Öersiktspla för Eslös kommu Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING september 00
Styrrupp för proramhadlie: Kommustyrelses arbetsutskott (KSAU) eom: Ordförade Cecilia Lid (s), Vice ordförade Herik Wöhlecke (m), ledamöter Lea Emilsso (s), Toy Hasso (s), Aette Liader (c) samt ersättare Bert Nilsso (s), Lars Måsso (s), Håka Sesso-Sixbo (), Kari Reiisch (m) och Iemar Jeppsso(c) Projektasaria: Iela Ludqist, föraltischef, Aa Lyhae, stadsbyadschef och Haa Bäckre, plaarkitekt, Miljö och Samhällsbyad, Eslös kommu Arbetsrupp för proramhadli: Aa Lyhae, stadsbyadschef, Haa Bäckre, plaarkitekt (projektledare), Torste Helader, plaarkitekt, Mari-Liis Mäik, plaarkitekt, Aa-Mary Foltý, plaarkitekt och Cecilia Larsso, kartassistet Iför det kommade arbetet med fördjupie kommer e utidad arbetsrupp att sättas samma, i ilke tjästemä frå adra adeliar på Miljö- och Samhällsbyad samt adra föraltiar kommer att iå. Proramsamråd Proramhadlie för Öersiktspla Eslös kommu Fördjupi för Eslö, öster om järäe är utsät på samråd uder periode oktober till och med december 00. Eetuella yttrade och sypukter ska seast de december 00 ha ikommit till: Eslös kommu Miljö- och samhällsbyad, Stadsbyad 0 Eslö eller till e-postadress: miljo.och.samhallsbyad@eslo.se Hur ill du att Eslö, öster om järäe ska se ut i framtide? Samrådsmöte Kommue bjuder i allmähete, erksamhetsutöare och fastihetsäare till tå samrådsmöte kri proramhadlie i Stadshuset. Det första samrådsmötet hålls torsdae de oember kl.0, det adra tisdae de oember kl.0. Mötet de oember har ett isst fokus på erksamheter och fastihetsäare. På båda mötea kommer proramhadlie att preseteras, diskuteras och det fis tid att ställa fråor. Varmt älkoma! Kotakt och iformatio Vid fråor kotakta Miljö och Samhällsbyad, Stadsbyad på telefo 0-0 00 (äxel). För aktuell iformatio om fördjupie www.eslo.se/foposter Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
AVSTAMP Plaes mål Plaprocesse Proramhadli Tidspla Plaområdet VISION ESLÖV, ÖSTER OM JÄRNVÄGEN Ledstjäror Eslö i e expasi reio Bärade strukturer PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Plaområdet i bild Demorafi och erksamheter Markäoförhållade Öersikstpla 00 Detaljplaer 0 NYCKELFRÅGOR Hur ser Eslö, öster om järäe ut i framtide? Hur skall kulturmiljö behadlas? Vilka kaliteter är iktia att beara? Vilka tål e förädri? Hur ära järäe och erksamhetera ka ma bya? Fuerar resadet i/till/frå Eslö? 0 SCENARIER Sceario A yaädi och förtäti Sceario B fuktiosuppdelade tillä Sceario C iet häder Målkoflikter FOKUSOMRÅDEN Omadli och förtäti de kompakta stade Fuktiosbladad stad - med plats för alla Idetitet och kulturmiljö Eslös imae Större stadskära Närisli och detaljhadel Stadsladskapet Tekisk försörji Riskhäsy och miljöstöriar MILJÖBEDÖMNING 0 Betydade miljöpåerka 0 Riksitresse 0 STYRANDE OCH STÖDJANDE DOKUMENT VAD TYCKER DU? INNEHÅLL Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
AVSTAMP Eslö, öster om järäe har uika möjliheter att utecklas! Här fi s hållbar uteckli, reioal kommuikatio, idetitet, måfald och charm. Med detta dokumet ill i rikta uppmärksamhet mot, och kraftsamla kri stades tilläxt öster om järäe. Vi ill bjuda i markäare, erksamhetsutöare och allmähet till e dialo om ett emesamt mål och e stadsdel med plats för alla. Reda i de kommuomfattade öersiktsplae frå 00 pekas delar a området öster om järäe ut som område för y bebyelse. Att bebyelsetäthete bör ara hö ärmast statioe samt es e iss stadsmässihet. Stadsbyadsproram för Eslö belyser östra statiosområdets iktia uppift som läk mella de ästra och östra sida a Eslö. Kommustyrelse arbetsutskott (KSAU) beslutade 00-0-,, att uppdra åt Miljö och Samhällsbyad att påbörja arbetet med Fördjupi a öersiktspla för Eslö, öster om järäe. Geom arbetet med dea fördjupi a öersiktsplae påbörjas ett arbete som kommer att leda till e utidi a cetrum, bättre koppli till omkriliade stadsdelar, fler kollektitrafikära bostäder, fler offetlia mötesplatser och möjlihet till ytterliare hadel och serice i cetrala Eslö, mitt i Öresudsreioe. PLANENS MÅL Målet med fördjupie är att arbeta fram e låsikti stratei för bearade, föryelse och utbyad i området öster om järäe. De befitlia stadsstrukture ska tas tillara och äras me också utecklas och föryas. Fördjupie ska också fuera som ett isiosdokumet som tydliör kommues itetioer med området. Eslös kommu ill eom dea pla lyfta fram stades ysamma förutsättiar som boedeort, hadelsstad samt erksamhetsplats. Geom områ- dets läe i direkt asluti till järässtatioe och cetrum, samt dess uika stadsstruktur är området moet för ett ytt ste i utecklie a Eslö som attrakti stad i reioe. Plaes tidshorisot sträcker si till år 00. Gemesamma mål för Eslös kommu är: Måfald Jobbe ska fias i Eslö också Medborarfokus och bemötade Klimat, miljö och hållbar uteckli Dessa mål kommer lia till rud för arbetet med fördjupie a öersiktsplae. Eslös kommu är e a Series ekokommuer. Kommue ill därmed främja utecklie för ett hållbart samhälle utifrå e ekoloisk rudsy med e tydli koppli till det ekoomiska och sociala perspektiet. Dea fördjupi a öersiktsplae är kommues u främsta tydlia ste i de riktie. PLANPROCESSEN- ÖVERSIKSTPLAN Vad är e ÖP? E öersiktspla är kommutäckade och ska tydliöra kommues låsiktia itetioer aåede markaädie och hur de byda miljö skall utecklas och bearas. Detsamma äller för e fördjupi a öersiktsplae, med de skillade att e fördjupi a öersiktspla edast omfattar e midre del a kommue eller ett isst tema. För det aräsade området ersätter dea fördjupi de kommuomfattade öersiktsplae. E öersiktsplae är ite juridiskt bidade uta utör ett isiosdokumet för framtide. De är samtidit rådiade för efterföljade beslut, exempelis id detaljplaeri, bylospröi samt för aa tillstådspröi och beslut som rör mark- och atteaädie. Fördjupies iebörd och kosekeser ska tydlit framå och de ska utformas så att de er e tydli äledi och iformatio till kom- Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
muiåare, berörda mydiheter och eskilda. Geom si process id framtaadet iebär e fördjupi a öersiktspla också e omfattade dialo mella kommue, allmähete och alla aktörer som fis kuta till området. Som färdiställd pla utör de ett dokumet a itresse för markäare, exploatörer, allmähete, erksamhetsutöare och adra som har itresse i kommues plaer för området. Tydlihete i kommues itetioer är aörade för områdets uteckli. Proramhadli - ad är detta för dokumet? E proramhadli är ite obliatorisk elit plaoch bylae (PBL) me är bra för att på ett tidit stadium sortera ut de äsetliaste fråora i det kommade öersiktsplaearbetet. A prorammet ska framå de ambitioer och fråeställiar som kommue har för asikt att ta upp i fördjupie a öersiktsplae. Här ska äe diskuteras ilka särskilda aalyser och studier som bör öras ia olika fråeställiar ka arbetas i i öersiktsplae. Asikte är att sypukter som kommer i i proramsamrådet ska utöra ett stöd i arbetet med fördjupie a öersiktsplae. Prorammet ska ite ara för detaljerat me isa kommues iljeirikti iför framtide. Det iktia är att skapa e dialo och å ut till allmähet, mydiheter, föreiar och kommuala föraltiar. Efter proramsamrådet arbetas e samrådshadli fram. Dea ställs seda ut för samråd med tillhörade MKB, då berörda precis som i proramskedet ka läma sypukter. Utställiskedet som följer på samrådet utör sista möjlihete att raska och påerka förslaet före ataade. E samrådsredoörelse ska bifoas och isa hur sypuktera frå samrådet beaktats. Plae odkäs i de olika skedea a kommustyrelses arbetsutskott (KSAU) och atas till sist a kommufullmäktie. Tidspla KSAU beslutade 00-0- att samråd ka ske kri prorammet. Efter proramsamrådet skall e samrådshadli arbetas fram, ilke beräkas ara färdi för samrådsbeslut februari 0. Utställisbeslut för e utställishadli beräkas kua tas jui 0, därefter beräkas ataade a fördjupie a öersiktsplae kua tas a kommufullmäktie kri årsskiftet 0/0. PLANOMRÅDET Området som behadlas sträcker si frå Latmäes siloaläiar i orr till Procordia i söder, frå järäsområdet och dess iadukter i äster till bostädera id Bera i öster. Kärområdet kommer att lia kri Karatas och järäes sträckiar. Här fis flest möjliheter och störst utmaiar. Plaområdet utör e delis sarad stadsdel med bestådsdelar frå olika tider och iehåller e bladi a bostäder, erksamheter och kommuikatiosstråk. Detta utör e plamässi sårihet me ka i måa fall betraktas som e stadsmässi kalitet. E stad byer på mäiskors och erksamheters beho a korta aståd och od kommuikatio. Dessa ärde käeteckar området och ases tas tillara i plaarbetet. Området har e ee karaktär och outyttjade och rika möjliheter till exploateri och föryelse i ett statiosära läe. Befitlia erksamheter ases i största möjlia må itereras och behadlas som e tillå i stade. PROGRAM SAMRÅD UTSTÄLLNING ANTAGANDE PROGRAM SAMRÅD UTSTÄLLNING ANTAGANDE Statuspil som isar fördjupies läe i öersikstplaeprocesse. I sambad med proram, samråd och utställi skickas plae ut på bred remiss till allmähete, mydiheter, föreiar och kommuala föraltiar. Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
Nyåk raä 0 dsä Småla 0 äe Steh 0 as äe Norrea ta 0 Kaal ata 0 Söderata Köpm as Stor ata 0 ke r e e ä Soc Ystadsäe e e ä er Ystadsä e Sallerupsäe Ell i 0 Elli skisä e e ä ri Åke 0 Prästkrae So ck 0 0 Bäcka Sallerupsäe 0 Söderata Köpma s Storata Kaalata 0 0 0 Nyåkra äe Hallaröds 0 0 Steha0 säe 0 Kaalata Fredsata Utäe Västerlåata Hem 0 Palm ata Sture ata 0 0 0 Bosarpsäe Stabbarpsäe Väreds Tröske äe Norreata 0 Ru de ls Arilds Höaäs Smålads äe Göieäe 0 Parka ta Skolata Stureata Koloi 0 Kaalata 0 t. Höö r 0 Åsboäe 0 0 Sadr Ströäe Hästhae Karlsroata Slåtteräe 0 ä e Vå 0 a ä e Fridasro Äaäe Torsäe Balders äe Ulåsa ata Prostata 0 rs Hu sar Åbo 0 Byaäe Re Teelbruks Nils Ade Hasslis Olof smeds ä 0 Cetralförråd Gräma Gyldest ä e Brike a Ljusets kapell Abullahae äe Maski Låa kärr GRYBY IND.OMR. ortäe Trasp 0 os Abullahae 0 e ass 0 sä Jo e sr kar Äl Östra äe iä ktor Tra 0 splats e sä Verkstad Trast Skola Idustr äe Truck 0 sata Lu d Ystad Sockeäe 0 mm arl ös äe Lislia Gillesäe Åldermasäe Klöeräe 0 Allmoeäe Cet e sä Vikhem 0 GR IND äe tads V erks r rs Prästkrae BERGA IND.OMR. erk Gas 0 0 0 0 sata 0 äe ta Bruksa Tr ast ta erk Gas ds s Lidä e ä Bera a Bilproi a Hur ta ata Fiskare sata Gas erk 0 Bet a ä ä e sä härad Tre äe Sjöhus ka Äl Lu d a ä e Ysta Boställs or kt Do ata Järäs Axat Skomakareata Karata ata Ax Be t at a Bruksata s ä Åkerma 0 Lärkäe ÖSTER Gröa å Per 0 s öm Str Vattetors s a Järä år ds Sk stri Idu e usä Haterkare Sjöh Vårdskola sos Håkas ba are Spi Ba läe Vide Teishall Berahalle Beraisplats ä Lideröds ts. Hildafäl ä s er ck Dü e re G ls SALLERUP Röståaäe Sallerupsskola Ni Sallerupshalle Rudolf- istia Åter.r Lilla teater 0 Chr Fotbollshall Medborarhuset e ä s ä a m elix em tf H ber er H Suatorps Vä.r Järäs äe Risjö bers Källe 0 äe ds hära Tre Bilproi ra Hu Beraårde d Möllerä ÖSTER Beraymasiet e Ge e masä Nämde BERGA os ä Nils Johs Vasa Sallerupsäe VÄSTRA SALLERUPS KYRKBY 0 dsä e rödsä Våla ata Öster Östra skola Karr Edelbersparke lu e rby t. Hö Lars Otterstedts ä J st ä e Tåbe a a am äe Rose backs Slå dr lsä Skördeäe r. reba Spia äe ssa Mo Hu Allmäie da 0 0 e Såismaa pa Dju Församlis Ploäe Riareäe Säteriä HÄLLAN Tiodeäe reata Klocka S Olofs St.r Fäladsäe Spoleata Treh ärad Stadshus säe Råröds 0 Försäkr. kassa Färare Kuskapshuset Smedj er ta Kyrkoata Pärlata Salliusymasiet Stora tor Eslös kyrka Brad BACKARNA Vattetor Stadsparke 0 Bryarea e Frostaä Lärkäe s ä Åkerma Vassle Museum Arb. förm. Apotek BERGA IND.OMR. 0 Bradstatio Stesl. Gröa tor Harjaersäe Mötesplats 0 Bibliotek Bas tuata Gjutareårde CENTRUM Rådhuset Soläe a Glasräd Badhus parke Tempelata 0 M.Mårt. Åkeräe byaä 0 Pilata rups Tåbelud årdcetral e Kyrkstis Sassels ä Skosäe Fåelsåsäe aä S Mikaels lä 0 e lo Sakt Martis acke Borareb V Sallerups kyrka Västra Salle Beraisplats Hasselåe He Sakt Göras Solhälla e Skytteskoe So Tolskilli s Skålpuds Ekebacke Före. 0 e Försam. årde Villaäe Steberet Trollsjöata Trollsjöområdet ls killi s äe dalers ä To Sjöst. 