Övergripande styrnings- och planeringsdokument för 2010

Övergripande styrnings- och planeringsdokument för 2010 Inre hamnen, Uddevalla Foto: Michael Mårtensson Medie-programmet Uddevalla Gymnasieskola Vision 2020 Strategisk plan 2007-2010 Kommunfullmäktiges styrkort Flerårsplan 2010-2012 Kommunens och kommunkoncernens budget 2010

INNEHÅLL Detta samlade dokument som är utgångspunkten för kommunens planering och uppföljning innehåller följande huvuddelar: Vision 2020 Strategisk plan för mandatperioden 2007-2010 Kommunfullmäktiges styrkort Flerårsplan för perioden 2010-2012 Kommunens och koncernens budget för 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vision 2020 Uddevalla Kommun 3 Strategisk plan 2007-2010 4 Kommunfullmäktiges styrkort 10 Flerårsplan 2010-2012 12 Ekonomiska förutsättningar 12 Resultat-, balans- och kassafl ödesbudget 20 Kommunbidrag 21 Nämndsvis redovisning av förändring av kommunbidrag samt nämndernas riktade uppdrag 22 Kommunfullmäktiges beslut 24 Sammanställd budget 2010 Kommunens organisation 25 Från fl erårsplan till sammanställd budget 26 Nämnderna 27 Bolag och stiftelser 46 Bolagen 47 Stiftelserna 50 Resultatbudget 52 Balansbudget 53 Kassafl ödesbudget 54 Investeringar 55

.

VISION 2020 UDDEVALLA KOMMUN HJÄRTAT I BOHUSLÄN Där människor växer och erbjuds god livskvalitet! Kund / Medborgare Vi har lyckats när vi alla känner oss stolta, trygga, delaktiga och ges möjlighet att visa egen handlingskraft Detta uppnår vi genom att Brukare av kommunens tjänster är nöjda och har anledning att tala väl om Uddevalla Kommunens invånare ska så långt det är möjligt få sina behov och egna val tillgodosedda Motverka utanförskap och skapa delaktighet för alla Uddevalla ska kännas säkert och tryggt Ge ett gott bemötande, erbjuda hög tillgänglighet, god kvalitet, stor lyhördhet, snabb och smidig service Medarbetare Vi har lyckats när våra medarbetare trivs, utvecklas och känner sig stolta över att ge en god service Detta uppnår vi genom att Stimulera och tillvarata kreativitet, utveckling, initiativ och ansvarstagande hos varje medarbetare Vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda god arbetsmiljö Skapa förutsättningar för helhetssyn, flexibilitet och personlig bekräftelse Bedriva en tydlig personalpolitik för att öka jämställdheten och mångfalden Samhällsnytta Vi har lyckats när kommunen genom helhetssyn gör ett effektivt arbete och har en långsiktigt sund ekonomi Detta uppnår vi genom att Skapa ökad demokrati och utveckla dialogen med medborgarna Göra omvärldsanalyser Skatt och avgifter ska sättas i förhållande till omvärlden Se helheten och lösningar över förvaltningsgränserna Ha ett decentraliserat ansvar för ekonomi och beslut och stimulera till budgetdisciplin Utveckla den sociala ekonomin, samarbetet med näringslivet och alternativa driftsformer Utveckling Vi har lyckats när människors behov och efterfrågan styr mot hållbar utveckling. Uddevalla har rollen som utvecklingscentrum och befolknings-utvecklingen är fortsatt positiv Detta uppnår vi genom att Utveckla Högskolecentrum Bohuslän Stimulera livslångt lärande, högre utbildning och forskning Skapa attraktiva boenden och stimulera inflyttning Arbeta för en bra infrastruktur och goda kommunikationer Stimulera till ett rikt kultur- och fritidsutbud Skapa förutsättningar för ett starkt och differentierat näringsliv Arbeta för ett hållbart samhälle med mångfald Driva aktivt folkhälsoarbete Utveckla samarbetsformer med verksamheter utanför den offentliga sektorn med inriktning på förebyggande arbete 3

