ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007 DEL 1 1

Lektion 1 Uppgift 1 Vilken/vilka av nedanstående förändringar kan ha orsakat den förskjutning av efterfrågekurvan för vara X som visas av figuren nedan? Förklara också hur de övriga förändringarna skulle påverka marknaden. P D2 D1 S P 1 P 2 Q 2 Q 1 Q a) En prissänkning på vara Z, en substitutvara till X b) En prissänkning på vara Y, en viktig insatsvara vid tillverkning av vara X c) Produktionen av varan U upphör. Vara X har en korselasticitet med avseende på priset på vara U som är minus 0.3. d) En ökning av inkomstskatterna. Vara X antas ha en inkomstelasticitet på minus 0.2. e) En produktivitetsökning hos producenterna av vara X. f) Ett importstopp på vara W, en viktig insatsvara vid tillverkning av vara X. g) Ett importstopp på vara M, en komplementvara till vara X. Uppgift 2 1968 kom färg TV till Sverige. För en 21 färg-tv fick man betala runt fyra tusen kronor i löpande priser, vilket motsvarade cirka två månadslöner för en vanlig inkomsttagare. Idag, med mångdubbelt högre löner, räcker fyra tusen kronor nästan till att köpa en 32 platt färg- TV ur det billigare sortimentet. En sådan TV är dessutom av betydligt högre kvalitet än 1968. Att gå till en frisör och klippa sig kostade 1968 6 till 7 kr för en man. Idag är priset oftast 30-40 ggr högre. Antalet frisörbesök är ungefär oförändrat. Beskriv med hjälp av utbuds- och efterfrågekurvor vad som bör ha inträffat på de två marknaderna. Förklara den enorma förändringen i relativpris mellan färg-tv och frisörbesök som har inträffat mellan 1968 och idag. 2

Uppgift 3 I en och samma tidningsartikel kan man läsa följande: - Den oväntade ökningen av efterfrågan på svenska tomater har lett till att priset på svenska tomater har stigit. Priset är 50 % högre än vid motsvarande tidpunkt förra året." - "De höjda priserna på svenska tomater har gjort att många människor inte längre har råd att köpa svenska tomater. Istället köper man billigare utländska tomater." - "Konsumtionen av svenska tomater är lika stor i år som förra året." Kan ovanstående citat samtidigt vara riktiga? Har efterfrågan på svenska tomater ökat eller minskat, eller är den oförändrad? Har den efterfrågade kvantiteten av svenska tomater ökat eller minskat, eller är den oförändrad? Försök att med hjälp av utbuds- och efterfrågekurvor visa vad som faktiskt har hänt! Ledning: Vilka möjligheter finns att ändra tomatskördens storlek på kort sikt? Uppgift 4 Vilket av nedanstående påståenden som rör effekten av en prisökning på bensin i Sverige tror ni stämmer och varför. Beskriv med en lämplig figur. - Konsumenternas totala utgifter för bensin förblir oförändrade. Bensinpriset stiger visserligen, men samtidigt köper man ju mindre bensin än tidigare - Konsumenternas totala utgifter för bensin stiger - Konsumenternas totala utgifter för bensin sjunker. Uppgift 5 För vara A gäller följande: - pris 200:- - efterfrågad kvantitet vid detta pris 50 000 - efterfrågans priselasticitet -1 - korselasticitet m a p priset på vara B 2 - inkomstelasticitet + 0.5 a) Hur förändras efterfrågad kvantitet i antal enheter om: 1) inkomsten ökar med 10 % 2) priset på vara B ökar med 2 % 3) priset på vara A ökar med 10:- 4) inkomsten ökar med 10 % och priset på vara A samtidigt stiger med 10:-? b) I vilket/vilka av de fyra fallen påverkas inte efterfrågekurvan för vara A? 3