0 0 Folkhö skola 0 Äseäe Byeläe Blåklitsäe Odaläe Ryttarebacke Föreistoret 0 Malma ta Baäe Polishus Ekeäs skola Ri at Torpst Sä e Odeata Roseå Rotuda Våffla Tora 0 Folktadård Repsla are ata 0 Ekealla Friluftssce Trollsjö ä 0 Trollsjöårde Sahlis VÄSTERDALA Tre Skyttebacke 0 Ba ck ård 0 sä e rdi sä e äe 0 Tisäe Krooäe Klöeräe Domareäe Fjä Gröa å Vattetors rse Gustasluds 0 Nackarpsata Karidal ä e s å rds GUSTAVSLUND Flyfält Bredablicksäe VikiStallhae aäe Sahlis park Västra skola Staffa sä 0 0 Gro de äe Kappe äe Ulåsa p Äselude Skäppe e Trädårdsata Drao Solä e Syå ls Scoutårde Apelä e 0 s Rusthå llare backe Ridstie Vallmoäe 0 Skålp uds Malmata 0 Latma aä e e ä s rps tta Ka Byeläe ä e Vallar 0 eä e holm Väster ata 0 Odeata 0 ä olle Bodeäe Specialisthuset 0 0 Ka rla ä llata ra Isladsäe Dala Sta Tr Eskiftes Vadrarhem Fritidsård Jerusa lemsä e KARLSRO Elleb.r NORR Grölads 0 Campi Karlsrobadet H Lappladsäe Slåtter Gillesäe Klöeräe 0 0 Norreåsskola NORREVÅNG l På 0 l På Mörarps Halabacke e Slåtteräe 0 Lååkraäe VÄSTER 0 Gårdsåkra Krokräd Jerusalemsä Fridasroskola Se larps äe Husaräe Kärråkra årdcetral Norreåshalle Gu llarp sä e Tåarps Vallåkra e sä olm Bara ieh Mar y eb Ek us Ra r - rie llst. Kä s holm Ma FRIDASRO Ramlösa 0 Pe r ses Sase Je ur be s ä La rö Tor ers e P Kå to fta e ke rä sa Bö s Hu sholm Kle Bille 0 med s ä G us tas lud Kullahös Björkeröds Billieäe Skäral. s oe Öståk ra Östarpsäe Fader Has M Else Nils rs se s Je Salös Helsib. SOLKULLEN ds Ö st Nyå kra 0 Osjöäe s ä Götmars old el Ax i a Rå sl a rsli Ko s alö S s Offa Hare ELVKULLEN s Je Sas Rapsata ata Ve te Eeborsäe Ekeröds Osjöparke Röbäret ta a t Häs ser Ad etsr Sockerb Ljubyheds Vipe hus Saxå 0 0 eraäe Röeb mehös RÖNNEBERGA Luudeäe Klippa stads Ba Vem- Iel- Bjäreäe Sextorps Åter.r Lilla teater ata Skomakare Medborarhuset Skyttsäe ata Karata Oxieäe Alboä e BERGA IND.OM are Haterk Vä.r e stads ä Norra Herre- s ä sso åka Per H Vasa s oata Vårdskola räd Mölle STRA ASMUNDTORP ata B ruks 0 jer Järä sos ä Sme d Nils Joh Teishall Berahalle a Karr Fära rer. Fotbollshall J st Beraymasiet St. r Östra skola Lars Otterstedts ä sparke rk sat Gas e e ta rata Öste 0 Salliusymasiet Stora tor a ä Ber Arb. förm. Apotek e jöä Ris r ebe Käll Kuskapshuset Museum yare a Beraårde Försäkr. kassa BERGA ta Vassle Mötesplats 0 Bibliotek Bas tuata Gjutareårde rea Fiska Malmö ata Pärl Glasräd Badhus parke Köpeham as ä Åkerm ds Rårö0 äe röds Våla älts. Hildaf Torpst Före. lls Bostä a Lud e aä Frost Stabbarps at Bruk s Baäe Föreistoret Polishus BERGA IND.OMR. ä as Ri at a 0 Åkerm ta Karidal Väreds Röståaäe Nackarps a Pilata Dala Hallaröd s Bosarp Arilds Höaäs e Trädårdsata idsård eäe Isladsäe Eslö Harjaersäe Kristiastad e ä S Tora Gustasluds pladsäe GUSTAVSLUND Bredablicksäe VÅNG Grölads Bara åsskola Suatorps Helsibor Elleb.r NORR s Lideröd Björkeröds Hässleholm 0 eäe Skäral. Kullahös Sö Låa kärr ä Söd ra ä e Bioasmack Bioasmack Aloppsreiserk Kartor oa: Skåe med Eslös kommu samt Eslö markerat eda: Eslös stad med plaområdet markerat höer : Plaområdet Ridhus ppsreiserk Ridhus Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
VISION ESLÖV, ÖSTER OM JÄRNVÄGEN Eslös kommu har höa ambitioer att förtäta och uteckla de statios- och cetrumära delara a Eslö, öster om järäe. Området omedelbart öster om järäe i Eslö har potetial - eom sitt läe och si struktur är det ett a de iktiaste och itressataste bebyelseområdea i Eslö för öerskådli framtid. LEDSTJÄRNOR Neda redoisas försla på fyra ledstjäror som är täkta att ara äledade i det fortsatta arbetet med fördjupie a öersiktsplae. Bladstade som förebild Bladstade iebär e tät struktur, med ärhet mella erksamheter och mäiskor. Bladstade er omäxlade miljöer och rörlit folkli. Bladstade är befolkad hela dyet och er därieom oda förutsättiar för ökad tryhet och säkerhet. I bladstade är det ära till serice och adra fuktioer. I bladstade lier ite de olika fuktioera sida id sida, de lier huller om buller. Lukter, ljud, rörelser och käslor om artaat. Iom plaområdet fis reda ida e stor bladi och ariatio a erksamheter, bostäder, skola, idustri och offetlia platser, därtill måfald i byadsolymer, arkitektoiska uttryck, byadsålder, iehåll och utformi. Detta skall äras och utecklas. E bladi a bostäder och erksamhetslokaler i olika storlekar och upplåtelseformer kommer att skapa miljöer där mäiskor och företa ill istas och äxa. Nära. Cetrum. Statio. Reio. - Nära till stades serice, erksamheter och iktia fuktioer. - Nära till statioe med bra kollektitrafi kförbidelser till adra delar a stade, kommue och reioe. - Nära till mäiskor. Förutsättiara för plaområdet att erka för e hållbar stadsuteckli där bilresora ersätts med å- och cykeläar och kollektit resade är uika. För att främja e hållbar uteckli ska det statiosära läet belysas och kopplie med reste a stade och reioe lyftas fram. Mer statiosära ä så här blir det ite! Fotomotae: Visiosskiss som isar hur Karata ka komma att se ut i framtide. Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
0 Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
Nyaäd och uteckla! Eslö, äster om järäe är e färdi stad. Stade har på dea sida järäe e tydli stadskaraktär med de sluta kartere som sium. Geom att speeläda de stadsmässia struktures kalité, och dess fimaskia ät, frå de ästra sida järäe till de östra sida samtidit som de befitlia idetitetsskapade bebyelse på östra sida bearas, kommer Eslö att bli e moder stad med e tydli kartersstruktur. Korta aståd, itressata miljöer, ya stråk, ya möte. Attraktiitet/idetitet Spår a e ammal atustruktur, fia amla idustribyader, framet a stades framäxt, luslitet, ya butikslokaler, tiar och tor. Eslö har potetial att bli Series mest bladade stad. Gamla idustrilokaler blir ya bostäder och rae med modera kotorsbyader, ammalt idustrispår blir ytt å- och cykelstråk. De framet a kulturmiljö som fis iom plaområdet är idetitetsskapade och i ett sammaha där ya tillä örs kommer dessa spår itta om de dyamiska uteckli som Eslö ått ieom de seaste hudra åre. Illustratio: Gatustrukture i Eslö. Streckad lije isar på hur de stora kartere ka brytas upp så ett mer fimaskit ät skapas iom plaområdet. Fotomotae: Visiosskiss som isar hur Ystadsäe ka komma att se ut i framtide. Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
