INSPIRATION ARBETSMILJÖ FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER UTBILDNINGAR



Relevanta dokument
INSPIRATION ARBETSMILJÖ FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER UTBILDNINGAR

INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

INSPIRATION ARBETSMILJÖ FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER UTBILDNINGAR

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Med kränkande särbehandling

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Medarbetarenkät / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

INSPIRATION MOTIVATION OCH HÄLSA FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP

Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier

Intervju med Elisabeth Gisselman

Medarbetarenkät / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3

INSPIRATION MOTIVATION OCH HÄLSA FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

5 vanliga misstag som chefer gör

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Chef/Medarbetare

Hållbar organisations- utveckling

STs Temperaturmätare 2015

Personlig pensionsrådgivning

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Introduktion. Vinnande medarbetarskap

Hälsa och balans i arbetslivet

PROGRAM FÖR ÖKAD ARBETSLUST

Jämställdhetsplan för Trosa kommun

Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?!

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling

Hälsofrämjande arbetsplats - en strategi för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet i Närhälsan

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Kränkande särbehandling i arbetslivet. Haparanda Stad. Antagen av kommunstyrelse

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Våra utbildningar våren 2016

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Peter, Strålande! Nu är din inlämningsuppgift godkänd.

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

Bengts seminariemeny 2016

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Medarbetarindex Förutsättningar i organisationen Samverkan och kunskapsdelning

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Fler än hälften av de anställda i Skåne och Blekinge stressar på jobbet

Nationella jämställdhetsmål

Reviderad

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING

Inledning 1(16) Svarsdatum Lise Donovan ARBETSMILJLÖVERKET STOCKHOLM 2011/

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

It s all about bra Arbetsmiljö

LÖNANDE KUNSKAP. Kurser, konferenser och företagsanpassad utbildning.

Fastställd av styrelsen Uppförandekod för Indutrade-koncernen

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Reviderad Reviderad

118 Dnr 234/16. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

Nationell värdegrund i äldreomsorgen

Verktyg för Achievers

Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

Plan för Hökåsens förskolor

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi

Sammanställd åtgärdsplan för

Utvecklingssamtal vid Stockholms universitet

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Arbetsmiljöplan Folkhälsonämnden. Diarienummer: FHN Fastställd av: Folkhälsonämnden Revideras: november 2016

Samverkan HÖGSKOLAN DALARNA 1(7)

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Alkohol och droger på arbetsplatsen

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2

Kolibri AB Rotorvägen 6, Västerås Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB Lars Jönsson

Attitydkampanjen (H)järnkoll

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Chefsutbildning basblock ett

Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite

Transkript:

INSPIRATION ARBETSMILJÖ FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER UTBILDNINGAR Stress hållbart arbetsliv om gladstress, stressrelaterad ohälsa, kontrollförlust och passion Stressreaktionen är oumbärlig i situationer där vi måste prestera intensivt under en kort period. Stressen känns då oftast behaglig, ger oss rosiga kinder och en känsla av glädje och kraft. Långvarig stress kan däremot leda till slitage i kroppens olika system, med ohälsa som följd. Bakgrundsorsaker till stressrelaterade besvär/sjukdomar kan finnas hos individen och i hens privata omgivningar och/eller i arbetssituationen. Oftast är det en kombination av dessa faktorer som ligger bakom sjukskrivningar med stressrelaterade diagnoser. Under seminariet tar vi avstamp i det generella men ägnar mesta tiden åt VÅR arbetsplats och VÅR stress. Vad har vi för erfarenheter? Hur tänker vi kring lösningar? Vad gör vi redan och vad behöver vi utveckla? Inledning och introduktion Vad vill vi tillsammans åstadkomma med seminariet? Aktiviteter och roller Forskning Om stress Om gränslöst arbete i tid, rum och innehåll Om attityder Orsak och verkan Vanliga orsaker till stress allmänt och på vår arbetsplats Vilka konsekvenser får stressen för individen, gruppen och organisationen? Hur känns det att vara stressad? Vad gör det med mig? Förebygga och främja vems ansvar? Salutogent synsätt Riskförebyggande, systematiskt arbete Om kommunikationens betydelse Om ledarskap och medarbetarskap Vad vill vi? Arbete på alla nivåer individ, grupp och organisation Hur ser vår plan ut? Ett interaktivt seminarium med en blandning av föreläsning, samtal och reflektion

