Gluten Spannmål, gluten och futinsyra Gluten är den vanligaste typen av lektin i vete och andra sädesslag. Vissa människor tål inte gluten och utvecklar därför glutenallergier. Lektiner som får fäste i tunntarmens slemhinneceller kan orsaka smärtsam irritation och omfattande inflammationer. All spannmål innehåller fytinsyra som har en förmåga att binda mineraler och därmed urlaka kroppen på bland annat zink, magnesium och kalcium. För att eliminera effekterna av futinsyran bör man baka på gammaldags vis med surdeg där degen får jäsa under lång tid. Under den långsamma processen med surdeg inaktiveras fytinsyran. Modernt jästbakat bröd har cirka 90 % av fytinsyran kvar eftersom fytinet inte hinner att brytas ner. I surdegsbaket blötlägger man mjölet eller grynen i vatten uppvärmt till cirka 50 C. Det är speciellt viktigt vid tillredning av hela gryn. Vid blötläggningen påbörjas den groningsprocess som innebär att proteinerna bryts ned till aminosyror och att värdefulla enzymer och vitaminer bildas. Bovetemjöl, hirs, majsmjöl, sojamjöl och rismjöl är fria från gluten. Jordbruk i olika former Jordbruk i olika former Dagens jordbruk har drivits in absurdum. Det beror inte på att lantbrukarna är okunniga eller slarviga utan på att de politiker som beslutar om strategierna inte har en aning om vad de sysslar med. Idag gäller det att få ut så mycket avkastning som möjligt per hektar, vad skörden innehåller har liten betydelse.
För att motverka det kemiska högrationaliserade jordbruket har man skapat så kallade alternativa former av odling. Benämningen är dock befängd eftersom det handlar om försök att återgå till ursprungliga metoder. Tyvärr har man misslyckats och begreppen har mer eller mindre bara blivit ord för att tillmötesgå och lura konsumenten. Konstgödning Konstgödning kallas också mineralgödning eftersom man tillför mineralerna kväve, fosfor och kalium samt någon enstaka gång kalcium. Konstgödning leder till större biomassa och större skörd upp till en viss nivå. Det medför en kraftig proteinsyntes som kräver mängder av energi och som i sin tur leder till en högre förekomst av ofullständiga proteiner, ger högre nitrithalt och sämre mineral- och vitaminhalt. Konstgödslingen gör också att det krävs större mängder bekämpningsmedel. Att genmanipulera grödan motverkar inte dessa effekter utan tillför istället ytterligare osäkerhetsmoment. Ekologisk odling De ekologiska odlarna strävar efter att producera livsmedel av hög kvalitet, att hushålla med naturresurserna och att förhindra miljöförstöring. Man använder inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Produktionsformerna kontrolleras men däremot förekommer inte kontroll på den färdiga produkten. Ett stort problem att begrunda är det förhållande att har man odlat med konstgödning och bekämpningsmedel i många år så blir åkern helt tom på all näring som en växt behöver och det tar åtskilliga år att reparera skadorna. Biodynamisk odling Den odlingsmetod som använts sedan urminnes tider kallas idag biodynamisk. För de biodynamiska odlarna står matjordens kvalitet och uppbyggnad i centrum. Det innebär också att de strävar efter bästa tänkbara kvalitet på slutprodukten. Man gödslar med kompost, stallgödsel och andra organiska material för att få en levande och fruktbar jord med ökad enzymaktivitet. Odlarna använder också äldre tiders växtföljd för att berika jorden och skörden.