* Efter att Citytuel tas i bruk december 00. källa: www.citytuel.se Helsibor mi Hässleholm mi Kristiastad mi Köpeham mi* Kastrup mi* Malmö mi Lud 0 mi E s l ö ESLÖV I EN EXPANSIV REGION uderteckades ett atal om e emesam fast förbidelse öer Öresud mella Malmö och Köpeham. De juli 000 iides Öresudsbro och seda dess har cirka miljoer rest öer sudet. Öresudsreioe är ida e a Europas mest dyamiska reioer. Här fis de största kocetratioe a höutbildad befolki i hela Nordeuropa och här produceras e fjärdedel a Series och Damarks samlade BNP. Befolkisöki i reioe Eslös kommu är e del a Öresudsreioe. Skåes kommuer rymmer e emesam bostads- och arbetsmarkad som sträcker si äe öer sudet till Damark. I Öresudsreioe bor cirka miljoer mäiskor. Reioe utecklas och stora ifrastruktursatsiar och utbyadsprojekt plaeras och eomförs samtidit som befolki och arbetstillfälle ökar i reioe såäl som kommue. Där utöer kommer ESS-aläie i Lud, som skall byas utmed E: a i rikti mot Eslö. Aläie och dess kriaktiiteter kommer elit prooser leda till e större efterfråa på bostäder och serice i reioe. Elit plaprorammet för Lud ESS plaeras Brushö som e fuktiosbladad stadsdel med 000 bostäder och erksamheter med 0 000 sysselsatta i e tät och stadsmässi bebyelse. Eslö har ysamma förutsättiar eom sitt läe i reioe, si stadsmässihet, och si spårbuda trafik. Befolkisöki i kommue Befolkie i kommue beräkas, elit Befolkisproos för delar Eslös kommu 00-00, öka med dryt 00 persoer uder åre 00 00, frå 0 persoer år 00 till 0 år 00. Eslös kommu förätas uppå 000 iåare år 0 och 000 år 0 och 000 år 0. Befolkie förätas då öka med dryt 00 persoer i Eslös stad. De åldersrupp som förätas öka mest är ålder 0- år, där förätas e öki med 0 persoer uder periode 00 00. Udomsruppe år beräkas uder hela periode miska mest, frå udomar 00 till dryt 000 udomar år 00. Detta ska ses som e utmai och möjlihet för att skapa bra bostäder och miljöer som attraherar samtlia åldersrupper och ser till ilka beho de ställer på si stad. Utifrå adra isioer och prooser omämda i dea proramhadli ka befolkie öka betydlit mer ä ad som redoisas i Befolkisproos för delar Eslös kommu 00 00. Skåe som arbetsmarkad Elit rapporte Att bo och arbeta i Skåe, Strukturbild för Skåe frå 00, har de lokala arbetsmarkade förädrats radikalt uder de seaste 0 åre. Ida utörs hela Skåe a tre arbetsmarkader Malmö, Kristiastad och Älmhult meda det 0 fas totalt stycke. Geerellt ka säas att arbetsmarkade i Skåe förädras sabbt. De totala sysselsättie ökar, braschstrukture förädras och de lokala arbetsmarkaderas eorafiska utsträcki idas. Därtill har pedlie i Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
Skåe ökat. Allt fler mäiskor bor i e kommu och arbetar i e aa. Med tå år eslösbor cetrala Lud på 0 mi, Malmö på mi och Köpeham på uder e timme, ilket ases ara lästa acceptabla pedelaståd i tid. BÄRANDE STRUKTURER Dea fördjupi a öersiktsplae ska sätta mäiska i cetrum a plaerie. Detta är aörade för att skapa e stadsdel med leade stadsli. Det som ska samla och hålla ihop och ara de bärade strukturera för Eslö, öster om järäe är Liet i stade, Stadsstruktur och Kollektitrafikstrukture. Liet i stade Var mäiskor rör si i stade och iom plaområdet ida och ilka möjliheter som ka skapas är iktit att reda ut för att kua e de rätta förutsättiara för e y stadsdel ars sium skall ara mäiskor, möte, stadsli och puls. Tydlia huudstråk skapar orieterbarhet me er äe e ökad käsla a tryhet eom att fler mäiskor aäder ia stråk. Äe adra stråk i form a röskade rekreatiosstråk eller reodlade cykelstråk är iktia kaliteter i stade, som skall studeras i det kommade arbetet. Gestaltie a de allmäa platsera och rörelsestråke skall ta si utåspukt i e mäskli skala och ibjuda till möte och utbyte mäiskor emella. Stadsstruktur E a fördjupies huuduppifter är att äa samma plaområdet med de omiade stade. Ny bebyelse fis öersiktlit plaerad i Norreård och Källeber öster om Östra äe och ida bys ya bostadsområde i stadsräse mot jordbruksladskapet i äster. Det ska ara lätt och aturlit att röra si eom Eslö. Det ska ara lätt och aturlit att röra si eom Eslö, öster om järäe. Kollektitrafikstrukture Klimat, miljö och hållbar uteckli är ett a kommues emesamma mål och att få mäiskor att öra fler resor till fots, med cykel, buss eller tå e aörade förutsätti för arbetet med stadsutecklie Eslö, öster om järäe. De beho som kollektitrafike har på framkomlihet och mäiskor beho på tilläli ska aalyseras och belysas i det kommade arbetet med dea fördjupi. Illustratio: Befitli kollektitrafikstruktur i Eslö, stadsbusslijer samt järä Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
Pärlata, kotorsbyad frå, k Gädda Gaserksata, äppellud, k Gädda Karata, idustribyad, k Abborre Ystadsäe, Spritfabrike, k Fasae Nils Johsos ä, illaträdård, k Gåse Gåtuel uder järäe Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
PLANFÖRUTSÄTTNINGAR PLANOMRÅDET I BILDER Järäsområdet id Baårdsata Karata, bostads- och idustribebyelse Karta med plaområdet markerat, arje färad markeri motsaras med ett foto frå aie plats. Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
DEMOGRAFI OCH VERKSAMHETER Iom plaområdet är bostäder och erksamheter ida relatit skilda åt. Neda följer e schematisk redoörelse öer de befitlia förhålladea. Boede Iom plaområdet är bostädera lokaliserade till kartere mella de parallella atora Skomakareata och Gaserksata, här återfis ett illaområde med mestadels efamiljshus. I Skomakareatas orra äde fis iom karteret Gåse ett flertal radhus och friliade illor. Vidare lier iss illabebyelse iid korsie Trehäradsäe/Ludaäe/Karata. Utmed Karatas orra del, orr om Österata lier äe ett flertal flerbostadshus. Totalt bor det persoer iom plaområdet. Direkt öster om plaområdet lier Beraområdet med ett stort atal boede. På karta itill sys tydlit befolkistäthete iom och i asluti till plaområdet. Arbetsplatser Iom plaområdet lier tre a Eslös kommus fem största arbetsplatser. På karta itill redoisas dessa med lila prickar. Utöer dessa fis ett flertal adra arbetsplatser, dessa redoisas på karta mer schematiskt. Måa a Eslös större erksamheter lier på öster sida järäe och äe iom plaområdet. Skolor Iom plaområdet fis tre skoleheter. Sallius lier direkt orr om korsie Österata/Karata. Beraymasiet räsar till plaområdet i öster. Direkt söder om Salliusymasiet lier Östra skola. Östra skola flyttar si erksamhet frå karteret 0 0. På Beraymasiet fis io atioella proram, tå specialutformade proram. Allt större del a ymasieskolas erksamhet kommer uder de ärmaste åre att kocetreras till Beraymasiets område blad aat beroede på miskat eleuderla. Verksamhete på Beraymasiet är fördelad ett flertal byader iom området id Risjöäe-Verkstadsäe-Per Håkassos ä och iehåller ett flertal proram med olika iriktiar bl.a. Hadels- och admiistratio, Idiiduella, Natureteskap, Samhällseteskap, Specialutformat tekik och Omårdad. Plaer har taits fram för ombyad a huudbyade. Iom området fis äe idrottshall, iomhushall för fotboll samt e hall för teis. Fordosprorammet fis i lokaler på Idustriäe. På Sallius fis f.. ymasieskolas Hotell- och restauraproram samt Lismedelsproram. All uxeutbildie har samlats på Sallius, ilket iebär att här fis rudläade och ymasial uxeutbildi, uxeutbildi för utecklisstörda, seska för iadrare samt e rad utbildiar iom yrkes-höskola. De tå ymasieproramme kommer eetuellt att flytta till Beraymasiet. Sallius har byts om sommare 00 för att bättre passa för uxeutbildi. På ymasieskola fis hösttermie 00 cirka 00 eleer och på ymasie-särskola fis dryt 0 eleer. Atalet studerade iom uxerutbildie uppår till ärmare 00. Östra skola har cirka 00 eleer i ålder - år. På skolområdet fis äe Österbo förskola med bar. Källebersskola är e skola för årskurs - som öppade höste 00 i lokaler som tidiare aäts a Beraymasiet och kommer att ha cirka 00 eleer. Skola ska byas ut för att äe ha eleer frå förskoleklass till årskurs och hösttermie 0 ska Östra skola flytta dit. Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe Bild: ICA Katum är e a de större butikera iom plaområdet PROGRAMHANDLING - september 00
