7.5 Rekreation och friluftsliv

Figur 7.4. Utsikt över Indalsälven från Kävstabron. 7.5 Rekreation och friluftsliv Indalsälvens dalgång, se figur 7.4, är klassad som riksintresse för friluftslivet. Detta område berör hela den norra halvan av förstudieområdet, från Krånge till Kävsta. Länsstyrelsens beskrivning av riksintresset: Indalen mellan Ragunda och Timrå utgör en attraktiv och etablerad turistled med anor långt tillbaka i tiden. Älvdalen är utformad i ett sprickdalssystem som under år-miljoners lopp utvecklas till den mest markanta storälven i landet. Dalsidornas väggar, branta berg och skarpskurna åsar nipor och raviner bildar ett mäktigt naturlandskap med inslag av gammal kulturbygd. Området är lätt tillgängligt från riksväg 86 mellan Sundsvall och Östersund som löper utefter dalens norra sida. [...]Förutom det vackra landskapet som erbjuder intressanta kultur- och naturupplevelser finns det goda möjligheter till olika friluftsaktiviteter året om. Det finns välskötta campingplatser, pensionat med utbyggda stig- och spårsystem, badplatser, en välutbyggd kanotled med rastplatser och slalombacke på Vättaberget vid Liden. Dessutom finns tillgång till ett välordnat fritidsfiske och goda bär- och svampmarker. Länsstyrelsen har även rekommendationer till hur riksintresset ska bevaras, dessa omfattar: anpassning av ny bebyggelse till byggnadstraditionen och landskapsbilden; att avverkningar om möjligt bör ges en horisontell utsträckning; ingen ytterligare reglering av vattnet; inga nya grustäkter och dylikt bör öppnas i älvdalen; kulturlandskapet ska hållas i hävd samt att befintliga kanotleder, stigar och anläggningar underhålls och utvecklas liksom turistservicen i övrigt. 31

7.6 Skyddade och skyddsvärda områden Inom förstudieområdet finns följande skyddade och skyddsvärda områden, se figur 7.3: Riksintresse för friluftslivet. Riksintresse för naturvården. Områden som omfattas av kommunens kulturmiljöprogram. Generellt strandskydd gäller 100 meter från Indalsälven och Sättnaån samt övriga vattendrag och sjöar i området. En nyckelbiotop samt tre naturvårdsklassade objekt. Eventuellt områden som omfattas av generella biotopskydd. Inga Natura 2000 områden eller naturreservat är belägna inom förstudieområdet. 7.7 Miljöbelastning Buller Trafikbuller kan påverka människors hälsa negativt. Vilka bullernivåer som uppfattas som störande är mycket individuellt och beroende av en mängd omgivningsfaktorer. Det anses inte acceptabelt att boende ska behöva utsättas för mycket höga bullernivåer från den dagliga trafiken. Därför genomförs olika typer av åtgärder för att dämpa bullret utmed vägarna, huvudsakligen i samband med om- eller nybyggnadsprojekt. Riksdagen antog 1997 riktvärden för trafikbuller. Riktvärdena anger en långsiktig ambition för bland annat bostadsmiljöns ljudkvalitet. Riktvärdena är inte rättsligt bindande men ska vara vägledande i planeringen. Strävan ska vara att uppnå riktvärdena där det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåerna nedan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentligt ombyggd väg gäller: 30 dba ekvivalent ljudnivå (medelljudnivå) inomhus 45 dba maximal ljudnivå (högsta ljudnivån) inomhus nattetid 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad Till väsentlig ombyggnad räknas sådana åtgärder som är så omfattande att det åtminstone är fråga om omläggning av väg i delvis ny sträckning d.v.s. fråga om väsentliga justeringar av plan- och profilgeometri. Även en väsentlig breddning bör betraktas som väsentlig ombyggnad. I arbetsplaneskedet bedöms vilka närboende utmed aktuell sträcka som kan vara i behov av bullerskyddsåtgärder genom att bullerberäkningar görs för berörda fastigheter. 32

Förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675), vilken är en miljökvalitetsnorm (MKN) enligt miljöbalken, innebär att bullerdirektivet (2002/49/EG) ska genomföras. Direktivet syftar till att minska buller från större källor såsom vägar, järnvägar, flygplan och större industriell verksamhet. Den aktuella sträckan har en alltför liten trafikmängd för att omfattas av MKN för buller. Vibrationer Vibrationer från vägtrafik uppstår främst av tung trafik på vägar med ojämn vägbana. Människor upplever normalt obehag av vibrationer långt innan det finns risk för att byggnader skadas. Kraftiga och långvariga vibrationer kan bland annat orsaka stressreaktioner. Det saknas idag riktvärden för acceptabla vibrationer. Risken för störningar av vibrationer är störst när både väg och byggnad är uppförda på lerjordar. Om grunden utgörs av lös lera kan störande vibrationer spridas upp till 100 meter vid trafikering i 70 km/h. På moränmark sprids vibrationerna under motsvarande förhållanden endast omkring 5 meter. I vägsträckans närhet är ett mindre antal fastigheter belägna på lerjord enligt SGU:s jordartskarta. Eftersom väg 86 trafikeras av en stor andel tunga transporter och i nuläget bitvis har en dålig beläggningsstandard finns risk att närboende är störda av vibrationer. Särskilt som några hus ligger nära vägen. Luftkvalitet Luftföroreningar från vägtrafiken kan ha betydelse för miljön lokalt, regionalt och globalt. Utsläppen påverkar lokalt luftens föroreningshalt vilket kan ge effekter på hälsa och trivsel, vegetation och byggnadsmaterial. Vid bedömning av effekter på hälsan används som indikator bland annat kvävedioxid (NO 2 ). Vilka halter av kvävedioxid som erhålls beror på en rad faktorer, men för att göra en grov bedömning kan man utgå från trafikmängden på berörd väg. Vid en väg som trafikeras med mindre än 15 000 fordon/dygn understiger halterna av NO 2 normalt gällande riktvärden. Omkring 3 000 fordon per dygn utmed väg 86 bör alltså inte ha någon betydande inverkan på luftkvaliteten eller riskera att MKN för luft överskrids. Vatten Inom förstudieområdet finns ett flertal sjöar och vattendrag i vägens närhet. Åtgärder som planeras i närheten av dessa kan påverka vattnets kvalitet både på kort och lång sikt. Dels kan läckage av oljor och drivmedel uppstå vid olyckor, dels kan en långsiktig belastning genom spridning av vägsalt och andra föroreningar påverka vattenkvaliteten. Särskilt viktigt är att hänsyn tas till förekommande grundvattenförekomster. Miljökvalitetsnormen för olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2001:660) baseras på en bedömning av vattnets nuvarande status där det grundläggande kravet är att alla vattenförekomster ska uppnå minst god yt- eller grundvattenstatus eller god ekologisk potential senast 2015. Aktuella vattenförekomster beskrivs under kap 7.2 vattenmiljö. Den fastställda MKN för vissa värdefulla fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) berör inte dessa vattenområden och är därför inte aktuell i detta projekt. 33

8. Byggnadstekniska förutsättningar 8.1 Översiktliga geotekniska förhållanden Norrut från Kovland följer väg 86 den västra sidan av ett flackare dallandskap som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Vägen löper här i dallandskapets lågterräng vilken i huvudsak är uppbyggd av sedimenterat material från den tid när landmassorna i området låg under vatten. Man kan därför förvänta sig finare jordarter som silt och lermaterial i ytliga marklager, se figur 8.1. Morän bryter återkommande upp genom sedimentjordarterna och ger landskapet och vägen en böljande karaktär. Djup till berg är varierande, det största djup till berg som mätts upp i vägens närhet är trettiosex meter. Vid Bjärme höjer sig landskapet och vägen sträcker sig mellan moränformationer och berg i dagen. Norr om Strömås löper vägen i dalens botten. Ytligt grundvatten och torvförekomster förmodas finnas på vägens östra sida. Vid Krånge lämnar vägen det flackare dallandskapet och går in Indalsälvens dalgång med större höjdskillnader och en annan geologisk uppbyggnad. Vägen går här på skrå längs sluttningen på älvdalens södra sida. Marken utgörs av finare älvavlagringar i huvudsak av silt genombrutet av morän nordväst om Krångebäcken. Vägen korsar flera grunda ravinformationer och djup till berg på mellan fyra och femton meter har mätts upp vid brunnsborrningar nära vägen. Effekter på markstabiliteten från markarbeten och förändrad belastning i områden med finsediment kan vara svårförutsägbara och bör undersökas noggrant. På sträckan mellan Krånge och Indalsälven anger jordartskartan att silt förekommer i sluttande terrängpartier. I dessa områden bör skredkänslighet särskilt beaktas. Markarbeten i anslutning till Indalsälven kräver noggrann utredning av markens stabilitets- och erosionsegenskaper och kan kräva särskilda förstärkningsåtgärder. 8.2 Riskinventering Ett flertal objekt längs sträckan finns med i Trafikverkets riskanalys. De flesta objekten berör vägtrummor med igensättningsrisk och vägslänter som rasar. Vid flera av objekten har åtgärder vidtagits under de senaste åren. I kommande skeden är det viktigt att dessa riskobjekt studeras grundligt. 34

