Sammanfattning: förslag till detaljhandelspolicy Kommunala utgångspunkter både i kommun- Kommunen skall undanröja hinder för handelns utveckling centrum och mindre centrum. Kommunen skall skapa förutsättningar för en god servicenivå i alla kommundelar främst vad gäller dagligvaruhandel och annan närservice. Kommunen skall underlätta för nyetableringar som gynnar kommuninvånarnas varuförsörjning och miljömässigt hållbara resmönster för inköp. Kommunen kan inte ekonomiskt stötta enskilda handelsplatser. Övergripande principiell policy Dagligvaruhandeln skall så långt möjligt vara integrerad med befintliga och framtida bostäder och ligga i befintliga centrum. Eventuella önskemål om nya dagligvarusatsningar externt skall konsekvensanalyseras mht nedläggningsrisker i det befintliga beståndet. Shoppinghandeln skall vara koncentrerad till livskraftiga noder/mötesplatser. Volymhandeln skall vara samlad vid regionala trafikstråk, d.v.s. utmed E18. Policy för specifika utbud Kungsängens centrum Skall värnas för att bibehålla ett starkt dagligvaruutbud, kvalitativa restauranger i god miljö och bästa möjliga sällanköpsvaru- och serviceutbud. Bro centrum Skall värnas för att bibehålla ett starkt dagligvaruutbud, kvalitativa restauranger i god miljö och bästa möjliga sällanköpsvaru- och serviceutbud. Detta innebär bl a att en geografisk splittring av utbudet i Bro skall undvikas. Skällstaområdet En utveckling av sällanköpsvaruhandel, speciellt volymshandel, bejakas. Brunna Brunna är kommunens främsta satsningsområde för sällanköpsvaruhandel. Eftersom sällanköpsvaruutbudet och expansionsmöjligheterna i befintliga centra är dåliga samtidigt som utflödet till andra kommuner är stort, välkomnas en kraftfull sällanköpsvarusatsning. Satsningens gränser får sättas av de reella exploateringsmöjligheterna med hänsyn bl a till trafikkapacitet och miljö. En stark satsning på dagligvaror skulle vara riskabel för kommunens befintliga centra och totalt får dagligvaruutbudet i Brunna inkl bef handel där inte bli större än ca 5.000 kvm. Om i kommunen bef extern dagligvaruenhet flyttas till Brunna kan denna yta tillkomma. Dock bör man då bevaka dels att den flyttade dagligvaruenheten inte ersätts med en lika stor eller större enhet, dels att enhetens närservicefunktioner inte äventyras. Konsekvensanalys skall göras om utökning av dagligvaruytan planeras.
INNEHÅLL 1 BAKGRUND OCH UTREDNINGSARBETETS GENOMFÖRANDE 1 2 MEDVERKANDE 2 3 DEFINITIONER 3 4 TRENDER INOM SVENSK DETALJHANDEL 4 4.1 Nationellt 4 4.2 Stockholmsregionens handelsutveckling 5 4.3 Möjlig/tänkbar utveckling till år 2015 10 4.4 Reflektioner för Upplands-Bro 12 5 UPPLANDS-BRO OCH DESS DETALJHANDEL IDAG 13 5.1 En växande kommun 13 5.2 Dagens detaljhandelsmarknad 14 5.3 Detaljhandelsutbudet i kommunen 15 5.4 Den viktiga närservicen 19 5.5 Trafikmiljön 20 6 FRAMTIDSBILD FÖR UPPLANDS-BROS HANDEL 21 6.1 Dagens inköpsströmmar ger en utgångspunkt 21 6.2 Efterfrågans (konsumtionens) tillväxt 22 6.3 En stark och växande konkurrens 23 7 FRAMTIDSCENARIER 25 7.1 Externhandel i Brunna 25 7.2 Externhandel i Skällsta 26 7.3 Scenarier för Bro Centrum 26 8 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA POLICY FÖR DETALJHANDELSUTVECKLING 28 8.1 Utgångspunkter 28 8.2 Övergripande mål i en detaljhandelspolicy för Upplands-Bro kommun 30 8.3 Praktiska mål för Upplands-Bros detaljhandel 30 8.4 Sammanfattning för Upplands Bro-handelns praktiska utveckling 31 8.5 Övergripande principiell policy 32 8.6 Policy för specifika utbud 32
1 Bakgrund och utredningsarbetets genomförande Upplands-Bro kommun är inne i ett expansivt skede för boende och verksamheter och intressenter har anmält intresse för handelsetablering i bl a Brunna. Kommunen bejakar tillväxten, men vill samtidigt värna om sina befintliga centra och den unikt goda miljön. Kommunen arbetar också på sitt varumärke och sin regionala position. Konkurrensen från näraliggande handelplatser, speciellt i Järfälla, är stark. Kommunen har därför bett Nordplan AB att göra en handelsutredning med förslag till detaljhandelspolicy för kommunen. Nordplan har tagit avstamp i olika källor av statistisk natur, t.ex. Svensk Handels årliga kartläggning av Stockholms köpcentra (den så kallade BAGen, i år Stockholm Shopping 1 ), publikationen Handeln i Sverige 2, kommunens egen statistik samt utredningar från Regionplane- och Trafikkontoret (RTK). Vi har också besiktigat de olika handelsplatserna och centrumen i kommunen. Utredningen baseras i hög grad på samråd och nyckelpersonsintervjuer. Vi har utöver individuellt genomförda nyckelpersonsintervjuer haft följande gemensamma rådslag med intressenter från kommun och näringsliv. Startmöte 2 april 2007 Intressentmöten den 19 juni och 26 september 2007 Möten med politiker och tjänstemän den 26 juni och 24 september 2007 Avslutande konceptmöte med intressenterna den 14 november 2007 Avslutande möte med politiker och tjänstemän den 12 december 2007 Nyckelpersonsintervjuerna har gjorts fortlöpande. Nordplans analys väger in marknadssamband, genomföranderealism och kommunal strategi. Prognosår för gjorda sifferbedömningar är 2015. Alla omsättningsuppgifter är i 2006/07 års priser inkl moms om annat inte särskilt anges. 1 Sammanställd av HUI. 2 En handelsstatistik som på basis av uppgifter från SCB årligen utarbetas av Svensk Handel (HUI). 1
2 Medverkande Från Nordplan (utredning) Adj prof Janne Sandahl (huvudansvarig) Civilingenjör Lisa Lagerén (projektledare) Civilingenjör Johan Ericsson Civilekonom Thomas Hellström Från Upplands- Bro kommun (uppdragsgivare och medverkande i gruppmöten med externa intressenter) Kommundirektör Elisabeth Särenfors Planarkitekt Emelie Grind Näringslivshandläggare Caroline Rask Exploateringschef Eilert Söderlund Dessutom har politiker från framförallt kommunstyrelsen medverkat. Intressentgrupp (samrådspartners vid gruppmöten och individuellt) Arbetet har redovisats och diskuterats i en intressentgrupp, som bestått av: Per Forsberg Thomas Lennartsson Tore Olsson Inge Åberg Susanne Dexenius Mårten Thorstensson Jan Ceder Gunilla Vigholm Fredrik Lidén Krister Strid Ann Jernström Henrik Bergqvist Lars Wahlström Simon Rotkopf Isabella Andersson Carl-Henrik Appel Christoffer Jönsson Kenneth Haukås Lasse Gelin Bro bygghandel och Företagarna Upplands-Bro Bygganalys/Riksbyggen Upplands-Brohus Upplands-Brohus Upplands-Brohus Coop Sverige AB/KF Fastigheter AB ICA Bro Centrum ICA ICA Nära Kungsängen Inmec AB Kungsängen Blombutik AB Kungsängen GC Lund &Valentin NCC Property development NCC Property development Riksbyggen Riksbyggen Stena Fastigheter Svenska Mäklarhuset 2