Berabo förskola, med plats för 0 bar, lier på Beraäe. E y förskola ska öppas åre 0 i tidiare uxeutbildislokaler på Österata. De ska ha plats för 0 0 bar och ska ersätta Österbo förskola. Hadel Iid Stora Tor och kartere ärmast toret fis de mesta hadel i Eslö. De hadel som fis iom plaområdet fis id Karata i höjd med åtuel uder järäe. Nåra a de större butikera är ICA Katum, Öerskottsbolaet och Liös fär. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Iom plaområdet fis ett stort atal fastihetsäare. Kommue äer framförallt skolfastihetera och därutöer ietis ator och allmäa platser. Som illustreras på karta öer markäoförhållade iom plaområdet fis såäl stora som små fastihetsäare, där issa karter har edast e äare, utörs adra a e mosaik a fastihetsäare. Teckeförklari Boede, arbetsplatser, skolor och hadel iom och i asluti till plaområdet 0 boede 0 sysselsatta Arbetsplats, schematisk redoisi Skolor Hadel Teckeförklari Markäare iom plaområdet Eslös kommu Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
ÖVERSIKTSPLAN 00 I de kommuöerripade öersikstplae frå 00 utrycks uder rubrike Geerella mål kommues samlade stratei för utecklie i kommue, med betoi på de fysiska miljö. Följade mål rupperade utifrå huudirikti, Ekoomiskt, Ekoloisk och Socialt hållbar uteckli, berör e utbyad a Eslö, öster om järäe, och skall därmed utöra e ikti del i det fortsatta plaarbetet. Ekoomisk tilläxt och bärkraft Skapa förutsättiar för od och attrakti kommersiell serice. Fortsätta att uteckla Eslö som cetralort i kommue. Uteckla de sociala faktorer som bidrar till oda förutsättiar för etableriar i ärlisliet. God bebyd miljö Tillodose alla åldrars och befolkiskateoriers beho. Uteckla iteratios- och jämställdhetsfråora i de fysiska plaerie. Se atur- och kulturaret som e tillå. Ekoloisk hållbarhet Uteckla kollektitrafike. Miska resebehoe eom att plaera för ärhet mella boede, arbete, fritid m.m. Utifrå det Det kommuala perspektiet - Lite och akti lockar stressad frå storsta omäms äe ikte a: Att ta tillara och uteckla stades kaliteter och särdra. Att de ya bebyelse skall es arkitektoiska kaliteter som bidrar till att stärka stades attraktioskraft. Målsättie är att ya tillskott ska berika stade. Att förbättra det första itrycket som besökara får a mötet med stade. Att försköa ifartera och området kri järäe. Att försköa tor och samlispukter. Att förstärka hadelsutbudet i Eslö så att stade blir ett själklart hadelscetrum för alla kommuiåare. Att förstärka Eslös profil som småstad med full serice. Särskilda rekommedatioer i öersiktsplae som berör utbyade a Eslö, öster om järäe På karta öer utbyadsområde och itressezoer kri Eslö fis tå område iom plaområdet markerade som utredisområde iom detaljplaelat område. Områdea hyser elit öersikstplae ida tyre idustri och besiförsälji me bör på sikt aädas för midre miljöstörade erksamheter eller bostäder. Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
Karta Utbyadsområde och itressezoer kri Eslö, ÖP00. Plaområdet markerat. Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
DETALJPLANER Plaområdet är i si helhet detaljplaelat. Grude för utbyade lades eom Erik Bülow-Hübes stadspla frå. Följade detaljplaer äller ida iom plaområdet: S. Detaljpla för bostäder och järäsmark mm, laa kraft -0- S. Detaljpla för bostäder mm, laa kraft 0--0 S. Detaljpla för småidustriädamål, laa kraft -- S. Detaljpla för bostäder, idustri och jär ä, laa kraft --0 S. Detaljpla för bostäder och idustriädamål, laa kraft 0-0- S. Detaljpla för idustriädamål, laa kraft -0- S. Detaljpla för idustriädamål, laa kraft -0- S. Detaljpla för bostäder, laa kraft -0- S. Detaljpla för bostäder och idustriädamål, laa kraft -0-0 S. Detaljpla för idustriädamål, laa kraft -0- S.0 Detaljpla för bostäder och idustriädamål, laa kraft --0 S. Detaljpla för idustriädamål, laa kraft -0- S. Detaljpla för idustriädamål, laa kraft -0-0 S. Detaljpla för bostäder och idustriädamål, laa kraft -0- S. Detaljpla för idustriädamål, laa kraft -0- S. Detaljpla för idustriädamål, laa kraft -0- S. Detaljpla för idustriädamål, laa kraft -0-0 S. Detaljpla för hadel och bostäder, laa kraft -0-0 S. Detaljpla för allmät ädamål och idustriädamål, laa kraft -0-0 S. Detaljpla för idustriädamål, laa kraft -0-0 S. Detaljpla för äar (korsi), laa kraft -0- S. Detaljpla för idustriädamål, laa kraft -0-0 S. Detaljpla för bostäder, laa kraft -0-0 S. Detaljpla för idustriädamål, laa kraft -0- S. Detaljpla för småidustriädamål, laa kraft -0- S. Detaljpla för cetrumerksamhet, laa kraft -0- E. Detaljpla för idustriädamål, laa kraft -0-0 E. Detaljpla för småidustriädamål, laa kraft -0- E. Detaljpla för idustriädamål, laa kraft --0 E. Detaljpla för idustri- och hadelsädamål, laa kraft --0 E. Detaljpla för idustriata id k Mörte, laa kraft 000-0- E. Detaljpla för parkerisädamål, laa kraft 000-0- E. Detaljpla för småidustriädamål, laa kraft 00-0-0 E.0 Detaljpla för hadel och kotor, laa kraft 00-0-0 E. Detaljpla för bostäder, laa kraft 00--0 0 Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
E. Detaljpla för bostäder, laa kraft 00-0- E. Detaljpla för bostäder, laa kraft 00-0- E. Detaljpla för cetrumerksamhet, laa kraft 00-0- Teckeförklari huudsakli markaädi el detaljpla Bostäder Idustri Skola Allmät ädamål Cetrumerksamhet Hadel Park/röområde Järä Besistatio Parkeri Reiserk Trasformatorstatio Karta Markaädi - karta öer huudsakli markaädi elit ällade detaljplaer. Plaområdet markerat. Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
