Relevanta dokument
SMART Swedish Memory and Attention Re Training

REHABILITERING AV BARN MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador

PEDIATRISK NEUROREHABILITERING

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

Falls and dizziness in frail older people

Träning av uppmärksamhet och minnesstrategier för barn med cerebral pares

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER OSLO

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Kognitiv psykologi Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Spelar orsaken någon roll? Barn och ungdomar med hjärntumörer

Forsknings- och utvecklingsenheten FoU-rapport 14/2013

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Hörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén. Hörsel- och Balanskliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Neuropsykologiskt batteri DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut. Regionhabiliteringen

Systematisk språkträning i barnehagen

Kognition, inlärning och känslor vid epilepsi. Yvonne van de Vis Kaufmann Psykolog KNUT team 3 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Solna

KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom?

Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund

En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen.

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn

Centralstimulerande läkemedel vid samsjuklighet av ADHD och beroende

Neuropsykologisk utredning av social kognition vid autismspektrumstörningar

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Vem är du och vem är jag? Att mäta perspektivtagande utifrån RFT. Ida Mälarstig

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER

Modellagentur för människor med funktionsnedsättningar sedan Funki models har idag runt 500 modeller

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Att få något gjort. En utmaning i vardagen för barnet med ryggmärgsbråck

Internetbaserad psykologisk behandling

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

Utvärdering av arbetsminnesträning med Cogmed i hemmet

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

Magda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

The Use of Laboratory Analyses in Sweden

Information för barn och ungdomar om hjärnskakning

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

DET NYA ÅLDRANDET - Dagens pensionär är en annan än gårdagens

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center


TILLBAKA TILL FRAMTIDEN PEDIATRISK NEUROREHABILITERING I TIDEN

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Var finns barnen i forskningen?

Exekutiv(a) funktion(er) - en okänd sida av kognitiv funktion? Caisa Hofgren, Leg psykolog, Med.Dr Habilitering&Hälsa

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Lev med din kropp en ACT-baserad gruppbehandling för patienter med ätstörning

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala Annika Flenninger

Palliativ vård vid olika diagnoser

NG17 9GU, UK. Ring kostnadsfritt: +44 (0) Faxa kostnadsfritt: +44 (0)

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Gastrointestinal cancer

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Reflekterande lärande. hos ungdomar. Guided self determination-young

Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog

ANELÄK Premedicinering till barn

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

Det kommer en sommar nästa år igen!

Transkript:

KOGNITIV REHABILITERING AV BARN MED FÖRVF RVÄRVADE RVADE HJÄRNSKADOR Ingrid van t t Hooft Neuropsykolog/PhD Neuropediatriska Rehabiliteringen Astrid Lindgrens Barn Sjukhus/ Karolinska Universitets SjukhusetKarolinska institutet Neuropsykologernas Riksmöte / Stockholm 2006 FÖRVÄRVADE RVADE HJÄRNSKADOR DEFINITION En skada påp hjärnan som uppstår r under utvecklingen efter neonatal period ORSAK Traumatiska hjärnskador Icke traumatiska hjärnskador ( tumörer, anoxi, blödningar, infektioner och andra sjukdomar som påverkar p centrala nervsystemet. 1

FÖREKOMST TRAUMATISK HJÄRNSKADA ICKE TRAUMATISK HJÄRNSKADA 180/100.000 alla svårighetsgrader (Kraus 1995) 12/100.000 (Emanuelsson 1999) Svår r skada 400-1000 barn och ungdomar i åldersgruppen 0-150 år r får f r någon n form av lättare l hjärnskada (Falk et al. 2005) SYREBRIST<5 år r 18/100.000 (Ellis & Trent 1985) INFEKTIONER (viral)10/100.000 (Ishikava et al 1993) (bakteriell) 15/100.000 (Adams 1993) HJÄRNTUM RNTUMÖRER RER 2-3/100.0002 (Lannering 1989, Hjalmars 1999) LEUKEMIER 3.6/100.000 (Lyngsie-Hjalgrim et al 2003) VIKTIGA FAKTORER FÖRF LÄKNINGSPROCESSEN HJÄRNANS PLASTICITET-positiv eller negativ? HJÄRNANS KÄNSLIGHET K -beroende påp barnets utvecklings stadium 2

