HJÄLP ÅT MEDVETSLÖS SOM EJ ANDAS

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "HJÄLP ÅT MEDVETSLÖS SOM EJ ANDAS"

Alexandra Jakobsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 BK Kt.- ngen. U 112 (är personer >dstäude. HJÄLP ÅT MEDVETSLÖS SOM EJ ANDAS Det här avsnittet handlar om vad du ska göra när en olycka har inträffat och du ser att personen är medvetslös och inte andas. Det du lär dig här gäller oavsett var olyckan har skett - i skolan, på en arbetsplats, hemma, på en is, vid vatten etc. Om du upptäcker någon i nöd, ska du allra först försöka fa en bild av hur personen mår. Andas personen? Kan du prata med hen? Ar personen medvetslös? Är personen skadad (benbrott, blödning)? I. Ta tag i personen axlar och ruska försiktigt, samtidigt som du försöker fä kontakt. "Hälla! Hur mår du?" Får du ändå ingen kontakt med personen, är hon eller han troligtvis medvetslös. 2. Om personen är medvetslös, måste du börja med att kontrollera att hen andas. Så här kontrolleras andningen: Boj huvudet bakåt med hjälp av två fingrar under hakan och den andra handen på personens panna. Detta gör att luftvägarna blir fria. Titta sedan på bröstkorgen. Kan du se att den hojs och sänks? Lägg även ditt öra mot den medvetslöses mun och näsa. Lyssna efter andningsljud. Har du Inte sett bröstkorgen röra sig, eller hört några andningsljud inom 10 sekunder, har personen slutat andas. Då måste du omedelbart börja med hjärt- och lungräddning. 'en nödsituation. l^f ^.""i s HLB = ty ärt- och lungräddning Om en person inte andas, är det troligt att även hjärtat har stannat. Då behöver du genast börja med hjärt- och lungräddning (HLR). När du utför HLR trycker du på bröstkorgen, vilket hjälper den medvetslöses hjärta att pumpa runt blodet i kroppen. Det blir en slags konstg ord hjärtpumpning, som gör att syret som finns i kroppen når ut till cellerna. Detta är nödvändigt, annars dör cellerna. Framför allt är det vikdgt att hjärncellerna (är syre. Det är inte vanligt att hjärtat kommer igång igen med HLR. Däre^ mot kan du hålla personen vid liv så att medicinskt utbildad personal kan B igång hjärtat igen, eller tills man (ätt tag på en hjärtstartare. (Läs mer om hjärtstartare längre fram.) 143 Wis3 '"ää

Det du lär dig här gäller oavsett var olyckan har skett - i skolan, på en arbetsplats, hemma, på en is, vid vatten etc.

2 _-s?t Så utför du KLK» Se till att personen ligger på rygg, helst på ett hårt underlag, till exempel på golvet eller marken. V Placera dinahänder mitt på personens bröst och utför bröstkompressioner: Tryck ner brös&orgen cirka 5-6 centimeter med raka armar. Tryck hårt och snabbt. V Tryck30gångermedenhastighetpäungefärl00-120ganger per minut. Växla därefter tffl att göra mblåsningarmed mun mot mun-meloden. Öppna först den medvetslöses luftvägar genom att lyn hzp^med två fingrar och böja huvudetbakat med hjäp 'av"e"nhandpå pannan. Kläm så ihop näsan med hjälp av tummen och pekfingret. V Ta sedan ett vanligt andetag och låt din mun tacka den med-^ v^ts"es muntbms långsamt och försikägt in luft, tills du ton se att bröstkorgen höjer sig. Gör alltid två i varandra. V Växla meuan 30 bröstkompressioner och tvåinblåsnmgar av luft. Fortsätt så tius sjukvårdspersonal har anlänt. Källa: 1177 Våripdden Stockholms läns landsting Ii l Appar I^g finns det flera appar tul ""butelefonema s^m^^ns^on^ [ <2^^v^bm du senomfot. Hl±!Mrd;^ g^"eun pet,7n har s.tt något l halsen, eller hur du lägger en person ' st idksparna även ge mundiga instruktioner. Pä sä^satt beho^ verzn tetsrprm^iltelefonenutankanlyssnasamhd^somd^ ^Z^l^äka: ut för en olycka. Se tul att dul^6^ 'av"apparn"atdm mobiltelefon. De kan vara du stor hjälp i nödsituation som skapar kraftig stress. t. ;^' t>'-l 144 fsmf. -;.^^.. '? vm ',"".. ^-ss. ^^ässleåii wa

V Tryck30gångermedenhastighetpäungefärl00-120ganger per minut. Växla därefter tffl att göra mblåsningarmed mun mot mun-meloden.

3 HJÄLP ÅT MEDVETSLÖS SOM HAR PULS OCH ANDAS Om personen som är medvetslös har en puls och andas, ska du lägga honom eller henne i stabilt sidoläge. Stabilt sidoläge Stabilt sidoläge säkerställer att luftvägarna är fria: att tungan inte ramlar bakåt och täpper till luftvägarna, och att personen kan kräkas utan att riskera att kvävas. Så här placerar du en vuxen person i stabilt sidoläge:. Lägg ut personens främre arm, det vill säga den arm som ar närmast dig. Lägg armen i vinkel som på bilden.. Lägg den bortre armen tvärs över den medvetslöses bröst. Håll kvar ditt grepp om handen som stöd för personens huvud.. Vinkla upp den medvetslöses bortre knä med din andra hand.. Tryck med handen på utsidan av knät och vänd den medvetslöse försiktigt mot dig själv.. Lyft upp hakan på den medvetslöse och böj huvudet bakåt, sä att luftvägarna hälls öppna.. Placera den medvetslöses hand under kinden, så att andningsvägarna hålls öppna och huvudet inte kan falla framät.. Räta ut personens övre ben framför kroppen, så att den medvetslöse tigger stabilt och inte kan hamna pä mage.. Kontrollera att personen andas normalt.. Larma Stanna kvar hos personen och kontrollera regelbundet att andningen är normal.. Om den medvetslöse inte andas ska du vända fiubafo hen till ryggläge och starta HLR. 146

Så här placerar du en vuxen person i stabilt sidoläge:. Lägg ut personens främre arm, det vill säga den arm som ar närmast dig. Lägg armen i vinkel som på bilden.