Uppgift 6 I denna uppgift delas konsumtionen in i mat och övrigt. a) Antag att en statistisk undersökning visar att genomsnittsfamiljen i ett land är helt indifferent mellan nedanstående två konsumtionsalternativ. Alternativ A: 100 enheter mat plus 1000 enheter övrigt Alternativ B: 300 enheter mat plus 600 enheter övrigt Låt oss nu tänka oss ett alternativ C som består av 200 enheter mat och 800 enheter övrigt. Kommer genomsnittsfamiljen att föredra detta alternativ framför alternativen A eller B, kommer man att anse alternativet som sämre, eller är man indifferent? Illustrera grafiskt och förklara noga vilket antagande om konsumenternas preferenser som ni stöder ert svar på. b) Antag att genomsnittsfamiljen vid givna priser på mat och övrigt, samt given inkomst har valt alternativ A. Av obekant anledning önskar myndigheterna i landet få genomsnittsfamiljen att istället välja alternativ B. Man kan välja mellan nedanstående 6 medel, som också kan kombineras med varandra på lämpligt sätt. Medel 1: Ge genomsnittsfamiljen ett ökat bidrag Medel 2: Öka inkomstskatten för genomsnittsfamiljen Medel 3: Öka momsen på (skatten på) mat Medel 4: Minska momsen på mat Medel 5: Öka momsen på övrigt Medel 6: Minska momsen på övrigt Vilken eller vilka olika möjligheter har man att uppnå sitt mål? Illustrera grafiskt. 4

Lektion 2 Uppgift 1 I figuren nedan visas två budgetlinjer före och efter en prisförändring. Besvara i anslutning till figuren följande uppgifter: a) Figuren illustrerar en förändring av budgetlinjen. Vilken eller vilka av nedanstående fem förändringar kan ligga bakom denna förändring? 1. Priset på vara x har ökat med 50 % 2. Priset på vara x har ökat med 100 % 3. Inkomsten har sjunkit med 50 % samtidigt som priset på vara y har sjunkit med 50 % 4. Inkomsten har sjunkit med 50 % samtidigt som såväl priset på vara x som priset på vara y har sjunkit med 50 %. 5. Inkomsten har sjunkit med 50 % samtidigt som priset på vara x har sjunkit med 50 %. Y B A C Budgetlinje före D Budgetlinje efter X b) För två individer vet vi att de båda vid den ursprungliga budgetlinjen väljer att konsumera i punkt A. Vid den nya budgetlinjen väljer individ Beta punkten B och individ Delta punkten D. Komplettera figuren genom att rita in individ Betas och individ Deltas indifferenskurvor, samt försök att ungefärligt uppskatta efterfrågans priselasticitet för vara X för individ Beta respektive individ Delta. c) Vilket eller vilka av nedanstående påståenden nedan är mot bakgrund av individernas val av punkt B respektive D sant/sanna? Motivera svaret! 5

1. I den nya situation som råder värderar Beta en marginell enhet av vara X högre än vad Delta gör (i termer av vara Y). 2. I den nya situation som råder värderar Beta en marginell enhet av vara X lägre än vad Delta gör (i termer av vara Y). 3. Om såväl Beta som Delta tilldelas kombination C gäller att Beta värderar en marginell enhet av vara X högre än vad Delta gör (i termer av vara Y). 4. Om såväl Beta som Delta tilldelas kombination C gäller att Beta värderar en marginell enhet av vara X lägre än vad Delta gör (i termer av vara Y). Uppgift 2 Antag att staten anser att det jämviktspris som bildats på den oreglerade marknaden för mjölk är för högt. Man bestämmer därför ett maximipris som ligger under nuvarande jämviktspris. a) Hur påverkas efterfrågan (efterfrågekurvan) och utbudet (utbudskurvan) av mjölk av åtgärden? b) Hur påverkas efterfrågad och utbjuden kvantitet av mjölk av åtgärden? c) Förklara vilken situation som uppstår på marknaden, samt vilka problem detta kan leda till. d) Antag att staten inte vill att situationen i c) skall inträffa och därför inför en subvention per liter mjölk till mjölkproducenterna. Hur stor måste denna subvention vara? Visa grafiskt! e) Försäljningen av juice och lättöl kan påverkas när man inför ett maximipris på mjölk. Hur försäljningen påverkas beror dock på om staten samtidigt inför en subvention eller inte. Förklara! Uppgift 3 a) I figuren nedan illustreras det optimala valet mellan två varor X och Y för en individ. Antag att individens budget är på 10 000 kr och att priset på såväl vara X som vara Y är 10 kr. I utgångsläget konsumerar individen som figuren visar lika mycket av båda varor. Regeringen i landet önskar nu höja välfärden för den grupp människor som individen representerar. Syftet är att höja välfärden så att den motsvaras av den högre liggande indifferenskurvan i figuren. Man tvekar mellan två åtgärder för att åstadkomma välfärdsökningen. Antingen kan man ge individen ett penningbidrag eller så kan man subventionera priset på vara X med ett lämpligt belopp per konsumerad enhet. Utnyttja figuren och illustrera dessa båda möjligheter! b) De båda åtgärderna i fråga a) är inte lika kostsamma för staten. Gör med hjälp av figuren numeriska beräkningar av vad det kostar staten att åstadkomma välfärdsökningen i de två fallen. Vilken av åtgärderna är billigast? Förklara! c) Vilken slutsats om fördelningspolitik bör man kunna dra av denna uppgift och vilka förutsättningar bygger slutsatsen på? 6

Y I 1 I 0 X Uppgift 4 Denna uppgift berör olika elasticitetsmått. Nedan beskrivs fyra olika situationer. Varje beskrivning gör det möjligt att göra ett uttalande om storleken på en eller flera elasticiteter. Uppgiften består i att ange vilken/vilka elasticiteter som berörs i varje enskilt fall, samt att så långt det är möjligt ange storleken på denna/dessa elasticitet(er). a) I land W har endast 100 000 av landets 120 000 civilingenjörer jobb. I en statlig utredning där man undersöker arbetslösheten bland civilingenjörer konstateras: "Om alla 120.000 skall få jobb måste man sänka sina löner med cirka 10 %". b) I figuren nedan visas för varorna X och Y hur konsumerad kvantitet varierar med hushållens inkomst i ett land. Ledning: Gradera axlarna och gör egna beräkningar. Kvantitet (vara Y) (vara X) Inkomst 7

c) Hushåll med en lägre inkomst har en lägre absolut konsumtion av varan U än hushåll med en högre inkomst. Däremot utgör varan U en större andel av budgeten för hushåll med lägre inkomst. d) Under de senaste 20 åren har konsumenternas reala disponibla inkomst (inkomst efter skatt) stigit med 50 %. Konsumtionen av de tre varorna A, B, C har utvecklats över tiden enligt följande: - Varan A har hela tiden utgjort 10 % av konsumenternas totala utgifter. - Varan B har hela tiden konsumerats i 5 miljoner exemplar årligen. - Varan C lade för 20 år sedan beslag på 5 % av konsumenternas disponibla inkomst. Idag 20 år senare lägger konsumenterna endast 4 % av sin disponibla inkomst på varan. Förklara varför det i detta fall finns anledning att vara tveksam till de framräknade elasticiteterna. e) När restaurangen sänkte priset på coca-cola med 10 % steg intäkterna på försäljning av coca-cola med 17 %. Vad som gladde restaurangen minst lika mycket var att även intäkterna på försäljningen av hamburgare steg med 17 %, trots att priset på hamburgare inte hade förändrats i någon riktning. Uppgift 5 När staten lade en skatt på produktionen av vara Y, vilket höjde priset med 5 %, hände intressanta saker på marknaden för vara Z. Priset på vara Z steg med 20 % medan den sålda och köpta kvantiteten av varan Z steg med 8 %. d) Beskriv grafiskt vad som händer på de två marknaderna. Märk ut de angivna procentuella förändringarna. d) Det är nu möjligt att beräkna en elasticitet för varan Z. Vilken? Gör detta! d) Det är inte möjligt att ge något exakt värde för korselasticiteten för Z med avseende på priset på vara Y. Varför? Vilken information skulle man då behöva? Vad kan man med befintlig information säga om korselasticiteten? 8

Lektion 3 Uppgift 1 Antag att en person som jobbar som anställd på ett företag för en årslön på 300 000:- beslutar sig för att starta ett eget företag grundat på ett patent han tidigare fått på en egen uppfinning. Han har inga anställda utan arbetar ensam 40 timmar i veckan i företaget. Han satsar själv 500 000 kr och resten av kapitalbehovet 800 000 kr lånar han på bank till 5 % ränta. Antag att denna ränta gäller både in- och utlåning. Vid slutet av verksamhetsåret gör han följande resultaträkning: Försäljningsintäkter 2 200 000 Förbrukningsvaror 1 600 000 Lokalhyror 144 000 Avskrivningar på maskiner och inventarier 26 000 Räntor 40 000 Rörelseöverskott 390 000 Förnöjd drar han slutsatsen att hans beslut att starta eget varit riktigt. Håller du med? Uppskatta verksamhetens vinst under året i ekonomisk teoretisk mening! Maskiner och inventarier, inköpta för 1 200 000 kr ett år tidigare, har vid tillfället ett marknadsvärde på 1 130 000:-. Ett företag beläget i grannkommunen har såväl innan tillverkningen startade som flera gånger längre fram erbjudit honom 1 000 000:- för att få överta rätten till patentet. Uppgift 2 Ett företag producerar 10 000 ex av en vara med hjälp av 200 enheter kapital och 1 000 enheter arbetskraft. Priset på kapital är 20:- per enhet och för arbetskraft 50:- per enhet. Kapitalets marginalprodukt är 4 enheter och arbetskraftens marginalprodukt är 8 enheter. Minimerar ovanstående företag kostnaderna i det läge som beskrivs? Om inte hur kan en minskning av kostnaderna åstadkommas? Illustrera grafiskt. Uppgift 3 Visa grafiskt och förklara hur ett företagets marginal- och genomsnittskostnadskurvor förändras om nedanstående skatter införs. a) en skatt per producerad enhet av den färdiga varan b) en fastighetsskatt 9

Uppgift 4 Ett företag producerar årligen 100 000 enheter av sin vara och säljer sedan dessa på världsmarknaden till det givna priset 100:- styck. För att producera sina 100 000 enheter använder man sig av de två produktionsfaktorerna arbetskraft och kapital. Inga andra produktionsmedel förekommer. Vi bortser således från material, energi etc. Hälften av företagets produktionskostnader utgörs av kostnader för kapital. Den andra hälften utgörs av arbetskraftskostnader. Företaget gör nollvinst, d.v.s. intäkter och kostnader är lika stora. Nu sjunker priset på världsmarknaden till 75:- styck. Företaget söker statligt stöd för att kunna upprätthålla produktionen till oförändrad lönsamhet. På industridepartementet diskuteras två olika förslag till åtgärd. Enligt förslag A skulle företaget få finansiellt stöd motsvarande 25 % av sina totala produktionskostnader. Enligt förslag B skulle företaget istället stödjas genom att staten betalar 50 % av företagets kostnader för arbetskraft. Uppgiften består i att jämföra konsekvenserna av dessa båda förslag på företagets lönsamhet och statens utgifter för stödet dels på kort sikt, dels på lång sikt. Antag att företaget oavsett åtgärd fortsätter att producera 100 000 enheter av varan. Grafisk lösning krävs. Ledning: Hur påverkas lutningen på företagets isokoster av de två förslagen och vilka möjligheter antas företaget ha att ändra sinn produktionsmetod på kort, respektive lång sikt? Uppgift 5 För vara X har staten infört ett pristak på 100:-. Företagen i landet producerar 200 000 enheter av varan, men på grund av pristaket räcker detta inte till för att tillfredsställa efterfrågan. Ett efterfrågeöverskott på 50 000 enheter råder. Regeringen är ingen vän av efterfrågeöverskott och vill göra något åt situationen. Två alternativ diskuteras. Alternativ ett: Slopa prisstoppet! Detta beräknas leda till att priset ökar till 120:-, samtidigt som företagen skulle öka produktionen med 30 000 enheter. Efterfrågeöverskottet försvinner. Alternativ två: Genom att ta bort tullen på vara Y kommer priset på vara Y att sjunka från 150:- till 100:-. Enligt en beräkning skulle detta leda till att efterfrågeöverskottet på vara X försvinner trots att såväl pris som produktion inte påverkas. För att kunna utföra beräkningarna ovan har regeringens ekonomiska experter fått göra antaganden om storleken på ett antal elasticiteter som berör varan x. Er uppgift är att avslöja vilka elasticiteter det rör sig om samt att beräkna storleken på dessa! Illustrera grafiskt. Uppgift 6 I industri X är företagens kostnader till stor del rörliga. I industri Y är däremot kostnaderna huvudsakligen fasta på kort sikt. Både X-marknaden och Y-marknaden är utsatta för konjunktursvängningar. Antag att efterfrågan viker som en följd av en lågkonjunktur. Förklara vilken viktig skillnad som uppstår i de båda marknadernas reaktion. Fullständig konkurrens antas råda. Ledning: Hur ser marknadens utbudskurva ut i de båda fallen? 10

Lektion 4 Uppgift 1 Antag att den svenska kronans värde sjunker gentemot dollarn och euron. Analysera hur detta kommer att påverka nedanstående två svenska industrier. Industri Ett säljer sin vara på världsmarknaden till ett givet världsmarknadspris (uttryckt i dollar eller euro). I sin tillverkning använder man enbart insatsvaror som är producerade i Sverige av svenska råvaror. Har det någon betydelse för industri Ett om de inhemska råvarorna även säljs på en utländsk marknad? Industri Två säljer sin vara helt och hållet på den inhemska marknaden. I sin tillverkning använder man till stor del insatsvaror som är producerade utomlands och som köps till givna världsmarknadspriser (uttryckta i dollar eller euro). Har det någon betydelse för industri Två om den vara man säljer möter utländsk konkurrens i form av import eller inte? Uppgift 2 Bostadsmarknaden (d.v.s. hyresmarknaden) i en kommun befinner sig i långsiktig jämvikt vid jämviktshyran 500:-/m 2. Fullständig konkurrens råder och marknaden är exempel på en increasing-cost industry. Nu inträffar en lika kraftig som oväntad inflyttning av nya människor till kommunen. Antag att man inom kommunen har målsättningen att boendekostnaden för hyresgästerna inte skall påverkas av den kraftiga inflyttningen, samtidigt som man vill att alla skall få en lägenhet av den storlek man önskar sig. Man diskutera tre olika åtgärder och kan inte besluta sig för vilken av dessa som är att föredra. Åtgärd 1: Lagstifta om att hyran inte får överstiga 500:-/m 2. Åtgärd 2: Subventionera uthyrningen av lägenheter genom att ge fastighetsägarna ett visst belopp för varje kvadratmeter som hyrs ut. Åtgärd 3: Införa ett bostadsbidrag som tillfaller hyresgästen med ett visst belopp per hyrd kvadratmeter. Hjälp kommunledningen genom att förklara vad som kommer att hända på bostadsmarknaden på kort och lång sikt om: a) man inte vidtar någon åtgärd. b) man genomför åtgärd 1. c) man genomför åtgärd 2. d) man genomför åtgärd 3. 11

Är kommunens målsättningar möjliga att uppnå med någon eller några av åtgärderna ovan, och i så fall hur? Gäller detta på både kort och lång sikt? Förklara noga samt illustrera grafiskt. Observera att bostadsmarknaden är exempel på en marknad där man kan anta att utbudet är givet på kort sikt. Uppgift 3 Den vara som behandlas i denna uppgift produceras under fullständig konkurrens i en constant-cost industry. I utgångsläget befinner sig marknaden i långsiktig jämvikt. Det representativa företaget producerar 100 000 enheter av varan om året. Av okänd anledning vill staten lägga om beskattningen av produktionen av varan, vilket innebär att man avskaffar den årliga registreringsavgiften på 1 miljon kronor som alla företag som vill producera varan måste betala. Samtidigt inför man en skatt på 10 kronor per producerad enhet. a) Förklara hur skatteomläggningen påverkar det enskilda företagets kostnadskurvor genom att beräkna hur ATC och MC påverkas vid olika producerade kvantiteter, (exempelvis vid produktionerna 50 000, 100 000 samt 200 000). Grafisk lösning. b) Förklara effekterna av skatteomläggningen dels för marknaden, dels för ett enskilt företag, på såväl kort som lång sikt. Lös uppgiften grafiskt och ge en logisk förklaring till det slutliga läget, (jämfört med utgångsläget). Uppgift 4 I den stad som frågan behandlar kan man bosätta sig, antingen i det centralt belägna bostadsområdet, Centringe, eller i det mer avlägset placerade Ytterhult. På bostadsmarknaden råder fullständig konkurrens och långsiktig jämvikt på hyresmarknaden råder i såväl Centringe som Ytterhult. Marknadshyrorna är i utgångsläget 500:-/m 2 och år i Centringe och 400:-/m 2 och år i Ytterhult. Att hyran är högre i Centringe har sin naturliga förklaring. Eftersom området är centralt beläget är det attraktivt inte bara att bo i, utan även för kontors- och affärsändamål. Följaktligen är markpriserna avsevärt högre i Centringe än i Ytterhult. Nu tycker emellertid de styrande i staden att det är orättvist att de som vill bo i Centringe skall betala så hög hyra och inför ett hyrestak för boende i Centringe på 400:-/m 2 och år med syfte att uppnå en likvärdig hyresnivå. Diskutera noga hur de båda bostadsmarknaderna i Centringe och Ytterhult påverkas av åtgärden; a) dels på kort sikt b) dels på lång sikt Illustrera grafiskt!. 12