RISKFAKTORER ÅLDER SKADA LOKALISATION MEDICINSK BEHANDLING PSYKOSOCIAL MILJÖ FÖREKOMST AV KOGNITIVA KONSEKVENSER >50% av av barn med svåra till medelsvåra traumatiskt förvärvade rvade hjärnskador (Brown 1991, Klonoff et al. 1995, Ponsford et al 1997, Anderson 2001, Ponsford 2004). 46% av barn som fått en hjärnbl rnblödning (Chapman 2003, Max et al. 2004) >50% av barn behandlade för f r hjärntum rntumörer rer (Fletcher & Copeland 1988, Armstrong & Horn 1995, Parker et al 1997, Mulhern et al 1998, Mulhern et al 2002, Butler 2003, Mulhern 2005). 3

KOGNITIVA SVÅRIGHETER SJÄLVREGLERING/KONTROLL UPPMÄRKSAMHET /IMPULS KONTROLL MINNES FUNKTIONER (ARBETSMINNE, FRAMPLOCKNING, LAGRING) INITIATIV, PLANERING, ORGANISATION LÅNGSAMHET I BEARBETNING AV INFORMATION BETEENDE PROBLEM SVÅRIGHETER MED SJÄLVREGLERING OCH KONTROLL HYPERAKTIVITET/IMPULSKONTROLL IRRITABILITET APATI AGRESSION SOCIAL DISINHIBITION START/STOPP SVÅRIGHETER HUMÖRSV RSVÄNGNINGAR PROBLEM MED SJÄLV INSIKT 4

KOGNITIV REHABILITERING (Cicerone 2000, Carney 2000, Cappa 2003, Cappa 2005) Cognitive training is a theoretically based, specific and repeated training of impaired cognitive processes,, with the aim to reduce behavioural changes due to CNS pathology. Funktions träning Strategi träning Medvetande görag Anpassa miljö Terapeutisk support Informera och utbilda KOGNITIV REHABILITERING FÖR F R BARN Funktions träning ADHD: : (Williams( 1989, Semrud-Clikeman et al. 1995, Kerns 1999, Semrud-Clikeman 1999, Klingberg 2002, Penkman 2004). Förvärvad rvad hjärnskada: (Thomson 1995, Brett & Laatsch 1998, Thomson & Kerns 2000, Penkman 2004) Cancer sjukdomar(butler & Copeland 1998, Penkman 2004) Kognitiv rehabilitering Cancer sjukdomar: (Hendriks 1996, Butler 2000). 5

PROJEKTSPECIFIKA FRÅGOR? Har kognitiv träning effekt på barn med minne och uppmärksamhetssvårigheter efter förvärvade hjärnskador? Består effekten över tid? Har träningseffekten något inflytande på barnens liv i hem och skola? KOGNITIV REHABILITERING FÖR F R BARN (Amat-c)) ( Hendriks 1996) Interaktiv träning med en coach (förälder eller lärare) Strukturerade övningar i uppmärksamhet och minnes teknik Beteende modifikation och meta kognitiva strategie 2 övningar/vecka= 30 min/dag under 20 veckor 1x/veckan ny instruktion, feedback och stöd under besök på sjukhuset 6

MINNES STRATEGIER REPETITION ASSOCIATION LEDTRÅDAR DAR MINDMAPPING KONCEPTUALISERING INRE FÖRSTF RSTÄLLNING STUDIE I Attention and memory training in children with acquired brain injuries Acta Paediatrica, 2003, 92; 935-940. van t Hooft I, Andersson K, Sejersen T, Bartfai A, von Wendt L. SYFTE: Testa genomförbarheten av en svensk version av Amat-c. (3 barn med TBI). RESULTAT: Resultaten visar förbättringar på neuropsykologiska test efter avslutad träning. Svaren från frågeformulären indikerar att ökade skolprestationer samt stärkt självkänsla. 7

STUDIE I FÖRBÄTTRADE PRESTATIONER PÅP NEUROPSYKOLOGISKA TEST ENLIGT SVAREN FRÅN N FRÅGEFORMUL GEFORMULÄR, R, FÖRBF RBÄTTRADE SKOLFÄRDIGHETER OCH STÄRKT SJÄLVK LVKÄNSLA REVIDERING AV AMAT-C METODEN REDUKTION AV TIDEN TILL 17 VECKOR INDIVIDUALISERA SVÅRIGHETSGRADEN INTRODUCERA EN BELÖNING FÖRTYDLIGA SYFTET MED ÖVNINGARNA VISUALISERA TIDEN 8

RANDOMISERAD KONTROLLERAD STUDIE BEHANDLINGSGRUPP/KONTROLLGRUPP Test 17 weeks of training Test Test 6 months follow up STUDIE II Beneficial effect from a cognitive training programme on children with acquired brain injuries demonstrated in a controlled study Brain Injury, 2005, 19(7), 511-518. 518. van t t Hooft I, Andersson K, Bergman B, Sejersen T, von Wendt L, Bartfai A. SYFTE: Utvärdera effekten av kognitiv rehabilitering direkt efter avslutad träningsperiod 9

INKLUSIONSKRITERIER 9-16 ÅR 1-5 ÅR R SEDAN SKADA/AVSLUTAD BEHANDLING IQ >70 20% 1 SD UNDER NORMALOMRÅDET FÖR F ÅLDER PÅP UPPMÄRKSAMHET OCH MINNESTEST I NEUROPSYKOLOGISKT TEST BATTERI NEUROPSYKOLOGISKT TESTBATTERI Vigilans Auditive Reaction Time Tests (Fepsy, Aldenkamp 1992 Visual Reaction Time Test ( Fepsy, Aldenkamp 1992) Gordon Diagnostic System ( Gordon 1993) Selektiv uppmärksamhet Stroop Colour and Word Test (Golden 1978) Binary Choice Test ( Fepsy, Alphers & Aldenkamp 1992) Trail Making Test A, B( Reitan 1986) Coding ( Wisc III)(Wechsler 1991) Minne Digit Span ( Wechsler 1991) Rey Auditory Verbal Learning (König 1993) Rey-Osterrieth Complex Figure ( Spreen 1991) Rivermead Behavioural Memory Test ( Wilson 1991) 10

BEHANDLINGSGRUPP/KONTROLLGRUPP BEHANDLING KONTROLL Ålder vid skada/sjukdom 11.7(2.3) 12.05(2.6) Tid sedan skada/beh. 2.2(1.0) 2.6(1.2 Pojkar/Flickor 12/6 10/10 TBI(GCS>8) 7 6 TBI(GCS<8) 5 3 Encephalitis 1 1 Anoxiia 1 0 Hjärntumörer 4 10 Strålning 4 6 Cytostatika 4 6 Pre test IQ 95 94 Uppmärksamhetsfaktor 82 82 UTVÄRDERINGS METODER NEUROPSYKOLOGISKT TESTBATTERI FRÅGEFORMUL GEFORMULÄR R KRING BARNENS SKOLPRESTATIONER, UPPMÄRKSAMHET OCH SOCIALA FÖRMÅGA (Ansula,, Levine, 1992). 11

TEST RESULTS TREATMENT GROUP CONTROL GROUP P AUD RT VISUAL RT GORDON CORRECT GORDON COMMISSIONS 0,38 0.52 0.01* 0.06 BINARY CHOICE RT BINARY CORRECT TMT A TMT B STROOP 1 STROOP 2 STROOP 3 CODING 0.53 0.002** 0.002** 0.006** 0.02* 0.08 0.27 0.002** TEST RESULTS TREATMENT GROUP CONTROL GROUP P-VALUE DIGIT SPAN <0.001** 15 WORDS RECALL 0.39 15 WORDS DELAYED 0.02* REY COMPLEX FIGURE TEST <0.001** DAILY BEHAVIOURAL MEMORY TESTS <0.001** 12

