Utbudsidan Produktionsteori



Relevanta dokument
F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:


Föreläsning 4: Produktion


Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser

MP L AP L. MP L = q/ L

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

Övningsuppgifter - modul 3 (kapitel 6 7, Perloff) *

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

TENTAMENSUPPGIFTER i MIKROTEORI Från Peter Lohmander

F7 Produktionsfaktorer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Föreläsning 7 - Faktormarknader

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori

Reglering med intäktstak incitament på kort och lång sikt

Observera att alla funktioner kan ritas, men endast linjära funktioner blir räta linjer.

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

En effektiv miljöpolitik

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

SAMMANFATTNING TPPE98 Ekonomisk analys: Ekonomisk teori

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: Derivator

a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor:

Tentamen förslag till lösningar

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

Konsumentteori. Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Funktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

MONOPOLISTISK KONKURRENS

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

Försättsblad Tentamen

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S.

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000.

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Christo er Standar, Tel.

MATEMATISK INTRODUKTION. Innehåll

Föreläsning 4- Konsumentteori

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:

Fakta om Tillväxt. Långsiktig. tillväxt

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar

Nationalekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LINKÖPINGS UNIVERSITET. Matematik och nationalekonomi, en introduktion

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117)

Lösningsförslag Fråga 1.

Lathund algebra och funktioner åk 9

Tentamen i Nationalekonomi

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

varandra. Vi börjar med att behandla en linjes ekvation med hjälp av figur 7 och dess bildtext.

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.

TAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER

F4 Konsumen+eori

Exempelsamling TPYT02

G VG MVG Programspecifika mål och kriterier

Kretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall.

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:

Föreläsningsnoteringar Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Dekomponering av löneskillnader

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.

MIKROEKONOMI (ÄMNESSTUDIER) ÖVNINGSKOMPENDIUM VÅREN 2012

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Globalisering och utveckling 4,5 hp NEGAOI. Datum: Tid: Lärare:

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser.

Samhällsekonomiska effekter vid genomförandet av en budgetneutral förändring av momssatsstrukturen metoder och utgångspunkter

Föreläsning 4- Konsumentteori

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Transkript:

Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att företagets mål är att maximera vinsten (jämför konsumentens mål) Företaget agerar under vissa restriktioner: Marknadsrestriktioner Teknologiska restriktioner. (Begränsad kvantitet varor kan produceras med en viss mängd produktionsfaktorer.) Produktionsfaktorer är allt som används i produktionen, t. ex. land, arbetskraft, råvaror och maskiner. Vi begränsar oss till två faktorer: Arbetskraft () och apital (). ort sikt innebär att vissa faktorer (kapital) inte är variabla. ång sikt innebär att alla faktorer är variabla. 3 4 1

Produktionsfunktionen anger mängden producerade varor, eller totalprodukten (TP) som en funktion av produktionsfaktorerna: =TP=F(,) (F är produktionsfunktionen) Eftersom har antagits vara konstant på kort sikt kan man skriva (den kortsiktiga) totalprodukten som en funktion av bara, =TP=F(). Marginalprodukten anger hur ökningen i TP är relaterad till ökningen av en produktionsfaktor. På kort sikt gäller =Δ/Δ definieras som derivatan av produktionsfunktionen m a p den relevanta faktorn. På kort sikt gäller = d/d Genomsnittsprodukten anger hur stor output som produceras per enhet produktionsfaktor = / 5 6 Vi antar att följer två lagar : Tilltagande (initialt) Avtagande (efter viss output) agen om avtagande kan exempelvis förstås som att ju fler anställda som finns ju mindre mängd kapital har varje anställd att arbeta med. 7 Total- och Marginalprodukt Exempel: TP = 6 2 -,2 3 Som ger = 12 -,6 2 stiger i början och avtar sedan. 1 8 6 4 2 1 2 3 1 5-5 -1-15 1 2 3 8 2