STRATEGISK PLAN 2007-2010 Inledning Uddevalla kommun arbetar målmedvetet med utveckling och förnyelse. Det mest centrala i utvecklingsarbetet är den politiskt gemensamt framtagna visionen som är vägvisaren i det längre perspektivet fram till år 2020. och inriktningar för den närmaste mandatperioden har majoriteten brutit ned i den strategiska planen. Den strategiska planen är det övergripande underlaget för arbetet med budget och de rullande flerårsplanerna. Planen ger därmed strategisk vägledning för beslut och insatser på olika nivåer i vår organisation. Uddevalla kommuns styr- och ledningsmodell utgår från fyra fokusområden som tillsammans bildar en helhet för att sikta mot visionen; kund/medborgare medarbetare samhällsnytta utveckling Uddevallas vision 2020 Uddevalla Hjärtat i Bohuslän där människor växer och erbjuds god livskvalitet! Detta har vi lyckats med när: vi alla känner oss stolta, trygga, delaktiga och ges möjlighet att visa egen handlingskraft våra medarbetare trivs, utvecklas och känner sig stolta över att ge god service kommunen genom helhetssyn gör ett effektivt arbete och har en långsiktigt sund ekonomi människors behov och efterfrågan styr mot hållbar utveckling. Uddevalla har rollen som utvecklingscentrum och befolkningsutvecklingen är fortsatt positiv. Finansiella mål Ekonomin sätter en yttersta gräns för de ambitioner som kommunen kan ha. Lagstiftningen anger att kommunen skall ha en god ekonomisk hushållning och att finansiella mål fastställs. En god ekonomisk hushållning sträcker sig längre än balanskravet i lagstiftningen som endast anger en miniminivå. De finansiella målen syftar till att ge stabilitet åt kommunens finansiella utveckling. De finansiella målen omfattar följande områden: resultatmål investeringsnivå förmögenhetsutveckling skattesats Enligt kommunens riktlinjer för styrning skall de finansiella målen antas en gång per mandatperiod och omprövas varje år inför arbetet med flerårsplan och budget. Följande finansiella mål gäller för perioden 2007 2010. Resultatmål Verksamhetens nettokostnader skall uppgå till högst 97,5 % av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning. et innebär en restriktion för hur mycket av skatteintäkterna mm som får gå till den löpande verksamheten. Resterande 2,5 % av skatteintäkterna används till finansnettot samt att ge ett överskott som kan användas för finansiering av investeringar. et innebär även en buffert för att möta oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsminskningar. Investeringsnivå Investeringar i den skattefinansierade verksamheten skall i sin helhet finansieras med egna medel* Ett nytt investeringsmål har antagits av kommunfullmäktige i mars 2008. Detta ger begränsningar för hur mycket den skattefinansierade verksamheten kan investera under en rullande femårsperiod. et innebär en nivå på de skattefinansierade investeringarna som kan finansieras med egna resurser i form av avskrivningar och överskott. * Egna medel definieras som årets resultat och avskrivningar för den skattefinansierade verksamheten. et ses över en rullande 5-årsperiod, dvs den kommande treårsplaneringen och de två närmast föregående åren, med möjlighet till förskjutning mellan åren. 4

STRATEGISK PLAN 2007-2010 Förmögenhetsutveckling Kommunens skall inte ha någon egen låneskuld för den skattefinansierade verksamheten* et innebär att, under perioden som helhet, skall inte någon extern nettoupplåning ha skett för att finansiera kommunens egna investeringar, utan dessa skall ha finansierats med egna medel. et är kopplat till målet om investeringsnivå. et innebär att kommunens totala låneskuld får inte överstiga den sammanlagda utlåningen till bolag, stiftelser och den avgiftsfinansierade verksamheten. * et ses över en 5-årsperiod, dvs. den kommande treårsplaneringen och de två närmast föregående åren, med möjlighet till förskjutning mellan åren. Egen låneskuld beräknas som skillnaden mellan total låneskuls enligt balansräkning/budget respektive summan av vidareutlåning till kommunens bolag, stiftelser samt avgiftsfinansierade verksamheter. Skattesats Skattesatsen skall sänkas med 45 öre till 21,99. Enligt kommunens vision skall skatten sättas i relation till omvärlden. Kommunens skattesats bör därvid framgent inte överstiga genomsnittet bland kommunerna i Västra Götaland. 2007 ligger Uddevallas skattesats 58 öre över detta genomsnitt. Strategier och mål för verksamheterna under mandatperioden Kund Strategier Vi ska arbeta för att alla i Uddevalla kommun känner sig trygga och att alla känner sig lika mycket värda. Samspelet mellan medborgare och kommun är en viktig del för att förhindra utanförskap. Vi ska motverka mobbing och varje individ ska uppleva sig sedd. Uddevalla ska upplevas som en säker och trygg kommun där vi fokuserar på att förebygga skador hos barn och ungdom, skador hos äldre samt skador till följd av våld. Vi ska vara en lyhörd kommun som tar till sig de frågor som medborgarna lyfter fram. Vi ska underlätta för medborgarna i sina kontakter med kommunen. Flera kanaler och forum för dialog ska utvecklas med hjälp av ny teknik och genom att göra kanalerna väl kända. Vi ska i våra kommunala verksamheter erbjuda valfrihet och kvalitet med särskilt fokus på barnomsorg, skola och äldreomsorg. Brukarens valfrihet och inflytande ska öka och mångfalden ska stärkas genom att verksamheter konkurrensprövas. Arbetet med servicedeklarerade tjänster ger brukare en tydlig bild av vilken kvalitet som kommunen erbjuder. Våra mål som ska uppnås till 2010 (ökning/minskning anges i % som +/- inom parentes) 1. Tillgängligheten i form av kontakter och öppettider och minskade kötider ska förbättras inom 8 områden; svarstider e-post, telefontillgänglighet, hemsidan, öppettider på bibliotek, ungdomsmottagningen och kötider till förskola och till äldreboende samt tillgänglighet för funktionshindrade i allmänna lokaler. 100% (+5%). 2. Tillgodosedda förstahandsval inom förskola, grundskola, gymnasiet, äldreboende och kulturskola ska i genomsnitt öka till 84% (+4%). 3. Våra brukare ska vara nöjda eller mycket nöjda med de kommunala tjänster de nyttjar. sätts hösten 2009. 4. Minst 90% av våra brukare ska vara nöjda eller mycket nöjda med bemötandet i kommunens verksamhet. 5. Våra medborgares uppfattning om kommunens verksamheter ska vara 60/100 (+28%). 6. Våra medborgares upplevda delaktighet och inflytande ska vara 42/100 (+20%). 7. Våra medborgares upplevda trygghet ska vara 53/100 (+8%). 8. Rättsäkerhet. Ny definition och nuläge 2009. sättning sker 2010. 9. Minst 90 deltagande ungdomar (+25%) och minst 11 deltagande politiker (+/-0%) i ungdomsfullmäktige. 10. Äldreomsorgsindex. Nuläget tas fram 2009 och målsättning sker 2010. Medarbetare Strategier Vi ska skapa en god arbetsmiljö där medarbetare får möjlighet att realisera kreativa förslag och utrymme skapas för möjlig avknoppning. Vi ska fokusera på det som skapar den trivsamma arbetsplatsen. Vi ska bejaka den enskilde medarbetarens initiativförmåga och kreativitet, delaktighet och möjlighet att påverka. Goda insatser ska premieras. 5

STRATEGISK PLAN 2007-2010 Vi ska ge våra medarbetare möjlighet att utveckla den egna kompetensen inom sin proffession. Våra medarbetares engagemang och effektivitet är centralt för vår verksamhetsutveckling. En organisations värde kommer alltid från de enskilda individernas prestationer och där är kompetensutveckling ett viktigt verktyg. Vi ska ständigt och medvetet tillämpa en personalpolitik för ökad jämställdhet och mångfald. Vi ska som arbetsgivare arbeta för jämställdhet och att ge likartade möjligheter till personer oberoende av kön, etnisk och religiös tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Våra mål som ska uppnås till 2010 (ökning/minskning anges i % som +/- inom parentes) 11. Sjukfrånvaron ska sjunka till 6,7% (-8%) och frisknärvaron ska öka till 49% (+8%). 12. Medarbetares nöjdhet med Uddevalla kommun som arbetsgivare ska nå index 74 (+10%). 13. Jämställdhet - andel kvinnor på arbetsledande befattning ska nå 60% (+5%) samt kvinnors andel av männens löner ska nå 92% (+4%). Samhällsnytta Strategier Vi ska i organisationen gemensamt och med helhetssyn arbeta för att ge medborgaren bästa service till lägsta möjliga kostnad. Våra skattemedel ska användas på bästa sätt. Ökad samverkan mellan nämnder och förvaltningar ska leda till att organisationens samlade kompetens används på ett effektivare sätt. Vi ska samverka med det civila samhället, t ex den ideella sektorn, för att möta framtida behov. Vi ska stimulera, uppmuntra och synliggöra insatser inom den ideella sektorn. Sektorn kan fylla speciella behov inom serviceområdet. En kombination av den ideella sektorn och det offentliga kommer att ge oss en högre välfärdsnivå. Vi ska skapa en skola med frihet och kvalitet där alla når målen. Utbildning är centralt för individens och samhällets utveckling. Vi satsar på en skola med ordning och reda och en pedagogisk inriktning som innefattar mångfald och inflytande från elev och föräldrar. Våra mål som ska uppnås till 2010 (ökning/minskning anges i % som +/- inom parentes) 14. Den genomsnittliga betygsnivån på grundskolan ska minst motsvara den nivå som vi bör prestera utifrån de förutsättningar (SALSA) som Uddevalla har. Behörigheten till gymnasiet ska vara 95% (+10%). 15. Den genomsnittliga betygsnivå på gymnasiet ska öka med 3% till 14,5 poäng/kurs. Behörigheten till högskolan ska vara 95% (+7%). 16. Skillnaden mellan kommunens nettokostnader och genomsnittet för Västra Götalands kommuner ska minska till 500 kr/invånare (-41%). 17. Vår finansiella profil (KFI-index) jämfört genomsnittet för Västra Götalands kommuner ska minst bibehållas på nivån 92% (+/-0). 18. Vår effektivitet i system och processer (Kommunkompassen) ska vara 84% (+11%). Utveckling Strategier Vi ska möjliggöra en mångfald av boenden i attraktiva, goda livsmiljöer med hänsyn taget till hållbar utveckling. Attraktiva boenden är en viktig del av Uddevallas framtida utveckling. Undersökningar visar att valet av etableringsort för företag oftast sker utifrån VDs önskemål för bosättning. Attraktiva boenden lockar företagare och i Uddevalla ska vi använda vårt kustnära läge till att erbjuda attraktiva boenden. Vi ska föra en aktiv dialog med berörda aktörer för att stärka infrastrukturen och öka attraktiviteten för vår kommun. Vi ska ha en väl fungerande infrastruktur och utgöra ett strukturellt nav i Oslo-Göteborg-Köpenhamnsperspektivet och vara en knutpunkt i regionen. Vi ska värna och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun. Uddevalla ska med en småföretagaranda vara en attraktiv kommun för företagsetableringar. 6