4 l-:"s^. <';Ä<il FRIA LUFTVÄGAR.',""?.. Böj huvudet bakåt (^%s Tryck hakan /f, uppåt Tungan har fallit bakåt och blockerar Luftvägarna STABILT SIDOLÄGE s. Vinkla främre armen uppåt... och lägg den bortre armen över bröstet. 0^'^^S f:.3;%'i Häll kvar armen där... A.// och ta tag i det bortre benets knä. "ä l s? s 1.1 s 'M u S.å-s.i s- 5 yo m (n -s ^ :rt -i /.^"ä^iu kroppen mot dig och dra det bortre benet över det främre.... stöd huvudet pä handen. Lägg ner benet i vinkel framför och... vs o M Wl äo il O O) ".g ~y m '?- = it g " rt?= ri U7

Vinkla främre armen uppåt... och lägg den bortre armen över bröstet. 0^'^^S f:.3;%'i Häll kvar armen där... A.

5 if/sttf GE HJÄLP VID STOR BLÖDNING Ibland råkar vi ut för en skada som gör att det börjar blöda. Skadar du en ven räcker det oftast att sätta på ett plåster. Men skadar du en artar behövs det mycket mer för att stoppa blodflödet. Där är blodtrycket högre, och skadan kan vara livshotande. Det blöder krafdgt och blodet spmtar, pulserar, ur såret. Då gäller det atthandla snabbt. Det^finns inte tid för några längre förberedelser. Är det du själv som är skadade är det ännu viktigare att handla snabbt. Du tappar nämligen fort dina krafter på grund av blodförlusten. Så stoppar du blödningen Börja med att föra ihop sårkanterna, om det går. Samtidigt trycker du iia nden mot såret för att försöka stoppa blödningen. Det är också viktigt att håua den skadade kroppsdelen så högt som möjligt. Helst högre upp än hjärtat, då sjunker blodtrycket. Lägg sedan snabbt ett tryckförband över såret för att hindra blödningen. '^1 l» Håll den skadade kroppsdelen sä högt som möjligt när du ska stoppä en blödning. UQ i's. ^i^^

Då gäller det atthandla snabbt. Det^finns inte tid för några längre förberedelser. Är det du själv som är skadade är det ännu viktigare att handla snabbt.

6 '.ft-tsssfvjt^sffwwfw. TRYCKFÖRBAND 1. Leta fort upp något som du kan trycka hårt mot såret, exempelvis ett hårt ihopruttat tygstycke, en kompress eller en näsduk. 2. Linda sedan om med en gasbinda. en halsduk, en tygremsa eller något liknande. Dra åt ordentligt,'men inte så hårt att cirkulationen hindras. Det viktiga är att blödningen stoppas. Har du ingenting som du kan lägga mot såret, så tryck med handen. 3. Fortsätt att hålla den skadade kroppsdeten i högtäge. 4. Ring 112 så fort du kan. Finns det fler personer i närheten, så be dem ringa medan du lägger tryckförbandet. S. Om en person förlorar mycket blod, finns det risk att han eller hon börjarfrysa kraftigt. Lägg gärna filtar och extra kläder på den skadade Se inte den skadade något att dricka. Då finns det nämligen risk för att han eller hon kräks. n sa Tryckförband 149 itop- t-ttt»'-

Har du ingenting som du kan lägga mot såret, så tryck med handen. 3. Fortsätt att hålla den skadade kroppsdeten i högtäge. 4. Ring 112 så fort du kan.

7 -/m i-t^. w 'Wî -\^ p??nw'llfc»>^ y-te-"?;;»ssss f;vt»~^\7) &«'.fti^ Âijj 150 âas När kroppen utsätts för en chock När kroppens blodtryck sjunker "A^lodarWaUone^fö^m^ iz^se nmedicmskt sett i en ^.m^w^^ el digt med styre. Detta är en allvarlig situation som kan âs^xeamîs"kr"aftiga blödningar, allergiska reaktioner, svåra infektioner, svåra skador eller kraftig vätskebrist ^ ^ ^ ^ ^,. _"".."";" TnTeônTomhamnat 'i^ chock blir gråblek och kallsvettig. Naglar och^ppar"kanbublåaktiga. Andningen är snabb och ytlig och pulsen bur snabb och svag. Om någon hamnar i chock ska du se till att hen;-lifwwfl. ligger på rygg med benen högt - om personen är vid medvetande V ligger l stabilt sidoläge - om personen är medvetslös får något varmt över och under sig V har det lugnt omkring sig inte får något att äta eller dricka V inte lämnas ensam Om personen inte andas euer har någon puls så starta HLR. (- s '.. ill i

."";" TnTe^onTomhamnat 'i^ chock blir gråblek och kallsvettig. Naglar och^ppar"kanbublåaktiga. Andningen är snabb och ytlig och pulsen bur snabb och svag.

Relevanta dokument

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten