Teori - Mat och näring

Relevanta dokument
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Nutritionsvårdsprocessen

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Nutritionsproblem och åtgärder

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Bra mat för seniorer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg!

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

Nutritionsvårdsprocessen

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Mat och ett hälsosamt åldrande

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Strategi för måltider vid ordinära boenden

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Äldre med malnutrition

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Anna-Karin Quetel

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?

NLL Kost till inneliggande patienter

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Regeringen vill minska antalet skador till följd av fallolyckor. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att göra en informationssatsning som på

Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Yvonne Wengström Leg. Dietist

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Förebygga och behandla undernäring

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument

RUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Mat och dryck för dig som har diabetes

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Med vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad

Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider

Nutrition & risk för undernäring

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Tio steg till goda matvanor

Många vinster med att förebygga undernäring. Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Maria Svensson Kost för prestation

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

och behandla undernäring.

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund

Strategi för måltider vid särskilda boenden

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring

Transkript:

Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring: Grundläggande information Matens betydelse för att förebygga och rehabilitera fall Vilken betydelse har maten och individens näringstillstånd (nutritionstillstånd) för fallrisken? Starta filmen för att höra dietisten Stina Engelheart berätta mer. Vad är undernäring? Äldre personer löper särskilt stor risk att drabbas av undernäring, särskilt i samband med sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Undernäring kan i sin tur öka fallrisken. Men vad innebär begreppet undernäring? Undernäring är ett tillstånd som kan uppkomma om en person får i sig för lite energi, protein eller andra näringsämnen. Det är vanligt hos många äldre, eftersom de ofta har minskade fysiska reserver, är sjuka eller har nedsatt immunförsvar. Undernäringen kan bland annat leda till att muskelmassan minskar, att muskelstyrkan avtar eller att ett eventuellt sjukdomsförlopp påverkas negativt. Socialstyrelsens termbank definierar undernäring så här: Ett tillstånd där brist på energi, protein och/eller andra näringsämnen, ensamt eller i kombination med varierande grad av inflammationsdriven katabolism, har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp. Det är enklare att förebygga än att behandla undernäring. Därför är det viktigt att förebygga undernäring, som en del av det fallförebyggande arbetet. Varje individ behöver ett energi- och näringsintag som är anpassat efter hans eller hennes behov. 1/7

Tecken på risk för undernäring Du som arbetar i vården och omsorgen behöver vara uppmärksam på risk för undernäring hos de personer du möter. Det kan finnas risk för undernäring om en person har gått ner i vikt utan att vilja det (ofrivillig viktminskning) har lågt BMI (body mass index, beräknas som vikt/längd*längd) har ätsvårigheter av något slag. De här tecknen behöver inte i sig innebära att personen är undernärd, men de visar att det behövs ytterligare utredning. 2/7

Äldre personer som går ner i vikt förlorar ofta till skillnad från yngre mer muskelmassa än fett. När muskelmassan minskar ökar risken för fall och funktionsnedsättningar. Därför är det här en särskilt viktig signal att vara uppmärksam på. En person med lågt BMI har högre risk för alla typer av frakturer. Den undre gränsen för ett optimalt BMI är ofta något högre för äldre än för yngre personer. Det beror på att åldrandet i sig bidrar till minskad kroppslängd, minskad muskelmassa och ökad fettmassa. Än så länge finns det inte tillräckligt med data för att det ska gå att ge en exakt rekommendation, men Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen brukar ange ett BMI på 22 som en undre gräns för vad som är normalt för äldre. Regelbundna kontroller Kroppsvikten säger ofta mycket om en persons hälsotillstånd, och förändringar kan vara ett tecken på ohälsa. Därför är det viktigt att individen väger sig regelbundet. På så sätt blir det lättare för honom eller henne att sträva efter en stabil vikt, och att upptäcka eventuella viktnedgångar. Personer med låg kroppsvikt återhämtar sig sämre än andra efter sjukdomar, skador och operationer. Låg kroppsvikt och ofrivillig viktnedgång ökar också risken för fall och efterföljande komplikationer. Det är alltså mycket viktigt att du tar låg kroppsvikt och ofrivillig viktnedgång på allvar, och att du ser till att personen genomgår en nutritionsutredning och sedan får individuellt anpassad behandling. 3/7

Om du arbetar i hälso- och sjukvården ska din verksamhet ha rutiner för hur ni ska förebygga och behandla undernäring när ni ska utreda en patients näringstillstånd hur en utredning av näringstillståndet ska gå till. Om du arbetar inom socialtjänsten ska det finnas rutiner för hur ni ska förebygga undernäring hur ni ska upptäcka risker för undernäring hur och när ni ska kontakta hälso- och sjukvården om ni misstänker undernäring hos en individ (förutsatt att det inte finns hinder i de gällande sekretessbestämmelserna). Att skapa en motiverande måltidsmiljö En trivsam måltidsmiljö kan öka förutsättningarna för att en person med nedsatt aptit ska äta och dricka tillräckligt. Det kan förebygga ofrivillig viktnedgång, och det kan också vara ett sätt att behandla konstaterad undernäring eller andra nutritionsproblem. Därför är måltidsmiljön en viktig faktor för att förebygga fall. Hur en person upplever en måltid beror på flera olika saker till exempel den sociala situationen, sällskapet, hur rummet ser ut och hur det är dukat. Även matens smak, doft, färg, form och konsistens spelar roll. Det är också viktigt att menyn är varierad och att personen själv kan välja och komponera sin måltid. 4/7

