Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025
INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8 BRUKARE..10 Växa upp 10 Arbeta.11 B 13 Leva..14 Köpta insatser 17 Anhörigstöd.17 Infrmatin ch kmmunikatin 18 Kvalitet 19 Samverkan..21 Persnal.23 Bilaga 1 Aktivitetsplan 2016-2018..26 Bilaga 2 Prgns ökning antal ärenden 2016-25.29 Bilaga3 Prgns kstnadsökning för insatser till persner med funktinsnedsättning, Scenari 1 31 Bilaga 4 Prgns kstnadsökning för insatser till persner med funktinsnedsättning, Scenari 2 33 2
Inledning Vård- ch msrgsnämndens Plan för funktinshinder ska vara ett stöd för planering inm funktinshindermrådet. Grunden utgörs av lagar, natinella ch internatinella styrdkument samt de plitiska mål, visiner ch uppdrag sm antagits av kmmunfullmäktige ch vård- ch msrgsnämnden. Planen anger utgångspunkter ch ramar för arbetet inm nämndens mråde gällande persner med funktinsnedsättning. Planen är tänkt att styra verksamheternas utveckling de närmaste åren, med utblick ti år framåt. Knkreta beslut gällande mfattning ch inriktning tas allteftersm med hänsyn till budget, mvärld ch erfarenheter. Därför måste denna plan kmpletteras med mer precisa beskrivningar av respektive verksamhet. Planen revideras f.n. vartannat år. Begreppet funktinsnedsättning definieras av Scialstyrelsen sm nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktinsförmåga. En funktinsnedsättning uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad skada eller sjukdm. Dessa skadr, tillstånd eller sjukdmar kan vara bestående eller av övergående natur. Funktinshinder däremt, är någt sm i str utsträckning är en följd av brister i miljö ch verksamhet. Detta innebär att en funktinsnedsättning kan upplevas mindre genm att miljö ch verksamhet förändras. Det är ett gemensamt ansvar i samhället att förverkliga inriktningen i funktinshinderplitiken. Visin Partille-mitt i det gda livet. Värdegrund ch nämndens mål Partille skall vara en eknmisk, eklgisk ch scialt långsiktigt hållbar kmmun-ur ett glbalt perspektiv. Nämndens mål ger scial hållbarhet i ett långsiktigt perspektiv genm arbetet sm sker i vardagen hs brukaren med det sciala innehållet, förebyggande verksamhet ch kntinuitet kring brukaren. Nämnden arbetar med ständiga förbättringar. Nämndens mål ger en eknmisk långsiktig effekt genm det arbete sm sker med att minska sjukfrånvarn ch effektivt nyttja samtliga resurser, inklusive samhälleliga, samt öka andelen brukartid. Nämnden arbetar vidare för en högre delaktighet genm att fånga upp idéer hs medarbetare sm kan leda till effektivt resursutnyttjande i samklang med miljömässig medvetenhet. Verksamhetsidé Enligt Partille kmmuns strategi 2025 anger de tre värderden Allas lika värde, Prfessinalitet ch Framåtanda riktning ch mål för kmmunens arbete. Värderden skall genmsyra våra verksamheter. Allas lika värde utgör ckså grunden för verksamhetsidén: Det skall vara gtt att växa upp, arbeta ch leva i Partille kmmun. Nämndens mål ger en eknmisk långsiktig effekt genm det arbete sm sker med att minska sjukfrånvarn ch effektivt nyttja samtliga resurser, inklusive samhälleliga, samt öka andelen brukartid. Kmmunens insatser inm Avdelning funktinshinder genmsyras av inflytande ch ett hälsfrämjande synsätt. I Partille får man stöd att kmpensera för funktinsnedsättning. 3
Självbestämmande ch integritet genmsyrar insatserna. Kmmunens häls- ch sjukvård är säker ch effektiv. Det känns tryggt att få insatserna ch kmmunen arbetar förebyggande. Verksamheten regleras i Lagen m stöd ch service till vissa funktinshindrade (LSS), Scialtjänstlagen (SL), Häls- ch sjukvårdslagen (HSL), arbetsrättslig lagstiftning, kmmunallag ch förvaltningslag. Kmmunen ska arbeta för att tillgdse kmmuninvånarnas förväntningar ch behv. Hur väl verksamheten lyckas berr till str del på medarbetarnas kmpetens. Persnalen inm Avdelning funktinshinder ska bemöta medbrgarna med uppmärksamhet ch intresse. Det ska vara balans i eknmin. Våra framgångsfaktrer är: tidiga ch förebyggande insatser, hemmaplanslösningar för barn, unga ch vuxna. Tydliga metder med individen i fkus samt engagerade medarbetare med rätt kmpetens. Steg för steg: - mt självständighet i det dagliga livet - ge stöd till barn, unga ch deras familjer - från gruppbstad till eget bende med bendestöd - från daglig verksamhet ch daglig sysselsättning till arbete Kmmungemensamt arbete Kmmunens övergripande mål ch strategi utgår ifrån visinen Partille- mitt i det gda livet ch värderden Allas lika värde, Prfessinalitet ch Framåtanda, där styrning ch uppföljning görs utifrån perspektiven brukare, persnal ch eknmi. Genm helhetssyn ch samarbete arbetar vi för förändrings- ch utvecklingsarbete på alla nivåer. Det övergripande eknmiska visinsmålet är Gd eknmisk hushållning ch det uppnås genm de kmmunövergripande eknmiska målen: Eknmi i balans Kmmunen ska behålla en styrka i eknmin så att den kännetecknas av långsiktighet ch uthållighet. Effektivt resursutnyttjande Kmmunen ska bedriva en ändamålsenlig verksamhet med lägsta möjliga eknmiska insats. Rättvisande eknmisk bild Kmmunens ställning ch resultat ska visa en krrekt bild av verkligheten. Gd betalningsberedskap Kmmunens likviditet ska alltid vara så str att en gd betalningsberedskap kan hållas. Säkerställa framtida pensinsutbetalningar Kmmunen ska matcha pensinsprtföljen med pensinsåtagandena För att uppnå uppställda kmmungemensamma mål är det av str vikt att frtsätta utvecklingsarbetet kring samverkan över förvaltningsgränser men även med externa parter. Området samverkan berörs i planen under rubrikerna Samverkan, Arbeta ch Växa upp. Detta är ett pririterat mråde på alla nivåer inm avdelningen såväl sm i kmmunen sm helhet. 4
Det finns en kmmungemensam lkalstrategisk grupp där samutnyttjande av lkaler är en del i att arbeta för flexibilitet ch effektivt användande av resurser. Andra kmmunövergripande delar sm kmmer att påverka verksamheten under kmmande planperid är prjektet kring önskad sysselsättningsgrad ch bemanningstjänst sm även nämns under rubriken Persnal. I Partille kmmuns visin Mitt i det gda livet ingår sm en viktig del att kmmunen skall ha ett uppmuntrande företagsklimat. Under 2015 klättrade Partille kmmun i den natinella rankingen av företagsklimat upp till plats 20 av landets samtliga kmmuner. Ttalt får man alltså säga att Partille kmmuns företagare är mycket nöjda vad gäller samverkan kmmun-näringsliv! Under året har ckså en s.k. Näringslivsgrupp bildats enligt uppdrag från kmmunchefen. Syftet med gruppen har varit att bidra till att ytterligare förbättra samverkan mellan kmmunen ch företagen. I gruppen deltar kmmunens näringslivsansvarig tillsammans med en representant från varje förvaltning. Från Vård ch msrgsförvaltningen (VOF), Avdelning funktinshinder, är Daglig verksamhet/sysselsättning de verksamheter, sm genm sina praktikplatser ch företagsgrupper har flest kntakter med företagen (50-60st), ch persnal från verksamheterna är därmed till viss del kmmunens ansikten utåt i detta arbete. Eknmi Inriktningen i Partille kmmun är att kvalitet ch service ska vara lika eller högre än snittet i Götebrgsreginen (GR). Målet för Partille kmmun är att ha lägre baskstnader än snittet i GR vilket ckså ställer krav på effektiviseringar ch flexibilitet i rganisatinen. Dagens kmmuninvånare ska finansiera sin egen kmmunala välfärd ch inte förbruka vad tidigare generatiner tjänat ihp eller skjuta upp betalningen till framtida generatiner. Avdelning funktinshinder står inför en str utmaning med ökade vlymer ch ett ingående eknmiskt undersktt in i nya planperiden. Detta ställer stra krav på strategiskt arbete med beräknade vlymer ch effektiviseringar av befintliga verksamheter. Utvecklingsbehv Under periden behöver en intäktsfinansierad resursfördelningsmdell tas fram. Det är ckså nödvändigt att arbeta med, ch att där det saknas, ta fram nyckeltal inm mrådet, där fkus är rätt stöd till rätt pris. Syftet med att arbeta med ch redvisa nyckeltal är att ge en jämförbar översiktlig bild av kstnader ch visa på utveckling över tid inm avdelningen till vägledning för exempelvis pririteringar. Jämställdhet Det övergripande målet för svensk jämställdhetsplitik är att kvinnr ch män skall ha samma makt att frma samhället ch sina liv. Riksmfattande statistik bland annat från Myndigheten för delaktighet (tidigare Handisam) visar att det är en bit kvar till att uppnå målen för människr i behv av stöd eller med funktinsnedsättning. Några exempel är att: Det är vanligare att pjkar får åtgärdsprgram i grundsklan än att flickr får det (20 % jämfört med 14 %). Män beviljas i snitt 2 timmar mer per vecka i assistansersättning än kvinnr. Män får i högre grad biståndsbeslut än kvinnr. 5
I Arbetsförmedlingens årliga rapprt till regeringen vad gäller persner med funktinsnedsättning ch arbete kan man bland annat läsa följande (från 2014) 1 : Det är en någt större andel kvinnr än män sm uppger att de har en funktinsnedsättning (17 prcent av kvinnrna jämfört med 15 prcent av männen). Bland persner med funktinsnedsättning sm medför nedsatt arbetsförmåga arbetar 48 prcent av kvinnrna heltid, jämfört med 75 prcent av männen 2. Det är en högre andel män med nedsatt arbetsförmåga, sm har en fast anställning jämfört med kvinnr med nedsatt arbetsförmåga, 85 prcent jämfört med 77 prcent 3. Man beskriver ckså att det är en högre andel kvinnr än män sm har behv av anpassad arbetstid, anpassat arbetstemp ch anpassade arbetsuppgifter. Ytterligare en rapprt 4 visar att kvinnr ftare erbjuds arbetslivsinriktad rehabilitering eller förberedande utbildning, där män erbjuds anställning med någn frm av lönebidrag. Från Försäkringskassan meddelas t ex följande vad gäller funktinsnedsättning ch könsuppdelad statistik: I juni 2014 hade 12 480 kvinnr ch 13 744 män aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga (Lkala siffrr i Partille ligger på 62 kvinnr ch 67 män hösten 2015), ch 2 466 kvinnr ch 3 282 män hade aktivitetsersättning på grund av förlängd sklgång. Hur väl kmmunens verksamhet möter kvinnrs ch mäns vardagliga behv av välfärdstjänster har str betydelse för möjligheten att leva jämställda liv. Jämställdhet skapas ingen annanstans. Den skapas där vi befinner ss, ch där kvinnr ch män finns. Under FN:s knferens 1995 i Beijing enades samtliga länder m att lägga m strategin för frtsatt arbete med jämställdhet då tidigare sätt inte varit tillräckligt. Man enades m strategin sm km att kallas gender mainstreaming, sm översatt till svenska är jämställdhetsintegrering. Att arbeta med jämställdhetsintegrering innebär att vi måste utmana ss ch ifrågasätta våra invanda tankesätt, nrmer ch arbetssätt. I Partille kmmuns jämställdhetsplan står att arbetsförhållanden i kmmunen ska passa alla avsett kön, etnisk bakgrund eller trsuppfattning. Kmmunen sm arbetsgivare skall ckså förebygga ch förhindra att någn utsätts för trakasserier. Sm ett led i att fördjupa arbetet med jämställdhetsfrågr i kmmunen ch inm Avdelning funktinshinder i Partille har vi under hösten 2015 tagit fram könsuppdelad statistik inm flera av våra verksamheter. Denna redvisas huvudsakligen under Prgnser för antal ärenden i slutet av Plan för funktinshinder 2016-25. Ett exempel från Partille Kmmun, sm nterats ch kan vara frum för ytterligare analys är att av andelen barn ch unga 0-21 år, sm får insatser från Avdelning funktinshinder (i nuläget 105 persner) har pjkarna 105 insatser ch flickrna 45 5. Inm Avdelning funktinshinder kmmer framöver att eftersträvas att all statistik sm tas fram skall presenteras könsuppdelad. Vi strävar i våra verksamheter anpassade för persner med funktinsnedsättning efter att verka för jämställdhet i det att vår värdegrund ch vårt förhållningssätt skall passa alla. Under 2015 erbjöds två föreläsningar m HBT 6 / jämställdhet för persnal inm Avdelning funktinshinder, men arbetet med utbildning inm jämställdhetsmrådet är ett 1 Återrapprtering till regeringen Situatinen på arbetsmarknaden för persner med funktinsnedsättning 2014 2 I den sysselsatta beflkningen ttalt arbetar 64 prcent av kvinnrna ch 88 prcent av männen heltid. 3 Även i den sysselsatta beflkningen är det en högre andel män (86 prcent) sm har en fast anställning jämfört med kvinnr(82 prcent). 4 SOU2012:31 Sänkta trösklar-högt i tak 5 En persn kan ha flera insatser/beslut 6 Hmsexuella, bisexuella ch transpersner 6
frtsatt utvecklingsmråde, där mer riktade föreläsningar ch utbildningar i ämnet bör erbjudas framöver. Inm daglig verksamhet ch sysselsättning i Partille har det, då man arbetat med könsuppdelad statistik framförallt i prjektfrm, framkmmit att färre kvinnr än män med funktinsnedsättning fått anställning vilket ckså väl stämmer överens med riksmfattande studier. Upptäckten har gjrt att man påbörjat målinriktat arbete med kursverksamhet med helhetsperspektiv på kvinnrnas situatin, men ckså med långsiktigt jbbfkus. Kurserna, sm riktat sig speciellt till kvinnr med LSS beslut har hållits i flera mgångar ch en liknande kurs planeras inm daglig sysselsättning, för persner med psykisk hälsa, under våren 2016. Det kursmaterial sm tillverkats säljs till andra kmmuner. Inm daglig verksamhet pågår ckså ett långsiktigt arbete med jämn könsfördelning inm gruppverksamhet av traditinellt kvinnliga/manliga arbetsplatser. Histrik Funktinshindermrådet spänner över livsperspektivet 0-100 år ch uppvisar en mångfald av behv ch perspektiv. Från att tidigare varit fkuserat på vård/mvårdnad har en tydlig förskjutning skett till ett synsätt fkuserat på stöd ch service i enlighet med Lagen m stöd ch service till vissa funktinshindrade (LSS). Att ha en egen bstad eller att kunna b kvar hemma är grundläggande i svensk välfärdsplitik, vilket ställer stra krav på den persnal sm ska utföra stödinsatser. Verksamheterna har förändrats mycket under åren ch möter idag nya målgrupper med kmplexa behv. Partille kmmun tg över ansvaret för de så kallade särskilda msrgerna från dåvarande landstinget 1992. Vid den tidpunkten bestd verksamheten av tre gruppbstäder med 12 bende, daglig verksamhet för cirka 20 persner, en del köpta platser inm bende, krttidsvistelse ch daglig verksamhet samt råd ch stödfunktiner i frm av psyklg, kuratr, arbetsterapeut ch sjukgymnast. 1994 km lagarna LSS ch LASS (Lagen m assistansersättning). Året efter tgs ett plitiskt beslut att bilda en egen avdelning inm scialförvaltningen, handikappmsrgen, där alla insatser till persner under 65 år skulle ges. Samma år km psykiatrirefrmen ch kmmunen tg över ansvaret för insatser till persner med psykiska funktinsnedsättningar, såsm bende, bendestöd ch daglig sysselsättning. Rättighetslagstiftningen LSS ch LASS fick str betydelse för att persner med funktinsnedsättningar skulle kunna leva ett mer aktivt ch självständigt liv. De refrmer sm genmfördes under 1990-talet hade framförallt sm mål att tydliggöra kmmunernas respektive landstingens ansvar inm vård ch msrg. Att skapa förutsättningar för ch underlätta samverkan var ckså en viktig del av refrmarbetet. Västra Götalandsreginen övertg ansvaret för råd ch stöd enligt LSS 1999 ch hemtjänstinsatser enligt SL för alla åldrar utförs av äldremsrgen. Insatsen bendestöd enligt SL har utvecklats ch ges till persner med psykiska eller intellektuella funktinsnedsättningar. Från 2011 är bendestöd den vanligast förekmmande insatsen enligt SL, till persner under 65 år i Sverige. 1 januari 2008 bytte Handikappmsrgen namn till Avdelning funktinshinder, utifrån att Scialstyrelsen rekmmenderar att endast begreppen funktinsnedsättning ch funktinshinder ska användas. Organisatinen har förändrats i takt med att verksamheten vuxit. Beslut m vilka insatser sm ska utföras, m rätten till bstadsanpassningsbidrag samt verkställande av häls- ch sjukvårdsinsatser ch anhörigstöd görs inm avdelning häls- ch sjukvård ch bistånd (HSVB). LASS 7
upphävdes 1 januari 2011 ch reglerna återfinns numera i 51 kap. Scialförsäkringsbalken. 2011 km de första natinella riktlinjerna för persner med schizfreni eller schizfreniliknande tillstånd. 7 Riktlinjerna, sm år 2014 kmpletterades med rekmmendatiner m antipsyktisk läkemedelsbehandling, lyfter fram evidensbaserade ch utvärderade behandlingar ch metder inm häls-sjukvård ch scialtjänst för målgruppen. Syftet är att säkerställa vård ch msrg av gd kvalitet över hela landet. Åtgärderna syftar till att minska symptm ch ska bidra till att behålla eller ge ökad funktin när det gäller bende, arbete ch relatiner. Sm exempel lägger man str vikt vid sysselsättning sm hälsfrämjande insats, ch man lyfter bland annat fram metden Individual Placement and Supprt (IPS), sm beskrivs mer utförligt under rubriken Arbeta. Man pängterar ckså vikten av att scialtjänsten erbjuder annan sysselsättning för de persner sm saknar mtivatin eller förmåga till arbete, då schizfreni fta leder till kgnitiva funktinsnedsättningar ch symptm sm allvarligt försvårar integratin i samhället ch leder till islering. Enligt rekmmendatinerna bör scialtjänsten erbjuda dagliga aktiviteter med individuell målsättning ch uppföljning ch sm är anpassade för persner med schizfreni. Övergripande mvärldsperspektiv En tydlig trend sm kmmer att påverka nämnden de närmaste åren är ökningen av antalet persner med behv av insatser enligt LSS ch SL. Det ställer krav på persnalens kmpetens, utbudet av lika bendefrmer, dagliga verksamheter/sysselsättningar samt andra verksamhetsspecifika åtgärder. Ökningen innebär att det blir en ökad knkurrens m de ffentliga resurserna ch pririteringar blir nödvändiga. Flexibel persnal- ch lkalplanering i verksamheterna blir allt viktigare. I samhället sker ständiga förändringar ch verksamheten måste vara flexibel ch beredd på att den enskildes ch anhörigas krav förändras avseende inflytande, trygghet, infrmatin ch kvalitet beträffande de insatser sm erbjuds. I augusti 2011 presenterade regeringen sin Strategi för genmförande av funktinshinderplitiken 2011-2016. Regeringen har fastställt inriktningsmål inm ni pririterade mråden: Arbetsmarknad, Scialplitik, Utbildning, Transprt, IT, Fysisk tillgänglighet, Rättsväsende, Flkhälsa ch Kultur medier ch idrtt. Myndigheten för delaktighet ansvarar för uppföljningen av strategins mål ch insatser, samt för att utveckla ett sammanhållet system för att beskriva ch analysera utvecklingen. I Handisams (föregångare till Myndigheten för delaktighet) uppföljning för 2013 kan man bl.a. läsa att uppföljningen visar att utvecklingen mt de beslutade inriktningsmålen ch delmålen går för långsamt. Inm alla de pririterade mrådena har grupper av persner med funktinsnedsättning sämre förutsättningar ch lägre grad av delaktighet jämfört med övrig beflkning. Det är prblematiskt ur ett rättighetsperspektiv. Exempel på psitiva förändringar är att många persner med funktinsnedsättning upplever att utvecklingen inm it har underlättat vardagen de senaste åren. Prblematiskt är bland annat att arbetslösheten bland persner med funktinsnedsättning sm har nedsatt arbetsförmåga är mycket högre än för övriga. 8 7 Natinella riktlinjer för psyksciala insatser vid schizfreni eller schizfreniliknande tillstånd 2011 stöd för styrning ch ledning från Scialstyrelsen. 8 Andelen sysselsatta i beflkningen 16 64 år var 2014 77 %. Bland persner med funktinsnedsättning var andelen lägre, 62 %, ch bland persner med funktinsnedsättning ch nedsatt arbetsförmåga var sysselsättningsgraden endast 55 %. Detta enligt Arbetsförmedlingens årligen återkmmande undersökning av situatinen på arbetsmarknaden för persner med funktinsnedsättning. 8
Dessutm saknar många arbetsgivare kunskap ch incitament för att skapa tillgängliga arbetsplatser för alla. Partille kmmuns satsning på att erbjuda praktikplatser, alternativt anställningar, för persner med funktinsnedsättning i den kmmunala verksamheten har dck börjat ge resultat. Fler verksamheter tar emt persner för praktik, ch hittills har fyra persner fått anställningar i kmmunal regi. Arbetet med detta frtsätter. En annan utmaning är att många barn ch unga med funktinsnedsättning inte får en utbildning sm gör att de kan utvecklas så långt sm möjligt utifrån sin förmåga. Enligt myndigheten för delaktighet erbjuder endast hälften av granskade grund- ch gymnasiesklrna (2015) ett tillräckligt särskilt stöd för eleverna. Barn med funktinsnedsättning upplever ftare att de utsätts för mbbing ch trivs sämre i sklan jämfört med andra barn. Ett annat prblemmråde sm Myndigheten för delaktighet nämner är att hälsa bland persner med funktinsnedsättning är ti gånger vanligare än hs övrig beflkning. I dag delar kmmunerna ch staten på ansvaret för persnlig assistans. Kmmunerna beslutar när den enskildes grundläggande behv understiger 20 timmar i veckan ch Försäkringskassan beslutar m insatser därutöver. Detta medför en del prblem för den enskilde, samt nödiga kstnader, ch risk för dubbelarbete för samhället. Försäkringskassan ch Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL) föreslg därför i en gemensam skrivelse till regeringen 2011 att en särskild utredare tillsätts för att utarbeta ett förslag m hur huvudmannaskapet kan överföras till staten. Regeringen har hittills inte anammat Försäkringskassans ch SKLs önskemål ch någn förändring av huvudmannaskapet har frtfarande inte skett 2015. Den 1 juli 2013 trädde lagändringar gällande bistånd till persnlig assistans ch assistansersättning i kraft. Anledningen till den förändring sm genmförts är att regeringen vill förebygga fusk ch felaktiga utbetalningar av ersättning för persnlig assistans. Lagändringen ger myndigheter en ökad kntrllmöjlighet gentemt anrdnare ch enskild för att kunna säkerställa att assistansen utförs ch används på ett krrekt sätt. Kmmunen är skyldig att anmäla till Försäkringskassan m det finns anledning att anta att assistansersättningen används för annat än köp av persnlig assistans eller kstnader för persnliga assistenter samt att anmäla till Scialstyrelsen m kmmunen antar att anrdnare är lämplig. Under hösten 2015 har ett par statliga utredningar pågått. Dessa gäller rsak till vlymökning i assistansersättningen ch felaktiga utbetalningar. Ytterligare en aktuell utredning sm berör persnlig assistans handlar m nytt regelverk för ffentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Utredningarna är ännu inte redvisade/avslutade 9. Just nu pågår regeringens satsning Psykisk hälsa - plan för riktade insatser inm mrådet psykisk hälsa (PRIO) 2012-2016. Den handlar bland annat m samverkan med sjukvården, bestämmelser runt individuell plan, respektive sysselsättning för målgruppen. Partille kmmun har sedan starten medverkat i Pri arbetet (se vidare under rubrik Leva). 