Psykosocial arbetsmiljö Den nya föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö behandlar olika orsaker till stress och ställer krav på ett förebyggande arbete. Föreskriften ställer även specifika krav på arbetsgivarföreträdarens kunskap och kompetens. Den psykosociala ohälsan ökar och är idag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningar. Regeringen och Arbetsmiljöverket skärper nu kraven på arbetsgivarna att riskbedöma den psykosociala arbetsmiljön. Starkt fokus finns på stress och orsaker till att stress uppkommer. Föreskriften tar upp frågor som till exempel konflikter och kränkande behandling, ohälsosam arbetsbelastning, krav i arbetet, ledning, styrning och graden av inflytande, resurser för arbetet samt samarbete och stöd. Innehåll: Olika typer av organisationer arbetar på olika sätt med arbetsmiljöfrågor reagerande, förebyggande eller främjande. Forskning och beprövad erfarenhet i psykosociala frågor Organisatorisk och social arbetsmiljö Förändringsarbete Hot och våld Vilka verktyg är lämpliga att använda för att hitta psykosociala risker och vilka åtgärder finns att tillgå? Vilka alternativ finns till medarbetarenkäterna? Förkunskaper: Grundkunskaper i arbetsmiljölagstiftningen samt gällande ansvar och roller i arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljödomar seminarium om ansvar och straffansvar i arbetsmiljön Arbetsgivaren skall göra allt för att förebygga ohälsa och olycka Vad innebär lagens formulering? Vad händer om en arbetstagare skadas eller förolyckas i sitt arbete? Vi tittar på hur domstolar dömer enligt brottsbalkens formulering om Arbetsmiljöbrott. På ett tillämpbart sätt tolkar vi domar, drar slutsatser och gör kopplingar till vår egen verksamhet. Till exempel Krokom domen. Ett interaktivt seminarium på 2-3 timmar som i första hand vänder sig till chefer och ledare dvs. arbetsgivarrepresentanter.

Våld och hot i arbetsmiljön Ett viktigt led i arbetet kring våld och hot är att alla medarbetare har tillräckliga kunskaper om vad som beskrivs i föreskriften, vilket stöd de kan få samt hur man bäst agerar i situationer av hot och våld. En medvetenhet kring risker som finns för våld och hot i den egna verksamheten, tydliga rutiner samt hur vi kan arbeta förebyggande är en annan viktig del. Seminarierna gällande våld och hot i arbetsmiljön/yrkeslivet tar utgångspunkt utifrån en lagstiftande del samt en mer konkret del som handlar om hur vi skall förstå, förebygga och bemöta hot och våld. Seminarierna kan med fördelas genomföras som steg 1 och steg 2, men fungerar även utmärkt som enskilda seminarier. Våld och hot i arbetsmiljön steg 1 lagstiftningen Föreskriften AFS 1993:2 beskriver arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och hur arbetsgivaren i samverkan med medarbetarna skall förebygga ohälsa och olycka p.g.a. hot och våld i arbetsmiljön. Föreskriften är en fördjupning av arbetsmiljölagen och skall ses som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Föreskriften om våld och hot går hand i hand med föreskriften Första hjälpen och krisstöd som beskriver det stöd som medarbetare utsatta för t ex våld och/eller hot har rätt att få. Arbetsmiljöföreskrifterna Hur ser riskerna för våld och hot ut generellt i vårt samhälle? Olika typer av våld Hur ser det ut i er verksamhet? Kort bikupa Ansvar roller samverkan Att arbeta förebyggande genom systematisk riskbedömning av fysiska, psykiska och sociala faktorer i samband med våld och hot. Åtgärder och uppföljning Omhändertagande vid våld och/eller hot händelse. (Enligt föreskriften Första hjälpen och krisstöd Under seminariet varvas föreläsning med diskussioner i bikupor kring verksamheten och med utgångspunkt från egna specifika tillfällen/faktiska situationer.