NYCKELFRÅGOR I följade kapitel ställer i e rad fråor som är a stor ikt att behadla i det fortsatta arbetet med föryelse, yaädi och utbyad a Eslö, öster om järäe och därmed dea fördjupi a öersiktsplae. Itetioe är att belysa och spela de faktorer som kommer att påerka möjlihetera att å kommues idé med området. Detta söker i sar på: - Hur ser Eslö, öster om järäe ut i framtide? - Hur skall kulturmiljö behadlas? Vilka kaliteter är iktia att beara? Vilka tål e förädri? - Hur ära järä och erksamheter ka ma bya? - Fuerar resadet i/till/frå Eslö? Hur ser Eslö, öster om järäe ut i framtide? Det iktia i arbetet med Eslös framtid och uteckli är att arbeta fram isioer som är äl förakrade och som måa ka ställa si bakom. Geom stort stöd och eaema i arbetet med Eslös framtid ka i å framå. Hur ser Eslö ser ut i framtide är därför e fråa som bör ställas till de som bor och erkar i Eslö. För att i detta tidia skede a arbetet med fördjupie e e öoblicksbild a ilka framtidstakar som fis har i därför alt att ställa fråa till ett atal persoer som på ett eller aat sätt har e koppli till stade. Hur tycker i att Eslö öster om järäe ska se ut i framtide? - Där fis mycket ma ka öra! Det behöer öras åot som er li och rörelse. Små butiker. Caféer. Nåot aorluda, det är ad som behös här i stade. Locka hit udomar! Idustriera ska fias kar i Eslö, me kude kaske flytta lite läre österut och då e plats för fler bostäder cetralt i stade. Jesper, Aa och Liea Hur tycker i att Eslö öster om järäe ska se ut i framtide? - Skyskrapor, haha. Shoppi ceter. Kaske e fritidsård där ma ka häa och kolla på t. Nattklubb, typ Jäers som lier i Höör fast här i Eslö. Robi, Oscar och Mås Bild föreåede sida: Koloilotts iehaare iid Sallius Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
Hur tycker du att Eslö öster om järäe ska se ut i framtide? - Sårt att säa, dea sida är e aläse död plats. Det behös små affärer. Storata har syats upp, arför ite öra likadat på Karata? Restauraer. Ma borde öra åot med attetoret, kaske café? Johy Hur tycker du att Eslö öster om järäe ska se ut i framtide? - Det fis ju ie ammal stadskära... Det är e stor fråa... Det behös ett ställe där ua ka träffas - prioritera ua. Skateboard, baseball. Ett promeadstråk. Aledie till att ma ite år här är för att det ite fis så måa ställe att komma öer järäe. Det behös mysia fik. Biblioteket är e bra mötesplats. Bete Hur tycker du att Eslö öster om järäe ska se ut i framtide? - Ja ill ha e stad som är rud och o där statioe och toret är cetrum. Därför ill ja ha måa bostäder på öster, ära bladat höt och låt. De bladie som fis ida är charmi och ska förstärkas. Cecilia Lid kommustyrelses ordförade Hur tycker du att Eslö öster om järäe ska se ut i framtide? Med dea proramhadli ill Eslö kommu isa på möjlihetera som fis med plaområdet och ikte a detta arbete. I det kommade plaarbetet ska äe dit formuleras. Hur tycker du Eslö, öster om järäe ska se ut i framtide? Skri ed dia takar på sida och skicka i till oss! Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
Hur skall kulturmiljö behadlas? Vilka kaliteter är iktia att beara? Vilka tål e förädri? Järäe kommer och Eslö äxer frå statiossamhälle till köpi. Eslös uppkomst och uteckli till stad beror helt och hållet på järäsbyadet. Vid utbyade a Södra stambaa mella Örtofta Höör alades Eslös statio cirka e kilometer öster om Eslös amla by på e ästa obebyd fäladsmark. Eslösstatio ble frå de tide e betydade järäskutpukt, som raskt dro till si erksamheter och befolki och de idustriella utecklie to fart. Blad idustriella erksamheter ka ämas juteri och mekaisk erkstad, ättik och salubrifabrik, bryeri, yllefabrik, skofabriker, bräerier, sockerfabrik mm. Eslö hade på tre, fyra deceier utecklats till de främsta cetralorte i mellaskåe. Stadsbyadsproram Eslö atae a kommufullmäktie 00-0- Ida fis byader och framet frå dea tidsresa kar och utör e uik kulturmiljö. Iom plaområdet sys dea dyamiska framäxt i historiska strukturer, de första stadsplaes itetioer, idustribyader, fasadmaterial, färsätti och midre detaljer på eskilda byader. Stadsbildsaalys a kulturhistoriskt itressata område i Eslö I de första stadsplae öer Eslö,, utrycker Erik Bülow-Hübe sia itetioer med utecklie a stade: I e stad a Eslös storlek, där rymlia område stå till förfoade för byadserksamhete, syes det mi som byadet i höjde ej ore eftersträasärt. Skapadet a ya steökar bör udikas. För de skull har det syts ädamålselit att såitt möjlit utbilda stade till e trädårdsstad, i de må detta uta för stort tå å de eskilde låter si öra. I trädårdsstades ideal som lier till rud för Eslös första stadspla ar bostäder och idustri skilda åt. I Eslö fas e effekti räs i järäe. Öster om de förlades idustri och äster om de, bostäder och hadel. Ekelt utryckt iehöll trädårdsstade fyra elemet idustriområdet, citykartere och illaområdet samt som aräsi mella dessa delar parkera. Detta ör Eslö till e trädårdsstad. Vidare i stadsbildsaalyse redoörs för tre a de fyra elemete samt rekommedatioer för dessa, idustriområdet och därmed Eslö, öster om järäe utlämas helt. Bearispla Eslö Berarispla Eslö frå fuerar i detta iledade skede som uderla för bedömie a de äldre bebyelse iom plaområdet. Följade atusträckiar samt äldre byader omäms i bearisplae som område alteratit ata a stort kulturhistoriskt ärde, a stort ärde för de befitlia stadsbilde alteratit byad a positi betydelse för stadsbilde. Järäsata Gata sträcker si frå Vasaata i orr till Trehäradsäe i söder. De lades ut reda uder statiossamhällestide och fick de sitt am. Utmed ata återfis i orr e kotors- och laerbyad med fasad mot Järäsatas samt Vasaata upprättad år 0. Dea har etts q-märki i detaljpla i bearadesyfte. Utmed dea ata lier Salubrifabrike, som alades och sätter mycket karaktär på atas orra del. Det bostadshus som lier i atulije i dea del tillkom och ases a bearisplae ara a stort kulturhistoriskt ärde. Det samma äller ytterliare tå byader iom karteret, ara de ea har fasad mot Karata. Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