9 Utredning m rsak till vlymökning skulle vara klar 15 december 2015, men i skrivande stund har inget resultat kunnat hittas. Övriga utredningar väntas bli klara 29/2, respektive 1/11 2016. 9
Brukare Växa upp Aktuella insatser är krttidsvistelse (stödfamilj, lägerverksamhet, krttidshem), avlösning, ledsagning, kntaktpersn, köpta platser ch persnlig assistans. Under de kmmande fyra åren väntas 34 ungdmar sluta gymnasiesärsklan. Många av dessa ungdmar har insatser enligt LSS ch kmmer sannlikt att behöva både daglig verksamhet ch bende i kmmunen. Unga persner med psykisk hälsa ökar, vilket tydliggör vikten av att arbeta med förebyggande verksamhet för dessa i tidigt skede för att mtverka psykiska funktinsnedsättningar. Metder för tidig ch specifik diagnstisering inm sjukvården blir mer avancerade, vilket innebär att fler bedöms ha diagns/diagnser ch därmed rätt till insatser enligt LSS ch SL. En str del av de persner sm får insatser från Avdelning funktinshinder är mellan 0-21 år; i nuläget 105 persner. Av dessa har 93 LSS beslut ch 12 SL beslut. Många har flera lika insatser. Tillsammans har dessa 105 persner idag 150 beslut. Av barn ch ungdmar med kmplex prblematik kan i dagsläget inte alla erbjudas det stöd de behöver inm kmmunen. I samverkan med Utbildningsförvaltningen erbjuds vissa barn sklgång i specialpedaggisk internatskla, varvid Vård- ch msrgsförvaltningen ansvarar för bendet. Detta sker under högstadie- ch gymnasietiden. Sedan ett par år tillbaka finns en samverkansgrupp, den s.k. knsultatinsgruppen, bestående av enhetschefer ch scialsekreterare från förvaltningarna VOF, UF, KOF ch SAF (Vård- ch msrgsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, Kultur ch fritidsförvaltningen samt Scial- ch arbetsförvaltningen). Ett av målen med gruppen är att göra barn ch ungdmar med kmplex prblematik kända inm lika förvaltningar ch därigenm ge förutsättningar att skapa tidiga gemensamma insatser inm kmmunen. I gruppen samråder man runt, ch diskuterar, enskilda ärenden där flera förvaltningar behöver vara delaktiga för den enskildes bästa. Man ser ckså att man, i enlighet med den målsättning runt samverkan sm finns i alla förvaltningar, genm detta arbete kan minska kmmunens kstnader för köpta platser. En tjänst sm samfinansieras av förvaltningarna VOF, UF, KOF ch SAF har tillkmmit. Samverkansarbetet är dck ett frtsatt pririterat utvecklings mråde. För att möta de lika behven inm krttidsverksamhet för barn ch unga de kmmande åren, har en gemensam utbyggnad av daglig verksamhets enhet Kulturstubben skett. Den verksamhet sm skall bedrivas kmmer att riktas till persner i övre tnåren ch vuxna (17 år ch uppåt), samt till persner sm har stödbehv mittemellan läger ch krttidshem. Daglig verksamhet kmmer att ha verksamhet i gång under dagtid på vardagar. Krttidsverksamhet för barn ch unga kmmer att ha verksamhet under kvällar, nätter ch helger. Dessutm kmmer lkalerna att användas till en öppen verksamhet där persner med avlösar- ch ledsagarservice skall kunna kmma ch ta del av gemenskap, fika, spela spel ch umgås. Detta under pågående krttidsvistelse under helger ch vissa vardagskvällar. Sedan några år pågår ett arbete inm Vård- ch msrgsförvaltningen sm rör ansvar även för stöd till barn med funktinsnedsättning, sm inte tillhör persnkretsen i LSS, exempelvis barn med diagnsen ADHD. Dessa barn fick förut sina insatser från Scialch arbetsförvaltningen. 2014 skedde en eknmisk fördelning mellan förvaltningarna, vilket ledde till att Vård- ch msrgsförvaltningen övertg ett antal brukare. Att frtsatt tydliggöra ansvarsfördelningen är av str vikt, för att minimera risken att brukare hamnar mellan stlarna. En del av arbetet med målgruppen är att utveckla stödet till föräldrarna, då man ser en efterfrågan ch ett behv av att gå in i tidigt skede med infrmatin ch insatser. Under hösten 2015 ch våren 2016 skall representanter från 10
VOF, SAF ch UF gå gemensam utbildning runt föräldrastöd i syfte att utveckla arbetet inm mrådet i kmmunen. Partille kmmun arbetar i enlighet med Barnknventinen samt utifrån LSS-lagens barnperspektiv. Några handläggare är utbildade i BBIC (Barns behv i centrum) sm är en metd sm ska stärka barnperspektivet ch delaktigheten för barn, unga ch deras familjer. Krttidsverksamheten arbetar dessutm med Barnknventinen ch temat Barn i fkus sedan flera år tillbaka. Förutm kntinuerliga diskussiner kring arbetssätt ch förhållningssätt, har ett antal utvärderingsfrågr anpassats utifrån att barnen ch ungdmarna ska kunna lämna synpunkter på verksamheten ch därmed kunna påverka innehållet i sin vistelse samt verksamhetens utveckling. Frågematerialet består av både text ch bild för att kunna möta barn ch ungdmar med lika behv. En brschyr finns sm infrmerar m arbetssättet. Nämndens inriktning Nämnden Bidrar genm knsultativt, habiliterande ch pedaggiskt förhållningssätt till att människr växer ch klarar av sitt liv med stöd ch inte hjälp. Utvecklingsmråden Nämnden planerar ch utöka kmmunens benden inm nämndens ansvarsmråde utefter uppskattat behv i respektive kmmundel arbetar med kmpetensutveckling för att kunna möta nya diagnsgrupper ch barn med kmplexa behv Arbeta Aktuella insatser är daglig verksamhet ch daglig sysselsättning. Antalet persner i åldrarna 19-29 år med aktivitetsersättning från Försäkringskassan (FK) har länge ökat i Sverige. I juni 2014 hade 26 224 persner aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Av dessa hade ca 75 % någn frm av diagns inm mrådet psykiska funktinsnedsättningar. 40 % hade stöd enligt LSS ch de flesta av dessa hade ckså rätt till daglig verksamhet. En uppskattning från FK lkalt är att 129 persner i Partille har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga 2015. Enligt uppgift från riksrevisinen övergår ca 60 % av persnerna sm har aktivitetsersättning vid 30 års ålder till sjukersättning. Under hösten 2015 hade 128 persner i Partille insatsen daglig verksamhet (127 persner hade beslut enligt LSS ch en enligt SL). Detta var en ökning med 5 persner sedan 2014. I Partille har ca ¼ av de 128 persnerna daglig verksamhet i någn integrerad gruppverksamhet, t ex en s.k. företagsgrupp, där man får stöd i grupp av persnal ute på vanligt företag. Dessutm har ca 40 persner praktikplats med stöd av arbetsknsulent. För övriga är stödbehvet större, ch man har sin dagliga verksamhet inm kmmunens egna enheter. Inm denna del gäller det att frtsatt hitta kreativa lösningar ch en variatin av verksamheter ch uppgifter för den enskilde. Aktiviteter sm efterfrågas är t ex ett större utbud av arbetsliknande uppgifter. Dessutm finns strt ökat intresse av media ch IT. Trenden visar att behvet av daglig verksamhet kmmer att öka inm planperiden. 11