3 Definitioner Handeln har indelats i två huvudkategorier: Dagligvaror (mat, blommor, kem-tekniska artiklar m.m.) o Av dagligvaror är ungefär 70% livsmedel enligt livsmedelsstadgan Sällanköpsvaror, som kan indelas i två huvudgrupper: o Volymhandel med sällanköpsvaror (vitvaror, möbler, TV, byggvaror m.m.) o Shopping (kläder, skor, ur, guld m.m.) Dessutom diskuteras s.k. övrig service (restauranger, banker, hantverk mm), som dock egentligen ej omfattas av detaljhandelspolicyn De fysiska utbudsformerna har indelats i: Kommundelscentra (Kungsängen och Bro) Närservice (bl a Tibble) Trafikservice (bensinstationer) Externhandel (Skällstaområdet och Brunna) Årsomsättning: försäljning per år inkl moms i 2006/07 års priser. Butiksyta: total uthyrbar yta i kvm. 3
4 Trender inom svensk detaljhandel 4.1 Nationellt En starkt växande konsumtion Detaljhandelns försäljning (omsättning) motsvarar ca 1/6 av Sveriges totala BNP och utgör cirka 1/3 av den totala privata konsumtionen. Den totala detaljhandelsförsäljningen i Sverige uppgick till närmare 460 miljarder kronor år 2006 3, varav 215 miljarder kronor dagligvaror och 245 miljarder kronor sällanköpsvaror efter 10 års kraftig försäljningsökning. Mellan år 2005 och 2006 ökade detaljhandelns omsättning med ca 7,5 %. Sällanköpsvaror svarar för den starkaste tillväxten, drygt 11 %, även om dagligvarorna även nått en imponerande årstillväxt på ca 3,4 %. Den långsiktiga tillväxten för svensk detaljhandel förväntas på nationell nivå bli lägre, +0,8 % för dagligvaror och +2,2 % för sällanköpsvaror årsförsäljning i fasta priser 4. I föreliggande utredning tillämpade tillväxttal Nordplan har för utredningsarbetet valt tillväxttal utgående från den s.k KPG-gruppens senaste prognos för riket, publicerad i maj 2006. Nordplan har sedan korrigerat dessa för den högre historiska tillväxten i Stockholm. För utvecklingen av konsumtionen per capita i stockholmsregionen kommer vi därför i den följande analysen att tillämpa följande tillväxttal för årssnitt från år 2006 till år 2015: dagligvaror +1,2 % per år och sällanköpsvaror +3,5 % per år i fasta priser 5. Olika typer av centra utvecklas olika Detaljhandeln i stadskärnor och små stadsdelscentra har inte ökat lika snabbt som externhandeln. Detta beror främst på utrymmes- och tillgänglighetsbrist som motverkar möjligheten till större nyetableringar och ibland ett splittrat fastighetsägande som gör det svårare att ta ett samlat grepp. Trots detta har det genomförts ett stort antal renoveringar och omdaningar av citygallerior och stadsdelscentra de senaste åren. Många stora stadsdelscentra och externa köpcentra har förnyats med anmärkningsvärd framgång och med växande marknadsandelar som resultat. I dagens hårda konkurrens är ett förnyelseintervall för köpcentrum på ner mot fem år inte ovanligt. Detaljhandelsutvecklingen i Sverige och utlandet kännetecknas av koncentration. Handeln samlas i stora handelsplatser i stora stadskärnor stora köpcentra (ofta inbyggda) eller stora stadsdelscentra de starka regionerna och de stora städerna s.k. retail parks med friliggande ofta stora butiker med volymhandel och ibland dagligvaror 3 Källa: HUI (Svensk Handel), Handeln i Sverige 2007. Basdata från SCB. 4 Källa: KonsumtionsPrognosGruppen, KPG-gruppen, som består av ledande svenska konsulter, bl a Nordplan, och handelsföretag. Gruppens prognoser baseras bl a på nationalräkenskaperna. Gruppens kansli ligger på HUI (Svensk Handel). 5 Alla konsumtions- och försäljningsuppgifter i denna rapport anges inkl moms i fasta priser. 4
Om vi räknar med att Sverige har 320 köpcentra (inkl stora stadsdelscentra) så svarar dessa för omkring en tredjedel av detaljhandelsomsättningen i landet. Dagligvaror etableras till stor del externt i stormarknader och köpcentra eller i stora stadsdelscentra. Olika typer av handelsplatser utvecklas generellt sett olika m.h.t. vilken produkt de erbjuder konsument avseende handelsplatsens eller centrets storlek och mångfald i utbud. Trenden i Sverige är f.n. att stora centrum ökar sin sällanköpsvaruförsäljning mer än den allmänna marknadstillväxten medan små tappar. De flesta stora köpcentra, stadsdelscentra och stadskärnor innehåller även övrig kommersiell service (restauranger, systembolaget, banker, upplevelseverksamheter mm). Denna sektor är snabbt växande, konsumtionen per capita ökar stabilt med över 5 % per år. Andelen yta för övrig kommersiell service i ett stort köp- eller stadsdelscentrum kan vara upp emot 20 %, i små centra ofta högre. Handeln följer också kunderna på andra sätt, och blir bl a alltmer mångkulturell med stark sortimentsbreddning och många högtider att fira. Ca 12 % av de boende i Sverige är utlandsfödda. Branschen söker ständigt nya utbudsprofiler, f.n. gärna baserade på livsstilar och trender, särskilt i storstäderna. 4.2 Stockholmsregionens handelsutveckling En expansiv region Stockholmsregionen har länge haft en stark utveckling inom detaljhandeln, detta tack vare en stor inflyttning, ett starkt näringsliv och en god arbetsmarknad. De senaste åren har efterfrågeutvecklingen i Stockholmsregionen mattats av något, men utvecklingen är alltjämt stark. År 2006 var detaljhandelsomsättningen i länet ca 105 miljarder kronor, uppdelat på 45 miljarder kronor dagligvaruhandel och 60 miljarder kronor sällanköpsvaruhandel och i enbart Stockholms stad ca 43 miljarder kronor, varav 18 miljarder kronor dagligvaror och 29 miljarder kronor sällanköpsvaror 6. Nyetablering och förnyelse av gallerior och stora stadsdelscentra har varit omfattande. Stockholmsregionens detaljhandel och centra ligger naturligt nog i den svenska frontlinjen när det gäller utveckling av nya koncept. Konkurrensen har ökat, vilket varit negativt i synnerhet för handeln i Stockholms City och för mindre centra i regionen. Bostadsnära traditionella köpcentra får t ex hela tiden ökad konkurrens från ny handel med lägre etableringskostnader, oftast s.k. externhandel. Bilens roll i hushållens inköpsarbete ökar fortlöpande. Stockholmsregionen har dock ett i alla jämförelser unikt väl utbyggt kollektivt trafiknät med en välförgrenad tunnelbana och ett effektivt buss- och spårvägsnät, som ständigt förbättras. Stora centra med god tillgänglighet både med bil och kollektiva färdmedel har därför särskilt goda utvecklingsmöjligheter. 6 Källa: HUI (Svensk Handel), Handeln i Sverige 2007. Basdata från SCB. 5