STUDIE III Sustained favourable effects of cognitive training in children with acquired brain injuries van t Hooft I, Andersson K, Bergman, Sejersen T, von Wendt L, Bartfai A. Accepted in Neurorehabilitation 2006 SYFTE:UTVÄRDERA TRÄNINGSEFFEKT EFTER 6 MÅNADERM METOD:NEUROPSYKOLOGISKT TESTBATTERI STUDY IV MAINTAINED EFFECTS TEST RESULTS GORDON CORRECT GORDON COMMISSIONS BINARY CORRECT TMT B 15 WORDS RECALL REY COMPLEX FIGURE BEHAVIOURAL MEMORY P-VALUE <0.001** 0.04* 0.002** 0.03* <0.001** <0.001** <0.001** 13

VERBALT ARBETSMINNE PRE, POST SAMT 6 MÅNADER EFTER AVSLUTAD TRÄNING Figure 3. 14.5 Performance on the Digit Span Test pre, post and post 6 months after training 13.5 Number of Digits 12.5 11.5 10.5 9.5 Pre Post Post 6 months Control group Treatment group RESULTAT: : Signifikant förbf rbättring påp uppmärksamhet i tränings gruppen jämfj mfört med kontroll grupp 96 ATTENTION FACTOR Before training and after 1 year 94 92 90 IQ 88 86 84 82 Control group Treatment group T1 T3 14

RESULTAT: SIGNIFIKANT FÖRBÄTTRING PÅ VERBAL FUNKTION I TRÄNINGS GRUPPEN 108 VERBAL FACTOR WISC III Before training and after 1 Year 106 104 102 IQ 100 98 96 Control group 94 T1 T3 Treatment group Before After 1 year Studie IV Measuring effects on behaviour after cognitive training in children with acquired brain injuries van t Hooft I, Brodin U, Sejersen T, von Wendt L, Bartfai A. Submitted 2006 Mål: Utvärdera effekten av kognitiv träning på skolprestationer, uppmärksamhet rksamhet, exekutiva funktioner och socialt beteende Metod: Ansula Behavioural Rating Scales (Levin 1992) enligt föräldrar och lärare Statistical method: mixed model, Relative Position, Relative Concentration 15

SAMMANFATTNING TRÄNINGSGRUPPEN VISADE JÄMFÖRT MED KONTROLL GRUPP SIGNIFIKANT FÖRBÄTTRADE RESULTAT PÅ MER KOMPLEXA NEUROPSYKOLOGISKA TEST DIREKT EFTER TRÄNING INGEN SKILLNAD PÅ ENKLA REAKTIONSTEST SKILLNADEN I DE MER KOMPLEXA TESTEN BESTOD EFTER 6 MÅNADERM LÄRARE NOTERADE EN FÖRBF RBÄTTRING I SKOLPRESTATIONER, UPPMÄRKSAMHETSFUNKTIONER INGEN EFFEKT PÅP SOCIALA FUNKTIONER FÖRÄLDRARNA VISADE SAMMA TREND 16

FORTSATTA STUDIER AMAT-C C METODEN HAR UTPRÖVATS PÅP 3 BARN MED ADHD DIAGNOS. ALLA 3 FÖRBF RBÄTTRADES PÅP NEUROPSYKOLOGISKA TEST FRÅGEFORMUL GEFORMULÄR R INDIKERAR VISS FÖRBÄTTRING I SKOLAN PLANERING PÅP ATT UTVÄRDERA EN YTTERLIGARE FÖRKORTAD F VERSION Collaborators: The Rehabilitation team (Astrid Lindgren Karin Andersson Sofia Ryytty (Astrid Lindgren Children s Hospital) Andersson (Astrid Lindgren Children s Hospital) Ryytty ( Astrid Lindgren Children s Hospital) Barbro Bergman (University Hospital of Lund) Ingrid Tonning-Olsson (University Hospital of Lund) Christina Bergman (University Hospital of Lund) Agneta Pewe Pewe (Folke Bernadotte, Uppsala) Margareta Kihlgren Kihlgren (Academic Hospital, Uppsala) 17

SUPERVISORS Ass. Professor Aniko Bartfai, Department of Rehabilitation Medicine, Danderyds Hospital, Karolinska Institute Professor Lennart von Wendt, Helsingfors/Karolinska Institute Ass. Professor Thomas Sejersen, Karolinska Institute TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN Ond och god hjärna Klara 10 år 18