Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT
Syftet med den här instruktionen är att redogöra för rehabiliteringen efter en protesoperation på skulderleden. Med hjälp av instruktionerna kan Du själv aktivt delta i rehabiliteringen. Ta den här allmänna instruktionen med Dig när Du kommer för operationen, vid behov preciseras de individuella instruktionerna efter åtgärden. En protesoperation på skulderleden beror oftast på reumatisk sjukdom eller på artros, en del av operationerna utgör behandling av sviter efter en fraktur. En ledprotesoperation är befogad när smärtan och värken stör det dagliga livet och nattsömnen. Syftet med operationen är att lindra smärtan och att förbättra funktionsförmågan, varvid de dagliga aktiviteterna och sysslorna löper bättre. Det uppstår inte nödvändigtvis någon större rörelseomfattning, musklernas och senornas kondition inverkar på rörligheten. Operationen Operationen tar vanligen 1-2 timmar och den görs under ledningsbedövning eller vid behov under lätt anestesi. De skadade ledytorna ersätts med en konstgjord led. Skulderprotesen är tillverkad av metall och plast. Protesens skaftdel fästs vid överarmsbenet antingen med eller utan cement. Skåldelen i skulderbladet används efter omdöme.
Före operationen är det bra att beakta följande Vid ankomsten till sjukhuset kan Du med läkaren och skötaren diskutera frågor som har med operationen att göra. En operation utsätter alltid kroppen för stress. Du återhämtar Dig snabbare från operationen om Du är förberedd på det. Behandling av infektioner Alla infektioner, såsom urinvägsinfektion, bihåleinflammation och inflammerade eksem/inflammerad söndrig hud kan utgöra hinder för en operation. De måste därför behandlas före operationen. Skötsel av tänderna Det är bra att boka tid hos tandläkaren genast som beslutet om protesoperationen har fattats på polikliniken. Tänderna måste vara undersökta, avbildade och behandlade när Du kommer till besöket för förberedelse av protesoperationen ungefär två veckor före den överenskomna tidpunkten för operationen. Det kan finnas inflammationshärdar i munnens slemhinnor, i tandköttet, i tänderna, i resterande tandrötter och till och med i käkben som saknar tänder. Inflammationshärdarna kan varas dolda så att man märker dem endast vid röntgenavbildning (ortopantomogram). Muskelstyrkan Om musklerna i övre extremiteten är i god kondition och om allmänkonditionen är god främjar det tillfrisknandet efter operationen. Det är bra att utföra de övningar som finns i slutet av instruktionen redan före operationen. Rökning Om man inte röker främjar det läkningen av operationssåret, eftersom blodets transport av syre till det opererade området då är effektivare.
Vården efter operationen Nuförtiden finns goda förutsättningar att behandla smärtan efter en operation. Basmedicinerna vid såväl små som stora operationer är antiinflammatoriska mediciner och/eller paracetamol. I några dagars tid efter operationen behandlas smärtan vanligen med hjälp av en smärtpump. Pumpen doserar kontinuerligt smärtstillande medicin i nervflätorna i området av övre extremiteten. Efter det att smärtpumpen avlägsnats behandlas smärtan med mediciner som inverkar på det centrala nervsystemet. Smärtan och svullnaden efter operationen behandlas också med köldbehandling. Om man sätter in en sug i såret i det opererade området så avlägsnas den i allmänhet den andra dagen efter operationen. Hakar eller suturer i såret avlägsnas två veckor efter operationen. Vistelsen på sjukhuset är ca 4 dygn, beroende på hur såret läker och på allmänkonditionen. Armen hålls i mitella i tre veckors tid. Man kan avlägsna mitellan bara när man tvättar sig och klär sig. Man får normalt bada bastu ett dygn efter det att hakarna avlägsnats. 3 veckor efter operationen börjar man på avdelningen med rörlighetsövningar på Avdelningen. Yttre rotationen är begränsad 6 veckor efter operationen. Vi rekommenderar att Du kör bil först när funktionsförmågan i armen har återställts. Om det opererade området hemma börjar rodna eller svälla, om det rinner sekret från det eller om Du får feber så är det skäl att ta kontakt med läkare. Ta också kontakt i det fall, att det i det opererade området känns en plötslig smärta som förvärras.
Fysioterapeuten ger handledning och stöd vid rehabiliteringen Före operationen Fysioterapeuten redogör för rehabiliteringen efter operationen och bedömer funktionen i skulderleden. Man mäter rörelseomfattningen i skulderleden och provar ut den mitella som används efter operationen. Efter operationen Fysioterapeuten ger handledning i övningar som gör blodcirkulationen livligare och som upprätthåller rörligheten i armbågsleden. Man tränar att ta på mitellan och bedömer hur patienten klarar sig hemma. Man får vända sig på den opererade sidan 6 veckor efter operationen. Att ta på sig mitellan Trä mitellans länk om underarmen nära armbågen. För mitellan bakom ryggen över den motstående skuldran. Fäst med ett kardborrband en lämpligt lång slinga omkring handleden. Underarmen vilar jämt på båda slingorna. Stödförbandet löper över den opererade överarmen och under den motsatta armhålan.
Under träningsperioden Fysioterapeuten bistår vid rörlighetsträningen av skulderleden och ger handledning för de träningar som görs på egen hand. Det är viktigt att man behärskar rörelserna bra och att muskelstyrkan gradvis Målet är att de lättare dagliga aktiviteterna, såsom att äta och klä sig, skall lyckas när man skrivs ut. Vid behov ordnar man med fortsatt fysioterapi på den egna hälsovårdscentralen. När man stiger upp ur sängen får man inte stöda på den opererade armen. Också i fortsättningen skall man undvika belasta armen t.ex. när man stiger upp från en stol. Före efterkontrollen ca 3 månader efter operationen får man belasta armen med högst 3 kg och också senare rekommenderas en högsta vikt på ca 10 kg, för reumapatienter ca 6 kg. Vi rekommenderar att man använder armbågskryckor först efter efterkontrollen. Vi rekommenderar att man efter operationen inte alls använder axillarkryckor. Efterkontrollerna Den första efterkontrollen är på polikliniken ca 3 månader efter operationen. Efter detta sker kontrollbesöken 6 månader och 1 år efter operationen och fortsätter med två års intervaller. Vid behov kan ortopeden individuellt bedöma hur tätt det bör vara mellan kontrollerna. På polikliniken tar man röntgenbild och en ortoped bedömer tillståndet i den opererade skulderleden. En fysioterapeut undersöker rörligheten och funktionsförmågan i skulderleden och ger vid behov ytterligare instruktioner. Efter sjukhusskedet Du kan fortsätta med att motionera men undvik sådana arbeten och motionsgrenar där det riktar sig stötar eller slag mot den opererade lemmen (t.ex. hamrande, mattpiskning, tennis o.s.v.). Undvik också idrottsgrenar där det uppstår akuta situationer eller föreligger fara för att falla. Om Du får fysikaliska behandlingar så skall Du meddela fysioterapeuten om Din ledprotes.
Gymnastikprogram Tillfrisknandet efter operationen går bättre om Du tränar regelbundet. Syftet med rörelserna är att göra blodcirkulationen livligare och att förbättra muskelstyrkan och rörligheten i lederna så att Du bättre skall klara av Dina dagliga sysslor. Utför rörelserna noggrant, varje rörelse 10 20 gånger. Slappna av mellan rörelserna. Upprepa övningarna 2 3 gånger per dag. Övningar som skall göras genast efter operationen Gör pumprörelser med fingrarna. Gör böj-, sträck- och vridörelser på armbågsleden. Lyft på axlarna och låt dem sjunka ned igen. När smärtan lättar kan Du börja med lugna pendelrörelser. Luta Dig framåt och låt armen hänga fritt. Låt armen lugnt svinga framåt bakåt, från ena sidan till den andra, i en cirkel åt båda. Kom ihåg en god hållning, håll skuldrorna avslappnade!
Rörlighetsövningar för skulderleden Lyft händerna mot taket. Sträck med händerna mot hakan, pannan, örat eller skuldran. För händerna bakom ryggen. Hjälp med den friska handen till att föra den opererade armen uppåt. Placera en käpp mot golvet mot ett underlag som den inte glider på. Skjut käppen framåt och dra tillbaka mot bålen.
Lyft upp käppen framför Dig, hjälp till med den friska handen. Käppen kan också vara i lodrätt läge. För käppen bakom ryggen och lyft den skilt från kroppen. Lyft armen åt sidan, använd käppen som hjälp. Dra med hjälp av trissan turvis vardera handen uppåt. För händerna bakom nacken, armbågarna framåt. För armbågarna åt sidorna först 6 veckor efter operationen.
Individuella instruktioner Kontaktuppgifter: Ortoped Fysioterapeut tfn 3134280 Reumaortopediska polikliniken 017/11 tfn 3134316 (vard. kl. 13-15) Avdelning 017 tfn 3134283
Skn för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt ÅUCS / Pemar sjukhus, vårdenheten för reumasjukdomar, avd. 017 Ledprotespatienten och risken för infektion i ledprotesen Instruktion för patienten. Att visas för vårdpersonalen när man beger sig för olika åtgärder (t.ex. hos tandläkaren). När beslutet om operation har fattats måste man minimera risken för infektion genom att redan före operationen behandla eventuella infektionshärdar bl.a. genom att behandla infektionshärdar i tänderna och munområdet, och behandla hudinfektioner. Framför allt för de patienter som lider av kronisk ledinfektion (t.ex. ledgångsreumatism, ledpsoriasis) och som på grund av svår sjukdom är tvungna att en längre tid använda kortison- eller cytostatikabehandling kan risken för infektion i protesen vara förhöjd. Framför allt bakterier vid namn Staphylococcus aureus och Epidermidis orsakar infektion i en ledprotes. Man tror att det minskar risken för att det efter ledprotesoperationen skall uppstå infektion i protesen om man följer nedanstående principer: 1. Under det första halvåret efter det att protesen satts in måste man sträva till att minska åtgärder som gör att det sprids bakterier via blodet. 2. När en patient med ledprotes råkar ut för åtgärder som riktar sig på tänderna, munnen, de övre luftvägarna, bukhålan, köns- eller urineringsorganen eller öppnande av en böld, rekommende-rar vi att man för att minska risken för infektion i ledprotesen använder följande antibiotika: Vid profylaxen följer man instruktionerna för endokarditprofylax (Yleislääkärin käsikirja, Duodecim) Profylax som ges via munnen Primär - Amoxicillin en 3 g engångsdos en timme före åtgärden, för barn 50 mg/kg Alternativ för patienter som är allergiska mot penicillin - Roxytromycin en 0,3 g engångsdos, för barn 8-10 mg/kg eller - Erytromycinasistrat en 0,8 g engångsdos, för barn 30 mg/kg eller - Klindamycin en 0,6 g engångsdos, för barn 20 mg/kg Intravenöst given profylax Åtgärder ovanom diafragmat - Ampicillin en 2 g infusion, för barn 50 mg/kg eller - Vankomycin 1 g som en 1 timmes infusion, för barn 20 mg/kg Åtgärder nedaom diafragmat - Ampicillin eller vankomycin såsom ovan och - Tobramycin en 0,12 g infusion, för barn 3 mg/kg eller - Netilmycin en 0,15 g infusion, för barn 3 mg/kg