Ihåliga argument Ett vanligt argument för konventionell odling med konstgödsel och bekämpningsmedel är att biodynamisk odling skulle ge betydligt lägre skörd. Det finns till och med utredningar som också påvisar detta. Resonemanget är så felaktigt och dumt att det knappt är värt att kommentera. Den biodynamiska odlingen ger vad vi behöver av näringsämnen. Skälet till att metoden inte används mer än den gör är enkelt, den biodynamiska odlingen är svår att genomföra i stordrift. Det finns många undersökningar som visar att modernt jordbruk med konstgödsel och bekämpningsmedel parat med industriell matframställning totalt förstör våra livsmedel. Nedan visar en tabell skillnaden i kvalitet mellan fullkornsmjöl och vitt mjöl behandlat i matindustrins väldiga kvarnar. När mjölet sedan bakas försvinner ännu mer av näringen, så i det vita mjölet finns inte mycket kvar! Näringsinnehållet hos 100 g vetemjöl kontra fullkornsmjöl näringsämne fullkorn vitt mjöl förändring Protein 10 g 8,5 g - 15 % Fibrer 9,9 g 3,5 g - 65 % kolhydrater 62,1 g 72,5 g + 17 % Kalcium 35 mg 22 mg - 37 % Järn 5 mg 1 mg - 80 % magnesium 130 mg 19 mg - 85 % Fosfor 350 mg 120 mg - 66 % Kalium 380 mg 120 mg - 68 % Zink 2,3 mg 0,7 mg - 70 % B1 (tiamin) 0,4 mg 0,1 mg - 75 % B3 (niacin) 6,3 mg 2,8 mg - 55 % B6 0,4 mg 0,2 mg - 50 % Folsyra 0,043 mg 0,021 mg - 51 % Tabellen är framtagen av livsmedelsverket och Änglamark. Syra-basbalansen
Syra-basbalansen Det är lätt att själv göra en test om ens kroppsvätskor är sura eller basiska. Köp indikatorpapper på apoteket och testa saliv och urin. Testen ska utföras före måltid. Neutralt ph-värde är 7,0. Allt däröver är basiskt och allt därunder surt. Optimalt värde för saliv är 6,6 7,2 och för urin 6,4 6,8. Dessa värden får sedan ligga till grund för hur syra-basbalansen i kroppen ev ska ändras. Tabellerna nedan ger en uppfattning om syra- resp basbildande födoämnen. Födämnenas syra-basbildande effekter syrabildande mindre syrabildande basbildande mindre basbildande baljväxter brysselkål fisk havregryn inälvsmat höns kaffe kakao ketchup kött linser peppar majsstärkelse mjölprodukter nudlar oliver pasta senap skaldjur socker sparris te ägg frön glass kokos konserverad frukt nötter ost smör spannmål torkad frukt avokado aprikoser citroner grapefrukt grönsaker fikon färsk frukt honung lönnsirap majs melon russin råkost vindruvor bovete hirs kastanjer kokosnöt limabönor mandel rörsockermelass syrade mjölkprodukter För stora avvikelser från de riktvärden som finns på sidan 70 ger upphov till många sjukdomar. Att envist sikta in sig på syra-basbalansen har visat sig vara en effektiv hälsokur mot olika sjukdomar. Föllinge-projektet med kosthållning mot reumatiska sjukdomar är ett bra exempel. Vegankost är mycket basbildande. Men återigen både vegetabilisk och animalisk föda måste odlas och skötas på rätt sätt. Matgrupp Bra Dålig Frukt all frukt sockerrika konserver pulverprodukter
rotsaker, potatis, ris, pasta säd, bröd, flingor potatis, råris, couscous, helkornspasta helkornsprodukter, grovt bröd vitt ris, pulvermos, pizza, pasta på vitt mjöl vitt mjöl, vitt bröd, spagetti, sockrade flingor fasta fetter, oljor smör, linfröolja, olivolja margarin, majsolja mjölk, mjölkprodukter Kött, fisk, nötter, baljväxter Drycker socker, salt mm ekologisk mjölk, yoghurt, getost, fårost, keso kalkon, kyckling, fisk, bönor, linser, nötter, torkade linser, ärtor färsk frukt, grönsaksjuicer, rent vatten, mineralvatten, örtte, sojamjölk, rismjölk, sesammjölk, lite vin och öl honung, råsocker, lönnsirap, havssalt Standardmjölk, hårdost fläskkött, korv, salt eller rökt kött, kött eller fisk på burk mjölk, kaffe, te, kakao, saft och läsk, större mängd vin och öl samt starksprit vitt socker, salt Tabeller ur boken Friskare liv av Peter Wilhelmsson Enzymer Enzymer Enzymer är viktiga komponenter i maten. De inaktiveras vid upphettning och dör vid 48 C. Man kan lätt konstatera att all snabbmat knappast innehåller några enzymer alls. Det finns tusentals viktiga funktioner som enzymerna utför i kroppen varje sekund. Omkring hundra enzymer i vårt blodomlopp har till uppgift att hålla oss friska. Enzymreserverna som vi har i kroppen blir lägre och svagare med stigande ålder. Detta gör att man relativt tidigt bör börja med enzymtillskott i form av till exempel vetegroddar, korngräs, vetegräs och liknande produkter. De tre främsta enzymsystemen Metaboliska enzymer som arbetar i blodomloppet, vävnaderna och organen. Matsmältningsenzymer som tillverkas i kroppen för att sönderdela fett, protein och kolhydrater. Matsmältningsenzymer som hjälper kroppen att spjälka och utnyttja maten.