STRATEGISK PLAN 2007-2010 Vi ska medverka till blomstrande turism och näringsliv. Med sitt kustnära läge och i hjärtat av Bohuslän har Uddevalla stora möjligheter att inneha den ledande rollen inom utvecklingen av turism och besöksnäring. För att lyckas med denna utmaning och därmed skapa tillväxt för näringslivet krävs kraftfulla resurser som hjälper oss att styra mot tydliga gemensamma mål. Profilering av våra kulturella värden, vår unika miljö och våra välkända handelsplatser är avgörande för att Uddevalla ska uppfattas vara Hjärtat i Bohuslän. Att vi sedan bygger vidare med att utveckla kustnära boende och marina anläggningar tydliggör och stärker ytterligare vårt varumärke. Besöksnäringen i form av shopping, möten och upplevelser ska vara en del av Uddevallas framtida viktiga näringsliv. Vi ska värna de mångkulturella värden som tillförs Uddevalla genom invandrare och förhindra utanförskapet. Mångfald är en resurs. Våra invandrare ska ses som en tillgång där mångfalden tillförs genom visad ömsesidig respekt. Språkutbildningen ska utvecklas liksom samverkan med andra berörda myndigheter för att förbättra introduktionen av nyanlända flyktingar och andra nyanlända invandrare. Vi ska ta Uddevalla ett steg närmare mot ekologisk och socialt hållbar utveckling med särskilt fokus på att minska energiförbrukning och bli oljeoberoende. Kommunens VA ska säkerställas genom samverkan med andra kommuner då vi därigenom ökar vårt upptagningsområde för färskvatten. Nämnder och bolag ska samverka för att vi själva ska optimera vår energianvändning. VA-samverkan ska ske mellan kommunerna för att säkra tillförsel av vatten samtidigt som det underlättar VA-saneringar längs kustbandet. Vi vill också se en bättre samverkan för att underlätta nyetablering av miljöorienterade företag. Vi anser också att kommunen ska gå före via t.ex. ett kommunalt program för miljöbilar. Socialt hållbar utveckling innebär för oss att vi ska fånga upp varje individs sociala behov. Våra mål som ska uppnås till 2010 (ökning/minskning anges i % som +/- inom parentes) 19. Våra medborgares upplevelse av Uddevalla som en plats att leva och bo med avseende på kommunikationer ska vara 60/100 (+9%) och fritid 75/100 (+6%). 20. Vi ska öka befolkningen till 51 900 invånare (+2,7%). 21. Antalet nyregistrerade företag ska vara 285 under året (+5%). 22. Vi ska rankas bland de 100 bästa kommunerna i Svenskt Näringslivs ranking om företagsklimatet (förbättring minst 90 platser). 23. Antalet föreningsaktiviteter/ungdom 7-20 år ska vara 38 (+19%). 24. Uddevallas folkhälsoindex jämfört riket ska vara 110 (+/-0%). 25. 60% av våra nyanlända flyktingar ska efter avslutad introduktion ha gått till arbete eller utbildning. 60% ska ha kunskaper i svenska motsvarande årskurs 6. Alla områden/stadsdelar ska minst ha utanförskapsindexet 65. 26. Miljömålet innebär 33 nya klimatsmarta tips, 25% kravmat inom verksamheten, minska koldioxidutsläpp med 170 kg/invånare till 2011, 100% lagefterlevnad, minst 130 avvikelser/förbättringsförslag, information och utbildning till minst 840 personal. 27. Utbildningsnivån (andel personer 25-64 år med eftergymnasiel utbildning) ska vara minst 35% (+11%). Så här berörs nämnderna av målen: Barn- och utbildningsnämnden (BUN): 2, 9, 14, 15 Kultur och fritidsnämnden (KFN): 2, 23 Miljö och stadsbyggnadsnämnden (MSN): 8 Socialnämnden (SN): 2, 8, 10 Tekniska nämnden (TN): Kommunstyrelsen (KS): 8, 9,16, 17, 21, 22, 27 Alla nämnder: 1, 3, 4, 5, 6, 7, 11, 12, 13, 18, 19, 20, 24, 25, 26 7

STRATEGISK PLAN 2007-2010 Uppdrag till nämnder Omsorg, trygghet och integration Majoritetens politik innebär att Uddevalla kommun skall införa ökad valfrihetinom hemtjänsten (SN). Uddevalla kommun skall aktivt verka för en satsning på äldre- och seniorboende (SN, MSN, KS). Uddevalla kommun skall uppmuntra och stödja frivilliga organisationers insatser inom det sociala området (SN). Uddevalla kommun skall utveckla stödet till anhörigvårdare (SN). Uddevalla kommun skall påbörja arbetet med ACTION modellen (SN). Uddevalla kommun skall införa individuella åtgärdsprogram till dem som söker försörjningsstöd (SN). Uddevalla kommun skall aktivt bevaka utvecklingen av Uddevalla sjukhus(ks). Uddevalla kommun skall mer aktivt arbete för en bättre integration (KS, alla nämnder). Uddevalla kommun skall införa en funktion som äldreombudsman (KS). Uddevalla kommun skall tillsätta en arbetsgrupp med representanter från SN, BUN, KFN som ska lägga fram ett handlingsprogram för hur Uddevalla kommun kan stödja familjer och föräldraskapet (KS, SN, BUN, KFN). Handlingsprogram för social ekonomi ska tas fram. Två konferenser ska hållas med intressenter under mandatperioden (KS). Kultur-och fritidsliv Majoritetens politik innebär att Uddevalla kommun skall öka föreningsstödet till barn och ungdomar (KFN). Uddevalla kommun skall se över om föreningar eller andra aktörer kan ta över kommunal verksamhet (KS alla nämnder). Uddevalla kommun skall ta fram rättvisa regler mellan de föreningar som har en egen anläggning och de föreningar som nyttjar kommunens (KFN). Uddevalla kommun skall se över bidragen till allmänna samlingslokaler (KS). Uddevalla kommun skall se över driften av simhallen, landbadet och fritidsgårdar så att externa aktörer kan delta i utveckling av verksamheten (KFN). Uddevalla kommun skall ta fram samlade lösningar för moderna idrotts- och träningshallar (KFN, TN). Uddevalla kommun skall ha ett aktivt kulturliv där föreningar och folkbildning spelar en viktig roll (KFN). Teknisk verksamhet och centrumutveckling Majoritetens politik innebär att Uddevalla kommun skall ta fram en modell som skapar konkreta incitament för verksamheterna att sänka sina lokalkostnader (TN). Uddevalla kommun skall rusta upp Kungstorget och torget i Ljungskile (TN). Uddevalla kommun skall förbättra tillgängligheten till Uddevalla centrum (TN). Uddevalla kommun skall utreda utökad samverkan mellan Tekniska nämnden och Uddevalla Energi AB (TN). Uddevalla kommun ska bygga samman sitt VA-nät med åtminstone en annan kommun (TN). Skola och barnomsorg Majoritetens politik innebär att Uddevalla kommun skall återinföra barnskolan (BUN). Uddevalla kommun skall utveckla och konkretisera elevinflytandet (BUN). Uddevalla kommun skall ta bort det treprocentiga avdraget på friskolornas elevpeng fram till dess att lämplig omfattning är klarlagd (BUN). Uddevalla kommun skall tillämpa nolltolerans mot mobbning och sätta mobbningsoffrets bästa i första hand (BUN). Uddevalla kommun skall utveckla och förbättra valfriheten inom barnomsorgen (BUN). Uddevalla kommun skall under 2007 avveckla den nuvarande områdesorganisationen och ta fram en modell där de enskilda skolorna har ansvaret för sin verksamhet och ekonomi. Detta arbete ska ledas av Barn och utbildningsnämnden. Uddevalla kommun skall fortsätta den pågående översynen av lokaler men ska inte lägga ner någon skola under mandatperioden (BUN). Uddevalla kommun skall under mandatperioden kraftigt öka lärar- och personaltätheten i skolan. Detta ska ske genom ökade resurser såväl som omfördelning av befintliga resurser (BUN, KS). 8

STRATEGISK PLAN 2007-2010 Uddevalla kommun skall verka för ökad ordning och reda i skolan och att respekten för lärarnas auktoritet stärks (BUN). Uddevalla kommun skall genomföra en läsa-, skriva- och räknasatsning (BUN). Uddevalla kommun skall med resursfördelningssystemet ta hänsyn till skolornas förmåga att leva upp till de mål som finns för verksamheten (BUN). Infrastruktur och boende Majoritetens politik innebär att Uddevalla kommun skall verka för en mångfald av olika boendeformer samt ha en positiv inställning till spridd bebyggelse utanför planlagt område (MSN). Uddevalla kommun skall ändra stadsplaneringen så att det blir möjligt att utveckla bl.a. området kring Bäveån och hamnen till attraktiva bostadsområden (MSN). Uddevalla kommun skall verka för flygbussar till både Landvetter och Säve (KS). Uddevalla kommun skall samordna sitt bostadsinnehav (KS). Uddevalla kommun skall utnyttja möjligheterna med överföringsledningen till Ljungskile för att utveckla det kustnära boendet (MSN, TN). Uddevalla kommun skall aktivt verka för Bohusbanans utveckling (KS). En revidering av kommunens översiktsplan ska göras (MSN/KS). Näringslivsfrågor Majoritetens politik innebär att Uddevalla kommun skall utveckla en dörr in principen (KS). Uddevalla kommun skall upphandla entreprenader på ett sätt som underlättar för mindre företag (KS, alla nämnder). Uddevalla kommun skall utreda förutsättningar att sälja Uddevalla Omnibuss samt aktierna i Östkraft (KS). Uddevalla kommun skall förbättra näringslivsklimatet så att kommunen kontinuerligt stiger på näringslivets rankinglistor (KS). Uddevalla kommun skall i första hand stödja initiativ från näringslivet och endast i liten omfattning driva egna näringslivsprojekt (KS). Uddevalla kommun skall påbörja byggnationen av ett trådlöst bredbandsnät inom kommunen (KS). Uddevalla kommun skall tydliggöra Uddevalla Event ABs roll som marknadsförare av Uddevalla kommun (KS). Valfrihet och konkurrensprövning Majoritetens politik innebär att Uddevalla kommun skall förstärka inköpskontoret för att genomföra upphandlingar (KS). Uddevalla kommun skall tillsätta en beredning som ska gå igenom Uddevalla kommun och föreslå inom vilka områden Uddevalla kan utöka medborgarnas valfrihet samt effektivisera genom konkurrensutsättning (KS). Uddevalla kommun skall under 2007 påbörja konkurrensprövning av bl.a. följande verksamheter: städning, renhållning, gatu- och parkunderhåll, barnomsorg, hemtjänst och äldreboende (KS, TN, BUN SN). Demokrati, medinflytande och miljö Majoritetens politik innebär att Uddevalla kommun skall tillsätta en beredning som kommer med förslag om hur Uddevalla kan bli mer miljövänligt (KS). Uddevalla kommun skall använda ny teknik för att ge medborgarna större påverkansmöjligheter (KS, alla nämnder). Uddevalla kommuns skall införa ett premieringssystem till anställda och verksamheter som syftar till att uppmuntra högre kvalité och ekonomiska besparingar (KS, alla nämnder). 9