Total- och Marginalprodukt För att hitta maximum sätt =: = 12 -,6 2 = ( 12 -.6 ) = ( = är inte acceptabel) = 2 ger maximum produktion 1 8 6 4 2 1 1 2 3 Total- och Marginalprodukt Max. är i = 2 där =. är positiv är stigande. är negativ är avtagande. 1 8 6 4 2 1 2 3 1 5 5-5 1 2 3-5 1 2 3-1 -1-15 9-15 1 Total- och Marginalprodukt På samma sätt kan vi använda derivatan av för att hitta max : d/d =12-1,2 = = 1 Då < 1 är växande Då > 1 är avtagande 1 8 6 4 2 5-5 -1-15 1 1 2 3 1 2 3 11 Total- och Genomsnittsprodukt Exempel: = 6 2 -,2 3 ger = / = 6 -,2 2 Maximum kan hittas genom att lösa d/d = d/d = 6 -,4 = = 15 1 8 6 4 2 5 1 15 2 25 3 5 4 3 2 1 1 2 3 12 3

Total- och Genomsnittsprodukt kan för varje punkt på definieras som lutningen på en linje från origo som skär i punkten. 1 8 6 4 2 5 1 15 2 25 3 5 4 3 2 1 1 2 3 13 Total- och Genomsnittsprodukt Maximum ges av lutningen på linjen med den största lutningen. 1 8 6 4 2 5 1 15 2 25 3 5 4 3 2 1 1 2 3 14 Marginal- och Genomsnittsprodukt När > ökar När < minskar, 8 6 4 2-2 1 2 3-4 -6-8 -1 Marginal- och Genomsnittsprodukt Exempel: = 12 -,6 2 = 6 -,2 2 6 =,4 2 = 15 som är maximum., 8 6 4 2-2 1 2 3-4 -6-8 -1 15 16 4

ostnader på kort sikt Total kostnad (TC): summan av kostnaderna för alla produktionsfaktorer. Totala fasta kostnader (TFC): summan av alla kostnader för fixa faktorer (kapital). Totala rörliga kostnader(tvc): summan av alla kostnader för variabla faktorer (arbetskraft). TC = TFC + TVC ostnader på kort sikt TFC,TVC,TC 25 2 15 1 5 TC TVC TFC 5 1 15 2 25 17 18 ostnader på kort sikt Marginalkostnaden (MC) anger ökningen i TC vid en ökning av output med en enhet: MC=ΔTC/Δ= ΔTVC/Δ MC kan också beräknas som derivatan av kostnadsfunktionen med m a p : MC = dtc/d= dtvc/d Genomsnittskostnad (AC) anger kostnad per enhet produktion: AC = TC/, AVC = TVC/, AFC=TFC/ 19 ostnader på kort sikt Total- och Marginalkostnad Exempel: TC = 1/3 3-7 2 + 8 + 2 ger MC = 2-14 + 8 utningen på TC, som ges av MC, är avtagande i början för att sedan växa. TC 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 MC 6 5 4 3 2 1 1 2 3 24 5

ostnader på kort sikt Total- och Marginalkostnad Minimum MC fås enligt: dmc/d =2-14= = 7 Då < 7 är MC avtagande och TC växer långsammare för varje. Då > 7 är MC är stigande och TC växer snabbare för varje. TC 6 5 4 3 2 1 MC 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 1 2 3 214 ostnader på kort sikt Genomsnittskostnad TC = 1/3 3-7 2 + 8 + 2 AC = 1/3 2-7 + 8 + 2/ AVC = 1/3 2-7 + 8 AFC = 2/ -ACoch AVC är först avtagande för att sedan växa. -AFX är alltid avtagande. AC,AVC, AFC 3 25 2 15 1 AC AVC 5 AFC 1 2 3 4 22 ostnader på kort sikt ostnader på kort sikt Marginal- och Genomsnittskostnad - MC skär både AC och AVC i deras respektive minimum punkter. AC,AVC, MC 6 5 MC 4 3 2 AC 1 AVC 1 2 3 4 ostnad och produktion Företagets produktion och kostnader är relaterade enligt. - stigande MC avtagande - avtagande MC stigande - Max. Min. MC - Max. Min. AC AC, MC 6 5 MC 4 3 2 AC 1-5 5 15 25 35, 1 5 1 2 3 4-5 23-1 24 6