Våld och hot i arbetsmiljön steg 2 förbereda, förebygga och bemöta Risker för hot och våld samt aggressivitet, kan lätt skapa osäkerhet och rädsla på arbetsplatsen. Genom att få kunskap om hur man möter aggressioner, hot och våld på ett riktigt sätt kan risken för skador minskas. Genom att förstå de bakomliggande orsakerna så minskar vi också risken för att situationer med hot och våld skall uppstå. Vardagssäkerhet och självförtroende Hur kan jag förbereda mig för en hotfull eller våldsam situation? Hur kan jag arbeta förebyggande? Hur kan jag skydda mig mot verbala angrepp? Hur bemöter vi olika typer av aggressivitet? Hur känner jag igen och undviker farliga situationer? Hur kan jag hantera ett aggressivt beteende eller farlig situation? Kunskap om hot och våld samt hur vi kan förebygga, undvika, fastställa, utvärdera och hantera hotfulla eller våldsamma situationer motverkar känslor av rädsla och vanmakt. Denna kunskap ger även ett ökat självförtroende och därmed en säkrare och tryggare arbetsmiljö. Seminariet ger deltagarna teoretisk kunskap samt praktiska råd för att hantera hot och våld på sin arbetsplats. Deltagarna får även göra några enkla övningar med varandra. Vid grupper om maximalt 20 deltagare finns utrymme för ett mer interaktivt upplägg. Fokus ligger på grundläggande information som kan appliceras på de vanligaste situationerna men det kommer även att finnas möjlighet att titta på några specifika exempel från deltagarna. Friskfaktorer på arbetsplatsen Ett offensivt arbetsmiljöarbete är att kartlägga, stärka och utveckla arbetsplatsens friskfaktorer. Friskfaktorerna bidrar till arbetsglädje, välbefinnande och då även ökad effektivitet. Friskfaktorer är de förutsättningar som får medarbetarna att fungera optimalt, utvecklas, må bra och hålla sig friska. Processen uppdelad i fyra faser Inventering av friskfaktorer på arbetsplatsen nuläge Forskningsrön om friskfaktorer Gruppens prioritering av friskfaktorer? Handlingsplan, hur går vi vidare för att utveckla friskfaktorerna Kan genomföras som halv- eller heldagsutbildning alternativt som en workshop. Mer tid ger mer utrymme för diskussioner, arbeten individuellt eller i grupp. Kan med fördel genomföras på lednings-, chef- eller arbetsgruppsnivå.

Stress orsak och verkan vad är hönan och vad är ägget? Ett inspirationsseminarium där vi tar utgångspunkt i en gemensam europeisk inspektionskampanj gällande psykosocial risker en kampanj som ligger till grund för den nya stresschecklistan som tagits fram av arbetsmiljöverket. Stress är ett symtom stress innebär i sig ohälsa men lägger även grunden till andra arbetsmiljöproblem. Nuläge Hur står det till på vår arbetsplats just nu? Egenkontroll kontra krav i arbetsliv och privatliv Lagstiftning Vad säger myndigheten/lagen? Det systematiska arbetsmiljöarbetet och stressen Önskat läge Nya stresschecklistan Vad ska/kan vi göra? Målet är att deltagarna under seminariet på 2-3 timmar får information och verktyg för att arbeta förebyggande med stress, egen, samt i den egna arbetsmiljön Kränkande behandling Arbetslivet är en källa till stimulans, glädje och gemenskap. Men det är också en arena för allehanda mänskliga relationsproblem. Nästan var femte anställd på offentliga arbetsplatser känner sig utfryst, enligt en studie från arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet. Kränkande behandling ökar risken för ohälsa och långtidssjukskrivning. Det som framförallt medarbetare då drabbas utav är mycket starka stressreaktioner. Varför uppträder kränkningar? Vem kränker och vem blir kränkt? Riskorganisationer Riskgrupper Riskindivider Hur kan vi hantera och kränkande behandling? Med utgångspunkt från ett verkligt fall, startar vi diskussioner om mobbning, kränkning och diskriminering. Vi gör detta i mindre grupper eller gemensamt beroende på gruppens storlek. Var står vi själva i dessa frågor? Hur skulle vi själva ha agerat i detta fall? Vi mixar teori med reflektioner, verkliga fall, diskussioner och övningar, från 3 timmar till heldag.

