KUNGL TEKNISI<A HÖGSKOLAN

~ KUNGL TEKNISI<A HÖGSKOLAN Institutinen för fastigheter ch byggande Avdelningen för fastighetsvetenskap Examensarbete nr 76 Fallstudie av arbetsmetd ch resultat i samband med byggandet av E18 Arbga -Köping Utfön av: Handledare: Examinatr: Emil S. Ciepielewski Leif Nrell Thmas Kalbr STOCKHOLM 1999

Förrd Till att börja med vill jag tacka ett antal persner sm på ett eller annat sätt medverkat till detta examensarbete. Ett strt tack till Lars-Ove Janssn ch Lars Ringbm sm ställt upp på långa intervjuer ch många utbyten av E-pstmeddelanden. Jag vill även tacka de markägare sm tagit emt mig i sina hem ch ställt upp på intervjuer. Jag tacka min handledare Leif Nrell för att han stått ut med alla frågr Jag vill även rikta ett tack till alla på utvecklingsenheten på Lantmäteriet för att jag blivit väl mttagen. Ett tack även till examinatr Thmas Kalbr, Fastighetsvetenskap, KTH. Till sist vill jag även tacka Lantmäteriet för att jag fått tillfälle att göra mitt examensarbete där. Att göra ett examensarbete ingår i Lantmäteriutbildningen på Kungliga Tekniska Högsklan. Det markerar höjdpunkten samt slutet på en mycket varierad ch intressant utbildning. Detta examensarbete har utförs hösten 1999 ch ämnet är framtaget av Leif N ren på Lantmäteriets utvecklingsenhet ch anknyter till hans pågående frskningsprjekt "Ersättningfr vägintrångpå jrdbrksfastighet'. Rapprten behandlar hur Vägverket i Västmanlands län har arbetat för att minska intrånget av den nybyggda mtrvägen E18 Arbga -Köping ch syftar till att ta reda på m detta har lett till några eknmiska ch sciala vinster i förhållande till den mer vedertagna arbetsmetden att ersätta intrångs skada med pengar. Bild 1 En av fastighetsägarna i mrådet hade lite vanligare kreatur. 2

I nnehållsförteckni ng INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 ABSTRACT 5 SAMMANFATTNING 7 1 INLEDNING 9 1.1 BAKGRUND 9 1.2 SYFTE OCH AVGRÄNSNING 9 1.3 METOD 10 1.4 DISPOSITION 10 2 TffiIGARE ARBETEN 12 2.1 INLEDNING 12 2.2 MARKBYTEN VID BYGGANDE AV MOTORVÄG 12 2.3 STRUKTURRATIONALISERING I SAMBAND MED MOTORVÄGSBYGGE 14 2.4 MOTORVÄGENS PÅVERKAN PÅ JORDBRUKET 16 2.5 GEMENSAMMA SLUTSATSER 19 3 UNDERSÖKNINGSOMRÅDET OCH VÄGEN 20 3.1 INLEDNING 20 3.2 OMRÅDET 20 3.2.1 MARKEN OCH FASTIGHETERNA 21 3.2.2 VÄGEN 22 4 MARKBYTESPROCESSEN 25 4.1 INLEDNING 25 4.2 BAKGRUND 25 4.2.1 NUVARANDE REGLER FÖR FÖRTIDA INLÖSEN 25 4.3 GENOMFÖRANDET 26 4.3.1 ORGANISATION 26 4.3.2 PROCESS 26 4.4 LAGSTIFTNING 27 4.4.1 VÄGLAGEN 27 4.4.2 FASTIGHETSBILDNINGSLAGEN 28 4.5 GENOMFÖRANDEKOSTNADER 29 4.5.1 FÖRHANDLINGSKOSTNADER 29 4.5.2 FÖRRÄTTNINGSKOSTNADER 29 4.5.3 MARKKOSTNADER 29 4.6 RESULTAT 30 4.6.1 FYSISKA EFFEKTER 30 4.6.2 SOCIALA OCH SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER 31 5 EKONO:MISK ANALYS 33 5.1 INLEDNING 33 5.2 ERSÄTTNINGSREGLER 33 3

5.2.1 5.2.2 5.2.3 5.3 5.4 5.4.1 5.4.2 5.4.3 5.5 5.5.1 5.5.2 5.5.3 5.6 5.7 LÖSESKILLING INTRANGSERSÄ1TNING ANNAN ERSÄ1TNING INLÖSEN A V HEL ELLER DEL AV FASTIGHET JORDBRUKSNORMEN DIREKT IANSPRÅKTAGANDE A V MARK BESTÅENDE SKADOR SOM PÅ VERKAR RÖRELSEN nllf ÄLLIGA SKADOR I RÖRELSEN ERSÄ TTNINGSBERÄKNING INLEDNING SCENARIO GENOMFÖRANDE RESURSFÖRBRUKNING vm MARKBYTEN RESURSFÖRBRUKNING vm ERSÄTTNINGSBESTÄMMANDE 33 34 34 34 35 35 35 38 39 39 39 40 40 42 6 RESULTAT 44 6.1 INLEDNING 44 6.2 DISKUSSION 44 6.2.1 EKONOMI OCH STRUKTUR 44 6.2.2 SOCIALA ASPEKTER 45 6.2.3 Nu, DA OCH FRAMTIDEN 46 6.2.4 ÖVRIGT 46 6.3 SLUTSATSER 47 6.3.1 EKONOMI 47 6.3.2 FASTIGHETER 47 6.3.3 SOCIALA ASPEKTER 47 6.3.4 SLUTKOMMENTAR 48 Bll..AGOR 52 BILAGA l-intervju MED LANTMÄTERIET 52 BILAGA 2 -INTERVJU MED MARKÄGARE 56 BILAGA 3 -INTERVJU MED VÄGVERKET 70 BILAGA 4 -BERÄKNINGSEXEMPEL 76 BILAGA 5 -KOMMENTARER TILL BERÄKNINGSEXEMPEL (BILAGA 4) 86 BILAGA 6 -KARTA ÖVER FASTIGHETSSTRUKTUREN INNAN MARKBYTEN OCH STRUTURRA TIONALISERING 88 BILAGA 7 -KARTA ÖVER FASTIGHETSSTRUKTUREN EFTER MARKBYTEN OCH STRUTURRA TIONALISERING 89 4