Befolkning och konsumtion Sedan år 1998 har den årliga befolkningstillväxten i Storstockholm sjunkit något. Befolkningen har vuxit snabbare i de södra och östra regiondelarna än i väster och norr. Befolkningen i Stockholms län beräknas fortsättningsvis öka med ca 1 % per år, vilket är samma ökningstakt som den senaste 10-årsperioden. Tillbakablick: utveckling av regionens detaljhandel och centra sedan år 1998 Från år 1998 till år 2003 har detaljhandelns omsättning i Stockholms län ökat med ca 25 % och därefter med ytterligare ca 10 %. Stockholms city har inte ökat lika kraftigt som de norra och södra förorterna. Stockholms län har haft en svag utveckling per capita jämfört med riket, i synnerhet sedan år 2002. Detta beror bl.a. på IT- och finanskrisen samt skattehöjningar på småhus. En tydlig återhämtning har skett de senaste två åren. Vi har i följande stapeldiagram delat upp Storstockholms 35 större handelsplatser och 5 stora singeletablerade stormarknader i fyra kategorier. Dessa svarar för nästan hälften av Stockholms totala detaljhandel vad gäller omsättning. "De fyrtiofem" har ökat sin andel från drygt 40 % år 1998 till ca 50 % 2005. En snabb ökning på sju år. Och ökningen fortsätter. Externcentrum har haft den klart största procentuella ytökningen sedan 1998. Vad gäller omsättningen är dock inte skillnaderna lika stora. Regionala köpcentra har t ex ökat sin relativa omsättning nästan lika mycket som externcentra. Figur 1. Ytor i större handelsplatser i Storstockholm 1998 och 2005. Källa: Svensk Handel och Nordplan. 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Detaljhandelsyta i större handelsplatser i Storstockholm (kvm) 1998 och 2005 Yta 1998 Yta 2005 Citygallerior/ citycentrum Kommuncentrum/ kommundelscentrum Regionala köpcentrum Externa handelsområden Figur 2. Omsättning i större handelsplatser i Storstockholm 1998 och 2005. Källa: Svensk Handel och Nordplan. 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 Detaljhandelsomsättning i Storstockholm 1998 och 2005 (Mkr) 1998 och 2005 Citygallerior/ citycentrum Kommuncentrum/ kommundelscentrum Regionala köpcentrum Externa handelsområden 0 Oms 1998 Oms 2005 6
Bland de fem som har haft störst omsättningsökning i Storstockholm är tre externa handelsområden. Dessa tre är Kungens Kurva, Barkarby samt Nynässtråket (Handen/ Länna/ Vega). De övriga två är Kista Galleria och Farsta Centrum, båda är stora köpcentrum/stadsdelscentra, som ligger utanför innerstaden. Samtliga dessa fem handelsplatser har genomgått omfattande ut- och ombyggnationer under mätperioden. Centrum Kungens Kurva NK, PUB, Åhléns Barkarby Handen/Länna/vega Täby Centrum Kista Galleria Farsta Centrum Gallerian Övre Kungsholmen Sickla Bromma Center Skärholmen Centrum Solna Centrum Hötorgscity Södertälje Centrum Fältöversten Vällingby Arninge Centrum Jakobsbergs Centrum Forum Nacka Huddinge Centrum Haninge Centrum Globen Shopping Tyresö Centrum Ringen Stinsen Eurostop Arlandastad Åkersberga Centrum Mörby Centrum Sollentuna Centrum Väsby Centrum Sundbybergs Lidingö Centrum Högdalens Centrum Västermalmsgallerian Tumba Centrum Orminge Centrum Fruängen Hallunda Centrum Hagsätra Centrum Omsättning Mkr 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 DH-oms 1998 DH-oms 2005 Figur 3. Omsättningsförändring i Stockholms centrum år 1998-2005. Källa: StockholmsBagen och Nordplan. 7
Tillbakablick: utveckling av regionens dagligvaruhandel sedan år 1998 Externa handelsområden har ökat sin dagligvaruyta mycket kraftigt sedan 1998, vilket har bidragit till sänkt yteffektivitet. Större delen av dagligvaruytan är fortfarande lokaliserad i relativt bostadsnära lägen. Stadsdelscentrumen har dock minskat sin dagligvaruyta sedan 1998. Vad gäller dagligvaruomsättningen har externa handelsområden och innerstadens centra ökat procentuellt mest. I innerstaden är det sannolikt främst en omfördelning från mindre butiker (som inte är med i statistiken) till större butiker. Yteffektiviteten för dagligvaror har också ökat kraftigt i innerstadens centra. Flera butiker i innerstaden har uppgraderats och höjt sin profil. Vid sidan av Stockholms stad, har de snabbaste omsättningsökningarna inom dagligvaror skett i Huddinge, Nacka, Värmdö och Södertälje. Alla dessa kommuner ligger i södra regiondelen. Det är stor skillnad på utvecklingen i de södra och norra regiondelarna. Detta beror bl.a. på att utbyggnadstakten av stormarknader och stora lågprisbutiker varit snabbare i söder. Söder släpar fortfarande efter norr avseende yteffektivitet, trots den ökade omsättningen. Tillbakablick: utveckling av regionens sällanköpsvaruhandel sedan år 1998 De fyrtio stora handelsplatserna svarar idag för drygt 55 % av den totala sällanköpsvaruomsättningen i Stockholms län, år 1998 var andelen 45 %. De som växer snabbast inom sällanköpsvaror är stora köpcentrum och externhandelsområden i Stockholms stad och vissa kranskommuner. I regel är handelsplatserna lokaliserade till de stora trafiklederna. Under de senaste åren har de södra förortskommunerna haft en något kraftigare omsättningsutveckling inom sällanköpsvaror jämfört med norra Storstockholm. Söder har dock fortfarande lägre yteffektivitet än norr. "Heta" kommuner är Stockholm, Huddinge, Nacka och Södertälje. Kommuner med svag eller vikande utveckling vad avser sällanköpsvaruindex är bl.a. Salem, Upplands- Bro, Lidingö, Danderyd, Österåker, Vallentuna och Sigtuna. De ligger alla nära starka handelsplatser i andra kommuner. Många av dem ligger i regionens ytterdelar. Precis som för dagligvaror har externa handelsområden ökat mest inom sällanköpsvaror sedan år 1998. Både yt- och omsättningsökningen är betydligt större än för de andra typerna av centrum i länet. Centra i innerstaden och cityvaruhusen har ungefärligen ökat i takt med konsumtionsökningen sedan år 1998. Regionala centra (i huvudsak stora stadsdelscentra) har haft den snabbaste omsättningsökningen per kvm år 1998-2005. Yteffektiviteten har ökat med ca 55 % på sex år. Den rena externhandeln (Kungens Kurva, Barkarby etc) har inte så stor andel av shoppingens omsättning i länet. Om man ser till t.ex. beklädnad har de ca 7 % av marknaden. 8
De allra största handelsplatserna utveckling under de gångna tio åren visas i följande kartor. Figur 4. De största handelsplatserna i Stockholm 1994. 1994 års priser. Källa: Svensk Handel och Nordplan. Figur 5. De största handelsplatserna i Stockholm 2005. 2005 års priser. Källa: Svensk Handel och Nordplan. De som ökat snabbast är externhandeln i form av Kungens Kurva, Barkarby och Nynässtråket samt köpcentrumen Kista Galleria, Täby och Farsta centrum. I de längre fram i föreliggande rapport redovisade analyserna av enskilda centra arbetar vi med omsättningstal från 2005/2006. 9
4.3 Möjlig/tänkbar utveckling till år 2015 Översikt I hela Stockholms län kan det bli fråga om etablering av 500 000 kvm ny handel fram till år 2015. Nordplan bedömer att detaljhandeln i regionen kommer att öka allra snabbast i mycket stora handelsplatser som Arninge, Barkarby, Bromma flygfält, Nynässtråket och Kungens Kurva. Det gäller både dagligvaror och sällanköpsvaror. Vi bedömer att detta innebär en ökning av ytan i Storstockholms 40 stora handelsplatser med i storleksordningen 40 %. En annan snabbväxande kategori är stora, singeletablerade dagligvarubutiker, inte minst stormarknader, och stora lågprisbutiker (> 2 000 kvm). En kategori som också kommer att växa relativt snabbt är mycket stora centra som Vällingby, Täby, Forum Nacka och Skärholmen. Dessa kommer främst att satsa på sällanköpsvaror av shoppingkaraktär. De passar allt sämre för storskalig dagligvaruhandel med tanke på hyreskrav och ofta otillräcklig parkering intill butikerna (undantag Skärholmen). De som bygger ut växer självklart fortare. Ett övergripande problem för huvuddelen av våra köpcentra och stora stadsdelscentra är att det är ont om plats för expansion - rent fysiskt. Många bygger ändå till, men det blir dyrt. Samtidigt är det i hög grad önskvärt från samhällets sida att dessa handelsplatser utvecklas. För stora köpcentra och stadsdelscentra kan och bör samplanering ske med närliggande externhandel som kan ta hand om skrymmande handel och därmed avlasta centrumlägena, exempelvis Kungens Kurva Skärholmen. Detta är inte något nytt - men problematiken skärps successivt genom tilltagande platsbrist i centrum och ökande konkurrens från andra handelsplatser. Kartan nedan visar de största handelsplatserna i Stockholm år 2015. Figur 6. Dagens största handelsplatser i Stockholm år 2015. 2004 års priser. Källa: Nordplan. Stockholms city och övriga innerstaden kommer att i genomsnitt ha en stabil men inte snabbt växande detaljhandel, där tyngden främst ligger på sällanköpsvaror. Små centra kommer i första hand innehålla dagligvaror och service. 10
E-handel Nordplan bedömer att elektronisk handel kommer att finnas kvar och växa som nischprodukt. På lång sikt kan nischen bli betydande. Möjligen ska vi räkna med att e- handeln i Mkr växer lite snabbare framöver, när tekniken mognat och konsumenten lärt sig skilja på bra och dåliga e-handelsföretag. Idag är årsomsättningen av detaljhandelsvaror över nätet sannolikt ca 15 miljarder kr. Dagligvaror Ett räkneexempel: nya ytor Vad gäller dagligvaror beräknas efterfrågan på nya ytor i Stockholms län bli drygt 50 000 kvm till år 2015, med hänsyn till befolkning och konsumtion samt eventuella nedläggningar. Nordplan bedömer att det kommer byggas något mer eller ca 30 000 kvm dagligvaruhandel fram till 2010 och lika mycket till åren 2011-2015, alltså totalt 60 000 kvm. Det motsvarar 7 till 8 stormarknader och lika många stora lågprisbutiker. D.v.s. knappt en stormarknad (eller motsvarande) och en stor annan dagligvarubutik på 3 000 kvm per år. Om dessa prognoser inträffar, bibehålls en relativt god balans mellan efterfrågan och utbud på nya dagligvaruytor i regionen, förutsatt att KPG-gruppens omsättningsprognoser står sig. Sällanköpsvaror nya ytor Även här redovisar vi ett räkneexempel: Vad gäller sällanköpsvaror beräknas efterfrågan på nya ytor bli minst ca 400 000 till 450 000 kvm till år 2015 med hänsyn till befolknings- och konsumtionsutveckling samt eventuella nedläggningar och ökade handelsinflöden. Nordplans sammanställningar ger vid handen att det planeras över 450 000 kvm sällanköpsvaruhandel fram till år 2015. Det motsvarar ca 12 st Farsta centrum eller 5 st Barkarby handelsplats. Om dessa prognoser inträffar får vi relativt god balans mellan efterfrågan och planerade sällanköpsvaruytor, förutsatt att KPG-gruppens omsättningsprognoser står sig. De planerade sällanköpsvaruytorna kan dock vara något för stora. Det som ofta händer i sådana lägen är att några projekt läggs på is. Men det kan också vara så att de genomförs och då kan man mycket förenklat säga att den ökning av försäljningen per kvm (yteffektiviteten) i befintlig handel (som vi räknat med ovan) delvis uteblir. Vinnare inom sällanköpsvaror blir de stora centrumen. Samhällelig styrning Med samhällelig styrning avses här kommunal planering och kommunernas/myndigheternas inställning till nya (ofta externa) handelsplatser och eller stormarknader som konkurrerar med etablerad handel. Detta regleras formellt genom PBL (plan- och bygglagen). Nordplan bedömer att den kommunala planeringen fram till 2015 kommer att vara relativt liberal i Stockholmsregionen, d.v.s. man kommer att tillåta och välkomna utbyggnad och förnyelse av centra och butiker. 11
4.4 Reflektioner för Upplands-Bro Upplands-Bro ligger i utkanten av regionen och har stora Barkarby mindre än 10 minuters bilväg bort. På dagligvarusidan är kommunen ganska stark idag, och gynnas troligen av att just Barkarby inte har någon dagligvaruhandel idag. Risken för att en stor dagligvaruenhet etableras i Barkarby är däremot stor, och då kommer dagligvaruhandeln i kommunen att få ytterligare en stark konkurrent. Sällanköpsvaruhandeln, i synnerhet shoppingen, i kommunen är liten till volymen och har därmed ett lågt index, se avsnitt 6 nedan. Utflödet sker framförallt till Järfälla (Barkarby) och Stockholm. 12
5 Upplands-Bro och dess detaljhandel idag 5.1 En växande kommun Upplands-Bro ligger vid E18, ca 30 km nordväst om Stockholms innerstad, och är en del av den växande norra stockholmsregionen. Upplands-Bro har ca 21 600 invånare (31 dec 2006). Kommunen har en för länet relativt normal befolkningsstruktur. Hushållen har enligt SCB något lägre inkomster än länsgenomsnittet, men högre än i riket som helhet. Prognosen fram till 2015 anger en befolkningsökning på ca 2 % per år. Upplands-Bro har två tätorter, Bro och Kungsängen, där huvuddelen av befolkningen bor. Pågående plan- och exploateringsprojekt, bostadsprojekt Ett stort antal bostadsprojekt planeras i kommunen. Se nedanstående tabell. Projekt Markägare Antal lgh/hus Ekhammar; Kyrkvägen/ Knektvägen Upplands-Bro kommun 4 5 småhus Ekhammar 55; Ringvägen Upplands-Bro kommun 250 lgh Ekhammar 59; Svartviken Upplands-Brohus och PEAB 90 + 90 lgh Ekhammar 52; Trekanten AB Borätt 24 lgh Finnsta Gärde 14; Solhaga Kockbacka 1; Rosenängarna- Kockbacka Gröna Dalen Tibbleängen 16; Tibblehuset Upplands-Bro kommun, Berggren och privata markägare. Rosgläntan AB, Skanska, Gränssnittet och Upplands-Bro kommun samt privata markägare. Upplands-Bro kommun Kungstibble AB 28 småhus Drygt 300 bostäder, blandad bebyggelse Jursta Stena Fastigheter 200 + 150 bostäder Norrboda HSB 600 lgh Rankhus Råby Gärde; söder om bussgatan vid Råbyvägen Rättarboda Stationsområdet, Bro HSB, Upplands-Bro kommun, Vägverket och ett antal privata fastighetsägare Upplands-Bro kommun Privat Stena Fastigheter AB, Upplands-Bro kommun KF m fl. 3 000 bostäder 700 bostäder Sylta 3 Upplands-Bro kommun och privata markägare 12 småhus Sylta 7; Sandgrind Råby Gärde; väster om bussgatan Skanska, privata markägare Råby Gärde Fastighets KB 100 bostäder (villor och radhus) Ekhammar 60; Prästhagsvägen Privat 35 studentlägenheter Österhöjden; Kungsängen Upplands-Bro kommun 150 lgh Tabell 1. Källa: Plan- och exploateringsenheten, 2007-02-19 Totalt summerar dessa planer till ca 6 000 bostäder. 13