Korten på bordet ett seminarium om spelberoende Spel har alltid lockat, fängslat och roat människor även om spelformen och utbudet förändrats genom tiden. I antiken umgicks grekerna och spelade tärning som tillverkats av bränd lera eller av fårens fyrkantiga hälben. I dag tillverkar vi tärningar av plast, skrapar lotter för pengar, spelar TV- och dataspel samt tillbringar gärna lördagskvällen med bingolotto. Vad är spelberoende/spelmissbruk? Traditionella pengaspel TV- och dataspel Internetpoker/andra nätbaserade spel Spelberoende och sociala relationer Vad är orsaken till spelberoende och vilka drabbas? Ser spelberoendet olika ut för olika åldersgrupper? Genusperspektiv, finns det skillnader i spelbeteende? Vilka kopplingar finns till andra beroende? Hur ser hjärnans belöningssystem ut? Varningssignaler för ett spelberoende Fixering Förändrad sinnesstämning Höjd tolerans Abstinensbesvär Ständiga ekonomiska problem Konflikter med omgivningen Återfall Hur ser de anhörigas situation ut i spelberoendet? Vad kan vi göra om någon i vår närhet är fast i ett spelberoende? Vilken hjälp går att få? Ett interaktivt seminarium med en blandning av teori, fakta, egna reflektioner samt diskussioner kring frågor om spelmissbruk. Kan genomföras som ett seminarium på 2-3 timmar upp till en heldagsutbildning. Heldagen innebär mer av bemötande, samtalsmetodik och grupparbeten.

Mikrostress i en gränslös värld den digitala arbetsmiljön Den tekniska utvecklingen har varit till stor nytta för oss genom att den frigör tid och underlättar flödet av information mellan människor. Samtidigt kan utvecklingen bidra till stress då gränserna mellan arbete och fritid blivit alltmer diffusa. Mikrostress, att bli negativt påverkad av smartphone och mailens inkorg, är idag ett växande problem som i förlängningen kan leda till både psykisk ohälsa och fysisk utmattning. Arbetsgivare och medarbetare har mycket att vinna på att se över sättet att strukturera sin tillvaro, samt att hitta lösningar som säkerställer ett arbete som är hållbart i längden. Vad är mikrostress? Grundläggande kunskaper om stress och stressfysiologi Se signaler i tid - egna och andras Hur kan vi bidra till en god arbetsmiljö utan onödiga stresspåslag? Att sätta gränser Arbetsgivarens ansvar Egna signaler Seminariet ger kännedom om hur du kan bli observant på dina egna signaler och hur du med enkla medel kan bidra till att skapa en arbetsmiljö som motverkar onödiga stresspåslag. Arbetsgivarens ansvar Seminariet lyfter också frågan om arbetsgivarens ansvar och vad man kan göra för att skapa en mer hållbar arbetsmiljö. Seminariet ger dig verktyg för att kunna arbeta både smartare och mer vilsamt! Seminarier är en blandning av föreläsning, forskning, interaktivitet och reflektion. Seminariet kan genomföras på 1,5-3 timmar, vi rekommenderar minst 2 timmar för att hinna reflektera, föra samtal och sammanfatta kring de olika frågorna på ett lärande sätt.