Abstract The aim f this paper has been t shw the ecnmic and scial cnsequences f land transfers and structure rerganisatin that have been carried ut as part f the building f the new highway, E18, in between Arbga and Köping. The paper further aims t shw the cnsequences, which had been if there had nt been any land transfer and structure rerganisatins, carried ut. This paper has als taken in cnsideratin three papers that have been written n similar subjects. The cnclusins in these papers are relatively similar and cincide in the greater part with the cnclusins f this paper. The area f inquiry is situated in Västmanland, alng the newly built stretch f highwar, E18 in between Arbga and Köping. The rad stretch is abut 8 kilmetres lng and affects abut thirty prperty units that accunt t ab ut 1400 acres f land f which 800 acres cnsist f f~!n11and. T decrease the damage f the encrachment caused by the rad, the radauthrities, Vägverket, have carried ut land transfer and structure rerganisatin. T bring the land transfers abut the rad-authrities bught a number f prperty units crrespnding t 282 acres f land. The land reserve made up an indispensable help t the actin f land transfer. Withut the land reserve the land transfers that tk place wuld prbably nt have been carried ut. The land that was nt given as cmpensatin fr land taken by the rad-authrities was sld t landwners in the area t a very advantageus price. One f the effects f the land transfers and structure rerganisatins were that the number f prperty units in the area decreased frm 34 t 24. The average area f the agricultural prperty units increased frm 22 acres t 34 acres. There has been an imprvement in the verall structure f the prperty units in the area. T find ut if, frm an ecnmic pint f view, land transfer and structure rerganisatin is a gd alternative t encrachment mney, prject csts have been cmpiled and cmpared t csts calculated frm a scenari. The scenari strive t resemble a situatin were ne strive t par encrachment mney instead f trying t prevent damage thrugh different measures. The scenari is created using maps and infrmatin gained thrugh interviews. In this case the ecnmic analyses shw that it is marginally mre cst-effective t par encrachment mney than carrying ut land transfer and structure rerganisatin. Since the rad-authrities have been very generus twards the landwners in this case and because sme csts in the encrachment case have been lett ut in this paper, the cnclusin is that it is mre cst-effective t carry ut land transfer and structure rerganisatins than paying encrachment mney. The!arge savings are primarily made thrugh the absence f curt prceedings and thrugh the absence f cmpensatin fr cmplicated cultivatin and extended travelling distance frm farm centre t field. 5

The ecnmic result in numbers Land transfer Encrachment Difference case All csts are given in the value f mney in June 1999 case Paid cmpensatins 1 853000 kr 7690000 kr! 5837000 kr Land csts2 4 200 000 kr -2 000 000 kr -6 200 000 kr Negtiatin csts 510000 kr 510000 kr O kr Cadastral prcedure csts 892 000 kr 100000 kr -792 000 kr Csts fr building extra rads O kr 825000 kr 825 000 kr Ttal csts 7455000 kr 7125000 kr -330000 kr The cnclusins f this survey are that land transfers and structure rerganisatins is a gd alternative t encrachment mney. The methd is mre cst-effective, it leads t preserve and imprve the quality f the prperty structure after the rad building. The agricultural fimls becme mre ecnmically sustainable. The methd used t carry ut the land transfer and structure rerganisatins, t meet with each f the landwners separately has been received very weil. The negative effects f the highwar have becme less evident as the psitive effects have been emphasised thrugh the participatin f the landwners in creating a gd slutin t an unavidable prblem, the splitting f prperty when building a highway. 1 In this SuID the encrachment fr land is included. The csts fr land encrachment culd als be shwn under the pst "Land csts" but is shwn under the pst " Paid cmpensatins" since it a cmpensatin fr taken land. 2 This pst shws the csts fr bught land. It als includes the remaining value f land kept. 6

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete har varit att visa i första hand de eknmiska ch i andra hand de sciala knsekvenserna av de markbyten ch strukturratinaliseringar sm genmförts i samband med byggandet av E18 Arbga -Köping. Rapprten har även syftat till att visa vad knsekvenserna hade blivit m markbyten inte hade genmförts. Rapprten har vidare behandlat tre tidigare examensarbeten sm genmförts inm samma ämnesmråde. Slutsatserna från dessa arbeten är relativt lika ch sammanfaller i stra drag med slutsatserna i denna rapprt. Undersökningsmrådet ligger i Västmanland, utmed den nya sträckningen av E18 Arbga -Köping. Sträckan är ca 8 kilmeter lång ch berör ett trettital fastigheter sm mfattar drygt 1400 ha mark varav 800 hektar är jrdbruksmark. För att minska skadan av intrånget på grund av vägen har Vägverket genmfört markbyten ch strukturratinaliseringar. För att genmföra dessa markbyten köpte Vägverket in ett antal fastigheter i mrådet mtsvarande 282 ha mark. Markreserven utgjrde en umbärlig hjälp vid markbytena. Utan den hade antagligen inga markbyten genmförts. Den mark sm inte gavs sm ersättningsmark till de markägare sm förlrat mark till vägen, såldes till ett mycket för månligt pris. En effekt av markbytena ch strukturratinaliseringen är att antalet fastigheter i mrådet har minskat från 34 till 24 stycken. Jrdbruksfastighetemas medelareal för åkermark har ökat från 22 ha till 32 ha ch det har skett en strukturförbättring i mrådets fastighetsbestånd. För att ta reda på m markbyten ch strukturratinalisering är ett bra alternativ till intrångsersättningar ur eknmiskt perspektiv har kstnaderna för det genmförda prjektet s~mm~nstäl1ts ch jämförts med ett scenari. Scenarit försöker efterlikna en situatin där man valt att så långt sm möjligt betala ut intrångsersättningar. Scenarit är knstruerat utifrån kartr ch intervjuer. I detta fall visar den eknmiska analysens siffrr att det är aningen mer kstnadseffektivt att betala ut ersättningar än att genmföra markbyten ch strukturratinaliseringar. Eftersm man sm i detta fall har varit mycket generös mt markägarna ch då vissa kstnader i ersättningsfallet är utelämnade i denna undersökningen är ändå slutsatsen att det är mer kstnadseffektivt att genmföra markbyten ch strukturratinaliseringar än det är att betala ut ersättningar. Man spar pengar framförallt på uteblivna dmstlförfaranden ch på uteblivna ersättningar för försvårat brukande ch förlängda ägavstånd. 7

Resultat av den eknmiska Markbytes- Ersättnings- Differans undersökningen i siffrr fallet fallet Alla kstnader redvisas i juni 1999 års penningavärde Utbetalda ersättningar 1 853000 kr 7690000 kr3 5837000 kr Markkstnader4 4200000 kr -2000000 kr -6200000 kr Förhandlingskstnader 510 000 kr 510 000 kr O kr Förrättningskstnader 892000 kr 100000 kr -792000 kr Extra ersättningsvägar O kr 825 000 kr 825 000 kr T tala kstnader 7 455 000 kr 7 125 000 kr -330 000 kr Slutsatserna av undersökningen är att markbyten ch strukturratinaliseringar är ett bra alternativ till intrångsersättningar. Metden är mer kstnadseffektiv, den leder till att arrnderingens kvalite förblir gd eller bättre efter vägens framdragande. J rdbruks företagen sm blir kvar i mrådet förstärks ch blir bärkraftigare. Arbetsmetden sm Vägverket tillämpat har mttagits väl, att träffa markägarna var ch en för sig är bra. De negativa sidrna av vägen blir mindre påtaglig då de psitiva sidrna lyfts fram genm att markägarna deltar i att skapa en bra lösning på ett undvikligt prblem, splittring av fastighetsstrukturen vid framdragande av vägar. 3 I detta belpp ingår ersättningar för i anspråkstagen mark. Kstnaden för marken skulle även kunna redvisas under psten för markkstnader men redvisas i stället under ersättningar eftersm det rör sig m ersättningar för i anspråks tagen mark. 4 Under denna pst redvisas kstnader för inköp av mark. I detta ingår även värdet av kvarvarande markinnehav. 8