KOMMUNFULLMÄKTIGES STYRKORT Fokusområdets önskade läge Kund/ medborgare Vi alla känner oss stolta, trygga, delaktiga och ges möjlighet att visa egen handlingskraft Strategier 1. Vi ska arbeta för att alla i Uddevalla kommun känner sig trygga och att alla känner sig lika mycket värda. 2. Vi ska vara en lyhörd kommun som tar till sig de frågor som medborgarna lyfter fram. 3. Vi ska i våra kommunala verksamheter erbjuda valfrihet och kvalitet med särskilt fokus på barnomsorg, skola och äldreomsorg. Medarbetare Våra medarbetare trivs, utvecklas och känner sig stolta över att ge god service 4. Vi ska skapa en god arbetsmiljö där medarbetare får möjlighet att realisera kreativa förslag och utrymme skapas för möjlig avknoppning 5. Vi ska ge medarbetare möjlighet att utveckla den egna kompetensen inom sin profession. 6. Vi ska ständigt och medvetet tillämpa en personalpolitik för ökad jämställdhet och mångfald Samhällsnytta Kommunen gör ett effektivt arbete, har helhetssyn och har en långsiktigt sund ekonomi 7. Vi ska i organisationen gemensamt och med helhetssyn arbeta för att ge medborgaren bästa service till lägsta möjliga kostnad. 8. Vi ska samverka med det civila samhället, t ex den ideella sektorn, för att möta framtida behov. 9. Vi ska skapa en skola med frihet och kvalitet där alla når målen Utveckling Människors behov och efterfrågan styr mot en hållbar utveckling och rollen som utvecklingscentrum. Befolkningsutvecklingen är fortsatt positiv. 10. Vi ska möjliggöra en mångfald av boenden i attraktiva, goda livsmiljöer med hänsyn taget till hållbar utveckling. 11. Vi ska föra en aktiv dialog med berörda aktörer för att stärka infrastrukturen och öka attraktiviteten för vår kommun 12. Vi ska värna och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun 13. Vi ska medverka till blomstrande turism och näringsliv 14. Vi ska värna de mångkulturella värden som tillförs Uddevalla genom invandrare och förhindra utanförskapet. 15. Vi ska ta Uddevalla ett steg närmare mot ekologisk och socialt hållbar utveckling med särskilt fokus på att minska energiförbrukning och bli oljeoberoende. Kommunens vatten och avlopp skall säkerställas genom samverkan med andra kommuner då vi därigenom ökar vårt upptagningsområde för färskvatten. 10

Uddevalla - hjärtat i Bohuslän - där människor växer och erbjuds god livskvalitet! Uppföljning. Tomma rutor i målkolumner målsätts senare. Enhet Utfall 2008 2009 2010 2011 2012 1. Uppfyllda tillgänglighetsmål ( A-J kontakter och öppettider) % 87 % 100 % 100 % 100 % 100% 2. Tillgodosedda förstahandsval inom förskola, grundskola, gymnasium, äldreboende och kulturskola % 83 % 86 % 84 % 84% 84% 3. Brukares nöjdhet med kommunala tjänster (NBI egen/skl) % 45 % 87 % 4. Brukares nöjdhet med bemötande % 90% 90% 90% 5. Medborgarens uppfattning om kommunala verksamheter (NMI/SCB)) index 51 54 60 60 6. Våra medborgares upplevda delaktighet och inflytande (NII/SCB) index 36 42 42 42 7. Våra medborgares upplevda trygghet index 49 55 53 53 60 av 100 42 av 100 53 av 100 8. Rättssäkerhet % 14 9. Ungdomsfullmäktige (deltagande ungdomar/ deltagande politiker) Antal 64/6 85/11 90/11 90/11 90/11 10. Äldreomsorgsindex index - 11. Sjukfrånvaro/ frisknärvaro % 12. Våra medarbetares uppfattning om Uddevalla kommun som arbetsgivare (NMI egen/skl) 13. Organisationens jämställdhet: kvinnors andel av männens löner / andel kvinnor på arbetsledande befattning 6,8 % / 44,9% 7,25 % / 48% 6,7 % / 49% 6,7 % / 50% 6,7% / 52% index - 71 74 74 74 % 89,6 % / 64% 14. Behörighet till gymnasiet % 95 % 92 % 95 % 95 % 95% 91 % / 60% 92 % / 60% 92 % / 60% 92% / 60% 15. Behörighet till högskola % 93 % 93 % 95 % 95 % 95% 16. Totala nettokostnader jmf VG kommuner kr/inv 687 600 500 500 500 17. Finansiell profil (KFI-index) jmf VG kommuner index 96 92 92 96 100 18. Effektivitet i våra system och processer (Kommunkompassen) % - 84 % 84 % 84 % 84% 19. Våra medborgares upplevelser av Uddevalla som en plats att leva och bo på (med fokus på kommunikationer och fritid) (NRI/SCB) index 53/69 59/74 60/75 60/75 av 100 60/75 av 100 20. Befolkningsutveckling inv 51 186 51 500 51 900 52 300 52 700 21. Nyregistrerade företag ftg 277 300 285 285 285 22. Företagsklimatet (Svenskt Näringslivs ranking) plats 182 100 100 100 Bland de 100 bästa 23. Föreningsaktiviteter / person (ungdom 7-20 år) antal 34 34 38 38 38 24. Folkhälsoindex jmf genomsnitt riket index 108 113 110 110 110 25. Uppfyllda integrationsmål % 0 % 66 % 100 % 100 % 100% 26. Uppfyllda miljömål % 100% 100% 100% 27. Utbildningsnivå (andel personer 25-64 år med eftergymnasial utbildning) % 32 % 34 % 35 % 35 % 35% 11

FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2010-2012 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Den snabba och överraskande kraftiga konjunkturförsvagningen under 2008 och 2009 har drastiskt försämrat de ekonomiska förutsättningarna för kommunen. En snabb avmattning av ekonomin gör att tillväxttakten för skatteintäkterna minskar kraftigt. Höjningen av stats-bidragen 2010 har delvis kompenserat det bortfall av skatteintäkter som följer av den eko-nomiska nedgången. Statsbidragen gäller dock bara för 2010 vilket innebär att de följande åren blir svårast i perioden. En försämrad konjunktur innebär också minskad ökningstakt för löner och där inflationstakten är måttlig. Samtidigt ökar kostnaderna för försörjnings-stödet. Flerårsplanen ökar nämndernas kommunbidrag 2010 med c:a 7 mkr inklusive 38 mkr som inte nämndsfördelas på grund av att statsbidragen inte är långsiktiga. Kommunbidragstilldelningen finansierar inte intäktsbortfallet. Därför sänks inte skatten som planerat och den planerade avsättningen för framtida pensionskostnader om 10 mkr genomförs inte. Detta tillsammans ger ett utrymme på 18 mkr. Genom att inte heller budgetera för ett överskott på 47 mkr ger detta en sammalagd effekt på 65 mkr som medför att resultatet blir i närheten av 0 mkr per år under planeringsperioden. Flerårsplanen innebär ett tillfälligt avsteg från de långsiktiga finansiella målen och en återgång bör ske snarast möjligt. Det senaste årets snabba förändringar i ekonomin visar att de prognoser som gjordes 2008 blev mycket långt ifrån verkligheten. Det finns därför anledning att följa den ekonomiska utvecklingen noga och ha en beredskap för att snabba förändringar kan ske även under denna planeringsperiod. God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. en och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv kan också beskrivas som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För Uddevalla kommun ger de övergripande finansiella målen i kombination med kommunfullmäktiges styrkort, uppdrag och nämndernas egna styrkort ledning om god ekonomisk hushållning uppnås. Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar av ekonomin Vi befinner oss fortfarande i en situation där BNP minskar i Sverige och stora delar av vår omvärld. OECD-ländernas BNP beräknas på årsbasis minska med 3 procent 2009 och Sveriges BNP med 4,5 procent. Effekterna av det höga svenska exportberoendet får spridningseffekter och efterfrågeutvecklingen i Sverige blir synnerligen dålig i år när även investeringar och hushållens konsumtion minskar jämfört med 2008. Efter den extremt negativa BNP-utvecklingen under 2008 och 2009 följer oundvikligen en betydande försvagning på arbetsmarknaden, med både minskande arbetskraftsutbud och minskande sysselsättning som följd. I synnerhet minskar sysselsättningen i år och antalet sysselsatta, som mellan 2005 och 2008 ökade med 250 000, beräknas minska med lika mycket fram till 2010. Samtidigt beräknas arbetslösheten nästan fördubblas till knappt 11 procent 2010. Av den snabba försämringen på arbetsmarknaden följer en avtagande löneökningstakt, samtidigt som inflationen både i år och 2010 klart kommer att ligga under Riksbankens inflationsmål. För en stor del av arbetsmarknaden är parterna låsta av centrala avtal en bit in på 2010, men därefter kommer avtal och utfall att innebära en ännu lägre löneökningstakt. Utgångsläge inför planeringen Som utgångspunkt för denna planeringsomgång finns gällande plan för 2009-2011. Förutsättningarna i denna plan har radikalt förändrats i och med att konjunkturläget ändrats. Även resultatet för 2008 och prognosen för 2009 är inte i enlighet med planen. För Uddevalla kommun kan vi konstatera att konjunkturläget ger avtryck redan under innevarande år. Skatteintäkterna har blivit 67 mkr lägre än planeringen vilket är största orsaken till att prognosen för 2009 är lägre än budget. Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat sedan mitten av 2008 och har gått från en årstakt på 25 mkr till 30 mkr i maj. För helåret 2009 beräknas ökningstakten uppgå till 11 mkr till 36 mkr. Nedanstående diagram visar en historik hur försörjningsstödet utvecklats över tid. 12