SAM systematiskt arbetsmiljöarbete Alla arbetsgivare måste enligt lag bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete - hur kan vi genomföra det systematiska arbetsmiljöarbetet i vår vardag? SAM föreskriftens innehåll Att leda arbetet med SAM - ansvar och samverkan Organisera planera och kartlägga arbetsmiljön Riskinventering och riskbedömning Handlingsplan Uppföljning och utvärdering Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete som är en naturlig del i den dagliga verksamheten leder till goda arbetsförhållanden, som ökar trivseln och minskar sjukfrånvaron. Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete är lönsamt då det bidrar till förbättringar i verksamheten som i sin tur leder till ökad produktivitet. Vi arbetar interaktivt med grupparbeten och med praktiska exempel från vardagen. Kan genomföras som ett 3 timmars seminarium alternativt en utbildningsdag. Skyddsombud AML 66a AML 66a: Skyddsombudets rätt att vända sig till arbetsgivaren och begära arbetsmiljöförbättringar eller undersökning av arbetsmiljön. Syftet med skrivningarna i arbetsmiljölagens sjätte kapitel, är att skyddsombuden på detta sätt ska initiera samverkan med arbetsgivaren för att förebygga ohälsa och olycka på arbetsplatsen. Om inte arbetsgivaren agerar, har skyddsombuden rätt att till Arbetsmiljöverket sända en framställan för att tillsynen ska ta ställning om ett eventuellt föreläggande eller förbud. Innehåll 66a rättslig och praktisk bakgrund samt nuläge 66a i förhållande till Arbetstidslagen Hur tillämpar vi 66a idag på våra arbetsplatser? Vad fungerar bra och vad skulle vi vilja utveckla? Om juridik respektive kommunikation vad är samverkan? Plan för utvecklat arbetsmiljöarbete med 66a som grund Seminariet på 3-4 timmar varvar teori/genomgång med diskussion och reflekterande samtal. Möjlighet finns att arbeta med ett verkliga fall som utgångspunkt.

Levnadslön en lön att leva på Levnadslön är en mänsklig rättighet. Lönenivån är i många länder otillräcklig för att de arbetare som tillverkar våra kläder, skor och mobiltelefoner ska kunna leva ett drägligt liv. Idag är det vanligt att svenska företag ställer krav i sina uppförandekoder på att leverantören ska betala ut lagstadgad minimilön till de anställda. Men i länder som Bangladesh och Kambodja är den lagstadgade minimilönen långt under hälften av den lön som krävs för att täcka de grundläggande behov en familj har, som mat, rent vatten, husrum, kläder, skola, sjukvård och sparande. Vilket innebär att de genomlever sina liv i fattigdom. Innehåll: Nulägesbeskrivning Vad innebär det att inte ha en lön att leva på? Vad är en levnadslön och hur når man dit? (rekommendationer) Implementering av levnadslön vad gör företagen? Vad kan företagen göra? Billigt men på vems bekostnad? Att aktivt stödja rätten att organisera sig fackligt Vad kan du göra som konsument? Under föreläsningen varvas filmvisning med grupparbeten, övningar och diskussioner. Föreläsningen kan genomföras på en timme upp till en halvdag, beroende på tid och önskemål. Mer tid ger större utrymme för fördjupning och interaktion. MBSR Mindfulness Baserad Stress Reduktion Ett omfattande program för bestående förändring, förankrat i modern forskning. Deltagarna lär sig att medvetet och systematiskt arbeta med att möta stress, smärta, sjukdom, utmaningar och krav i såväl arbets- som vardagsliv. Deltagarna upptäcker möjligheter att göra något för sig själva som ingen annan kan göra. Programmet är upplevelsebaserat och innehåller kroppscanning, Mindfulness meditation och Mindfulness yoga samt reflektioner i grupp. Deltagarna förväntas göra dagliga hemuppgifter med hjälp av bl.a. inspelade Mindfulness övningar. Programmet vänder sig till den som upplever fysisk eller psykisk stress. Programmet kan vara en del i en rehabilitering eller ett förebyggande och främjande hälsoarbete. Omfattning: 8 grupptillfällen om 2-3 timmar + 1 heldag Antal deltagare: 6-15 deltagare är det optimala för båda uppläggen

Ingen solskenshistoria inget schyst arbetsliv Vi reser allt mer och allt längre, bor på charterhotell och gärna på All Inclusive - för barnens skull. Enkelt och billigt, men på vems bekostnad? Papperslös arbetskraft Löner under minimilön Avsaknad av skriftliga anställningskontrakt Under seminariet får deltagarna inblick i hur situationen är för arbetare i Thailand och Turkiet Arbetsmiljö och social säkerhet Tvångsarbete och barnarbete på tvätterier Diskriminering av gravida Fackföreningsfrihet? Seminariet baserar sig på den nya rapporten Ingen solskenshistoria från nätverket Schyst resande. Seminariet tar även upp frågan om charterföretagens sociala ansvar och om hur du kan agera som en medveten resenär. Seminariet tar 2-3 timmar, den första delen består av en föreläsning kombinerat med en bildvisning och den andra delen av reflektioner, diskussioner och interaktivitet med deltagarna. Chefens arbetsmiljö workshop Arbetsmiljöverket har inspekterat arbetsmiljön för chefer och arbetsledare och är oroad över riskerna för psykisk överbelastning. Hur chefen har det påverkar både medarbetarna och verksamheten. Om chefen inte mår bra så mår vanligen inte heller medarbetarna bra. Arbetsmiljöförhållanden Vilka är arbetsuppgifterna? Finns tydliga mål uppställda? Vet arbetsgivaren vilka uppgifter chefen faktiskt utför? Stämmer det med de arbetsuppgifter arbetsgivaren anser chefen ska utföra?

Endast tre av tio chefer tycker att de hinner med sitt jobb Kortfattad genomgång av forskning på området Finns det tillräckligt med tid för att hinna med arbetsuppgifterna? Hur kan arbetet prioriteras? Gör chefen rätt saker? Hur agerar överordnade chefen? Finns stöd från chef och arbetskamrater när så behövs? Övertid, hälsobesvär och sjukfrånvaro Riskinventering - egen Interaktiv workshop där vi mixar teori med dialog, reflektion och feedback. Kan genomföras som ett 3 timmars seminarium/workshop eller som en heldagsutbildning En heldagsutbildning ger utrymme för mer och fler diskussioner samt extra utrymme för de frågor som är aktuella för just ert företags/organisations utmaningar och nuläge. Vardagssäkerhet och självförtroende hot och våld i yrkeslivet Kunskap om hot och våld samt hur vi kan förebygga, undvika, fastställa, utvärdera och hantera hotfulla eller våldsamma situationer motverkar känslor av rädsla och vanmakt. Denna kunskap ger även ett ökat självförtroende och därmed en säkrare och tryggare arbetsmiljö. På seminariet får deltagare information och tips kring följande frågor: Hur kan jag arbeta förebyggande? Hur kan jag skydda mig mot verbala angrepp? Hur känner jag igen och undviker farliga situationer? Hur kan jag hantera ett aggressivt beteende eller farlig situation? Hur kan jag förbereda mig för en hotfull eller våldsam situation? Fokus kommer att ligga på grundläggande information som kan appliceras på de vanligaste situationerna - men det kommer även att finnas möjlighet att titta på några specifika exempel från deltagare. Mer tid ger mer plats för egna specifika exempel och vardagssituationer. Seminariet kan genomföras som halv- eller heldag beroende på upplägg. Seminariet är en mix av föreläsning samt övningar och anpassas efter antalet deltagare. Vid max 20 deltagare finns möjlighet till ett interaktivt seminarium med praktiska övningar.

Från tryckt till tryggt Vi inleder denna workshop/utbildningsdag med ett samtal med deltagarna kring deras erfarenheter av möjligheten att på arbetsplatsen uttrycka sin åsikt, ge konstruktiv kritik, påverka arbetssituationen samt deras upplevelser kring repressalier. Vad är anledningen till att man anmält sig till workshopen/utbildningen och vilka förväntningar har man? Öppenhet och trygghet Varför är öppenhet och trygghet så viktigt? Förhållandet meddelarskydd och öppenhet på arbetsplatsen Vad händer med individen, gruppen och organisationen om vi inte har ett öppet och tryggt arbetsklimat? Hur utvecklas trygghet i en arbetsgrupp? Om grupprocess och ledarskap Kommunikation Jag-budskap Aktivt lyssnande Konstruktiv kritik, feedback och feedforward Vem har ansvaret? Om chefsansvar och ledarskap Om medarbetaransvar och medarbetarskap Vad kan och vill jag själv göra för att bidra till ett öppnare och tryggare arbetsklimat på min arbetsplats? Kan genomföras som ett seminarium på 2-3 timmar alternativt en utbildningsdag. Mer tid ger mer utrymme för interaktivitet med deltagarna. Upplägget är mycket flexibelt utifrån deltagarnas behov - vad deltagarna tar upp inledningsvis påverkar seminariet/utbildningsdagen. Oavsett vilken form vi använder oss av så är samtalet, interaktiviteten med deltagarna och deras erfarenheter det centrala. Maximalt 30 deltagare per tillfälle - för att alla deltagare skall ha en möjlighet att bli sedda, känna delaktighet och komma till tals.

Konfliktförståelse ger en god arbetsmiljö Att öka förståelse varför konflikter uppstår och hur vi kan hantera dem på ett konstruktivt sätt skapar en god arbetsmiljö, en positiv kommunikation och ett gott och sunt samarbete. Konfliktförståelse bakgrund Vad säger Arbetsmiljölagen om den psykosociala arbetsmiljön? Kommunikation Empati, förståelse och gruppdynamiska processer påverkar konflikters utveckling. Svåra samtal Rigida medarbetare, bristfälliga ledare och chefer samt förtroendevalda som har svårt med rollförståelsen hur hanterar vi detta? Konflikters uppkomst Konfliktens olika faser, störnings-, svårighets-, offentlig fas och akutfas. Vad kan orsaka konflikter (oenighet i fakta, värderingar, mål ) Konfliktlösning och ansvar Individens, gruppens, chefens och förtroendevaldas respektive ansvar vid en konflikt. Handlingsplan för min arbetsplats. Utbildningen varvar föreläsningar med grupparbeten och pedagogiska övningar, för att ge deltagarna verktyg att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. En utbildning där 1-2 dagar rekommenderas, beroende på situation samt behov och önskemål. Två dagar ger deltagarna större utrymme att få bearbeta konflikter och meningsskiljaktigheter som pågår i den egna arbetsgruppen och/eller inom organisationen. Kan även genomföras som en föreläsning för en övergripande förståelse.

Att skapa en buffert mot stress Alla förändringar som vi gör påverkar organisationen som helhet samt våra arbetsuppgifter och oss själva som individer. Hur kan vi i en slimmad organisation arbeta för att skapa en god arbetsmiljö, arbetsglädje samt såväl välmående människor som organisation? Det handlar till stor del om prioriteringar, stöd, struktur, att säga nej och att hantera stress. Buffert mot stress på arbetsplatsen Stödet från chefer och kollegor emellan Prioriteringar, sociala stödet och feedback Vilka typer av stöd är viktiga? Exempel från olika arbetsplatser. Reflektion bland deltagarna - hur är det hos oss? Problemorienterat kontra möjlighetsorienterat förhållningssätt på arbetsplatsen, hur påverkar det oss? Buffert mot stress för individen Hur jag kan stärka min förmåga att hantera stress Olika tekniker för att få balans i kropp och själ. Goda levnadsvanor buffert mot stress - fakta och tips Hälsosamt förhållningssätt vad är det? Vikten av att kunna säga nej Egna reflektioner kring sitt egna förhållningssätt, något att utveckla? Tekniker för stresshantering Fakta och tips om bland annat Mindfulness och avslappningsövningar Deltagarna får prova på enkla övningar Upplägget utgår utifrån forskningen på kända friskfaktorer på både individ- och arbetsplats nivå samt tips på stresshanteringsövningar. Kan genomföras som ett seminarium på 2-3 timmar eller en utbildning på 1-2 dagar. Mer tid ger mer övningar, diskussioner, reflektion och interaktivitet. För mer information kontakta Eva Rundlöf 0704-62 49 30 eller eva.rundlof@sensus.se