Under hösten 2015 färdigställdes en tillbyggnad på Stubbvägen. En del av planeringen framåt är att samlkalisera flera av nuvarande verksamheter i större lkaler för att möta framtida behv samt möjliggöra en flexibel verksamhet i högre utsträckning. Med utgångspunkt från Arbetslivscentrum, kan den enskilde få individuellt stöd i arbete enligt metden Supprted Emplyment (SE). I samverkan med lika företag, hjälper en arbetsknsulent till att matcha den enskildes kmpetens ch förmåga gentemt lämplig arbetsplats/lämpliga arbetsuppgifter. Genm att frtsatt utveckla denna verksamhet kan fler praktikplatser ch arbeten på den reguljära arbetsmarknaden skapas. Hittills har 14 persner (11 män ch 3 kvinnr) fått anställning med stöd från daglig verksamhet (fram till hösten 2015). Av dessa har f.n. en persn uppföljande stöd av Särskilt intrduktins ch uppföljningsstöd (SIUS) från Arbetsförmedlingen (AF). Samverkan inför anställning pågår runt en persn. Arbetsmarknadsläget är kmplicerat, ch särskilt svårt är det för unga att få jbb, vilket ckså enligt flera rapprter kan leda till psykisk hälsa. Detta ställer höga krav på kmmunernas verksamhet när det gäller att skapa möjligheter ch förutsättningar för persner med psykisk hälsa/funktinsnedsättning att kmma i arbete eller sysselsättning. Sedan flera år tillbaka erbjuder Partille kmmun persner med psykisk hälsa/funktinsnedsättning såväl öppen verksamhet på Finngösa aktivitetshus sm arbetsträning på Örjansgården knferens. Ca 50 persner rör sig idag inm den öppna verksamheten under ett år. Utöver dessa får ca 25 persner stöd av två arbetsknsulenter enligt metden Individual Placement and Supprt (IPS), en variant av SE, sm specifikt riktar sig till persner ur målgruppen. 8 persner har fram t..m. 2015 fått anställning genm stöd från daglig sysselsättning (6 män ch 2 kvinnr). Av dessa hade 3 persner försörjningsstöd från kmmunen innan anställning. Av de 8 persnerna har 3 persner stöd av SIUS från AF. Daglig sysselsättning följer upp 4 persner ch överlappar med SIUS i ytterligare 2 ärenden. Behvet av att få stöd av arbetsknsulent har visat sig strt, ch idag finns ett strt intresse för att få ta del av stödet. Kmmunerna är skyldiga att erbjuda sysselsättning, m en persn med psykiska eller fysiska funktinsnedsättningar beviljats sådan enligt scialtjänstlagen. 10 Genm att skapa gd sysselsättning för persner med psykiska funktinsnedsättningar har man i Partille sett effekter sm, förutm att den enskilde får en meningsfull vardag, gett ett minskat behv av bendestöd. Samarbetet mellan persnal inm bendestöd ch daglig sysselsättning har lett, inte bara till ökad aktivitet i sysselsättning, utan ckså främjat praktik ch anställning. Sedan våren 2015 finns möjligheten att ansöka m beslut m daglig sysselsättning enligt SL. Fem persner har hittills blivit beviljade detta. Under hösten 2015 frtsatte arbetet med att lägga upp rutiner ch riktlinjer runt insatsen. Sm ett led i att öka möjligheterna till anställning för den enskilde har under åren 2014-2015 24 platser för arbetsträning eller anställningar med stöd från daglig verksamhet/sysselsättning skapats på ett antal kmmunala arbetsplatser. För närvarande nyttjas 16 av dessa. Under 2015 har dessutm pågått ett arbete för att möjliggöra stöd till att behålla en anställning. Under ett antal år har man inm daglig verksamhet/sysselsättning arbetat med prjekt i egen regi, eller med Götebrgsreginens kmmunalförbund eller Handikappföreningarnas samarbetsrganisatin (HSO) sm prjektägare. Prjekten har medfinansierats av 10 Natinella riktlinjer för psyksciala insatser vid schizfreni eller schizfreniliknande tillstånd 2011. 12
Eurpéiska scialfnden (ESF) eller Allmänna arvsfnden. Prjekten har varit inriktade på frågr sm handlat m funktinsnedsättning ch arbete, ch den yttersta målsättningen har varit stöd till arbete för brukare med psykiska eller kgnitiva funktinsnedsättningar. Kmpetensutveckling av persnal har varit en del av prjekten liksm intern ch extern samverkan. De lika prjekten har resulterat i att verksamhet av gd kvalitet under ett antal år byggts upp. Frskning visar att metderna SE/IPS, sm idag finns implementerade i str del av verksamheterna, är de för målgrupperna mest framgångsrika för att ge stöd till anställning, där den mer traditinella arbetsträningen kan vara kntraindicerad, ch leda till s.k. inlåsningseffekt. Nämndens inriktning arbetar för att persner med daglig sysselsättning eller med daglig verksamhet ska erbjudas att, där möjlighet finns, närma sig arbetslivet ch/eller att gå från praktik till anställning. Samverkar med näringsliv m företagsgrupper, praktikplatser ch anställningar för persner med funktinsnedsättning. Samverkar med andra förvaltningar inm kmmunen, Försäkringskassan ch Arbetsförmedlingen. Utvecklingsmråden arbetar för att öka antalet praktikplatser i kmmunen för persner med funktinsnedsättning B Aktuella insatser är bstad med särskild service ch annan särskilt anpassad bstad enligt LSS, samt särskilt bende ch krttidsbende enligt SL. Alla människrs rätt till en bra bstad är en av hörnstenarna i samhällets mål för bstadsplitiken. Vård- ch msrgsnämnden har ansvaret för att persner med funktinsnedsättningar, sm gör att de inte klarar av ett vanligt bende, får bra bstäder. Ansvaret är förtydligat i SL ch LSS-lagstiftningarna. Ett ökat antal persner med intellektuella eller psykiska funktinsnedsättningar önskar ett bende i rdinarie bstadsbestånd, där behv av stöd ch service kan tillgdses genm persnlig assistans alternativt bendestöd. Detta innebär bland annat att man får stöd utifrån sin individuella förmåga, ch sina begränsningar. Att skapa förutsättningar sm möjliggör att flytta till egen lägenhet, eller att b kvar i egen lägenhet, är av största vikt, men bstadsbristen ch de dyra bendefrmerna utgör idag betydande hinder. Ett kmmunalt bstadstillägg kan sökas av persner med beslut m bstad med särskild service ch särskilt anpassad bstad enligt LSS, samt persner med beslut m särskilt bende enligt SL. Persner utan beslut mfattas inte, ch detta kan innebära en risk för inlåsningseffekt. En del persner behöver bstäder med närhet till persnal över dygnet. Brukarnas behv ska vara vägledande i utveckling ch förnyelse av bstäder. Inm kmmande tiårsperid väntas antalet persner med stra behv öka vilket innebär att ytterligare benden med särskild service enligt LSS ch SL, ch med lika inriktningar, behöver skapas. Allt fler kan tillgdgöra sig bende med särskild service i 13