5.2 Dagens detaljhandelsmarknad På dagligvarusidan hade Upplands-Bro år 2006 ett inflöde, försäljningsindex 7 låg på 106. Däremot hade man ett kraftigt utflöde på sällanköpsvarusidan, där index inte nådde högre än till 25 år 2006. Detta kan ställas mot sverigeindex, som enligt definitionen ligger på 100 och index för hela Stockholms län, som var 98 för dagligvaror och 117 för sällanköpsvaror år 2006. Figur 7. Försäljningsindex för Upplands-Bro 1999-2006. Dagligvaror och sällanköpsvaror. Källa: Handeln i Sverige. I absoluta tal har Upplands-Bros dagligvaruhandel ett inflöde på ca 30 Mkr/år. På sällanköpsvarusidan har man i stället ett utflöde på 400 à 440 Mkr/år. Detta är ett kraftigt utflöde och beror dels på den starka konkurrensen från framförallt Stockholm, men även på ett svagt sällanköpsvaruutbud i kommunen, vilket är speciellt besvärande i de två centren. 7 Försäljningsindex är omsättning delat med konsumtionsunderlaget. Ett index över 100 innebär att man har ett inflöde av omsättning till kommunen eller regionen. 14
5.3 Detaljhandelsutbudet i kommunen Översikt Kommunens detaljhandel omsatte år 2006 690 Mkr/år inkl moms, uppskattningsvis uppdelat enligt följande tabell. Kungsängen Brunna Skällsta Bro C Tibble Övrigt Tot DV 70 à 80 Mkr 180 à 190 Mkr 100 Mkr 70 Mkr 50 Mkr 40 Mkr 510 à 530 Mkr SV 10 Mkr 80 à 90 Mkr 40 Mkr < 5 Mkr 0 Mkr 30 Mkr 165 à 175 Mkr Tot 80 à 90 Mkr 260 à 290 Mkr 140 Mkr 75 Mkr 50 Mkr 70 Mkr 675 à 705 Mkr Tabell 2. Detaljhandelsutbud i Upplands-Bro kommun. Försäljning år 2006 inkl moms, i 2006 års priser. Källa: Handeln i Sverige, intressentgruppen för handelsutredningen 8, Nordplan m fl. E-handeln svarar för ca 5 % av sällanköpsvaruhandeln i Sverige och tillkommer till omsättningen ovan. Figur 8. Detaljhandelsområden Upplands-Bro kommun. 8 Se avsnitt 3, s 3. 15
Kungsängen Centrum Kungsängen Centrum är under ombyggnation, till största delen redan färdigställt, bl a har kommunhuset flyttat från Tibblehuset till Kungsängen och Coop Konsum har fått en ny butikslokal. Det har även byggts ett antal nya bostäder. I övrigt har centrum fått en ansiktslyftning och butikerna har enligt uppgift ökat sin omsättning. Figur 9. Butiker i Kungsängen Centrum. 16
Brunna I Brunna finns framförallt en Coop Forum med Bygg och trädgård. Det finns även bilhandlare samt en del övrig mindre dagligvaruhandel, ex vis en fiskbil. Figur 10. Coop Forum i Brunna. Skällsta Handeln i Skällsta i Bro består framförallt av en Willys och en Fliesbergs-butik. Figur 11. Fliesbergs och Willys. 17
Bro Centrum Bro Centrum är ett litet centrum, som återuppbyggdes efter att ha brunnit ned i början av 90-talet. Bro Centrum ligger en bit från pendeltågsstationen och de delar som framförallt är aktuella för att få ny bostadsbebyggelse. Figur 12. Butiker i Bro Centrum. Figur 13. Matöppet i utkanten av Bro Centrum. 18
Nordplans kommentarer Utbudet av dagligvaror är bra i Upplands-Bro, men det finns utrymme för förbättringar. Utbudet av sällanköpsvaror är däremot dåligt, det finns inkl Coop Forum inte mycket mer än 15 à 20 sällanköpsvaruenheter i kommunen, och lider av att det inte finns något riktigt bra centrum i kommunen. Ingen av centrumbildningarna har ett samlat sällanköpsvaruutbud utan det rör sig om enstaka butiker. Kungsängen inhyser bl a kommunhuset och är således något av ett administrativt centrum i kommunen. Kungsängen har under de senaste åren genomgått en ombyggnad, som enligt uppgift var positiv för handeln. Nu är det dock tveksamt om man kan tillföra ytterligare handelsytor på ett rationellt sätt i centrum. Det är viktigt att Kungsängens Centrum fortsätter att utvecklas och att den påbörjade ombyggnaden avslutas. Bro Centrum är något mindre än Kungsängen, och kan tänkas lida av att pendeltågsstationen inte ligger i direkt anslutning till centrum. Det planeras för nya bostäder i Bro, en del av dem på andra sidan av och vid pendeltågsstationen. Förutsättningarna för en handelsetablering vid järnvägen i Bro behöver utredas, så att inte en eventuell tillkommande etablering blir en alltför stark konkurrent till befintligt centrum. En av dagligvaruenheterna i centrum förefaller ha problem. Skällsta är en externetablering, där det förefaller finnas fysiskt utrymme för expansion. Kanske kan detta vara ett alternativ till sällanköpsvaruexpansion om inte Brunna passar? Brunna har idag framförallt en Coop Forum. NCC äger mark i närheten och vill bygga en externhandelsplats med blandat utbud, i både små och stora volymer. Storleken på den nya etableringen skall dock enligt uppgift vara ca 60 000 kvm, varav 5 à 10 000 kvm är dagligvaror, ev skall Coop Forums dagligvaruyta ingå i detta. 5.4 Den viktiga närservicen Myndigheternas roll Stat och kommun är med och styr handelns lokalisering. Kommunerna indirekt genom att man i kraft av planmonopolet bestämmer var ny bebyggelse ska ligga och var nya allmänna kommunikationer och vägar ska dras. Direkt genom att planera (eller inte planera) viss mark för handel och genom att utarbeta s.k. detaljhandelspolicies. Myndigheterna styr på detta sätt handelns lokalisering och därigenom servicestrukturen och stadsbygdens karaktär. Här har alltså de infrastrukturskapande myndigheterna ett ansvar. Styrningen skulle kunna expanderas till ett mer aktivt planeringsstöd. Kunden väljer inköpsställe på ett rationellt sätt. I grunden görs valet m.h.t. bästa tidsrationalitet i val mellan likvärda utbud (begreppet likvärt utbud avser varugrupper, priser, kvaliteter, märken m.m.). Detta ställer ofta närservicen i en svår situation. Tidigare fanns rekommendationer från Boverket om maximalt gångavstånd till butiker, några sådana finns inte längre. Inte heller Konsumentverket har tillämpbara riktlinjer, utan verket koncentrerar sig på glesbygdshandeln och dess tillgänglighet. Nordplans bedömning är dock att få konsumenter vill gå längre än 400 till 500 meter för att handla mat. Är det längre till butiken väljer man bil, cykel eller buss för att handla. Bilägare är också avståndskänsliga, i synnerhet om man ska handla mycket mat. 19