Salt Salt För mycket salt skapar problem i vår kropp, allt från stroke till blodtrycksproblem. Många är de matlagningsprogram där saltet förekommer rikligt. Till vissa maträtter behövs dock lite salt men det går utmärkt att istället ta libbsticka och kyndel. Ska man använda salt bör det vara havssalt eller kaliumsalt. Att bjuda gäster på middag och se dem ösa på salt och peppar utan att först smaka är inte roligt. Bäst är kanske att inte ställa fram salt och om någon skulle fråga ta fram örtsalt istället för vanligt salt. Fytonutrienter Fytonutrienter Fytonutrienterna finns i växter och har fysiologisk inverkan på kroppen. Kunskapen om dem är relativt ny, men man vet att de kan verka genom att specifikt påverka vissa gener. Brist på fytonutrienter är inget problem för vegetarianer eftersom basfödan består av grönsaker, men för andra är det viktigt att tänka på att få i sig en varierande och färgrik kost. Ju färgrikare grönsaker vi äter desto bättre mår vi. Några fytonutrienter Allysulfider finns i vitlök och lök och stöder cellens skydds- och avgiftningsmekanismer. Capsaicin är det ämne som ger det heta i chili- och cayennepeppar. Det neutraliserar nitrosaminer, vilket är kvävehaltiga cancerframkallande ämnen.
Flavonoider finns i riklig mängd i soja, äpple, löksorter, sparris och aloe vera. De har virus-, inflammations- och cancerhämmande egenskaper. Fytater finns i säd och sojabönor. De motverkar cancer. Gluarater finns i citrusfrukter, sädesslag och tomater och förbättrar kroppens avgiftning. Indoler finns hos korsblommiga grönsaker som broccoli och brysselkål. De reglerar östrogenomsättningen och skyddar mot bröst- och livmodercancer. Isoflavoner finns i sojabönor och råg. De normaliserar östrogen- och testosteronaktiviteten och skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar. Ligniner finns i linfrö och sojabönor och normaliserar omsättningen av östrogen och testosteron. Karotenoider finns t ex i morötter, paprika och tomater. De är immunstärkande, sänker LDLkolesterolet och hämmar inflammationer. Monoterpener finns i citrusfrukter. De motverkar cancerogena ämnen. Polyfenoler finns i grönt te, frukt, grönsaker och säd. De hämmar mutationer och cancerogena förändringar. Saponiner finns i bönor och motverkar cancer. Sulforafaner finns hos korsblommiga grönsaker och stöder leverns avgiftning. Antioxidanter Antioxidanter Vitamin E är en av många antioxidanter. Men E-vitamin är inte tillräckligt som antioxidantiskt skydd. Det är som regel inte nog att äta någon enstaka antioxidant eftersom många av dem samverkar och dessutom förstärker varandra. En av de starkaste antioxidanterna är quercitrin som bland annat finns i lök, äppelskal och broccoli. Den är nära på fem gånger starkare än både C- och E-vitaminen. Antioxidativ hos några livsmedel, vitamin E har värdet 1