Uppgift 5 När man i ett land skall avskaffa importstoppet på kläder förväntas priserna på kläder i de inhemska butikerna sjunka med 50 %. Eftersom en genomsnittlig barnfamilj innan importstoppet avskaffas årligen spenderar 30 000:- på kläder menar landets regering att det nu är möjligt att sänka barnbidragen med 15 000:-, med motiveringen att detta innebär att barnfamiljerna får samma standard (välfärd) som förut. Oppositionsledaren protesterar och framför följande: När kläderna blir billigare vill ju folk köpa mer. Därför behöver inte barnbidragen sänkas med 15 000:- utan med ett mycket mindre belopp. Antag att målet är att barnfamiljernas standard skall hållas oförändrad. Vem har rätt, regeringen eller oppositionsledaren? Eller har kanske båda fel? Grafisk lösning krävs. Ledning: Antag att barnfamiljens konsumtion kan delas in i kläder och övrigt och anta att man är nyttomaximerande. Hur kommer barnfamiljens budgetlinje att påverkas om importstoppet avskaffas och regeringen samtidigt sänker barnbidragen med 15 000:-? Kommer barnfamiljens välfärd (nytta) då att öka, minska eller vara oförändrad? Lektion 5 Uppgift 1 Arrangören av rockgalan i X-köping har satt biljettavgiften till 500:-. En marknadsprognos har nämligen visat att till detta pris blir den lokal där tillställningen skall äga rum exakt fullsatt. Låt oss utgå ifrån att marknadsprognosen är riktig. In i handlingen träder nu Herr Snikén, som tänker göra stora "klippet". Snikén köper direkt upp samtliga biljetter till rockgalan till styckpriset 500:- och startar därefter egen försäljning. Antag att Snikén är ute efter att maximera vinsten av sin gärning. Hur kommer han att gå tillväga? Beskriv situationen grafiskt och förklara utförligt. Utgå ifrån att prisdiskriminering ej är möjlig! Priselasticiteten är av betydelse för om Snikén kan göra något "klipp" eller ej. Förklara! Uppgift 2 Andersson, ägare av Anderssons Livs, har just kommit över en undersökning som får honom att smida hemska planer. Undersökningen gäller efterfrågans priselasticitet för en del varor som Andersson säljer. Ur undersökningen saxar vi: efterfrågans priselasticitet kött -0,4 fläskkött -1,2 nötkött -1,2 grädde -0,4 13

Andersson kommenterar: "Om jag höjer priset på kött borde jag alltså få större intäkter. Det lustiga är att det tydligen inte lönar sig att höja priset på fläskkött, och inte heller på nötkött eftersom priskänsligheten i båda fallen är så hög. Vilket slag av kött är det då som har så låg priskänslighet? Lammkött? Nej, det är nog säkrast att höja priset på grädde istället. Med den låga priskänsligheten borde intäkterna kraftigt höjas! Tänk att ingen av alla mina konkurrenter har kommit på det!" Låt oss lämna Andersson och koncentrera oss på följande frågor: a) Anderson var konfunderad över att fläskkött och nötkött hade så hög priselasticitet (i absoluta tal), samtidigt som priselasticiteten för kött tydligen var låg. Förklara noga för Anderson hur detta kunde komma sig. b) Kommer Anderssons intäkter att öka när han höjer priset på grädde? Uppgift 3 Två vinstmaximerande monopolföretag producerar var sin vara, X respektive Y. Följande information är given: Marginalkostnaden för att producera vara X är konstant och 10:- Marginalkostnaden för att producera vara Y är konstant och 20:- Producerad kvantitet är 10 000/månad för såväl vara X, som vara Y. Priset för vara X är 60:- Priset för vara Y är 50:- Vinsten för det företag som producerar vara X är 100 000:-/månad Vinsten för det företag som producerar vara Y är 200 000:-/månad a) Vad är förklaringen till att priset för vara X är högre än priset för vara Y, trots att marginalkostnaden är högre för vara Y? b) Vad är förklaringen till att det företag som producerar vara Y har högst vinst, trots lägre pris och högre marginalkostnad? c) Antag att staten lägger en skatt av storleken 10 :- per producerad enhet av vara X. Vad händer med vinst och produktion? Välj mellan alternativen nedan. Illustrera grafiskt! Vinsten blir Produktionen blir Större än noll Lika med noll Mindre än noll Större än 10 000 Lika med 10 000 Mindre än 10 000 d) Antag att staten bestämmer ett maximipris för vara X på 50:-. Vad händer med vinst och produktion? Välj mellan alternativen nedan. Illustrera grafiskt! Vinsten blir Produktionen blir Större än noll Lika med noll Mindre än noll Större än 10 000 Lika med 10 000 Mindre än 10 000 14

Uppgift 4 På den marknad vi behandlar i denna uppgift existerar många företag producerande en och samma vara. Marknaden är en increasing-cost industry. På grund av ett av staten bestämt maximipris finns ett stort efterfrågeöverskott. Trots maximipriset går företagen på marknaden med nollvinst. a) Beskriv situationen såväl grafiskt som skriftligt dels för ett enskilt företag, dels för hela marknaden. b) Antag, att staten tar bort maximipriset. Förklara vad som händer på kort och lång sikt, dels för ett enskilt företag, dels för hela marknaden. Grafisk lösning. Uppgift 5 Företag A och företag B producerar var sin vara. Båda företagen har monopolmakt och kan således bestämma vilket pris de skall ta ut på sin produkt. Den vinst respektive företag får beror inte enbart på vilket pris man själv väljer att sätta utan även på det andra företagets prissättning. I tabellen nedan visas de priskombinationer som är aktuella och också utfallet i form av vinst för de två företagen. I varje ruta anges först vinsten i miljoner kronor för företag A och sen vinsten för företag B. Företag A Företag B Pris (kr) 10 15 20 25 30 35 100 21,20 18,23 16,21 15,20 14,19 13,18 120 24,19 20,22 18,20 17,19 16,18 15,17 140 26,18 22,20 20,19 19,18 18,17 17,16 160 24,17 23,19 22,18 21,17 20,16 17,15 180 23,16 22,18 21,17 20,16 19,15 18,14 200 21,15 20,17 19,16 18,15 17,14 16,13 a) Avgör med hjälp av tabellen om företagens produkter är komplement eller substitut till varandra. Motivera noga! b) Bestäm Nashjämvikten. Motivera noga! 15

Lektion 6 Uppgift 1 Ett vinstmaximerande monopolföretag producerar årligen 100 000 ex av sin vara och säljer den sedan till priset 200:-. Vid denna produktion är företagets marginalkostnad 100:- och stigande, medan genomsnittlig totalkostnad är 140:-. a) Förklara företagets situation och val av produktionsstorlek med hjälp av en figur. Markera företagets vinst. b) Staten är inte nöjd med situationen på marknaden. Framför allt är man missnöjd med den stora vinst som företaget har. Man väljer mellan två åtgärder som man menar helt skulle eliminera vinsten. Åtgärd 1: Företaget får varje år betala en klumpsumma på 6 miljoner för rätten att producera på marknaden. Åtgärd 2: Företaget får betala en skatt på 60:- per producerad enhet. Analysera vad som händer på marknaden vid de båda åtgärderna. Ger de samma effekter? Blir vinsten noll för företaget i båda fallen? Grafisk illustration krävs! Ledning: Vid åtgärd 1 och 2 påverkas kostnadskurvorna, fast på olika sätt. Uppgift 2 I en stad finns en privat biograf och en privat teater. Eftersom de delvis konkurrerar med varandra, beror den vinst de gör inte bara på det pris de själva väljer, utan även på konkurrentens pris. I tabellen nedan visas de olika priser som är aktuella, samt de vinster som görs vid olika tänkbara kombinationer av priser. I varje ruta redovisas biografens vinst före kommatecknet och teaterns vinst efter kommatecknet. Teatern Biografen Pris 80:- 100:- 120:- 140:- 160:- 60:- 6,6 10,10 14,8 16,4 17,0 70:- 14,10 18,14 19,12 20,10 21,5 80:- 12,12 16,17 20,16 21,13 22,7 90:- 8,14 12,18 16,19 20,17 21,11 100:- 4,17 9,19 10,20 14,18 15,12 a) Bestäm Nashjämvikten. Vilka priser och vinster kommer att gälla och varför? Förklara noga! b) Bestäm Stackelberglösningen om vi antar att teatern är first mover. Vilka priser och vinster kommer att gälla och varför? Förklara noga! 16