En speciell tillgänglighetsaspekt rör personer som har svårt att förflytta sig. Enligt kommunallagen ska alla svenska medborgare ha tillgång till rimlig service. Hur denna lag ska tolkas och uppfyllas måste diskuteras vidare i de politiska församlingarna. Grundläggande lokaliseringsönskemål Önskvärt är att dagligvaruhandeln är tillgänglig, d.v.s.: kunden måste kunna ta sig dit på ett bra sätt, kunden måste veta hur man tar sig dit och det måste vara öppet när kunden har tid att och vill ta sig dit. Viktigast är den fysiska tillgängligheten, att det finns en fungerande infrastruktur i vilken butikerna ligger strategiskt placerade med hänsyn till andra besöksmål, bostäder och arbetsplatser. Åtgärder för att stärka de små kommundelarnas närservice För att främja en bra dagligvaruförsörjning i små kommundelar, bl.a. för äldre och rörelsehindrade, finns flera alternativa strategier för samhället: 1. Stöd till närbutiker (liknande glesbygdsstödet). 2. Främja en bra kollektivtrafik (inkl färdtjänst). 3. Att underlätta för närservicen i stads- och trafikplanering, t.ex. att se till att kommundelscentra har bra tillgänglighet för alla trafikantslag. 4. Bostadsförtätning runt existerande centrum/butiker. Nordplan bedömer att alternativ 2, 3 och 4 är de mest framkomliga i Upplands-Bro. Alternativ 1 vill vi förkasta för att det skulle bli för dyrt och konkurrenssneddrivande att subventionera detaljhandel. Nordplan har inte inventerat kollektivtrafiken i Upplands-Bro, men vår allmänna erfarenhet är att Stockholmsområdet ligger i topp i Sverige när det gäller bra kollektivtrafik. Men naturligtvis är det viktigt att bevaka en god kollektivtrafikförsörjning från de olika bostadsområdena till närliggande butiker och centra. För att kommundelscentra och närservice ska överleva behövs också bilkunderna. Därför är det viktigt för alla kunder att kommunen ser till att biltillgängligheten är god. 5.5 Trafikmiljön Handel belastar liksom alla besöksintensiva verksamheter trafikmiljön genom frekventa bilresor. 20
6 Framtidsbild för Upplands-Bros handel 6.1 Dagens inköpsströmmar ger en utgångspunkt Dagligvaruhandeln Upplands-Bro hade år 2006 en dagligvaruomsättning på 545 Mkr. Här finns alltså ett inflöde, på totalt ca 30 Mkr, som sammansätts av ett litet utflöde och ett större inflöde. Följande flödesdiagram visar ungefärliga sannolika inköpsströmmar för Upplands-Bros dagligvaruhandel år 2006, inkl moms. Enköping + 20 Mkr Bålsta - 10 Mkr + 20 Mkr Upplands Väsby - < 5 Mkr Sollentuna - < 5 Mkr Järfälla - 20 Mkr + 30 Mkr Sundbyberg/Solna - < 5 Mkr Stockholm - 10 Mkr Figur 14. Uppskattade inköpsströmmar för dagligvaruhandel 2006. Inkl moms. Källa: Nordplan. 21
Sällanköpsvaruhandeln Upplands-Bro hade år 2006 en sällanköpsvaruomsättning på 146 Mkr. Utflödet av handel är stort, ca 440 Mkr av efterfrågan hamnar i andra kommuner än Upplands-Bro. Följande flödesdiagram visar ungefärliga sannolika inköpsströmmar för Upplands-Bros sällanköpsvaruhandel år 2006, inkl moms. Enköping -25 Mkr Bålsta -35 Mkr Sigtuna -10 Mkr Upplands Väsby -25 Mkr Sollentuna -25 Mkr Järfälla -130 Mkr Sundbyberg/Solna -50 Mkr Stockholm -140 Mkr Figur 15. Uppskattade inköpsströmmar för sällanköpsvaruhandel 2006. Inkl moms. Källa: Nordplan. 6.2 Efterfrågans (konsumtionens) tillväxt Per capita-konsumtionen för sällanköpsvaror (exkl. e-handel) kan enligt Konsumtionsprognosgruppen, KPG, och korrigerat för den starka utvecklingen i storstockholm förväntas växa med 3,5 % per år och dagligvaror (exkl. e-handel) med 1,2 % per år och befolkningen i Upplands-Bro med ca 2 % per år. Konsumtionsökningen, per capita, har varit extremt hög under 2006. Sällanköpsvaror har ökat med ca 11 % och dagligvaror med ca 3,5 %. Denna ökningstakt kommer sannolikt att plana ut och man kan anta att KPGs värden åter igen kommer att gälla från år 2010. Nordplan bedömer utgående från KPG att sällanköpsvaruefterfrågan i Upplands-Bro växer från ca 585 till ca 950 Mkr under åren 2006-2015 i 2006 års siffror, d v s med ca 365 Mkr. 22
På samma sätt bedöms dagligvaruefterfrågan växa från ca 515 till ca 680 Mkr, d v s med ca 165 Mkr. En stor efterfrågetillväxt kan förväntas inom upplevelseindustrin (allt från resor och djurparker till restauranger), 5 % per år eller mer. 6.3 En stark och växande konkurrens Detaljhandel är ofta en kamp om marknadsandelar, mer än om lönsamma volymer. Konkurrenterna har ofta omfattande utbyggnadsplaner, speciellt inom DV. Det är denna konkurrens Upplands-Bros detaljhandel ska stå emot. Större konkurrenter med utbyggnadsplaner: Kista Barkarby Solna Bromma flyg Vällingby Sollentuna Häggvik/Stinsen Enköping (nyetablering) Arenastaden i Solna (nyetablering) Figur 16. Nya och gamla konkurrenter till Upplands-Bros detaljhandel. 23
Upplands-Bros viktigaste konkurrenter i siffror Nordplan har gjort en bedömning av trolig utbyggnad av de viktigaste större konkurrenterna på sikt. DV, Mkr DV, kvm SV, Mkr SV, kvm Framtidsplaner ca år 2015 Barkarby - - ca 3 200 100 000 + ca 30 000 kvm. Troligen även DV. Kista Galleria 272 4 603 1 541 29 407 + ca 15 000 kvm shopping, i etapper. Solna Centrum 348 9 024 738 24 819 + 10 000 kvm SV till år 2015. Sundbyberg Centrum, 2004 222 5 500 253 12 800 + ca 15 000 kvm handel, ca år 2010 (Lorry) Bromma Center 707 8 300 392 14 200 + ca 50 000 kvm, shopping och småskalig volym. Vällingby Centrum, 2003 244 6 239 474 20 603 + ca 18 000 kvm SV fram till år 2008-2009. Sollentuna Centrum, 2005 ca 540 7 518 ca 200 7 949 + ca 20 000 kvm Södra Häggvik ca 500 ca 11 000 <200 <20 000 + ca 70 000 kvm Stinsen 195 4 582 321 14 957 + ca 10 000 kvm Ny etablering utanför Enköping Arenastaden Totalt ca 30 000 kvm externhandel liknande Brunna Nytt köpcentrum på > 30 000 kvm Tabell 3. Konkurrerande handelsplatser och centrum, dagsläge (2006) och Nordplans bedömning av planerad/önskad tillväxt. Omsättning inkl moms. 24