Geom y detaljpla för del a karteret Traste, laa kraft 00-0-0, öerick e del a Järäsata frå allmäplatsmark till kartersmark för småidustri a icke störade karaktär. Detta ör att ata ida ite fuerar som arke å- och cykelstråk eller lokalata i ord-sydli rikti. Karata Karata sträcker si frå Pärlata i orr till Trehäradsäe i söder. De lades ut uder statiossamhällstide och fick sitt am, med tilläet Stora Karata. Gata är e förläi a de amla ifartslede till Eslö, Ludaäe, och har i rude arit e etré till stade frå Lud och Malmö. Utmed ata fis i orr ett atal idustribyader som ittar om atas tidia karaktär, bl.a. de amla Syrolitfabrike, uppförd, med butiksfasader frå 0. Söder om fabrike återfis det amla Mejeriet, uppfört, som ida fuerar som flerbostadshus seda e omfattade reoeri, äe dea byad klassas som byad a höt kulturhistoriskt ärde. På motsatt sida ata återfis återie e byad, åot iskjute frå ata, som ases ha höt kulturhistoriskt ärde, Missiosförsamlie Betels kyrolokal frå, med tillbyad frå. Grae med kyrolokale lier i fastihetsräs mot ata ett tååis flerbostadshus i teel, uppfört 0, som ases ara a stort ärde för de befitlia stadsbilde. I korsie Österata/Karata lier tå byader som båda ases ara a stort ärde för de befitlia stadsbilde. Hörhuset orr om Österata är ett flerbostadshus med butikslokaler i botteåie i tre åiar. Byade är frå och ases ara a stort ärde för de befitlia stadsbilde. Direkt söder om Österata lier e före detta maasisbyad som ida är i kommual rei, med kotor. Byade har eomått omfattade reoeri. Vidare söderut på Karata är måa a de byader redoisade i bearisplae ria och ersatta med y bebyelse. Iom karteret Gåse lier på öster sida ata dock ett bostadshus som ases ara a positi betydelse för stadsbilde, de samma äller ytterliare tå bostadshus på samma sida ata iom karteret Råka. Grae med bostadshuse lier äe det amla attetoret uppfört 0. Toret är älbearat och ases ara a stort ärde för de befitlia stadsbilde. Öri bebyelse Utöer ämd bebyelse fis ett fåtal byader iom plaområdet redoisade i bearisplae, och ite riits. Bostadshus på Vassleata Det eda huset på ata, e illa frå 0. Ases ara a positi betydelse för stadsbilde. Östra skola Skolbyad i e åi formad som e läa med flakerade flylar. Huudbyade frå, med tillbyader på årdssida frå, ases ha od huudform och älbearad urspruli karaktär, därieom bedöms de ara a höt kulturhistoriskt ärde samt bör komma fråa för byadsmiesförklari. Fabriksbyad på Vasaata Teelbyad i tre åiar ursprulie uppförd som skofabrik med tillbyader på 0- och 0 talet. Byade ases ara a positi betydelse för de befitlia stadsbilde. Bostadshus på Per Håkassos ä utmed Per Håkassos äs orra sida lier tå eåishus, uppförda 0- samt 0 talet. Båda ases ara a stort ärde för de befitlia stadsbilde. Nytillskott a kulturhistoriskt ärde Iom plaområdet fis ett atal byader som eom si betydelse för Eslö, sia arkitektoiska kaliteter alteratit positia ierka på stadsmiljö bör es samma diitet som oa ämda Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
byader i bearisplae i det fortsatta arbete med dea fördjupi a öersikstplae. Laerhuset I de södra dele a Järäsata återfis Laerhuset ritat a Guar Asplud. Trähuset med sia tio åiar bydes ursprulie som laer för spamål, me seda omfattade reoeri stod huset 00 klart som flerbostadshus. Spritfabrike Direkt orr om korsie Trehäradsäe/Ystadsäe lier e äldre idustribyad i e till tre åiar i teel. Byade uppfördes ursprulie som fabrik för mjölkpulertillerki, me bydes efter 0 om till Skåsk Spritförädli. Byade aäds ida i mycket lite omfatti, och omfattade reoeri erfordras. Kotorsbyad på Pärlata i fastihetsräs mot ata lier e tå åis byad uppförd, ursprulie aäd som kotor till charkuterifabrike i samma karter. Byade är i mycket dålit skick och är i stort beho a reoeri. Riksitresse för kulturmiljöårde, Eslö M Eslös stads dyamiska tidsresa har lett till att de cetrala delara a Eslös stad omfattas a ett riksitresse för kulturmiljöårde, Eslö M, Stadsmiljö järässtad. Uder 00 00 arbetade Stadsbyad med att ta fram ett försla till eorafisk aräsi a riksitresset, detta som ett första ste i arbetet med att säkerställa riksitresse för kulturmiljöårde, Eslö M, Stadsmiljö järässtad. Miljö och samhällsbyadämde odkäde 00-0-,, dea aräsi och Lässtyrelse fastställde de 00-0-0. Stora delar a plaområdet omfattas a detta riksitresse. Riksatikarieämbetet fattade -0- beslut reideri a ärdetexter, däriblad riksitresset Eslö M med följade: s- Före. Söderata Köpmas Stora tor Bastuata St.r Storata Färarer. Smedjer ba ä.r er.r Torpst bliotek m. k 0 Glasräd Badhus parke Baårds 0 J st Ystadsäe Baäe Lars ä Otterstedts Karr Järäs Vasa Vattetors Järäsata Hildafälts. Nils Johsos ä Karata B Vassle Salliusymasiet Skomakareata Axata Pärlata Gaserksata Mölleräd Haterkare ÖSTER Österata Gröa å Lärkäe 0 Trast Åk Gaserks Sjöhusä Karta öer del a plaområdet Rödmarkerade byader: bearadeärd bebyelse elit bearisplae samt ytillskott 0 Ä Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
Motieri Stadsmiljö järässtad som isar järäes och idustrialismes betydelse för de modera tätortsutecklie, hur e hållplats på de rea ladsbyde successit utecklades till plamässit uppbyt statiossamhälle och så småiom stad. Uttryck för riksitresset Spår a ästräckiar, markaädi och bebyelse frå tide före järäes tillkomst och det ya samhällets tidiaste skede. De successit framuxa rutätsplae med tomtstruktur, platsbildiar och aturum. Bebyelse och dess täta, stadsmässia, me relatit småskalia karaktär. De kribyda kartere med bostäder och lokaler för hadel och haterk samt ekoomibyader och bakårdar. Offetlia byader med bl.a. de y- otiska kyrka () som iit uppho till bereppet Eslösotik. Järäsmiljö med statioshuset frå, idustribyader och adra till järäe kuta byader och aläiar. De lokala byadstraditioe med hus i företrädesis rött och ult teel. Isla a parker och röska. Det tidia 00-talets utidisområde, med tidstypisk terräapassad pla och illor på stora, röskade tomter. Medborarhuset, ritat a Has Asplud, frå och aa bebyelse som isar de fortsatta utecklie uder 00-talet. Riksitresset Eslös statiossamhälle behadlas i ÖP00. Detta eom e häisi till Stadsbildsaalys a kulturhistoriskt itressata område i Eslö (odkäd a kommufullmäktie som e del a ÖP0) samt de rekommedatioer i aalyse, ilka skall fortsätta att älla. Viktia slutsatser att ta med si i det kommade arbetet med fördjupie Eslö, öster om järäe är ite ad det ar är de första stadsplae lade rud för stade. Ida fis ite ebart idustri öster om järäe, uta e måfald a erksamheter, bostäder och hadel. Ida sys tydlia spår efter äldre atusträckiar som ida bys bort och mark som öerått till kartersmark. Nåot att arbeta idare med är Järäsatas fora sträcki, som bör återupptas för att skapa ea och aturlia koppliar mella de olika delara a plaområdet och resterade Eslö. Vidare bör de bearadeärda bebyelse som redoisas på karta till bearisplae tillsammas med ytillskotte utöra e referes i t.ex. förhållissätt till ata, fasadmaterial, arkitekttoiskt uttryck m.m. för kommade bebyelse. Karta Röd markeri: Riksitresset för kulturmiljöårde, Eslö M, eorafiska aräsi Sart markeri: plaräs Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