Uppgift 3 I utgångsläget existerar inga inkomstskatter. Genomsnittsarbetaren arbetar helt enligt eget önskemål 8 timmar om dagen till en timlön av 100:-. Eftersom inkomsterna varierar mer än vad regeringen tycker är rimligt införs ett statligt grundbidrag på 400:- om dagen som alla får oavsett hur mycket man arbetar eller förtjänar. För att finansiera detta införs också en inkomstskatt på 50 % av inkomsten. Man har räknat ut att detta kommer att finansiera reformen utifrån genomsnittsarbetaren ovan. Denna tjänar ju 800:- och betalar 400:- i skatt, vilket exakt motsvarar det bidrag han får. De som har en högre inkomst förlorar netto, de som har en lägre inkomst tjänar netto, men totalt går det jämt upp för staten och man uppnår målsättningen om jämnare inkomstfördelning! Diskutera förslaget. Grafisk lösning! Uppgift 4 I Öregionen är det endast ett företag som efterfrågar arbetskraft. Om det hade varit fullständig konkurrens, skulle lönen legat 20 % högre än den nu gör. a) Använd en lämplig ekonomisk modell för att förklara varför lönen varit högre vid fullständig konkurrens. Arbetstagarna står i begrepp att slå sig samman i en fackförening för att driva igenom högre lön. De gör beräkningar på hur sysselsättningen påverkas av olika löneökningar och kommer till de flestas förvåning fram till att effekten på sysselsättningen blir lika stor om de kräver en löneökning på 15 % som om de kräver 40 %. b) Utgå ifrån modellen ovan och förklara varför det förhåller sig på detta sätt. Även om effekten på sysselsättningen blir densamma, så skiljer sig situationen på arbetsmarknaden i Öregionen på en väsentlig punkt om man kräver 15% eller 40% mer i lön. Förklara! c) Förklara också hur stor löneökning fackföreningen skall kräva om man vill att sysselsättningen skall bli så hög som möjligt Uppgift 5 I ett land består basfödan av ris och potatis, som av stora delar av befolkningen anses vara hyggliga, men långt ifrån fullständiga, substitut till varandra. Potatisen har ingen annat användningsområde, däremot är riset en viktig ingrediens i en populär industriellt framställd produkt, låt oss kalla den riskakor. Cirka en tredjedel av risskörden används i utgångsläget till produktionen av dessa riskakor, resten går direkt till konsumtion. Efterfrågans priselasticitet är -0.5 för såväl ris som potatis, medan den för riskakorna är -2,0. a) Antag att man med hjälp av nya odlingsmetoder lyckas öka produktiviteten inom risproduktionen med 30 %. Förklara vilka effekter det kommer att få på de tre marknaderna (marknaden för ris, för potatis och för riskakor), inklusive effekterna på producenternas intäkter på de olika marknaderna. Illustrera grafiskt! 17

b) Antag istället att landets regering inför ett pristak för potatis som ligger 20 % lägre än det ursprungliga marknadspriset. Analysera effekterna på de tre marknaderna på motsvarande sätt som i uppgift a). Observera att det från uppgifterna ovan inte går att beräkna några exakta värden på storleksförändringarna! 18