7 Framtidscenarier Dessa scenarier är valda efter de frågor som är aktuella i kommunen just nu, och kring vilka det kan finnas otydligheter eller stridigheter. Att ex vis Kungsängens C inte finns med bland scenarierna innebär inte att man inte skall lägga krut på Kungsängen, utan att det inte är något som man i dagsläget behöver räkna på. Scenarierna är framförallt räkneövningar för att strukturera sammanhangen. 7.1 Externhandel i Brunna NCC äger mark vid Brunna, där man planerar en extern handelsetablering på totalt uppemot 60 000 kvm. En del av området ligger på mark som kommunen äger idag. Etapp I Tanken är en total yta på ca 30 000 kvm, därav 5 à 10 000 kvm dagligvaror (uppdelat på en större, kanske en flyttad Coop Forum, och en något mindre enhet, kanske en flyttad i kommunen befintlig extern enhet) och resterande ca 20 à 25 000 kvm sällanköpsvaror (shopping) och service. För att få lönsamhet bör dagligvaruhandeln omsätta minst 40 000 kr per kvm i 2006 års priser eller totalt ca 200 à 400 Mkr. Effekterna på dagligvaruhandeln i kommunen skulle, om det inte är flyttade befintliga enheter, bli omfattande. Nordplans slutsatser: Brunnaprojektet får inte tillföra mer än ett par tusen, kanske uppemot 3 000, kvm dagligvaror till kommunen. Det vore fördelaktigt om den befintliga Coop Forum-byggnaden kunde nyttjas för annat än stormarknadshandel och Coop Forum som verksamhet kunde flyttas och ingå i det nya Brunnaprojektet. Dock bör man i så fall planändra eller på annat sätt se till att det inte anläggs ny dagligvaruhandel i befintliga Coop Forums byggnad. Det vore fördelaktigt för externhandelsetableringen i Brunna om någon befintlig extern, ej bostadsnära, dagligvaruenhet i kommunen kunde flyttas till Brunnaprojektet för att stärka detta (dagligvaror är en viktig dragare). När exploatören vet vad man önskar etablera bör en konsekvensanalys genomföras. För sällanköpsvaruhandel med ett blandat shoppingsortiment bör kvadratmeteromsättningen vara minst ca 25 000 kr per kvm i 2006 års priser. Sällanköpsvaruförsäljningen (shopping) skulle alltså behöva bli 375 à 500 Mkr inkl moms i 2006 års priser, vilket är 2 à 3 gånger dagens totala sällanköpsvaruförsäljning i kommunen, och nära lika mycket som dagens totala sällanköpsvaruefterfrågan i kommunen. Sällanköpsvaruefterfrågan i kommunen beräknas växa till 950 Mkr/år inkl moms i fasta priser till år 2015. En sällanköpsvarusatsning typ shopping i Brunna skulle vara fördelaktig för kommunen och dess invånare eftersom man får kortare väg att göra inköp, vilket reducerar tidsåtgång, kostnader, bilresor och utsläpp. Befintlig sällanköpsvaruhandel i Kungsängen och Bro skulle knappast påverkas. 25
Etapp II I en andra etapp kan ytterligare 25 à 30 000 kvm sällanköpsvaruhandel med ett blandat shoppingsortiment tillkomma. Detta sker troligen inte före år 2015, d.v.s. ganska långt fram i tiden. En shoppingyta på 25 à 30 000 kvm skulle behöva en kvadratmeteromsättning på 25 000 kr, d.v.s. en omsättning på 625 à 750 Mkr inkl moms i 2006 års priser. Sällanköpsvaruefterfrågan i kommunen beräknas växa till 950 Mkr till år 2015, vilket nästan skulle räcka till denna etablering, den SV-handel som finns idag och den sällanköpsvaruhandel som har etablerats i etapp 1. En sällanköpsvarusatsning typ shopping i Brunna skulle vara fördelaktig för kommunen och dess invånare eftersom man får kortare väg att göra inköp, vilket reducerar tidsåtgång, kostnader, bilresor och utsläpp. Befintlig sällanköpsvaruhandel i Kungsängen och Bro skulle knappast påverkas. 7.2 Externhandel i Skällsta Ett alternativ till Brunna kan vara en etablering vid Skällsta, dock inte av samma storlek som den av NCC föreslagna Brunna-etableringen, och inte med några betydande dagligvaruinslag, eftersom Willys redan finns etablerat. Kanske kan en etablering i storleksordningen 20 000 kvm sällanköpsvaror av volymhandelskaraktär vara bra. Enligt uppgift är Karlsson (f d Gekås) på väg in i Skällsta med en enhet på ca 3 200 kvm. För blandad sällanköpsvaruhandel av volymskaraktär bör kvadratmeteromsättningen vara minst 20 000 kr per kvm för lönsamhet. Dock är detta läge sämre än ex-vis det i Brunna, och Nordplan bedömer att omsättningen inte når över 20 000 kr. Detta skulle innebära en omsättning på max 400 Mkr/år inkl moms i 2006 års priser. En sällanköpsvarusatsning typ volymshandel i Skällsta skulle vara fördelaktig för kommunen och dess invånare eftersom man får kortare väg att göra inköp, vilket reducerar tidsåtgång, kostnader, bilresor och utsläpp. Befintlig sällanköpsvaruhandel i Kungsängen och Bro skulle knappast påverkas. 7.3 Scenarier för Bro Centrum Bro har idag ca 7 000 invånare. I Bro kommer ett stort antal bostäder att byggas de närmaste åren, en del är under byggnation. Totalt rör det sig om ca 1 400 bostäder. Av dessa skall ca 1 000 anläggas söder om järnvägen, och skulle därför få närmare till ett centrum vid stationen än dagens Bro Centrum. Avståndet från dagens Bro Centrum till stationen är drygt 500 m. De nya bostäderna söder om stationen ligger upp till några kilometers avstånd från stationen, en del utav dem i direkt anslutning till densamma. De nya bostäderna norr om järnvägen ligger uppskattningsvis på 500 m à 1 000 m från dagens centrum och på 1 à 2 km från stationen. 1 400 bostäder (till övervägande delen småhus) kommer kanske att kunna härbärgera drygt 4 000 nya invånare. Den totala tillkommande dagligvaruefterfrågan, p g a nybyggnationen, i hela området är knappt 115 Mkr/år år 2015. Av detta kan man kanske fånga upp 30 à 40 % i det egna området, i den lägre delen av intervallet för områdena längst bort, och kanske i den hög- 26
re för de närmast etableringen. Dagens dagligvarubutiker i Bro Centrum fångar uppskattningsvis upp ca 40 % av den lokala efterfrågan. Den totala tillkommande sällanköpsvaruefterfrågan, p g a nybyggnationen, i hela området är ca 115 Mkr/år inkl moms år 2015. Av detta kan man kanske fånga upp 20 à 25 % i det egna området, i den lägre delen av intervallet för områdena längst bort, och kanske i den högre för de närmast etableringen. Den tillkommande konsumtionen riktad mot Bro Centrum blir då enligt följande tabell, förutsatt att Bro Stationsområde inte får någon väsentlig ny handel. Nybyggnadsområde Antal tillkommande invånare Konsumtion per capita år 2015 Tillkommande konsumtion 2015, Mkr Tillkommande konsumtion riktad mot Bro Centrum 2015, Mkr DV SV DV SV DV SV N om järnvägen 1 200 27 081 27 250 32 33 13 8 S om järnvägen 3 000 27 081 27 250 81 82 24 16 Totalt 4 200 27 081 27 250 113 115 37 24 Tabell 4. Tillkommande konsumtion p g a nybyggnation i Bro, efterfrågan riktad mot Bro Centrum. Den tillkommande konsumtionen riktad mot Bro Stationsområde blir då enligt följande tabell, förutsatt att handel etableras där. Nybyggnadsområde Antal tillkommande invånare Konsumtion per capita år 2015 Tillkommande konsumtion 2015, Mkr Tillkommande konsumtion