Sveriges geologiska undersökning Figur 8.1. Kartan visar de jordarter som förekommer i förstudieområdet. 35

Funktionsanalys I detta kapitel görs en kortfattad funktionsanalys av det befintliga transportsystemet med utgångspunkt i det transportpolitiska målet utifrån de preciseringar som finns för funktionsmål och hänsynsmål. 9. Funktionsmålet 9.1 Tillgänglighet Med tillgänglighet avses den lätthet som utbud och aktiviteter kan nås med av såväl enskilda personer som näringsliv och offentliga organisationer. Olika mått på tillgänglighet kan till exempel vara restid, avstånd eller fordonskostnader. Väg 86 har på den aktuella sträckan en låg standard och hastighetsbegränsningen är 90 eller 70 km/h. Invånarna på landsbygden och i tätorterna Kovland, Indal och Liden har Sundsvall som centralort och är i stor utsträckning beroende av väg 86 för såväl arbets- som inköps- och fritidsresor. Vägsträckans nuvarande hastighet på i huvudsak 90 km/h innebär att tillgängligheten till centralorten Sundsvall är god. Däremot är trafiksäkerheten dålig med vägens nuvarande standard och utformning. Om hastigheten sänks för att uppnå god trafiksäkerhet sker det på bekostnad av tillgängligheten. Därför krävs även kompletterande åtgärder som gör att tillgängligheten är fortsatt god trots lägre genomsnittshastighet. Avsaknaden av trygga gångstråk längsmed vägen påverkar tillgängligheten till busshållplatser negativt. Tillsammans med låg turtäthet på landsbygdstrafiken och en bristande utformning av hållplatserna skapar det en låg tillgänglighet hos kollektivtrafiken i området. En bristfällig kollektivtrafik motverkar inte bara miljömål och säkerhetsaspekter utan är dessutom negativt för jämställdheten i samhället. Förutsättningarna för människor utan tillgång till bil (exempelvis till följd av begränsad privatekonomi eller avsaknad av svenskt körkort) att bosätta sig på landsbygden begränsas om kommunikationerna till arbete och skola är dåliga. 9.2 Regional utveckling Vägtransportsystemet ska bidra till att knyta ihop arbetsmarknadens regioner, att transportbehoven tillgodoses och till en god och attraktiv livsmiljö. Väg 86 är av stor betydelse för delar av länets timmertransporter från skogar längre in i landet ut till skogsindustrierna vid kusten. Eftersom väg 86 pekats ut som en huvudväg för godstrafik är det viktigt att framkomligheten är god. Boende i samhällen och byar norr om aktuell sträcka som i Indal och Liden arbetspendlar i hög grad. Väg 86 är för dessa boende det huvudsakliga pendlingsstråket in mot Sundsvall och Birsta, vilket gör att det är viktigt med en framkomlig väg. En förbättring av vägens standard avseende både framkomlighet och trafiksäkerhet skulle alltså vara positiv för den regionala utvecklingen. En rimlig bedömning är att timmertransporterna på vägen kommer att öka i framtiden och en eventuell överflyttning till järnväg bedöms inte som aktuell i dagsläget. 36

9.3 Jämställdhet Med jämställdhet avses att likvärdiga förutsättningar bör gälla för både kvinnor och män. Brister i gång- och cykelnät och kollektivtrafik drabbar olika grupper i samhället på olika sätt. Även när man jämför kvinnor och män finns det tydliga skillnader. Män tenderar att oftare ha tillgång till egen bil medan kvinnor oftare nyttjar kollektivtrafik, cyklar eller går än män gör. Detta gör att kvinnorna drabbas hårdare av den bristande trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter i landsbygdsområdet. Män tenderar till att resa mer och då ofta längre sträckor medan kvinnor gör fler resor under dagen för att handla eller hämta barn. 9.4 Barnens situation Barn som vistas i vägens närhet påverkas i särskilt hög utsträckning av vägens brister. Osäkra passager utmed vägen till busshållplatser och bristfällig kollektivtrafik hindrar effektivt barn och ungdomar från att på egen hand ta sig till skola, kompisar och andra aktiviteter. Detta gör att barn på landsbygden blir mer beroende av föräldrarnas transport än barn som bor i stadsmiljö. 10. Hänsynsmålet 10.1 Trafiksäkerhet Målet är en säker trafik där det långsiktiga målet ska vara att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av olyckor inom vägtransportsystemet. Vägsystemets utformning och funktion ska anpassas till det krav som följer av detta. Nuvarande utformning av vägen lever inte upp till ovanstående mål. Längs stora delar av den aktuella sträckan råder för låg standard på korsningar och det förekommer ett flertal utfarter med dåliga siktförhållanden. Flera olyckor som skett längs sträckan har lett till kollisioner med andra bilister eller med belysningsstolpar som är placerade i sidoområdet. Det finns även sträckor där flera bilister fått sladd och kört av vägen. Hela sträckans standard ska därför studeras noggrannare i kommande planeringsskeden. Framför allt gäller det utpekade olycksdrabbade sträckor, se kapitel 6.6 och figur 6.2: Vid Bjärme Mellan Strömås och Krånge Krånge by Området runt Kävstabron Busshållplatser är inte utformade enligt den säkerhetsstandard som eftersträvas med upphöjda plattformar. Säkerheten vid busshållplatserna påverkas ytterligare negativt av de stora snövallar som byggs upp vintertid vilket gör att bussar vi hållplatser även tar upp en del av vägbanan och på så sätt hindrar framkomligheten. Tillsammans med generellt dåliga siktförhållanden och hållplatser belägna nära korsningar skapas risksituationer, se figur 10.1. 37

Figur 10.1. Busshållplatser är ofta belägna i samband med korsningar och på platser med dåliga siktförhållanden. 10.2 Boendemiljö och hälsa Väg 86 går genom ett landskap där det finns kulturmiljövärden i omgivningarna men även vissa naturvärden. Vägen medför idag endast liten påverkan på dessa värden och det bedöms finnas goda förutsättningar att genomföra åtgärder inom projektets ramar utan att de omgivande natur- och kulturmiljövärdena påverkas negativt. Trafiken på väg 86 orsakar idag vissa störningar. Hälsorelaterade störningar i vägens närområde, framför allt buller, kan i viss mån åtgärdas genom lokala bullerskyddsåtgärder. Trafikens negativa effekter på övergripande nivå (luftföroreningar, klimatpåverkan) är svårare att begränsa utan att det motverkar övriga projektmål. Alla miljörelaterade aspekter kommer att hanteras i en miljökonsekvensbeskrivning i arbetsplaneskedet. Då är det lämpligt att exempelvis utföra bullerberäkningar för fastigheter som ligger nära vägen för att kunna bedöma om åtgärder ska genomföras. 38

Tänkbara åtgärder Med åtgärd menas i det här fallet tänkbara lösningar till problemen som beskrivits i tidigare kapitel och som uppfyller projektmålen utan att bryta mot fyrstegsprincipen eller de transportpolitiska målen. 11. Analys av tänkbara åtgärder 11.1 Nollalternativet Nollalternativet innebär att inga åtgärder förutom normala drifts- och underhållsåtgärder genomförs på befintligt vägsystem. Det innebär att bristerna som redovisats i tidigare kapitel kvarstår och eventuellt förvärras i takt med trafiktillväxt och väganläggningens ålder. I kapitel 6 redogörs för den tekniska standarden på befintlig vägutformning. 11.2 Åtgärder som kan uppfylla målen Fyra projektmål har formulerats (se kapitel 3). En rad olika åtgärder är tänkbara för väg 86 men åtgärder som är positiva för vissa projektmål kan samtidigt i viss mån motverka andra. Nedan ges en redovisning enligt fyrstegsprincipen av vilka tänkbara åtgärder som kan bidra till att uppfylla projektmålen. Steg 1 - Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt I förstudien väg 86 Birsta - Laggarberg diskuterades att föra över delar av skogsnäringens transporter från väg till järnväg. Utsikterna bedöms som små då de flesta transporter har sitt ursprung i närområdet. Andra åtgärder skulle kunna vara att förbättra kollektivtrafiken eller stimulera samåkning. Ovanstående åtgärder bedöms dock endast kunna ge en marginell effekt och nuvarande problem med bristande trafiksäkerhet och låg transportkvalitet kan inte lösas med åtgärder enligt steg 1. Steg 2 - Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Hastighetssänkning, automatisk hastighetsövervakning och omkörningsförbud. En sänkning av den skyltade hastigheten och/eller automatisk hastighetsövervakning på hela eller delar av sträckan tillsammans med omkörningsförbud skulle förbättra trafiksäkerheten. Kvarstår gör dock problemet med utrymmesbrist för oskyddade trafikanter samtidigt som tillgängligheten till centralorten Sundsvall skulle försämras ytterligare av en hastighetssänkning. Åtgärder enligt steg 2 bedöms således inte ensamt kunna lösa problemen längs sträckan. Steg 3 - Vägförbättringsåtgärder och mindre ombyggnader Förbättrad framkomlighet på väg 86 genom justeringar av plan- och profilgeometri, breddning, bärighetsåtgärder, räfflad vägmitt, heldragen mittlinje samt åtgärder för GC-trafiken. En kombination av dessa åtgärder tillsammans med åtgärder enligt steg 1 och steg 2 uppfyller såväl projektmålen som de transportpolitiska målen. 39

Steg 4 - Nyinvesteringar och större ombyggnader Några större vägombyggnader är inte aktuella i detta projekt då åtgärder enligt steg 1 till 3 bedöms tillräckliga med hänsyn till rådande förhållanden och trafikmängd. Preliminärt bedöms att större ombyggnader ej heller är samhällsekonomiskt motiverat. 12. Föreslagna vägåtgärder Nedan beskrivs närmare tänkbara vägåtgärder som syftar till att uppfylla projektmålen. I kommande skeden tas åtgärderna fram i detalj. Bärighetsåtgärder, tjälsäkring Mindre justeringar av plan- och profilgeometri Breddning av vägen för att rymma vägren för GC-trafik Omkörningsförbud, i kombination med räfflad vägmitt på sträckor där buller inte är ett problem. Förbättrad standard på busshållplatser Automatisk hastighetsövervakning Åtgärder i vägens sidoområde Skapande av omkörningssträckor 12.1 Hastighetsbegränsning Skyltad hastighet 80 km/h föreslås. På kortare sträckor sänks hastigheten till 60 km/h, till exempel genom korsningarna i Strömås samt genom byn Krånge och korsningen med väg 636. Dessa sträckor kan också med fördel förses med automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK), det vill säga trafiksäkerhetskameror. 12.2 Vägutformning Typsektion Förslaget innebär att befintlig sträckning av väg 86 nyttjas. På smalare partier breddas vägen från nuvarande bredd på cirka 7 meter så att vägen får en enhetlig bredd längs hela sträckan. En tänkt sektion bör innehålla körfält som är minst 3,25 meter breda samt vägrenar som tillåter gång- och cykeltrafik. Omkörningsförbud vid behov. För att förstärka omkörningsförbudet kan vägmitt räfflas där avstånd till bostäder är tillräckligt långt. Föreslagen sektion innebär en breddning på stora delar av sträckan till ca 9 meters vägbredd. Breddningen utförs förslagsvis som enkelsidig där val av sida för breddningen avgörs vid detaljprojekteringen med hänsyn till omgivande terrängförhållanden och väganslutningar. 40