livsmedel värde antioxidant Lök, äppelskal, bär, te 4,7 quercitin Röda vindruvor, broccoli, vindruvor, hallon 4,4 cyanidin Jordgubbar, auberginerskal 4,4 delfinidin Te 3,8 epigallokatekin Tomater 2,9 lykopen Citron, oliver,selleri 2,1 luteolin Paprika, morötter,tomat, gröna grönsaker 1,9 betakaroten Gröna grönsaker 1,5 lutein Selleri, persilja 1,5 apigenin Frukt, grönsaker 1,0 Vitamin C Fullkornssäd,nötter 1,0 Vitamin E Olja, lax, krabba 0,03 astaxantin Kolesterol Kolesterol Kolesterol är numera ett ganska välkänt begrepp som finns av två olika slag, det goda kolesterolet (HDL) och det dåliga (LDL). Kolesterolet fungerar som transportör både av själva kolesterolet och av ämnen som kallas triglycerider till olika delar av kroppen. Alla celler har speciella mottagare för kolesterol i sina cellväggar där transportörerna kan avlämna sin last. På så sätt får cellerna de fetter och det kolesterol de behöver. När cellens behov är täckt stängs mottagaren i cellens vägg och överskott av fett och kolesterol fortsätter att cirkulera i blodet som LDL till dess att det tas upp i fettcellerna för lagring eller överförs till HDL för återtransport till levern.
Omega 6 och omega 3 Omega 6 och Omega 3 Det finns ytterligare en indelning av oljor eller fetter vilka beskriver ett balansförhållande i kroppen, nämligen fettsyrorna linolsyra, Omega 6 och linolensyra, Omega 3. Om denna balans saknas har det med kostvanorna att göra. En av huvudorsakerna är för lite fisk. För mycket kött ger för hög nivå av Omega 6. Dessa förhållanden är mycket komplicerade och kan inte redas ut här. Men för den som inte tycker om fisk eller är vegetarian finns det andra födoämnen att kompensera med. Matindustrin har delvis förstört balansen mellan de båda fettsyrorna. Dagens kost innehåller femton gånger så mycket Omega 6 som Omega 3. Innehåll av fettsyror i olika oljor Omega 6 linolsyror Omega 3 linolensyror Druvkärneolja 66,7 % Hampfröolja 57,0 % Hampfröolja 19,0 % Jättenattljusolja 8,2 % Jordnötsolja 33,0 % Linfröolja 53,1 % Linfröolja 15,7 % Rapsolja 9,6 % Majsolja 44,0 % Valnötsolja 11,5 % Margarin 33,8 % Vetegroddsolja 5,0 % Olivolja 7,5 % Sesamfröolja 41,7 % Solrosolja 63,6 % Tistelolja 75,7 % Vetegroddsolja 58,0 % Vi behöver ytterst små mängder av dessa fettsyror varje dag, cirka 2 gram Omega 6 och cirka 0,6 gram Omega 3. Av tabellen framgår att linfröolja och hampfröolja har en idealisk balans mellan de båda fettsyrorna. Ungefär dubbelt så mycket Omega 3 som Omega 6 är ett bra riktvärde. Förr fanns det något som kallades konjugerande linolensyra. Kött, ost och mjölk innehöll denna linolensyra. På grund av förändringar i djurfodret och nya metoder inom livsmedelsindustrin under de senaste tjugo åren har den konjugerande linolensyran minskat med upp till 80 % vilket med största sannolikhet leder till en rad fysiologiska förändringar i kroppen. Brist på detta ämne kan vara en av orsakerna till fetma eftersom ämnet troligtvis har en förmåga att öka fettutsöndringen från kroppens fettdepåer samtidigt som nedbrytning av muskulaturen förhindras. Av tabellen på sidan 62 framgår att vi bör äta ca tre gånger så mycket Omega 6 som Omega 3. Det