Studier av måltidsmiljön på särskilda boenden har visat att förändringar i måltidsmiljön har en positiv effekt på individers energiintag, kroppsvikt, nutritionsstatus, funktionsförmåga och välbefinnande. Förändringar i måltidsmiljön kan exempelvis handla om att ändra bordsplaceringen, förbättra belysningen och stärka dofterna. Färgkontraster kan också göra det lättare att urskilja maten och drycken. Därför kan det vara en bra idé att till exempel börja använda färgade tallriksunderlägg som kontrasterar mot tallriken. Ett sätt att öka samhörighetskänslan är att vård- och omsorgspersonalen deltar i måltiden och erbjuder lämpliga ätstödjande åtgärder. Mat och näring: Fördjupning Mat vid träning För att kroppen ska bli starkare av träning behöver den byggmaterial, bland annat i form av protein. Protein får vi i oss via maten särskilt från kött, fisk, ägg och mjölkprodukter, men även från ärter, bönor och linser. Även bröd och ost kan vara viktiga källor eftersom vi äter ganska mycket av detta. En äldre person behöver ungefär 100 gram protein per dag (1,2 1,5 gram/kg kroppsvikt). För att få en optimal muskeltillväxt är det är bra om kroppen får 25 30 gram högkvalitativt protein åt gången. Det motsvarar ungefär en portion lagad mat med kött eller fisk. För en person med liten aptit är det extra viktigt att alla dygnets måltider innehåller något proteinrikt livsmedel. Men att bara tillföra protein räcker inte för att bygga muskler. Om det totala energiintaget är för litet kommer kroppen att använda proteinet som energi, istället för att använda det som byggnadsmaterial. Det betyder att äldre personer också behöver få i sig tillräckligt mycket energi via maten (det vill säga tillräckligt mycket mat). 5/7

Ett annat näringsämne som är viktigt för styrka och balans är vitamin D. Sköra äldre personer har särskilt stor risk att drabbas av D-vitaminbrist, framför allt på grund av att många inte vistas utomhus tillräckligt mycket och att de ofta får i sig för lite D-vitamin via maten. Brist på vitamin D kan leda till muskelsvaghet särskilt i benmusklerna, som är viktiga både för att man ska kunna gå och hålla balansen. Med andra ord kan låg D- vitaminstatus öka risken för sämre muskelfunktion, fall och frakturer. Därför är det viktigt att förebygga D-vitaminbrist. Livsmedelsverket rekommenderar D-vitamintillskott i förebyggande syfte till personer över 75 år. Det är dock lämpligt att göra tillsammans med sin läkare, särskilt om man har andra läkemedel. Feta fiskar som lax, strömming, makrill, ål och sill är rika på D-vitamin. Även berikade mjölkprodukter är en betydande källa. För en individ som har råkat ut för ett fall och fått en fraktur är det viktigt att få tillräckligt med energi och näring (ett gott näringstillstånd) för att rehabiliteringen och träningen ska ge önskad effekt. Insatser vid undernäring Om en person har gått ner i vikt ofrivilligt, är det viktigare ATT han eller hon äter, än VAD han eller hon äter. Därför är det viktigt att anpassa maten så att personen får det som han eller hon är sugen på och faktiskt kan tänka sig att äta. Det brukar vara lättare att äta flera små portioner än färre och större måltider. Det kan innebära att frukost, lunch och middag behöver kompletteras med flera mellanmål. Det är viktigt att även frukost och mellanmål är energirika. Eftersom viktnedgång leder till muskelförlust är det också viktigt att hålla ett tillräckligt högt proteinintag, så att kroppen inte bryter ner mer muskelmassa än nödvändigt. 6/7

Om en person går ner i vikt på grund av tugg- och sväljsvårigheter kan en logoped och/eller tandläkare hjälpa till med att bedöma problemet. Logopeden kan också tipsa om olika sätt att anpassa matens konsistens. Ibland är det svårt att täcka energi- och proteinbehovet med vanlig mat. Proteinbehovet kan vara särskilt svårt att täcka. Då kan det vara nödvändigt med kosttillägg. Kosttillägg är medicinska produkter som innehåller energi, protein, vitaminer och mineraler, och som syftar till att öka näringsintaget. Vissa personer har dock så svårt att äta att det inte räcker med anpassad mat och kosttillägg för att de ska få i sig tillräckligt med energi och näring. I de här fallen behöver hälso- och sjukvården utreda om det finns behov av konstgjord näringstillförsel så kallad artificiell nutrition. Då tillför man näring antingen via magtarmkanalen (enteral nutrition) eller direkt via blodet (intravenös eller parenteral nutrition). Läs mer Här hittar du mer information om mat och näring för äldre: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring. Att förebygga och behandla undernäring - Kunskapsstöd i hälso- och sjukvården och socialtjänsten (kommer under våren 2019). 7/7