativa färdigheter liksom deras självförtroende, som små språng mot ökad anställbarhet. 8

10 För personal i projektet och personal som arbetar med deltagare har fokus legat på att utveckla och skärpa de metoder som används i arbetet med att stärka självförtroende m.m. Här har ett konkret lärande ägt rum mellan de båda länderna. För Sverige och Ung Scen visade det sig att bl a arbetet med kroppsspråk som ett sätt att uttrycka sig som italienarna utvecklat är ett utmärkt sätt att arbeta där ett gemensamt språk i övrigt saknas. För de verksamma i Matera och Basilicata har inte minst de workshops som Ung Scen kunnat genomföra med deltagare plats i Italien i frågor om lika behandling, jämställdhet och normkritik varit mycket berikande. Ett ömsesidigt lärande kring metoder fungerar inte bara som inspiration och inblick i nya metoder och arbetssätt utan skärper dessutom blicken på de egna arbetssätten, värderingarna och metoderna. Genom att arbeta aktivt i annan kontext blir de egna möjligheterna, liksom begränsningarna, synliggjorda och lärande och utveckling möjlig. Också på strategisk nivå har ett utbyte och ett lärande skett. Matera är utnämnd till Europas Kulturhuvudstad 2019 och en mängd arrangemang planeras. Materas och regionen Basilicatas historia och geografiska läge i periferin, påminner till viss del om Luleås, och Norrbottens. Basilicata är en förhållandevis liten och glest befolkad region (med ett invånarantal som Norr- och Västerbotten sammantaget), där utflyttningen till storstäder är stor och där det är långt till makten. Det gör att utmaningarna till delar är gemensamma. I Matera och Basilicata har en medveten satsning gjorts på att stärka de kreativa och kulturella näringarna för att stärka regionens potential och tillväxt, en satsning som nu belönas med EU:s utmärkelse. Satsningen innebär också stora möjligheter att påverka självbild, medvetenhet om platsens betydelse och tilltro till den kreativa och innovativa förmågan hos medborgarna. Utvärderingen visar att projektet utgör ett gott exempel på det som ESF-rådets strategi för transnationellt samarbete, antagen under förra programperioden, vill befrämja ett ömsesidigt lärande, utbyte på deltagar-, organisations och strategisk nivå, innefattande metoder som gemensamma workshops och konkreta metoder för att ge återkoppling på och lära av varandras verktyg, metoder, organisation och förhållningssätt. Projektet har också tillämpat det som ESF-rådet i sin strategi rekommenderar att ta hjälp av transnationell koordinator med expertkunskap kring hur transnationellt samarbete bäst kan organiseras. Detta framhålls av projektet som en viktig framgångsfaktor och förtjänar att föras vidare som en återkoppling och rekommendation till ESF-rådet att upplysa om och uppmuntra. 9

11 3. Slutkommentar Projekt Ung Scen 2.0 har valt ett annorlunda och nyskapande sätt att ta sig an frågan om i första hand ungas utanförskap. Genom att använda sig av pedagogik och angreppssätt tagna ur teaterns vardag har projektet arbetat med inkludering och metodutveckling för offentlig sektor. Genom nyckelaktiviteter såsom Spot On och teaterledarutbildning har projektnått ut till deltagare på ett bra, innovativt och meningsfullt sätt. Tidigare rapportering har visat att genomförandet upplevts som mycket givande och utvecklande. Utvärderingen har visat ett projekt som tagits väl emot av samverkande kommuner, detta trots vissa initiala problem med att nå ut och hitta rätt kontaktpersoner. Där kontakter/samordnare funnits har projektet också kunnat genomföra sina aktiviteter som planerat fullt ut. Däremot har inte alla kommuner kunnat fullfölja tankar implementering utan där behövs ytterligare arbete. Dialog och samverkan med andra nyckelaktörer, ex. Arbetsförmedling och ESF-råd, har upplevts vara ganska komplicerad med behov av många möten för att nå den tydlighet man behövt. Detta har också påverkat projektets genomförande då man behövt lägga onödig fokus. Det transnationella samarbetet har inneburit fortsatta gemensamma satsningar mellan parterna och är i det avseendet också ett utmärkt exempel på de mervärden som kan skapas. Ung Scen är nu samarbetspart i ett projekt inom Erasmus+ där fokus är att ytterligare förfina en metod för teater som modell och metod för att föra människor närmare arbetsmarknaden. I projektet deltar bl a den spanska arbetsförmedlingen, teaterföreningar från Basilicata samt en utbildningsorganisation från England. Ung Scens metod Spot On är en av de metoder som granskas och utvecklas. Vidare fortsätter också samarbetet med Matera inför kulturhuvudstadsåret och en gemensam pjäs planeras 10