Produktion på lång sikt Produktion på lång sikt På lång sikt kan alla faktorer varieras och följaktligen kan Produktionsfunktionen nu skrivas som TP=F(,). Skalavkastningen anger hur produktionen ändras när produktionsfaktorerna ändras i samma proportion. 25 Skalavkastning: onstant skalavkastning: en ökning av samtliga faktorer med x% ökar output med x%. Tilltagande skalavkastning: en ökning av samtliga faktorer med x% ökar output med mer än x%. Avtagande skalavkastning: en ökning av samtliga faktorer med x% ökar output med mindre än x%. 26 ostnad på lång sikt På lång sikt är alla kostnader rörliga ostnad och skalavkastning: ostnad på lång sikt Den långsiktiga AC-kurvan antas vara U formad; d v s först tilltagande och sedan avtagande skalavkastning RC Tilltagande skalavkastning RC onstant skalavkastning RC Avtagande skalavkastning RC RAC RMC RAC, RMC RAC RMC 27 RMC RAC 28 7

AC ostnad på lång sikt Sambandet mellan långsiktiga och kortsiktiga genomsnittskostnader: ortsiktiga genomsnittskostnad, dvs genomsnittskostnader för fixt. AC ostnad på lång sikt Sambandet mellan långsiktiga och kortsiktiga genomsnittskostnader: För varje nivå på kan man rita en (kortsiktig) genomsnittskostnad. SRAC 1 SRAC 1 SRAC2 29 3 ostnad på lång sikt Sambandet mellan långsiktiga och kortsiktiga genomsnittskostnader: RAC-kurvan består av minsta genomsnittskostnader för alla olika produktionsnivåer, eller den s.k enveloppen av alla SRAC kurvor. RAC SRAC 1 SRAC2 SRAC 3 SRAC 4 För given produktionsnivå är mängden produktionsfaktorer given på kort sikt, genom sambandet mellan faktorerna och output som produktionsfunktionen representerar. På lång sikt kan man välja bland olika kombinationer av och. Frågan är hur detta görs? 31 32 8

De kombinationer av och som kan producera en given mängd,, ges av en isokvant. Detta begrepp är analogt med indifferenskurvan. 1 2 3 Alla kombinationer av och som ligger på samma isokvant producerar samma kvantitet. 1 < 2 < 3 33 Marginella tekniska substitutionskvoten (MRTS ): MRTS = / =- d/d För varje isokvant har vi en konstant produktionsnivå: F(,) =. Total differentiering av F(,) m a p och ger F' d + ' d = d F' = d F d MRTS = = d ' = 34 Marginalproduktens betydelse: a Från a till b: produkten blir arbetsintensiv Från b till a: produkten blir kapitalintensiv är låg när man producerar arbetsintensivt är låg när man producerar kapitalintensivt b En isokvant har negativ lutning (lutar nedåt): a b I punkt b använder man mer av både och jämför med i punkt a. Om Marginalprodukten för och inte är negativ, är produktionen i punkt a mindre än i b, och de kan därmed inte vara på samma isokvant. 35 36 9

Isokostkurvan är analog med budgetlinjen och anger de faktorkombinationer som har samma totalkostnad. Givet faktorpriserna, P och P, isokostlinjens ekvation skrivas: P + P = C utningen på Isokostkurvan får vi genom att lösa ut (eller ) som en funktion av (eller ): P + P = C = C / P + (-P /P ) d / d = (-) P /P Om P / P är konstant är alla isokostkurvor parallella (detta var fallet för olika budgetlinjer). C 1 C 2 37 38 Givet att en producent maximerar vinsten, måste varje given produktionsnivå ske till minsta kostnad. Vilken kombination av och minimerar kostnaden för given produktionsnivå? ostnadsminimum fås då Vi använder så mycket av faktorerna att marginalprodukten per krona är lika för och, dvs då k /P k = /P ostnadsminimering innebär att producenten väljer den faktorkombination som (1) ligger på isokvanten som ger, och (2) ligger på den lägst belägna isokostkurvan. Optimum punkt 39 C 1 C 2 C 3 4 1

ostnadsminimering innebär alltså att producenten väljer den faktorkombination där isokvanten tangerar isokostkurvan. I en sådan punkt är lutningen på isokvanten den samma som isokostkurvans lutning, dvs: eller / = P / P / P = / P OBS. MC = ΔC/Δ = (Δ P ) / (Δ ) = P / 41 11