frm av satellitbende vilket ställer krav på samarbete med allmännytta för att tillgdse behvet av lika bendefrmer. Då andelen köpta platser har ökat för persner med psykisk funktinsnedsättning ch missbruk är det pririterat att skapa ett bende i kmmunen för att möta upp behven. Satellitlägenheter i anslutning till de särskilda bendena är ett sätt att öka effektiviteten ch samtidigt ha flexibla ch individuellt utfrmade bendefrmer. I bstadsmråden sm Galaxen, Finngösa, Åsvägen ch Björndammen finns satellitbenden. Förtätningen av mrådet Oxled är färdigställd. Här har två nya benden med särskild service öppnat under 2014-15. Inm Avdelning funktinshinder erbjuds differentierade bendefrmer sm tillgdser lika typer av behv men frtsatt utveckling är nödvändig för att möta kmmande behv. Vi saknar idag bendefrm för persner med flerfunktinsnedsättningar 11. Under periden kmmer stödbehvet att öka med stigande ålder hs brukarna. Därmed kmmer ckså persnalbemanning på dagtid att krävas i högre grad. Ett utvecklingsarbete ch mvärldsbevakning är nödvändigt för att möta kmmande behv ch skapa flexibla lösningar. Nämndens inriktning planerar ch utökar kmmunens benden inm nämndens ansvarsmråde utefter uppskattat behv i respektive kmmundel arbetar för att det ska finnas ett varierat utbud av bstäder ch bendemiljöer sm är anpassade efter brukarnas behv i Partille kmmun samarbetar med andra nämnder i kmmunen, Partilleb ch andra fastighetsägare, med fkus på den enskildes behv, vid skapandet av nya bstadsmråden, satellitlägenheter ch gruppbstäder arbetar för ett effektivt nyttjande av lkaler med möjlighet till flexibilitet arbetar med att bstadsanpassa hemmen för att underlätta vardagen för den enskilde ch minska behv av stöd ch msrg Utvecklingsmråden tar tillvara erfarenheter ch kmpetens kring individens behv vid planering av ny- ch mbyggnatiner samt utfrmning med fkus på tillgänglighet, trygghet ch hälsfrämjande bendemiljöer arbetar för att fler persner ska flytta till eget bende Leva Aktuella insatser är bendestöd, persnlig assistans, ledsagning ch kntaktpersn. Bendestöd är en kstnadseffektiv insats sm ges till persner i det egna bendet. Behvet har ökat ch förväntas frtsätta öka för flera målgrupper ch den största ökningen sker inm bendestöd för yngre persner med neurpsykiatriska funktinsnedsättningar, samt för persner med kmbinatin av flera diagnser. Bendestöd ges även till målgruppen persner med intellektuell funktinsnedsättning. 11 Persner sm har en kmbinatin av flera ch mfattande funktinsnedsättningar, sm får betydande knsekvenser i den dagliga livsföringen inm alla eller de flesta livsmråden. 14
Antal persner med neurpsykiatriska diagnser ökar ch funktinsnedsättningarna sm följer är mer ch mer differentierade. Det är viktigt att persnerna får rätt diagns ch stöd så tidigt sm möjligt. Generellt ökar antalet unga persner med blandade ch nya diagnser ch funktinsnedsättningar. När det gäller persner med psykiska funktinsnedsättningar i kmbinatin med missbruk pågår samverkan med Scial- ch arbetsförvaltningen (SAF). Arbetsgruppen för bendestödet består av persnal från både Vård ch msrgsförvaltningen (VOF) ch SAF med delat ledarskap. De arbetar tillsammans med reginens häls- ch sjukvård med resursgrupper runt varje brukare (någt sm f.ö. gäller hela enheten). I dagsläget ges stöd till 20-25 persner. Om stödinsatserna ges utifrån Vård- ch stödsamrdning ch på bästa sätt innebär det på lång sikt att utanförskapet minskar ch kstnadseffektiviteten ökar vilket redan visat sig. Sm ett resultat av att arbetet med resursgrupper infördes 2011 har SAFs kstnader för behandlingshem ch Lag m vård för missbrukare i vissa fall (LVM) minskat, medan vård- ch msrgsnämndens kstnader för krttidsbende för målgruppen ökat markant. I samverkan med GR kmpetens har en frskare följt arbetet ch utvärderat brukarnas upplevda nytta av de insatser de fått. En utvärdering av arbetet med målgruppen var klar i maj 2014 ch av de rapprter sm hittills getts kan man bl.a. se att antal dagar sm brukarna varit inneliggande i slutenvården minskat, samt att funktinsnedsättningarna framträder mer, då missbruket minskar vilket medför att stödet måste förändras så följsamt sm möjligt. Antalet ärenden enligt LVM har minskat drastiskt. Arbetet har ckså resulterat i att man kunnat avsluta insatser i högre utsträckning. Sm en del i regeringens Psykisk hälsa - plan för riktade insatser inm mrådet psykisk hälsa (PRIO) 2012-2016 gjrdes i Partille en kartläggning av persner med psykiska funktinsnedsättningar, eller med kmbinatin av diagnser, under hösten 2012. Fkus var att ta fram underlag för hur samverkan med sjukvården sker, hur många persner sm har någn frm av sysselsättning ch hur bestämmelserna runt individuell plan fungerar i praktiken. Inventeringen redvisades till Sveriges kmmuner ch landsting (SKL)/Scialstyrelsen, ch låg till grund för utbetalning av de statliga medel sm avsattes för åren 2012-2016, ch sm betalas ut till kmmunerna efter prestatiner ch enligt årliga uppföljningar. Kmmunen har fått ta del av medlen för både 2014 ch 2015. Under 2016 planeras aktiviteter för att öka brukares delaktighet i det utbud verksamheterna bidrar med. I samverkan med Natinell samverkan för psykisk hälsa i Götebrg (NSPHiG) kmmer brukare att erbjudas delta i studiecirklar i egenmakt, dels för att stärka den enskildes medverkan i sin egen prcess, dels för att finna möjligheter för hur brukare kan medverka i verksamheternas utveckling. Avdelning funktinshinder kmmer frtsätta att arbeta med vård- ch stödsamrdning ch verka för spridning även inm andra målgrupper än psykiatri. Förändring av huvudmannaskapet för persnlig assistans kan kmma att ske någn gång under kmmande tiårsperid. De senaste årens statistik visar att det vid Försäkringskassans mprövningar blivit svårare för persner med assistansersättning att kmma upp i grundläggande behv på 20 timmar/vecka. I rapprten Vad kstar verksamheten i din kmmun från SKL presenteras att den striktare bedömningen från Försäkringskassan inm persnlig assistans lett till att kmmunernas kstnader ökat med 50 % mellan 2009-2014. Detta mtsvarar 900 mkr på natinell nivå. Flera mtiner till riksdagen har under hösten 2015 lagts ch rör kritik mt Försäkringskassans hårdare bedömningar samt förrdande av statligt huvudmannaskap. Under senare tid har en förändring i tlkning av persnkretstillhörighet vad gäller persner med Alzheimers sjukdm, sm är under 65 år inträtt. Persner sm tidigare fått 15