är viktigt att hålla denna balans eftersom fettsyrororna är essentiella, dvs livsnödvändiga och måste i princip i rätt proportion tillföras kroppen varje dag. Brist på Omega 6 och Omega 3 ger allvarliga sjukdomssymptom, vilket också kan beskrivas så här: för lite av existentiella fettsyror kan orsaka nedsatt hormonproduktion och ge problem med fortplantningsorganen. Dessa fetter är alltså nödvändiga för bildandet av hormoner som reglerar inflammatoriska reaktioner och för att bibehålla av ett normalt blodtryck. Omega 3 har bland annat visat sig kunna dämpa inflammatoriska reaktioner och förebygga blodproppar samt ha en skyddande verkan mot degenerativa sjukdomar. Personer med atopiska hudeksem eller allergier har alldeles för litet Omega 3 i förhållande till Omega 6. Förr fick barn fiskleverolja och ingen snabbmat, idag får de ingen fiskleverolja och mest snabbmat. Med tanke på alla konstiga sjukdomar hos barn som uppkommit sedan 1960-talet borde föräldrarna se till att barnen fick i sig kapslar av Omega 3. Medelålders män bör också ta dem, Omega 3 är inte enbart att betrakta som en kvinnomedicin. Symptom på obalanser mellan fettsyror samt för högt/lågt fettintag Dålig sårläkning beroende på dåligt upptag av zink Dålig uthållighet Eksem och psoriasis Fetma Förstorad och inflammerad prostata Försvagat immunförsvar Hjärt- och kärlsjukdomar Hyperaktivitet Klimakteriebesvär Låg tolerans för motionsträning Nervdegenerering Sparsam mens Torr hud och torrt hår
Fetter Fetter Fettkonsumtionen och dess verkningar Matindustrin har fått fett att framstå som ett negativt ord. Reklam, TV-program och uttalanden från kändisar har fått människor att minimera sitt riktiga fettintag och i stället äta fel. Det finns också läkare som säger att vårt fettintag borde minska, vilket delvis är rätt men det borde också sägas vilka typer av fett som ska minskas och varför. Att ta bort fetterna och ersätta dem med lightprodukter, margarin, kolhydratrik mat och liknande produkter är helt förkastligt. Idag vimlar det av feta människor och det märkliga är att de flertalet av dem svälter. Ur detta skapar fettmotståndarna grogrund för många svåra sjukdomar. Varför har det blivit så? Orsaken ligger till stor del hos profithungriga matproducenter. Ett annat skäl är att vi människor är så dåligt insatta i vad vår kropp behöver. Äter man rätt, kan man använda exempelvis smör och grädde i sin matlagning. Nödvändigt är det att undvika all junk food. Vi människor är väldigt förtjusta i fett och socker. Många tror att denna förkärlek ligger i våra gener som ett minne från fordom då det var nödvändigt att lagra energi i goda tider för att ha under svältperioder. Denna överlevnadsstrategi behöver vi inte i dag. Att äta för mycket av det dåliga kolhydratrik och sockerrik mat orsakar fetma och övervikt. Att äta feta mejeriprodukter och kött där man inte tar bort fettet på är helt ok Men däremot bör du undvika typ margarin dels för sina transfetter och för att du kan få i dig för mycket omega 6 som är ett inflammatoriskt ämne. Observera att det är inte farligt äta fett, problemet är att äta för mycket fett och annat. Inte nog med detta, ju fetare människor desto svårare sjukdomar, exempelvis cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Föräldrar som slarvar med sin egen mat för också över vanorna på sina barn och gör dem överviktiga och försvarslösa inför framtiden. Den som ständigt äter färdiglagad mat, fryst eller halvfabrikat, får ett kaloriintag som till cirka 50 % kommer från fett och det är definitivt inte hälsosamt. Den maten medför också för höga kolhydratintag och brist på vitaminer, mineraler och alla andra nödvändigheter. Snabbmaten får endast användas tillfälligtvis.
Var och en måste helt enkelt börja agera själv. Det går inte att skylla på att man inte hinner, inte har tid, inte har kunskap. Varje individ måste själv ta beslut om sina matvanor, det kan ingen annan göra, men man kan behöva lite hjälp på vägen. Det är endast den enskilda människan du själv som kan ta det fulla ansvaret för sin kropp, allt annat är bara information att väga och värdera och det finns bara en väg att gå, förändra kostvanorna ät mindre kolhydrater mer fet ost och mjölk motionera och styrketräna mer! Fettinnehåll, 60 gram fett per dag motsvaras av 2 st avokados 3 st hamburgare 5 st ägg 20 st kycklingbröst 60 st äpplen 5 msk olivolja 5 tsk majonnäs 3 dl crème fraiche 6 dl glass 100 gram mandel 100 gram mjölkchoklad 150 gram bacon 180 gram potatischips 200 gram brieost 300 gram kalkon 300 gram lammkött 300 gram mozzarella 300 gram sojabönor 550 gram färsk lax 3 kilo fullkornspasta
3 kilo hallon 3 kilo linser 3 kilo råris 6,5 kilo broccoli 7 kilo torsk Mättat och omättat fett Fetter består endast av kol, väte och syre och lämnar inga slaggprodukter efter sig vid förbränning. De molekyler som bildar fett, kräver mycket energi för att sättas samman och frigör mer energi när de förbränns. Fettet är det mest kaloritäta näringsämnet med sina nio kilokalorier per gram. Det finns några olika fettyper som skiljer sig från varandra på grund av sin sammansättning, mättade fetter (SFA), enkelomättade fetter(mufa) och fleromättade fetter(pufa). Några är essentiella vilket betyder att de måste tillföras med födan för att vissa kroppsfunktioner skall fungera. I mättade fettsyror är alla kolbindningar i molekylerna upptagna av väteatomer. När fett oxiderar och de farliga föreningarna uppstår härsknar fettet vilket känns på lukten. Den som inte vet hur härsket fett luktar bör lära sig det. Härsket fett är inte bra för vissa kroppsfunktioner. Ju mer omättat fett en produkt innehåller desto fortare härsknar den i kontakt med luft. Tistelolja och linfröolja är två oljor som mycket snabbt härsknar. Detta kan i viss mån hejdas om man blandar i E-vitamin som är en antioxidant. Många säger ät inte mättade fetter, drick lättmjölk, ät mager ost, ta bort fettet på köttet osv, det mesta av detta resonemang är rena nyset och stämmer inte alls med verkligheten, det är helt andra faktorer som ligger bakom dessa råd, utan ät omättade fetter istället säger livsmedelsverket. Det finns även andra risker med omättade fetter som hettas upp eller behandlas kemiskt. Molekyluppbyggnaden hos en del fettsyror är så att säga förprogrammerade till en viss form som kallas cis-, som är den naturliga formen, denna ändras dock till en onaturlig form som kallas trans-. Transfettsyror (TFA) finns inte i naturen och man vet inte vad kroppen gör med dem. Däremot vet man att cis-fettsyror används till att bygga upp cellmembran och hormoner. TFA kan vara giftigt eftersom det inte är ett naturligt ämne. Margarin och många liknande produkter innehåller stora mängder TFA som bildas när fett upphettas med vätgas till cirka 200
grader så att dubbelbindningarna spräcks. Detta kallas hydrogenerering och resultatet blir härdat fett, en rent kemisk produkt. Exempelvis palmolja behandlas med hydrogenerering för att få en hanterlig produkt till bordsmargariner. TFA höjer blodets halt av dålig kolesterol (LDL) och sänker det goda kolesterolet (HDL), ökar fettsyntesen och ändrar immunförsvarets respons. TFA är en av de främsta orsakerna till många svåra sjukdomar. Många studier bevisar att TFA är skadligt men trots detta används det i chips, bakverk, choklad, majonnäs och mycket annat. Om TFA ingår i en produkt framgår inte alltid av texten på förpackningen, men om det står härdade fetter, hydrerande eller hydrogenererande fetter så bör det undvikas. Det finns forskning som varnar för TFA och det vet livsmedelindustrin men använder det ändå. Alla tror inte på de skadliga verkningarna