riktad mot Stationsområdet 2015, Mkr DV SV DV SV DV SV N om järnvägen 1 200 27 081 27 250 32 33 10 7 S om järnvägen 3 000 27 081 27 250 81 82 32 20 Totalt 4 200 27 081 27 250 113 115 42 27 Tabell 5. Tillkommande konsumtion p g a nybyggnation i Bro, efterfrågan riktad mot Bro Stationsområde. Som synes i tabell 4 och 5 är efterfrågeökningen lokalt p g a den nya byggnationen mycket liten på sällanköpsvarusidan, så liten att det i praktiken inte kommer att kunna etableras något sällanköpsvaruutbud att tala om, och relativt liten på dagligvarusidan. En nyetablerad fullvärdig dagligvarubutik vill som regel omsätta 60 à 70 Mkr. Detta innebär att en fullvärdig dagligvarubutik i stationsområdet troligen kommer att ta en del av sin omsättning från de befintliga dagligvarubutikerna i Bro, däremot kan man troligen etablera en mindre närbutik utan att skada den befintliga handeln i Bro Centrum. Till detta kommer den övriga efterfrågetillväxten i Bro, som uppskattningsvis landar på ca 10 Mkr på dagligvarusidan och 35 Mkr på sällanköpsvarusidan fram till år 2015. Nordplans slutsats: Koncentrera handeln till Bro Centrum så att detta blir starkt. Nere vid Bro stationsområde kan man tänka sig en mindre närbutik, som omsätter i storleksordningen 10 à 15 Mkr DV. Det är dock viktigt att denna närbutik konkurrerar på lika villkor som övrig handel. 27
8 Förslag till framtida policy för detaljhandelsutveckling 8.1 Utgångspunkter Nationella politiska utgångspunkter I Boverkets skrift Dags att handla nu Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling (Boverket 2004) beskrivs hur storskalig handel i externa lägen ökar på bekostnad av bostadsnära och småskalig handel i mindre centrum och mindre orter. Effektivisering och kostnadssänkning genom ökad konkurrens och nyetablering av lågpriskedjor går hand i hand med ökat bilberoende, sämre tillgänglighet till handeln med kollektivtrafik och gång/cykeltrafik liksom för vissa mindre rörliga grupper (äldre, hushåll utan bil, ungdomar). Boverket menar sammanfattningsvis att den blandade staden med en mix av både handel, bostäder och verksamheter är ett gott planeringsmål. Som ett exempel redovisas följande mål för en (år 2003) antagen kommunal handelspolicy. Storsatsningar ska konsekvensanalyseras. Invånarna ska ha minst en bra dagligvarubutik inom gång- eller cykelavstånd. Alla parter ska anstränga sig för att ordna rationella lokaler med bra tillgänglighet för dagligvaruhandeln. Butiker för sällanköpsvaror, exempelvis kläder, ska först och främst beredas plats i city (eller i kommuncentrum, Nordplans anm.). I rapporten Hållbara städer och tätorter i Sverige förslag till strategi (år 2004) skriver Boverket följande under avsnittet En väg till konkurrerande, tillgänglig och resurshushållande handel och service. Målsättningen bör vara att städer och tätorter ska ha en ändamålsenlig handels- och servicestruktur som ger god tillgänglighet för alla konsumenter, konkurrensbefrämjande etableringsmöjligheter för handelsföretagen, god miljöhänsyn genom minskat trafikarbete och förutsättningar för god arkitektur. Åtgärder bör tas för att stärka stadskärnor och stadsdelscentra så att dessa blir attraktiva för exempelvis handelsetableringar. Det kan exempelvis handla om åtgärder för att öka tillgängligheten, förbättra den offentliga miljön eller öka boendetätheten. Marknadsmässiga utgångspunkter En handelspolicy bör utgå från aktuella tendenser och förutsättningar för handeln. Några generella tendenser: Konsumenterna reser längre för att inhandla sällanköpsvaror än dagligvaror. Särskilt livsmedel handlas ofta ganska nära hemmet. Av det totala biltrafikarbetet sker ca 11 procent i samband med service och inköp. Det resande som idag ökar mest är fritidsresande. I stockholmsområdet har 69 procent av konsumenterna tillgång till bil och de 28
allra flesta har mindre än 5 minuters bilväg till närmaste livsmedelsbutik. Ca 90 procent av alla barnfamiljer har tillgång till bil. Handelns strukturomvandling karaktäriseras av: Kundernas ökade rörlighet. Butikernas ökade varuutbud. Från 1950-talet till idag har antalet dagligvarubutiker i Sverige minskat från ca 36 000 till 6 000. Butikerna har således blivit större för att kunna ge plats för ett bredare sortiment. Den gamla handelsboden på gångavstånd från hemmet hade knappast dagens breda utbud av kaffe från olika sorters Espresso och Stockholmsbrygg till KRAV- och rättvisemärkt. Under samma period har biltätheten ökat, från 49 till 450 bilar per 1 000 invånare. En tredje viktig tendens är att omsättningen i särskilt större centrum i högre grad handlar om annat än att inhandla varor inslaget av upplevelse-mötesplats-nöje blir viktigare. Utgifterna för livsmedel och boende hör till de poster som växt minst i hushållens budgetar under åren 1995-2005. De poster som ökat mest är utbildning, fritidsaktiviteter, resor, hälsa, rekreation samt restaurang- och hotell. En konsekvens är att handelsplatser framöver väntas konkurrera med att erbjuda mer annorlunda butiker, mer av evenemang och upplevelser och en mer socialt rik helhetsmiljö med betoning på mötesplats, kultur, sport, etc. Utgångspunkter för Upplands-Bro Ökad rörlighet och ökat varuutbud verkar i stadsutvecklingen mot koncentration och utslagning av särskilt mellanstora handelsplatser. Handeln polariseras dels till mindre servicebutiker, ibland i kombination med bensinstationer eller med etniska förtecken, dels till stora handelsplatser som utvecklas till mötesplatser. Slentrianmässig handel i ett antal lådor vid en motorvägsavfart kan få svårt att erbjuda den mer levande helhetsmiljö som många konsumenter efterfrågar. Utifrån dessa politiska och marknadsmässiga förutsättningar för handel bör Upplands- Bros kommuns handelspolicy baseras på: 1. En realistisk bild av de troliga förändringar av handelsutvecklingen i Upplands-Bro och dess omgivning som dagens strukturomvandling innebär. Detta betyder att en policy inte kan ha som utgångspunkt att varken passivt bevara eller aktivt förhindra olika handelsplatsers förändring. Detta är dock inte liktydigt med att passivt acceptera en spontan och slumpmässig utveckling. Detta synsätt kan förtydligas i två punkter: Handelsetableringar följer dagens allt rörligare kundunderlag den styrande faktorn god tillgänglighet med bil bör kombineras med tillgänglighet för andra grupper. Handelns strukturomvandling bör i den kommunala planeringen snarare understödjas med erbjudanden och lyhördhet framför att bromsas med hinder och förseningar. En sådan realistisk bild ges i föreliggande rapport. 29