hjälp enligt SL ch tillhört äldremsrgen (ÄO), får nu stöd enligt LSS. Denna grupp får fta mer insatser än äldre brukare med samma diagns, eftersm de har fått behålla sin LSS ledsagning, även m de flyttat in på särskilt bende. För den enskilde innebär detta ckså att man slipper betala för insatsen eftersm LSS är kstnadsfritt. I Partille hade under 2015 56 persner, barn ch vuxna, beslut m kntaktpersn enligt SL eller LSS (23, respektive 33, persner). Insatsen beviljas till persner med funktinsnedsättning eller psykisk hälsa, sm är scialt islerade ch behöver någn sm kan ge stöd för att man skall kunna delta i samhället. Det kan handla m fritidsaktiviteter eller nöjen, där kntaktpersnen skall fungera sm en kmpis. En kntaktpersn skall vara en lekman ch inte en tjänsteman från Partille kmmun. Sm en knsekvens av att man inm bendestöd för persner med psykiska funktinsnedsättningar anammat ett mer flexibelt arbetssätt, sm bland annat innefattar stöd i att kmma ut i samhället, ch i samband med att fler persner kmmit i sysselsättning, har man kunnat se en minskning i antal beslut m kntaktpersn sm enda insats, detta trts att ärendeantalet persner inm psykiatri målgruppen ökat. 49 persner, barn eller vuxna, under 65 år, inm Avdelning funktinshinder hade beslut m ledsagning enligt LSS hösten 2015. Utöver dessa hade ett antal persner beslut enligt SL inm ramen för hemtjänst, eller sm separat insats. Ledsagarservice innebär att en persn med funktinsnedsättning t.ex. kan få hjälp att besöka vänner, gå på bi eller på annat sätt delta i samhällslivet. En ledsagare följer till ch från aktiviteterna. Ledsagning SL ingår ckså i bendestöd utan separat beslut. Idag har 35 persner beslut m avlösarservice. Rådande rättspraxis gör att avlösarservice framöver kan bli aktuellt istället för viss persnlig assistans. Detta betyder inte nödvändigtvis fler beslut, utan sannlikt fler timmar för de persner sm idag har beslut. Nämndens inriktning arbetar för att skapa upplevd trygghet hs dem sm behöver service, msrg ch stöd arbetar för att brukaren upplever gd persnkntinuitet arbetar för att msrg, stöd ch service är individuellt utfrmad ch av gd kvalitet arbetar för att brukarna upplever att de har inflytande över insatserna erbjuder insatser så att den enskilde kan uppnå ch behålla största möjliga självständighet ch funktinsförmåga Utvecklingsmråden arbetar för att ha beredskap för att klara persner med mfattande vård- ch msrgsbehv arbetar för att utveckla ch möta behvet av målgruppsökningar arbetar för att frtsatt utveckla samverkan med Kultur- ch fritidsnämnden ch föreningar för att skapa fritidsaktiviteter för persner i alla åldrar arbetar för att teknisk utveckling ch kgnitiva hjälpmedel ska nyttjas ptimalt för att underlätta vardagen för den enskilde ch minska behv av stöd ch msrg arbetar för att höja kmpetensen hs persnal sm arbetar med äldre persner med funktinsnedsättning där mvårdnadsbehvet ökar 16
Köpta insatser Målet är hemmaplanslösningar i samverkan för samtliga insatser. Dck finns några insatser sm nämnden idag till viss del behöver köpa: krttidsvistelse för barn ch unga med flerfunktinsnedsättningar bende för barn ch unga, sm antingen kan innefatta köpt krttidsvistelseplats då funktinsnedsättningen är så sammansatt att man behöver specialkmpetens/anpassad miljö, eller köpt krttidsvistelseplats p.g.a. sällsynt funktinsnedsättning, då det är viktigt att få gemenskap med andra med samma diagns. integrerad skla ch bende i samarbete med scial- ch arbetsförvaltningen ch utbildningsförvaltningen krttidsbende/ bende för persner med intellektuell funktinsnedsättning, missbruk eller enligt tvång i öppenvård, med eller utan psykiska funktisnedsättningar krttidsbende/ bende för persner med psykiska funktinsnedsättningar i kmbinatin med missbruk, ibland enligt tvång i öppenvård (ÖPT) Utöver vanstående kan specialfall finnas inm alla insatser sm kan innebära att plats behöver köpas. Kstnaderna för köpta insatser har ökat markant de senaste fem åren ch kmmer att frtsatt öka under kmmande tiårsperid m inte alternativa lösningar tas fram ch investeras i. Ett alternativ för att minska antalet köpta platser kan vara ett utvecklat samarbete med andra kmmuner m gemensamma verksamheter för vissa målgrupper, alternativt m underlaget är tillräckligt strt starta verksamhet för vissa målgrupper i Partille. Ökningen inm psykiatri har varit så mfattande att man kan anta att en ökning kvarstår även m vi startar egna bendealternativ. Men behvet att starta egna alternativ är avgörande för att brmsa utvecklingen. Anhörigstöd Att lyssna till anhörigas synpunkter ch erfarenheter är viktigt för att upprätthålla gd kvalitet. Alla synpunkter, både psitiva ch negativa, är värdefulla ch ger kunskap för att förbättra verksamheten. Enligt scialtjänstlagen är kmmunerna skyldiga att erbjuda stöd till dem sm vårdar eller stödjer en närstående sm är långvarigt sjuk eller funktinshindrad. Stödet sm den anhörige kan få ser lika ut berende på vad han eller hn behöver för att klara av sin situatin fysiskt, psykiskt eller scialt. Det är viktigt att anhörigperspektivet finns med i planeringen av verksamheten ch att stödet för anhöriga ch närstående utvecklas. Under 2015 har det bland annat hållits föreläsningar, genmförts studiecirklar ch anrdnats såväl samtalsgrupper sm individuella samtal ch syskngrupper. I dag vänder sig anhörigstödet till alla åldrar, från barn till äldre. Anhörigknsulenterna infrmerar ckså regelbundet i vissa samverkansfrum, ch arbetar frtlöpande på att nå ut till fler. Här kvarstår dck en hel del arbete. En frtsatt utmaning, ch ett utvecklingsmråde, är att hitta framkmliga kntaktvägar för att nå anhöriga till persner med psykisk hälsa (barn ch vuxna). 2013/2014 infördes det IT baserade anhörigstödet Gapet, sm nu bytt namn till En Bra Plats. Förutm att anhöriga kan kmma i kntakt med andra i liknande situatin, är den ett frum för spridning av infrmatin m anhörigstöd, både på lkal ch natinell nivå, på en tid ch plats sm passar den anhörige. 17
Nämndens inriktning arbetar för att anhöriga till persner med funktinsnedsättning känner sig förvissade m att service, msrg ch stöd ges på rätt sätt lyssnar ch tar del av anhörigas synpunkter ch erfarenheter sm ger kunskap för att förbättra verksamheten arbetar aktivt med stöd ch insatser till anhöriga Utvecklingsmråden arbetar aktivt för att nå anhöriga utvecklar stödet till anhöriga med särskilt fkus på stödet till barn ch ungas anhöriga Infrmatin ch kmmunikatin Infrmatin är en förutsättning för demkrati ch delaktighet i samhället. Att få tillgång till infrmatin ch kunskap m kmmunens stöd ch service är därför viktigt. Sm ett led i att förbättra tillgänglighet, bemötande ch service till alla Partille kmmuns invånare pågår nu arbetet med nya kundcentrat. Planen är att man skall kunna ta emt betydligt fler frågr än vad sm i dag kan hanteras i växeln ch receptinen. Ett av målen är att man vill skapa tydlig ch likvärdig service för alla invånare i Partille kmmun. I Partille arbetar man för att det skall finnas tydlig, aktuell ch lättbegriplig infrmatin på kmmunens hemsida ch i brschyrer. För persner med synskada finns den talande webben, Talande Webb Plus. Den natinella strategin Natinell ehälsa (Scialstyrelsen) har till syfte att underlätta kmmunikatinen ch infrmatinsöverföringen mellan medbrgare, enskild patient ch vårdgivare. Medbrgaren ska enkelt få tillgång till infrmatin m vård ch hälsa ch sin egen hälssituatin. Med ett utbyggt IT-stöd kan detta arbete förenklas, samtidigt sm den medicinska säkerheten ökar. Ansvariga för vård ch msrg ska kunna följa upp patientsäkerhet, kvalitet ch resursfördelning. Detta kmmer att kräva kmpetensutveckling av persnalen ch en anpassning av befintliga IT-system. Genm att ta tillvara tekniken ch den ökade ITanvändningen i vardagen kan kmmunikatinen mellan den enskilde, anhöriga ch persnal underlättas. Tekniken kan användas sm hjälpmedel, ch för att öka delaktighet ch självständighet för den enskilde, exempelvis rådgivning, infrmatinsspridning, att få möjlighet att följa sitt ärende på webben, trygghetslarm etc. Dck kan införandet av IT-stöd, med innebörd att fler tjänster utförs digitalt, för en del persner istället utgöra ett hinder. Detta måste nämnden ckså ta hänsyn till vid utfrmningen av tjänster. Inm daglig verksamhet i Partille möttes en efterfrågan från brukare ch persnal, sm gällde att öka användningen av IT ch teknik i det dagliga arbetet, med att man startade ett prjekt med surfplattr. Dessa har nu införlivats i arbetet ch har blivit ett pedaggiskt hjälpmedel sm tydliggör de dagliga aktiviteterna. Också inm arbetet med barn ch unga på krttidsvistelse ch persner med psykiska funktinsnedsättningar sm har bendestöd har man börjat använda surfplattr. Förutm till tydliggörande nyttjas 18
plattrna t ex sm ett redskap för träning, sm erbjuder varierande möjligheter att genmföra lika övningar. De används ckså i sciala ch rekreerande sammanhang eller helt enkelt för att söka infrmatin. Inm bendestöd för persner med psykiska funktinsnedsättningar används de dessutm för brukarfeedback. Genm den nya tekniken kan brukaren bli mer delaktig i utfrmandet av aktiviteter, vilket ckså leder till större självständighet. Surfplattrna har blivit ett kmplement till andra metder ch pedaggiska material, ch väcker intresse ch ger inspiratin. Vi ser att det är av str vikt att frtsätta utveckla arbetet med IT framöver. Nämndens inriktning arbetar för att det ska finnas lättillgänglig ch anpassad infrmatin på hemsidan ch i brschyrer, så kallad lättläst infrmatin arbetar för att infrmatin ges muntligt eller skriftligt m rättigheter ch tjänster sm nämnden tillhandahåller Utvecklingsmråden använder infrmatinsteknlgins möjligheter ch förbereder för hur Natinell ehälsa påverkar verksamheten utvecklar användandet av IT i verksamheten för att effektivisera mvårdnaden genm förbättrat administrativt stöd, förbättrad dkumentatin ch kmmunikatin mellan vårdgivare följer utvecklingen av hur IT-stöd kan förbättra den enskildes kmmunikatin med nämndens verksamheter ser över möjligheten att göra ansökningar m bistånd på kmmunens hemsida utvecklar infrmatin för fler målgrupper Kvalitet Den enskilde ska känna trygghet ch stöd genm det arbetssätt kmmunen erbjuder. Det ska kännetecknas av gd kmpetens, exempelvis m knsekvensen av lika slag av funktinsnedsättning, ch grundas på utvärderade metder från frskning ch dkumenterat utvecklingsarbete. Arbetet med att använda befintliga resurser effektivt blir en självklar del i vardagsarbetet ch flera verksamheter kmmer även att arbeta med specifika prjekt. Gd kvalitet förutsätter att den enskilde har ett verkligt inflytande över det stöd sm ges ch det är i mötet mellan persnalen ch den enskilde sm kvaliteten i msrgen skapas. Därför är kmmunens ch förvaltningens arbete med värdegrund viktigt, framförallt de uttalade fkusmrådena tillgänglighet ch bemötande. Ofta är funktinsnedsättningen i sig ett hinder för tillgänglighet ch det är viktigt att persnalen har kmpetens kring hur detta kan kmpenseras. Kvalitet upplevs persnligt, men för att en persn med funktinsnedsättning ska uppleva kvalitet måste han eller hn ges den tid ch de förutsättningar sm behövs för att kunna uttrycka sig. Erfarenheter hs persner med funktinsnedsättning bör tas tillvara i utbildning av persnal. Ständiga effektiviseringar ch förbättringar i verksamheten bidrar till utveckling. Brukarch medarbetarenkäter, avvikelsehantering ch synpunktshantering ingår i kvalitets- ch uppföljningsarbetet. Delaktigheten från brukare, anhöriga ch brukarrganisatiner är väsentlig för att förbättra kvaliteten. I samband med Avdelning funktinshinders brukarenkät för 2014 gjrdes ett arbete för att öka deltagande ch svarsfrekvens, vilket ckså lyckades. Arbetet bestd i att göra 19
enkäten mer tillgänglig för persner med lika grad av kgnitiva, eller andra funktinsnedsättningar. Enkäten kmpletterades vid behv av muntliga intervjuer. Resultatet av enkäten visade att man generellt upplevde en mycket hög grad av nöjdhet över den givna insatsen ch aktiviteten sm sådan. Man menade ckså att man hade strt inflytande över insatsen (Ny brukarenkät kmmer att göras under 2016). Förutm brukarenkäten gjrdes ckså 2014 en förstudie till ett ESF prjekt i samverkan med GR. I denna fick brukarna i en enkät svara på frågr m sysselsättning eller arbete. Även denna enkät visade generellt på str nöjdhet med pågående aktiviteter ch verksamheter. De insatser sm utförs dkumenteras enligt skyldigheter i lagstiftningarna SL, LSS eller HSL. Dkumentatinen bidrar till att säkerställa att de insatser sm den enskilde får är rättssäkra ch av gd kvalitet. Genm den individuella genmförandeplanen skapas delaktighet ch möjlighet att påverka. Här tydliggörs ckså arbetsmetder ch mål. Under flera år har förberedelserna med att införa nytt dkumentatinssystem inm förvaltningen pågått, ch under 2015 har systemet Vitae successivt implementerats i verksamheterna. Arbetet med detta kmmer att frtgå under 2016. Dkumentatinens struktur bygger på metdiken äldres behv i centrum (ÄBIC) ch individens behv i centrum (IBIC), vilka i sin tur bygger på det internatinella klassifikatinssystemet Internatinal Classificatin f functining (ICF), ch beskriver en persns funktinstillstånd, funktinshinder ch hälsa utifrån en s.k. bipsykscial mdell. Mdellen har sitt ursprung hs WHO. Förvaltningen har kntinuerligt under förra planperiden genmfört stödbehvsmätningar i bende ch daglig verksamhet. Stödbehvsmätningen är en individuell bedömning av den enskilde individens behv av stöd. Mätningen kan användas sm underlag för vilket persnalbehv sm behövs ch fördelning av befintliga resurser. Mätningarna ger möjlighet att göra jämförelser över tid. Under kmmande planperid finns behv av att se över metd för mätning av insatsbehv ch kppla underlaget till en resursfördelningsmdell. Arbete pågår när det gäller att skapa ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Scialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 ch implementeringen av Lean frtgår. Lean är en förbättringsfilsfi sm innebär en ständig utveckling av verksamheten där arbetet utgår från medarbetarnas delaktighet ch engagemang i det dagliga. I resultatet i natinella Öppna jämförelser av stöd till persner med funktinsnedsättning 2015 12 kan man utifrån 26 kvalitets indikatrer visa på förekmst eller icke förekmst av önskvärda förutsättningar/resultat. Vad gäller persner med stöd enligt LSS placerar sig Partille i mätningen sm fjärde kmmun med 68 %, bland GR: s kmmuner. Det genmsnittliga resultatet för GR: s kmmuner/stadsdelar visar på 56 %. Resultatet är bättre än genmsnittet för Sveriges samtliga kmmuner/stadsdelar, sm ligger på 45 %. Vad gäller Kmmunernas ch stadsdelarnas stöd till persner med psykisk funktinsnedsättning, sm baseras på 30 indikatrer, placerar sig Partille sm tredje kmmun bland GR: s kmmuner, med 70 %. Det genmsnittliga resultatet för GR: s kmmuner/stadsdelar hamnar på 58 %. Resultatet ligger över det natinella genmsnittet på 52 %. Nämndens inriktning arbetar för att behven tillgdses inm reglerad tidsram 12 Sammanställning av Götebrgsreginens resultat i Öppna jämförelser 2015 Stöd till persner med funktinsnedsättning 20