hos TFA och var och en bestämmer ju själv sin kost. Under de senaste decennierna har vi människor drabbats av alltfler svåra sjukdomar som har okända eller svårbestämbara orsaker. Stress, fel kostvanor och för litet motion skapar dock, som vi vet, många sjukdomar. Det kan vara så att TFA långsamt förändrar eller skapar oordning i våra cellers funktioner och därigenom gör oss mera mottagliga för sjukdomar, påskyndar åldrandet och förkortar våra liv. Som regel tar det årtionden innan de riktigt svåra krämporna kommer och då är den matkultur som förorsakat eländet sedan länge etablerad och accepterad. Eftersom både mättat och omättat fett är farligt kan man undra vad man ska ta sig till, men vi behöver vissa mängder av båda sorterna för att överleva. Det är också viktigt att komma ihåg att maten som innehåller fett måste i görligaste mån vara bra. Boskapen som ger kött får inte vara manipulerad eller uppfödd på antibiotika och konstfoder. Kroppen omvandlar lätt glykos till fett. All mat som kan brytas ned till glykos kan således även omvandlas till fett. När kaloriintaget överstiger behovet lagrar kroppen överskottet som fett. Det handlar helt enkelt om att skära ned på så kallad skräpmat. Det är inte nödvändigt att sluta med godsakerna bara äta mindre och mera sällan. Skillnaden kommer att märkas och så småningom går det att minska ytterligare eftersom kroppen själv kommer att hjälpa till. Man måste vara mycket uppmärksam när man handlar och speciellt på kaloriinnehållet, fettinnehållet i olika varor. Livsmedelstillverkarna har skenbart blivit bättre på att deklarera innehållet eftersom det finns lag på det. Men om det verkligen skrev riktiga innehållsdeklarationer ärligt och fullt läsbart för konsumenten skulle de tvingas att producera en helt sorts annan mat..
Fettspektrat visar hur mättat, omättat och enkelomättat fett förhåller sig till varandra. Om man antar en rak linje så finns på ena sidan mättat fett, på den andra omättat fett och i mitten på linjen enkelomättat fett. Att fettet hamnar olika på skalan beror på kemiska förutsättningar som kallas dubbelbindningar av kolatomer. Alla fetter ser olika ut beroende på hur många procent av de tre olika huvudnamnen som finns, mättat, omättat, enkelomättat och hamnar därför på olika platser i fettspektrat. Sammanställning över några oljor och deras fettinnehåll Avokado, mestadels omättad. Jordnötsolja, innehåller en hög andel enkelomättat fett. Den har mer mättat fett än rapsolja och mer fleromättat än olivolja. Användes med måtta. Kakaofett verkar vara mättat, men det kan ändå vara så att det inte är skadligt eftersom kroppen omvandlar dess huvudsakliga mättade fettsyror (stearinsyra) till en enkelomättad (oljesyra). Kycklingfett, ister, fett från nötkött. Dessa fetter är alltför mättade och innehåller i motsats till vegetabiliskt fett kolesterol. Undvikes helt eller minimeras. Margarin innehåller en blandning av mättade och omättade fetter, men oljorna har förändrats genom kemisk processer. Undvikes. Nötoljor. Smakrika fleromättade oljor, används i små mängder i sallader och kalla rätter. Olivolja innehåller mer enkelomättat fett än någon annan olja. Kan användas både i kalla och varma rätter. Oljan ska vara kallpressad. Palmolja, kokosfett. Dessa fetter har alltför höga halter av mättat fett. Undvikes. Rapsolja är i huvudsak enkelomättad och innehåller mindre mättat fett än någon annan olja, mindre än hälften jämfört med olivolja. Det är en mycket bra olja, lika bra som olivolja, smaken är dock neutral, används i all matlagning. Smörfett. Smör är det mest mättade av allt animaliskt fett och innehåller mer kolesterol än något annat fett. Smör, glass och helmjölksprodukter minimeras. Sojaolja påminner om majsolja, vanligen fleromättad, användes med måtta och bör inte hettas upp. Solros-, majs och sesamolja innehåller en hög andel omättat fett, används lite lagom, bör inte hettas upp.