1 Inledning 1.1 Bakgrund E18 är en mycket viktig länk i landets övergripande vägnät med str betydelse för både natinell ch internatinell trafik. Andelen långdistans trafik är str vad gäller både persnbilar ch lastbilar. Gamla E18 var, när arbetsplan upprättades 1992 av Vägverket Prduktin östs, tillräcklig för den stra trafikmängden sm då belastade vägen. Detta resulterade i tidsförluster ch många trafiklyckr, liksm dålig ch rlig miljö för de mkringbende. Prblemen på vägen var på många ställen mycket stra. Innan arbetsplanen upprättades hade man gjrt utredningar m hur E18 skulle dras mellan Arbga ch Köping sedan 1960-talet. När gamla E18 sträckningen mellan Arbga ch Köping öppnades fanns redan en utredning klar m en frtsättning väster ut mt Arbga. Denna utredning blevmdem i samband med att Köpings tätrt utvidgades över den då tänkta sträckningen. I slutet av 1970-talet tgs en ny utredning fram. Denna utredning bestd av två alternativa sträckningar, varav den ena hade ungefär samma sträckning sm den sm senare skulle ingå i arbetsplanen för dagens väg. Vägen går genm jrd- ch skgsbruksmarker ch berör mest företagare med blandad jrd- ch skgsbruksverksamhet. Särskilt nrr m Arbga skär vägen sönder befintlig ägstruktur. Just den del av E18 Arbga-Köping sm ligger närmast Arbga skär igenm mycket gd jrdbruksmark, splittrar ägstrukturen ch bildar en barriär. En arbetsgrupp sattes samman i samband med fastställandet av arbetsplanen för vägsträckningen. Gruppen bestd av representanter från Vägverket, Lantmäteriet ch Länsstyrelsens lantbruks enhet. Gruppens uppgift var att arbeta för att ägförhållandena skulle vara tillfredstäilande ch att intrånget på jrd- ch skgsbruksmark skulle ha vållat så liten skada sm möjligt efter utbyggnaden av E 18. Idag är vägen färdigställd ch de skademinskande åtgärder man hade för avsikt att genmföra är avslutade. Nu är det intressant med en utredning för att ta reda på resultatet. Tidigare har utredningar genmförs på liknande situatiner med stra intrång ch splittringar i äg strukturen på grund av byggnatin av andra vägar. Dessa har genmförs mer eller mindre fristående från varandra. Även här är det intressant med en sammanlagd bild av resultaten. 1.2 Syfte ch Avgränsning Syftet med detta examensarbete är att belysa, i första hand, de eknmiska knsekvenserna av de markbyten sm genmfördes i samband med byggandet av E 18 Arbga -Köping samt att, i andra hand, granska knsekvenserna av att markbyten inte skulle ha genmförts. Rapprten har även för avsikt att visa vilka sciala kns e- 5 Beslut m fastställelse av arbetsplan (PB 20-A 92:1100) 9

kvenser byggandet av E 18 har haft för fastighetsägarna sm berörts av intrång ch markbyten. Examensarbetet mfattar studier av de genmförda markbytena ch ratinaliseringsarbetet utmed E 18 Arbga -Köping inm, i huvudsak, trakterna Gräsnäs ch Örberga. Undersökningen begränsas till de markägare sm berörts av intrång från E18 Arbga -Köping ch sm varit invlverade i markbytesprcessen. Den eknmiska undersökningen, vilken dels mfattar en kstnadsberäkning för förhandlingskstnader, dels en skadeberäkning enligt jrdbruksnrmen, begränsas till att för skadeberäkningen endast mfatta jrdbruksfastigheter ch för beräkningarna av förhandlingskstnads vara en grv estimering. 1.3 Metd Examensarbetet har utförs genm studier av handlingar sm förrättningsakter ch avtal samt tidigare arbeten. Intervjuer med företrädare för Vägverket ch andra inblandade myndigheter samt med berörda markägare utgör en viktig del av underlagsmaterialet. Till de eknmiska beräkningarna är data hämtade från dels infrmatin sm framkmmit under intervjuer ch ur förrättningsakter, dels genm fältstudier ch beräkningar utförda med hjälp av kartmaterial. Ersättningsberäkningama har genmfört med hjälp av Excel-applikatinen "Vägverkets Jrdbruksnrm v 8.4." Indata har hämtats från de kartr sm Vägverket använt vid markbytesprcessen, från fältstudier ch från det scenari sm byggts upp i denna rapprt. 1.4 Dispsitin Inledning I inledningen beskrivs bakgrunden till examensarbetet, dess syfte ch avgränsning samt även metden för genmförandet. Här återfinnes även en krt beskrivning av rapprtens uppläggning ch innehåll. Tidigare arbeten I detta kapitel beskrivs tidigare arbeten. Viktiga delar av dessa rapprters innehåll ch resultat lyfts fram. Undersökningsmrådet Basfakta m mrådet samt vad sm gör detta mråde unikt. Prblem ch fördelar. En karta redvisas över mrådet, vilken visar vilka fastigheter sm berörs i arbetet ch var vägen går. Markbytesprcessen En beskrivning av hur markbytesprcessen gick till i just detta fall. Kapidet baseras på handlingar från prjektet ch på intervjuer med myndigheter, intresserganisatiner samt berörda markägare. Vilka kstnader markbytesprcessen medfört tas även upp i detta kapitel. 10

I detta kapitel återfums även en beskrivning av den lagstiftning ch de principer sm tillämpats vid markbytesprcessen ch ratinaliseringsarbetena. Eknmisk analys Först av allt kmmer en beskrivning av lagar ch principer rörande ersättningar vid intrång. Sm inledning till själva ersättnings kalkylen finns ett scenari beskrivet där markbyten inte var möjligt. Detta för att ha en trvärdig situatin att basera ersättnings beräkningarna på. En detaljerad beräkning görs av ersättningar sm skulle ha utgått m man inte genmförde markbyten. Dessa beräkningar bygger i huvudsak på kartr från vägprjekteringen eftersm det är svårt att i fält se hur det såg ut innan vägen byggdes. Dessa beräkningar är. justerade med relevant fakta sm framkmmit av fältstudier ch intervjuer. Diskussin ch slutsatser Jämförelser mellan resultaten av markbytesprcessen ch resultat av ersättningsberäkningar. För ch nackdelar m m. I diskussinen görs även ett försök till att dra slutsatser ur denna rapprt samt tidigare rapprter. I detta kapitel kmmer även diskuteras m markbyten är möjliga idag i samma utsträckning sm när detta prjekt genmfördes ch vad sm gör att det skiljer sig, m det skiljer sig från idag. Ett försök till att göra en prgns m hur det kmmer att bli i framtiden ch vad sm krävs för att markbyten skall gå att genmföra även då finns även här. 11