Hur ära järäe och erksamhetera ka ma bya? För att e förtäti och uteckli a Eslö, öster om järäe skall kua realiseras behöer att hitta e lösi för, samt förhållissätt till erksamheter och järä iom och i asluti till plaområdet. Vilka erklia risker fis? Beho a skyddsaståd? Vilka kra ka kommue ställa? Och ite mist, ilka ister ka dessa erksamheter se a e förtäti och uteckli a sitt ärområde? Att tidit i plaerie beakta säkerhetsaspektera och hitta sar på oaståede fråeställiar är både ödädit och iktit för att ite riskera mäiskors hälsa och säkerhet. Vilka risker som är förkippade med olika erksamheter och järä har därför stor betydelse för ar och hur e framtida förtäti ka ske. Säkerhetsaspektera måste dock ställas i relatio till adra plaerisförutsättiar och det är ite alltid säkert att ibladade parter har e emesam uppfatti om hur dessa plaerisförutsättiar skall relateras och äas etemot aradra. E riskaalys kommer att eomföras som stöd till fördjupie och det fortsatta arbetet med Eslö, öster om järäe. I aalyse kommer befitlia och plaerade erksamheter, objekt och miljöer som ka medföra e fara för si omii, däriblad järä som trafikeras a farlit ods ieteras. Kommue kommer seda ta ställi till ilka område som är lämplia att bebya och då äe ae ilke typ a bebyelse som är lämpli utifrå bl.a. aspekter a säkerhet och hälsa. I miljökosekesbeskriie som skall arbetas fram tillsammas med kommade plahadliar beskris de kosekeser för bl.a. hälsa och säkerhet som olika alteratia markaädisstrateier ka leda till. Riskhäsy i samhällsplaerie och riskaalyser releras i lastiftie. I första had är det Pla- och bylae, med bestämmelser om plaläi a mark och atte, samt Miljöbalke, med bl.a. reler om miljökosekesbeskrii, som ställer kra på att risker mot mäiskors säkerhet och hälsa skall beaktas. E riskaalys är, elit Boerket, uppdelad i tre delar: ieteri a risker, bedömi a riskiåer samt försla till åtärder. I detta iledade arbetet med fördjupie a öersiktsplae har e ieteri a de erksamheter som fis iom plaområdet jorts. Totalt fis det 0 erksamheter, ara sex är B-erksamhet och är C-erksamhet. B-erksamhet iebär att tillståd kräs för erksamhete, ilket söks hos lässtyrelse, C-erksamhete är amälisplikti och amäla ska öras till de kommuala ämde. Nästa ste i processe iebär att e bedömi a riskera örs samt försla på åtärder. Kommue har höa ambitioer att skapa e tät stadsstuktur i direkt ärkotakt med järä och befitlia erksamheter öster om järäe. I det fortsatta arbetet kommer e riskaalys att utöra ett iktit redskap för att se ilka möjlia åtärder som iebär att åstadkomma de förtäti som eftersträas. Karta Röda cirklar: Verksamheter med skyddsaståd elit Lässtyrelse Sart markeri: plaräs Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00
Fuerar resadet i/till/frå Eslö? För att samhället ska kua utecklas kräs oda förutsättiar för resor och trasporter, såäl lokalt som reioal. Södra stambaa som skär eom Eslö i ord-sydli rikti är e rudste för stade. Stora möjliheter es till sabb kommuikatio eom komfortabla, miljöälia och utrymmessåla resor till adra delar a reioe. Därtill fis reiobussar som täcker upp i öria äderstreck samt stadsbussar. Hur äl det lokala trafikätet är kopplat till det reioala ätet har stor betydelse för tillälihete till hela reioes utbud a fuktioer, uppleelser och arbetsplatser. 00 ar atalet på- och astiade tåreseärer id Eslös statio 0 st/per da, elit Skåetrafikes proos kommer dea siffra stia med 0 % till 000 reseärer 00, (Visio 0, Tåtratei 0, Skåetrafike). Reioalt kopplat - Tåtrafikes framtid Förutsättiar som Skåetrafike äljer att arbeta utifrå i Visio 0, Tåstratei 0, är att atalet tåresor som år 00 ar miljoer i Skåe kommer att öka till ca 0 miljoer tåresor år 0, ds femdubblas. Fram till fördjupie a öersiktsplaes tidshorisot 00 utår Skåetrafike ifrå att atalet tåresor i Skåe har ökat till ca miljoer (, r fler resor). Visio 0, Tåstratei 0, ämer äe att i orter med od kollektitrafik då främst tåtrafik kommer befolkisökie bli starkast. Elit samma isio kommer Skåes tre stora ipedlisområde Malmö/Lud, Helsibor och Kristiastad stärkas ilket yar Eslö eom stades uika läe och oda kommuikatio, då dessa område ås iom odtabara pedlisaståd. Äe Citytuel kommer att påerka Eslö och plaområdet i syerhet. Efter att Citytuel iis kommer restide med ett direkttå Eslö- Lud-Malmö C-Triael kua kortas frå miuter till omkri miuter, efter ytterliare 0 mi befier ma si i Köpeham, elit Triector Rapport 00:, Citytuels effekter på tillälihet. Hur påerkas skåska städer och tätorter? frå 00. Detta borde iebära att det blir attraktiare att bo i Eslö och arbeta i t.ex. Malmö. Omät äller ietis att det blir lättare att bo i cetrala Malmö och arbeta i Eslö. Därtill ämer rapporte att de orter där tillälihete till arbetsplatser bedöms öka mest är ortera orr och ordost om Lud, det ill säa Höör, Eslö, Kälie och Salö med flera midre orter. Kopplie till det reioala trafikätet är e a de uika kaliteter som plaområdet har. Lokalt kopplat - Gå- och cykel Elit Trafikpla Eslö 00:, jord a Triector Traffic 00 äms att aståde iom Eslös tätort är relatit korta, ilket yar resor med å- och cykeltrafik. Elit samma trafikpla örs mella 0 0 % a resora mella bostade och arbetsplatse iom stade med cykel eller till fots. Därtill cyklar eller år e stor adel a tåpedlara till och frå Eslös statio. I de sammafattade kalitetsbedömie i trafikplae så kostateras dock att å- och cykeläätet som utörs a separerade å- och cykelbaor och cykelfält ite är särskilt sammahäade, därtill fis iet utpekat huudäät för å- och cykeltrafike. Slutsatser Hur kopplie lokalt ka förbättras för å- och cykel är e ikti fråa som kommer behadlas i det kommade arbetet med fördjupie. Skall ytt huudstråk etableras? Är hållplatsläea bra? Är bladtrafik modelle? Fis det e isio om miskat bilåkade? 0 Öersikstpla Eslös kommu - Fördjupi för Eslö, öster om järäe PROGRAMHANDLING - september 00