2 Tidigare arbeten 2.1 Inledning I detta kapitel återges arbeten sm tidigare genmförts inm ämnesmrådet eller på närliggande ämnesmråden. Syftet med kapitlet är att det skall finnas någt att jämföra resultatet av den här undersökningen med. För att kunna jämföra de eknmiska resultaten från tidigare arbeten har dessa räknats upp med knsumentprisindex till i juni 1999 års gällande prisnivåer. 2.2 Markbyten vid byggande av mtrväg av Magnus Bengtssn Handle- Examensarbete vid institutinen får fastigheter ch byggande, Km, dare Leif NrelL Stckhlm 1998. Syftet med examensarbetet var i huvudsak att utvärdera de markbyten ch strukturratinaliseringar sm genmförs av Vägförvaltningen i Hallands län vid byggandet av E6 genm Mrup ch Långås i Falkenbergs kmmun. Viktigt i rapprten var den attitydundersökning sm gjrdes bland markägarna. Undersökningsmrådet Undersökningsmrådet ingick i en ch samma förrättning (1382-89/40) ch behandlade åkennark på mtrvägsetappema Heberg -Långås ch Långås -Gunnestrp. Undersökningen mfattade 536 ha åker fördelade på tlv gårdar sm fanns kvar efter mtrvägens framdragande. Förutsättningarna för markbyten i mrådet var mycket gda. Vägförvaltningen, Falkenbergs kmmun ch Lantbruksnämnden hade införskaffat en str markreserv. Markköpen gjrdes redan i början av 80-talet. Tabell 4. Sammanställning av area4 inköpsår ch markägaruppgifter Ttal åkerareal i mrådet exkl. markreserven 404 ha Markreserven 132 ha Markreservens andel av ttala åkerarealen 25% Markreservens inköpsåt 1980-talet Åkerareal sm tgs i anspråk för vägändamål 25 ha Andel av ttala åkerarealen för vägändamål 5 % Fastighetsägare sm var med m markbyten 12 st Fastighetsägare sm direkt blev berörda av vägen 9 st Källa: Magnus Bengtssn, KTH 1998, s 28 För att minska fastighetsintrånget sm följd av mtrvägen ch genm att skapa bättre arrndering samt för att öka fastigheternas strlek, genmförde Vägförvaltningen en mfattande fastighetsreglering (markbytesprcess). Vid intrången kmpenserades markägare med mark. Principen var att den sm drabbades av vägen skulle få minst lika mycket mark sm han förlrade. För mark sm översteg den tidigare arealen fick markägarna betala ett visst pris per hektar. En av målsättningarna var att alla markbyten skulle vara frivilliga. 12

Den eknmiska undersökningen Den eknmiska undersökning sm gjrdes hade för avsikt att visa hur lönsamt det blev för Vägförvaltningen att markbyten gjrdes i skadeförebyggande syfte. Slutsatserna av denna del är att det för markägarna är endast psitiva effekter sm uppkmmer då de slipper bl.a. längre ägavstånd. Från statens håll finns det pengar att tjäna genm att genmföra markbyten. Vägverket slipper då betala ut ersättningar för bl.a. ersättningsvägar, ktunnlar ch ägprtar. Förhandlingskstnaderna blir lika stra avsett m det genmförs markbyten eller betalas ut ersättningar. Om markbyten genmförs så uppkmmer det även samhällseknmiska effekter. För att nå bästa resultat bör även strleksratinalisering kmbineras med markbyten. Den största psitiva följden sm mtrvägens framdragande fått för jrdbruksföretagen i mrådet var att gårdarna hade fått mer mark efter än vad de hade innan. Alla markägarna i mrådet är psitiva till vägen idag. De negativa följderna sm mtrvägens framdragande fått för företagen var framförallt att bullernivån hade ökat. Mtrvägen har även blivit en barriär sm är negativ m gårdarna skall förstras. Det är även negativt med mtrvägen för att umgänget mellan grannarna minskat. Attitydundersökningen Författaren genmförde en attitydundersökning genm att intervjua berörda myndigheter, intresserganisatiner ch markägare. Det framgår även att alla sm intervjuats i rapprten var psitivt inställda till markbyten ch de ansåg att det inte hade varit någt alternativ att få ersättning för intrång. Lönsamheten hs företagen hade antagligen försvunnit. Sammanfattning av slutsatserna i "Markbyten vid byggande av mtrväg".från statens håll finns det pengar att spara genm markbyten Förhandlingskstnadema är lika stra avsett m det genmförs markbyten eller betalas ut ersättningar. Om markbyten genmförs uppkmmer även samhällseknmiska effekter. För bästa resultat bör strleksratinalisering kmbineras med markbyten. Största psitiva följden sm mtrvägens framdragande fått för jrdbruksföretagen i mrådet är att de fått tillsktt på mark. Bullernivån har ökat. Mtrvägen har blivit en barriär sm hindrar gårdarnas expansin ch umgänget mellan grannar. Vägförvaltningens vinst av att ha utfört markbyten i stället för att betalat ut ersättningar uppgår till 2 147 000 krnr, vilket mtsvarar sex gånger förrättningskstnaderna.. 13

2.3 Strukturratinalisering i samband med mtrvägsbygge Examensarbete vid inst. fårfastighetseknmi, Km av Gudrun Ivarssn ch Nils Sprss. Handledare Erik Perssn. Stckhlm 1980. Bakgrunden till examensarbetet var att en ny sträckning av E3:an i Örebr län byggdes. Byggandet innebar en rad knsekvenser för myndigheter ch den berörda beflkningen. Genm att genmföra en genmgripande fastighetsrefrm försökte Lantbruksnämnden minska intrånget. På initiativ av Lantbruksnämnden utfördes detta examensarbete med syfte:.att att undersöka den fysiska ch eknmiska effekt strukturratinaliseringen i samband med vägbygget medfört för lantbruks företagen, att klargöra brukarnas attityder till strukturratinaliseringen ch mtrvägsbygget, att jämföra resultatet med de kstnader myndigheterna lagt ner på att minska fastighetsintrånget ch strukturratinalisera, att redvisa lantbruksnämndens arbetsmetdik, dra slutsatser m metdikens användbarhet i liknande situatiner. Det pängteras redan i bakgrund ch syftet att kpplingen mellan resultatet ch resurs åtgången är viktig. Studierna mfattade åkemlark längs 6 km av vägen. Arealmässig mtsvarar undersökningsmrådet nästan 1 700 ha åkermark. Denna mark fördelades på 31 lantbrukare. Förutsättningarna för lyckade marrnderingar var relativt gynnsamma. Lantbruksnämnden hade förvärvat en markreserv på 350 ha, vilket mtsvarade en femtedel av mrådets ttala åkerareal. Markreserven förvärvades mellan 1962 ch 1978. Strukturratinaliseringarna genmfördes i tre etapper sm skiljer sig lite åt i utförande men i huvudsak gick de till enligt följande. I krthet genmfördes en inventering av mrådet ch en värdering av åkemlarken. Därefter inleddes förhandlingar med de enskilda markägarna. Markbytena genmfördes genm fastighetsreglering med frivilliga avtal sm grund. En av skillnaderna mellan ettaperna var att fördelningskriterierna förfinades i varje etapp. I etapp tre hade man t ex reda utfrmat en plan för fastighetsstrukturen. Fördelningsprinciperna för mark ur markreserven följde i huvudsak kriterierna att: kmpensatin för mark sm måste avstås till vägmark, strukturratinalisera ch samtidigt sälja åkpnti~rk till aktiva brukare, hjälpa Vägverket att minska intrångsersättningarna. Fysiska effekter Några av de fysiska effekterna på lantbruks företagen var att företagens medelareal ökade med 26 % från 42 ha till 53 ha. Antalet skiften minskade med 43 % från 103 till 59 stycken. Endast elva brukare fick mark på båda sidr m vägen i jämförelse 14.

med att 23 brukare skulle ha fått detta m strukturratinaliseringarna inte skulle ha genmförts. Struktureknmiska effekter De struktureknmiska effekterna, sm beräknades i frm av arrnderingstal6 ch genmfördes för den areal sm var direkt berörd av mtrvägen resulterade i att den fördyrade brukningskstnaderna skulle ha blivit ca 2 330 000 krnr m ingen strukturratinalisering genmförts. Den i praktiken genmförda ratinaliseringen resulterade i att brukningskstnaderna ökade med ca 1 035 000 krnr. Skillnaden däremellan är den eknmiska effekten av strukturratinaliseringen. Författarna påpekar dck att m hade utfört beräkningarna på hela arealen sm berördes av strukturratinaliseringen skulle resultatet blivit väsentligt mycket bättre än det blev i undersökningen. Detta gäller speciellt för kstnaderna för ökat ägavstånd. Resursåtgångför myndigheterna Två fall jämfördes, dels att vägverket själva skött förhandlingarna med markägarna, dels att Lantbruksnämnden aktivt medverkat till markbyten för att minska intrånget. Lantbruksnämndens kstnader uppskattades till 750 000 krnr mtsvarande 2 300 arbetstimmar. Lantmäteriets kstnader uppskattades till 400 000 kr för ca 800 arbetstimmar. Dessa kstnader betalades till hälften var av Lantbruksnämnden ch Vägverket. Vägförvaltningen lade ner mindre arbetstid men betalade för vägmark ch vissa av Lantbruksnämndens förluster. Vägverkets kstnader uppskattades till 4,3 miljner krnr, varav 2,8 miljner krnr är ersättningar för mark ch fastighetsintrång. Arbetstidsåtgången var ca 150 timmar. Om Vägverket själva skulle ha skött förhandlingarna ch löst till sig mark skulle kstnaden trligen ha blivit 6,7 miljner krnr. Belppet grundar sig på att fastighetsintrånget blir lika strt sm ersättningen för markvärdet. Attitydundersökning Attitydundersökningen mfattade 28 markägare sm deltagit i strukturratinaliseringen eller vars mark tagits i anspråk. Många lantbrukare hade synpunkter på Vägverket. De ansåg att Vägverket inte beaktat deras åsikter vad gäller vägens sträckning. Däremt är de nöjda med Vägverkets insatser vad gäller brukningsvägar ch dikning för att minska fastighetsintrånget. Angående Lantbruksnämndens insatser ansåg knappt hälften att de gjrt en bra insats. Synpunkter sm de tillfrågade framförde var bland annat att fördelningsgrunden hade ändrats ch att nya tjänstemän inte följt föregåendes ftspår. Hälften av de tillfrågade ansåg även att marken kunde ha fördelats på ett annrlunda ch bättre sätt. Dck ansåg 79 % att strukturratinaliseringarna inte hade varit möjliga utan Lantbruksnämndens medverkan. Hälften av de tillfrågade skulle även ha ställt upp på liknande åtgärder utan den nya vägens tillkmst. 6 Arrnderingstal i detta examensarbete är utförda med avseende på brukningskstnader, dubbelsådd, dubbelgödsling, fåltkantverkan samt ägavstånd. Beräkningsmetdema är tagna från Svensk Lantmäteritidskrift 1963:1-2. 15

Det framkm under intervjuer med företrädare för LRF att man försökt skapa en pinin mt vägbygget. LRF anser att resultatet av markbytena blivit relativt bra. Dck har grannsämjan påverkats negativt ch var frtfarande ansträngd på sina håll när undersökningen gjrdes. Utvärdering Författarna menar i sin utvärdering att en del missförstånd ch vaga uttalanden lett till att vägens sträckning tagit mer mark i anspråk än den behövt göra. De finner det ckså sannlikt att Lantbruksnämndens stra markreserv bidragit till att vägen fick den sträckning den har. En viktig slutsats är att man måste planera ch fastställa längre vägavsnitt i ett sammanhang. Resultatet blir annars, sm i det aktuella fallet, att ändpunkterna är låsta ch det finns få eller inga alternativ sm reducerar skadrna ur jrdbrukssynpunkt. Utvärderingen visar att Lantbruksnämndens metd att börja med infrmatinsmöte, där man klargör de stra frågrna ch därefter förhandla med varje enskild fastighetsägare är riktig. Man km även fram till att Lantbruksnämndens mål att uppnå en bättre fastighetsstruktur uppfylldes. Brukningskstnaderna minskade samtidigt sm myndigheternas kstnad ttalt sett blev lägre än m Vägverket själva löst vägmarken. T talt uppskattades kstnaderna för fastighetsintrång ha minskat med 46 %. Siffran visar resultatet av Lantbruknämndens arbete. Sammanfattning av slutsatserna i "Strukturratinalisering i samband med mtrvägsbygge".j rdbruksföretagens areal ökade med 26 % ch antalet skiften minskade med 43% Endast elva fick mark på båda sidr m vägen i jämförelse med 23 m strukturratinaliseringar inte genmförts. Den eknmiska effekten av strukturratinaliseringarna var en besparing på 1,3 miljner krnr. Resursåtgången för myndigheter var knappt 1,3 miljner krnr lägre vid genmförande av strukturratinalisering. 2.4 Mtrvägens påverkan på jrdbruket Examensarbete vid inst. får fastighetsteknik, KTH av Gunnar S köldebet;:g. Handledare Ingvar Fridell. Stckhlm 1974. Examensarbetets målsättning var att belysa vilka ingrepp en mtrväg rsakar, när den dras fram genm jrdbruksbygd, samt att beräkna vilken eknmisk effekt för jrdbruket dessa ingrepp har. Vidare syftade arbetet till att beskriva vilka åtgärder sm användes för att minska effekten på jrdbruket av de ingrepp sm skett, samt vilken eknmisk betydelse dessa åtgärder har. Författaren hade valt att granska två mtrvägs sträckr sm vid arbetets tidpunkt nyligen blivit byggda. Den ena sträckan gällde mtrvägen utanför Nyköping. Från nrra infarten till Nyköping nrr ut till Brhagen, strax nrr m Lästringe kyrka. Den 16.

andra sträckan går från Staby, strax öster m Linköping, österut till Bäckeby, strax söder m Nrshlm. Båda sträckrna går igenm jrdbruksbygd med relativt gd arrndering. Sträckan Nyköping -Lästringe Utmed sträckan var fastighetsstrukturen relativt gd. Medelarealen för de fastigheter sm berördes, gdsen undantagna, var 38 ha åker. Bitvis var fastighetsförhållandena mycket bra. Endast 15 ägare eller grupper av ägare till jrdbruksfastigheter berördes av mtrvägen. Då fastighetsstrukturen var någt sämre i Stättersta ch även delvis i Tystberga, hade Lantbruksnämnden tidigare köpt in flera fastigheter att användas för ratinaliseringsändamål. Tack vare denna ratinaliseringsreserv blev det möjligt att genmföra relativt mfattande fastighetsratinaliseringar inm ett ganska strt mråde. Av praktiska skäl delades ratinaliserings mrådet upp i två delar, en sydligare, det s k Tystbergabytet ch en nrdligare, Slätterstabytet. I detta mråde genmfördes ganska mfattande fastighetsratinaliseringar 14 fastigheter hade tidigare köpts in av Lantbruksnämnden sm ratinaliseringsreserv. Sträckan Linköping -Nrshlm Vägen utmed denna sträcka går nästan hela tiden genm jrdbruksmark. Fastighetsstrukturen var inte lika bra m i det bästa mrådena nrr m Nyköping men kunde ändå betraktas sm gd. Medelarealen för de berörda fastigheterna var 30 ha åker. Det var endast vissa delar av sträckan där strukturen har behövt förbättras genm strleks ökning ch markbyten. Endast tre fastigheter hade tidigare köpts in för att utgöra ratinaliseringsreserv för att eliminera åkerbrtfall ch förstärka kvarvarande fastigheter. Ratinaliseringen hade inte drivits särskilt hårt i mrådet. Endast en fastighet hade fått kraftig förstärkning, medan fyra andra hade fått mindre tillsktt. Följande tabeller visar förändringen i gränslängd, antalet fastigheter samt skiften. Ort Före Efter Varav gräns mt mtrväg ~ - Tystberga 52,2 km 51,6 km 11,5 km Sättersta 59,3 km 38,0 km 7,2 km Markeby-Eggeby 32,2 km 32,1 km 7,0 km Källa: Gunnar Sköldeberg, KTH 1974, s 42 Trts att mtrvägen hade rsakat ytterligare, gränser hade gräns längden inte ökat utan för Sättersta till ch med minskat med drygt 20 km. Även antalet jrdbruksfastigheter ch ägskiften har minskat kraftigt. 17

Före Efter Tystberga 10 st 18 st 9 st 12 st Sättersta 22 st 53 st 6 st 9 st Markeby-Eggeby 15 st 39 st 12 (7) st 26 (18) st.. Källa: Gunnar Sköldeberg, KTH 1974, s 47 Siffrrna inm parentes anger det väntande antalet fastigheter ch skiften. När rapprten skrevs var fastighetsbildningsfärrättningarna inte färdiga. Slutsatser Vägverket i linköping beräknade före mtrvägsbygget den sannlika kstnaden för att lösa enbart vägrätt ch utge intrångsersättningar ch inte ta initiativ till markbyten. Prjektet genmfördes dck med markbyten ch i samarbete med Lantbruksnämnden. Detta medförde ca 1 030 000 kr lägre kstnad för vägförvaltningen än m markbyten inte genmförts. Författaren undersökte även försämringar i avkastningsvärde per km väg med åker utan att man genmfört skademinskande markbyten. På sträckan Nyköping -Lästtinge är försämringen 47-140 000 krnr per km, på sträckan linköping -Nrshlm är försämringen 140-187 000 kr per km. Orsaken till skillnaden antas ber på att arrnderingen innan vägen byggdes var bättre där försämringen blivit sm störst. Ännu en rsak kan vara att sträckningen Nyköping -Lästtinge lkaliserats till kanterna av åkermrådena. Vid genmförande av skademinskande åtgärder i frm av markbyten ch strleksratinalisering hade en str del av skadrna eliminerats. Genmgående för resultatet av de skademinskande åtgärdernas var att deras effekt hade blivit störst där arrnderingen var dålig. Av den anledningen blev effekten blivit störst där man genmfört ratinaliseringar. I undersökningsmrådet har till följd av den avsevärda förbättringen av arrnderingen med avseende på brukning ch fåltkanter föranlett att resultatet blivit bättre än det var innan vägen drgs fram. Där arrnderingen före mtrvägen var bra väntades dck en ttal försämring av åkerns avkastningsvärde med 47-70 000 krnr per km väg genm åker. Sammanfattning av slutsatserna i "Mtrvägens påverkan på jrdbruket".mtrvägen rsakade sämre arrndering. Försämringen var större på bättre arrnderade åkrar. Skademinskande åtgärder hade str effekt. Kmbinatinen av markbyten ch strleksratinalisering hade särskilt str effekt på resultatet. Hela företaget ledde till stra förändringar i fastigheternas arrndering.. 18

Skadrna minskades med 47-140 000 krnr per km väg. Kstnaderna för vägförvaltningen minskade med 1 030 000 krnr. 2.5 Gemensamma slutsatser Dessa tre tidigare arbeten innehåller vissa resultat sm återkmmer i samtliga. De gemensamma slutsatserna för tidigare arbeten är: att det finns pengar att spara för staten i att genmföra markbyten i stället för att betala ut ersättningar, att det uppkmmer psitiva eknmiska effekter av att genmföra strukturratinaliseringar i samband med markbytena, att det är viktigt att ha en markreserv att tillgå för att uppnå bra resultat av markbytena, att markägarna är överlag psitivt inställda till markbyten, att markbyten ch strukturratinaliseringar leder till att medelarealema hs de aktiva jrdbruksföretagen ökar, att antalen skiften minskar, att ägavstånden ch fåltkantema minskar samt att Lantbruksnämnden i samtliga fall köpt mark till en markreserv i gd tid innan vägbyggena påbörjats. Dessa slutsatser samt rapprtens slutsatser diskuteras närmare i kapitel 7.. 19

~:ii\l:i~:: ~!~~"~~'~~~~" ~!!~;':'";:;:.~:';~!~:: ~ 3 Undersökningsmrådet ch vägen 3.1 Inledning I detta kapitel kmmer undersökningsmrådet att behandlas. En beskrivning av mrådet, var det ligger ch dess beskaffenhet, kmmer att ges. De egenskaper sm är av större betydelse för resultaten kmmer att beskrivas mer ingående. ""::::::;::::;::;:::;:;::' :'":C':': ~I i)i)li)i)i :;i~;, "':;"!i!!""!~~ ::~:,:,.:jliill~ :1:11:111::1 V i Undersökningsmrådet Hjälmaren Karta över Västmanland. Undersökningsmrådet är markerat med en cirkel. Källa: Länsstyrelsen i Västmanlands hemsida (http://www.u.lst.se/fakta/fakta.htm) 3.2 Området Undersökningsmrådet ligger utmed den nybyggda delen av E18 Arbga -Köping. För att vara mer exakt ligger det undersökningsmrådet utmed E18 Arbga -Köping från Mariebrgsmtet, utanför Arbga, ch åtta kilmeter nrr ut.

Ungefär mitt igenm mrådet sträcker sig väg 577 i öst-västlig riktning. Idag passerar den nya vägen över 577 på en viadukt. Övriga vägar i mrådet brtsett från ägvägama, är grusvägar av mycket gd eller gd kvalitet. Bild 3 Områdets nrra viadukt. Det finns två stycken underfarter under mtrvägen på sträckningen. Genm den ena passerar sm nämnts väg 577 ' Iden andra ligger i mrådets nrdliga del, i Örberga. Undersökningen mfattar de fastigheter sm berörts genm faktiska intrång vid byggandet av denna vägsträcka. Ytterligare en begräsning av de fastigheter sm granskats finns i vilken typ av fastighet det rör sig m. Endast jrdbruks taxerade fastigheter har granskats ch då med skgsmarkeil undantagen vid värdering av intrångsersättningar. 3.2.1 Marken ch fastigheterna Den större delen av mrådet består i huvudsak av jrdbruksmark sm används för växtdling. Några fält för bete finns ckså. I den nrdlig!! delen av mrådet finns det mer skgsmark. I Undersökningsmrådet består i huvudsak av tre byar, Örberg!!, Björskgs-Srby ch Gräsnäs. I Gräsnäs är arrnderingen gd, lika så i delar av Björskgs-Srby. I Örberg!! är arrnderingen sämre. Fastigheterna är splittrade, skiftena är lång!! ch smala. Framför allt i Gräsnäs men äveq i vissa andra delar är en del skiften mycket stra, upp emt ch i någt fall även över 30 ha åker. 21

Jrdbruksmarken i mrådet anses ha mycket hög prduktinsförmåga7, speciellt i förhållande till reginens. Bland de undersökta lantbruken förekmmer mest spannmålsdlande företag, endast en mjölkgård finns med. Bild 2 Väg 577 vid av/an till Örberga by Basdata m undersökningsmrådet Ttal areal i mrådet (åker, skg, ~pediment etc.) 1430 ha Markreserv 282 ha Markreservens andel av den ttala arealen 20 % Ianspråkstagen areal på vägsttäcbn 96 ha Fastigheter i undersökningsmrådet 43 st Jrdbruksfastigheter9 41 st SmåhusfastigheterJO 2 st Medelareal per jrdbruksfastighet 35 ha Medleareal åkem1ark il 22 ha 3.2.2 Vägen Den nya sträckningen av E18 J fattar delen från Mariebrgs trafikplats öster m Arbga till Strö trafikplats i nrra delen av Köping. Väglängden är cirka 14,5 kilmeter. Från Mariebrg går vägen nrrut, från den planskilda krsningen med järnvägen ch väg 249, ch går sedan öster m Österängen utan att göra intrång på detta mråde. Cirka fyra kilmeter nrrut går vägen genm Gräsnäs. Sydväst m Gräsnäs byggs för närvarande en trafikplats för en framtida anslutning av E3 vid en sträckning av E3 7 lnten;u, Lars-Ove Janssn 8 Karta, Sveriges NatinaIadas 1992, s 31 I 9 Taxerad sm jrdbruksfastighet. 10 Taxerad sm småhus fastighet eller fastighet utan jrdbruksmark ch med mindre än 5 ha skg. 22

nrr m Arbga. Läget för denna! trafikplats var avgörande för lkaliseringen av E 18 i detta avsnitt. j. Nrr m Gräsnäs går vägen i en båge mt nrdst mt Strö trafikplats ch krsar Hedströmmen i ett läge sm styrts av hänsynstagande till knflikter med bebyggelse i söder m krsningen ch frnminnen nrr m krsningen. Någt längre mt nrdst går vägen i en båge väster m mrådet kring frnbrgen vis Skftesta innan den ansluter till befintlig väg vid Strö trafikplats. 23

x = 6586694 y = 1502527 Skala 1 :30000

4 Markbytesprcessen 4.1 Inledning Vad menas med en markbytesprc:ess i denna rapprt? Från den dag man antg vägplanen sm gav Vägverket rätt att bygga denna vägsträckning, har markbytesprcessen pågått. Prcessen startade med att vägplanen antas. Denna ger Vägverket rättigheter att ta mark i anspråk med vägrätt för byggande av den väg vägplanen hänför sig till. Hur prcessen har gått till har undersökts genm att studera förrättnings akter samt genm intervjuer med markägare ch myndighetspersner. 4.2 Bakgrund I l Lars-Ove Janssn på Vägverket i Eskilstuna använder sig alltid av markbyten, m det är möjligt, då han skall införskaffa mark för Vägverkcts prjekt ch minska skadan vid intrånget vägen föranleder. För att genmföra markbyten krävs sm regel att man har tillgång till en markreserv för att underlätta bytet av mark ch för att kunna ge ersättningsmark i stället för intrångsersättning. Lars-Ove Janssn har genmfört markbyten utan markreserv men då endast i mycket lite mfattning ch under väldigt gda förhållanden.11 Ytterligare anledningar till att man valt att göra markbyten ch strukturratinaliseringar är just att man ville uppnå en bättre arrndering på jrdbruksfastigheterna i mrådet ch undvika att slå ut fungerande lantbruks företag. Den sista ch kanske viktigaste anledningen är att Vägverket genm lyckade markbyten anser sig få mycket "gdwill". För själva genmförandet av markbytena använde man sig av fastighetsregleringsinstitutet i fastighetsbildningslagen (beskrivs närmare i avsnitt 4.5). Fastighetsregleringsbesluten grundar sig på frivilliga avtal m markbyten. 4.2.1 Nuvarande regler för förtida inlösen För att förtida inlösen över huvud taget ska bli aktuellt måste det finnas en fastställd arbetsplan. Inm mråden där arbetsplan finns kan Vägverket i särskilt ömmande fall använda väglagen för förtida inlösen av fastigheter eller delar av fastigheter12. Förtida inlösen får endast ske i frm av köp för att det ska gå att avyttra marken m vägbjektet inte kmmer till stånd. Detta för att minimera risken för förluster.13 Med andra rd kan inte Vägverket, generellt sett, införskaffa mark för att skapa markreserver för framtida prjekt1 utan är berende av att det finns en fastställd arbetsplan.14 De medel sm finns att dispnera för inlösenändamål är begränsat till 10 miljner krnr (1995) av de årliga anslagen. Dessa medel har inte utnyttjats fullt ut eftersm 11 intervju: Lars-Ove Janssn 12 prp 1989/90:25, trafikutskttet 1989/1> TU12 13 Intervju: Mats Delhlbm I 14 Intervju: Mats Delhlbm '.;t 25

de främsta behven av förtida inlösen i första hand ligger i tidiga planeringsskeden, men även för att planer sm fastställts de senaste åren har påbörjats i direkt anslutning till fastställelsen. IS Arbetsplanen ger även möjlighet till att genmföra köp ch försäljning av fastigheter eller delar därav inm ramen för er prjekt. Då främst i syfte att minska skadrna av. 16 Jntrang. 4.3 Genmförandet 4.3.1 Organisatin På Vägverket i Eskilstuna är det Marklösenfunktinen på Teknikenheten sm sköter markåtkmstfrågr. Någn markåtkmst grupp går det inte att tala m då det var Lars-Ove Janssn sm var ansvarig ch skötte markåtkmsten ch markbytena. Det sm fanns var en arbetsgrupp sm bestd av Lars-Ove Janssn representerandes Vägverket, ch B-Lennart Erikssn från Länsstyrelsens lantbruks enhet samt rill att börja Hans Anderssn ch senare Lars Ringbm från Lantmäteriet. Denna grupp arbetade från början med en metdstudie, där just metder för skademinskande åtgärder skulle granskas. Gruppen deltg även i att ta fram ett förslag rill markbyten. Metdstudien finansierades med niledel från Lantmäteriet 17. Lars Ringbm var även den sm genmförde de flesta fastighetsregleringsförrättningarna sm krävdes vid markbytena. 4.3.2 Prcess Markåtkmstprcessen inleds, som nämnts, med att Vägverket antar vägplanen för vägen. Markägarna infrmeras m att vägen skall byggas ch vilken sträckning den kmmer att ha. Där framgår redan vilka fastigheter sm kmmer att drabbas av intrång från vägen. Därefter hålls ett infrmatinsmöte med samtliga fastighetsägare sm på ett eller annat sätt kmmet att vara berättigade ersättning. På detta möte infnneras m hur vägverket villlös~ detta ch vilka alternativ sm finns. Efter infrmatinsmötet söks varje fastighetsägare upp var ch en för sig för att få möjlighet att diskutera alternativen ch möjligheter till i enskilda samtal med markförhandlaren, i detta fall Lars-Ove Janssn. Det blir flera enskilda samtal med samtliga fastighetsägare över tiden. I Mellan det att rnarkåtkmsten inleds ch markbytena är genmförda går det en hel del tid. Under den tiden händer det fta att markägare själva tar kntakt ch kmmer med förslag ch tips eller erbjuder Vägverket att köpa deras fastigheter. Just i det här fallet köpte Vägverket nästan bara fastigheter sm ägarna själva erbjudit Vägverket att köpa eller tipsat m att en fastighetsägare velat sälja av ett skäl eller annat. Endast det första köpet var enbart på Vägverkets initiativ. Fastigheten Vägverket införskaffade ägdes av Uppsala Universitet. Marken brukades aven arrendatr sm sades upp men fick til1fålle att köpa den bstadstmt sm ingick i arrendet. Tmten styckades av ch köptes av arrendatrn. t5 Intervju: Mats Delhlbm t6 Intervju: Mats Dehlbm t7 intervju: Lars Ringbm 26

Samtliga markförvärv genmfördes genm köp. De inköpta fastigheterna kallas för markreserv även fast någn reserv inte fanns när man inledde prjektet utan man köpte efter hand inm ramen för prjektet. Med den markreserv sm införsbffats, 282 ha åkermark av gd kvalitet, var det inte några större prblem att övertyga jrdbrukarna till att genmföra markbyten. Marken fördelades så att markägarna i första hand skulle få lika mycket mark sm de gått miste m. Den mark sm översteg i anspråks tagen mark fördelades så att fastigheterna skulle bli så bra sm möjligt. I det här fallet gjrdes ett undantag från detta. I Gräsnäs, där det var risk för svåra knflikter gjrdes fördelningen ut strlekssynpunkt så rättvis sm möjligt. Samt;liga kvarvarande fastigheter ökade i strlek. Endast en fastighet fick mark på båda sidr m vägen. De prblem Vägverket påträffade under hela prcessen var att en markägare inte till en början ville vara med m några sm helst intrång, köp av mark eller markbyten. Markägaren hade väldigt höga känslmässiga värden i sin mark då den gått i familjen i ni generatiner. Olyckligt ng "\.Tar även denna markägare en av dem sm drabbades av det största intrånget från vägbygget. Parallellt med markåtkmstprcessen skedde även en del diskussiner i gruppen för metdstudie m hur markbytena skulle genmföras, vilka fastigheter sm är värda att förbättra samt m andra åtgärder sm behövdes för att prjektet skulle få ett bra resultat. 4.4 Lagstiftning Väglagen ger vägrätt ch innehåller kpplingen till ExL. I FBL reglerar andra viktiga detaljer sm t ex vad sm krävs för att genmföra stra fastighetsregleringar, markbyten. 4.4.1 Väglagen I Väglagen tillämpas på allmän väg.!en allmän väg är en väg sm anlagts med bestämmelserna i väglagen, sm av ålder ansetts sm allmän eller anlagts eller förändrats till allmän väg enligt tidigare bestämmelser18. För att bygga en väg enligt denna lag först en frstudie genmföras, i vilken förutsättningarna för den frtsatta planeringen klarläggs. Därefter skall en vägutredning sm underlag för val av vägsträckning ch trafikteknisk standardl9. När vägens sträckning har klarlagts skall en arbetsplan upprättas. I denna skall anges den mark sm behöver tas i anspråk. Planen skall även i11nehålla en miljöknsekvensbeskrivning samt de uppgifter sm i övrigt behövs för att genmföra prjektera. Den framtagna arbetsplanen skall ställas ut för grans~g21. Sm grundregel fastställs vägplan av Vägver- 181 VägL 19 Sjödin E ffi fl, s 165 20 15 VägL 2117 VägL 27

ket efter samråd med länsstyrelsen22. Byggandet av väg för påbörjas först sedan arbetsplan har upprättats ch, när det behövs, har blivit fastställd23. När en väg tar mark i anspråk göt den det genm det unika rättighetsinstitutet vägrätt. Vägrätt uppkmmer genm att väghållaren tar i anspråk mark för väg med stöd aven arbetsplan. En vägrätt upphör när vägen dras in. Vägrätten är med andra rd en nyttjanderätt på bestämd tid!4 Vad gäller väglagens bestämmelser angående ersättning tas de upp i avsnitt 5.3 Ersättningsregler. 4.4.2 Fastighetsbildningslagen ',Y Vid markbytes- ch strukturratinaliseringsprjekt används fta fastighetsbildningslagens fastighetsregleringsinstitut. Regler m fastighetsreglering finns i 5 kap FBL. Fastighetsreglering är det enda fastighetsbildningsinstitutet för mbildning av bestående fastigheter. Med fastighetsreglering kan man genmföra mer eller mindre mfattande ändringar av befintliga fa~tigheter, sm t ex att föra mark från en fastighet till en annan (5:1 FBL). Utmärkande är att den ytterst syftar till en förbättring av fastighets beståndet25. '. Initiativet till fastighetsreglering kan tas av ägaren till en fastighet sm berörs av regleringen. Även en samfållighetsförening kan initiera en reglering. Mer intressant i rapprtens sammanhang är att vid exprpriatin eller liknande tvångs förvärv får förvärvaren begära fastighetsreglering m den förebygger, minskar eller undanröjer lägenheten av förvärvet. Även knununen ch länsstyrelsen kan i vissa fall påkalla fastighetsreglering.z6 I En fastighetsreglering kan genmföras på frivillig väg ch genm tvång. När det gäller att genmföra fastighetsreglering med tvång måste ett antal villkr vara uppfyllda innan en regleringen kan genmföras. De viktigaste villkren är båtnadsvillkret, förbättringsvillkret ch fastighetsskyddet. Båtnadsvillkret innebär att fastighetsregleringen måste åstadkmma mer ändamålsenligt markanvändning samt att en fördelarna därav måste överväga kstnaderna ch lägenheterna, nackdelarna sm regleringen medför. Förbättringsvill!ret innebär att en fastighetsreglering endast får genmföras m den fastighet sm rillhör sökande förbättras. Fastighetsskyddet återfinns i 5:8 FBL ch syftar till att förhindra att för stra delar aven fastighet regleras över till en annan fastighet. Så länge sm en reglering håller sig inm de graderingsvärden27 där de enligt praxis inte rsakar avsevärd lägenhet för markägaren utgör inte 5:8 FBL någt hinder. I 18 V 22 ag L " 'c y' r: 2319 V " L ', ag "'; 2430-32 VägL : 2S Landahl T, Nrdström O, Fastighetsbildningslagen, en kmmentar, 1991, s 166 265:3 FBL 27 Enligt 5:92 st. skall graderingsvärdet fr ett mråde bestämmas med hänsyn särskilt till mrådets avkastnffig ch marknadsvärde. Några allmängiltiga regler fr valet mellan marknadsvärde ch avkast. ningsvärde har inte lämnats. I förarbetena knstateras att det är naturligt att det mera långsiktiga avkastnffigsvärdet ftast får avgörande betydelse vid graderingen, dvs. man ger en viss preferens för avkastnffigsvärdet. I den praktiska tillämpningen trde dck det vanliga vara att grunda graderingsvärdebedömningen på marknadsvärdet. 28