FLERÅRSPLAN 2010-2012 Försörjningsstöd rullande 12-månader 12-månader 2 500 Arbetslöshet i Uddevalla (inkl sökande med aktivitetsstöd) Tkr 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 Dec -97 66,5 mkr Dec -98 55 mkr Dec -00 46 mkr Dec -02 34 mkr Dec -08 25,5 mkr Dec -04 Maj-09 30 mkr Dec -06 29,9 mkr 24 mkr 2 000 1 500 1 000 antal 500 0-500 maj-08 maj-09 Övriga 18-24 år 10000-1 000 0 feb-09 jul-08 dec-07 maj-07 okt-06 mar-06 aug-05 jan-05 jun-04 nov-03 apr-03 sep-02 feb-02 jul-01 dec-00 maj-00 okt-99 mar-99 aug-98 jan-98 jun-97 nov-96 apr-96 sep-95 feb-95 jul-94 dec-93 Arbetsmarknadsläget har försämrats både i Uddevalla och övriga Sverige. Varselstatistiken för hela riket som redovisas nedan visar på den snabba ökningen i oktober 2008 upp till ca 20 000. Denna sjunker nu under flera månader i rad och är för maj och juni ca 9000. antal % 25000 20000 15000 10000 5000 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0 05-apr 199201 05-jun 199210 05-aug 199307 Arbetsmarknaden i riket kan beskrivas med nedanstående diagram över % arbetslöshet från 2005 till och med maj 2009. Den kan konstateras att den ökat konstant efter sommaren 2008. Uddevalla följer rikets utveckling baserat på lokal statistik, dock med ett högre utgångsläge med ca 1%-enhet. 05-okt 199404 05-dec 199501 06-feb 199510 06-apr 06-jun Antal varsel per per månad månad 199607 06-aug 199704 06-okt 199801 06-dec 199810 07-feb 199907 antal varsel Arbetslösa i % relaterat till arbetskraften 07-apr I nedanstående diagram beskrivs antalet arbetslösa i Uddevalla i maj 2009 jämfört med förra året. Den totala ökningen är från ca 1300 till 2100 personer medan ungdomarna 18-24 år är den grupp som drabbas hårdast med mer än en fördubbling från ca 250 till 600 personer. 200004 07-jun 200101 07-aug 200110 07-okt 200207 07-dec 200304 08-feb 200401 08-apr 200410 08-jun 08-aug 200507 08-okt 200604 08-dec 200701 09-feb 200710 09-apr 200807 200905 Uddevalla kommuns ekonomi i jämförelse med Västra Götaland Jämförelser av ekonomin sker mot Västra Götalands kommuner när det gäller finansiella nyckeltal och verksamheternas nettokostnader. De finansiella nyckeltalen består av skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet, resultat, genomsnittligt resultat över 3 år samt skattefinansiering av investeringar. Den finansiella profilen för 2008 för Uddevalla är på totalnivå något sämre än 2007. Den förändring som skett mellan 2008 och 2007 är att resultatet före extraordinära poster och budgetföljsamheten har försämrats medan kassalikviditeten har förbättrats. Uddevalla avviker negativt betr. skattesatsen, där vi har högre skatt än genomsnittet och kassalikviditeten, där vi har lägre likviditet än genomsnittet. De försämrade nyckeltalen påverkas i hög grad av jämförestörande engångskostnader som belastar 2008. Invånarantal och befolkningsprognos 2008-12-31 uppgick invånarantalet till 51 186 personer. Nivån innebär en ökning med 265 personer under 2008. Prognosen för 2008-12-31 i gällande flerårsplan är 51 170 personer, vilket visar att utvecklingen under året var något bättre än beräknat. Befolknings prognosen tom 2015 innebär ett fortsatt ökande invånarantal till drygt 53 000 invånare 2015. antal 53 500 53 000 52 500 52 000 51 500 51 000 50 500 50 000 49 500 Befolkningsutveckling prognos 49 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Invånarantal 2006-2015 13

FLERÅRSPLAN 2010-2012 Det ökande invånarantalet innebär dels ett ökat tryck på bl. a. boende och olika kommunala verksamheter men ger dessutom ökade skatteintäkter och bidrag. För det sistnämnda gäller att varje ytterligare invånare innebär ett tillskott på ca 50 tkr. Demografiska förändringar De närmaste åren sker fortsatta förändringar i demografin för kommunen. För perioden fram till 2015 ger prognosen att trycket på barnomsorg kommer att öka, grundskolan oförändrad, gymnasiet att sjunka, de yngre äldre ökar och åldersgruppen över 80 är oförändrad. 35 000 30 000 Antal personer i olika åldersklasser Långtidsprognos Prognoser över befolkningsutvecklingen och förändringar i kommunens delområden görs med regelbundenhet för den närmaste tioårsperioden. Denna prognos redovisar en bedömning av befolkningsförändringen i kommunen i ett trettioårsperspektiv och med fokus på utvecklingen i de äldre åldersgrupperna. Befolkningen blir äldre. Andelen äldre av befolkningen (65 år och uppåt) ökar och befolk ningens medelålder stiger. Andelen ålderspensionärer utgör idag 19 % av befolkningen men väntas öka till 24 % vid prognosperiodens slut. Antalet nya pensionärer ökar stadigt under den första delen av prognosperioden vilket medför en kraftig ökning av äldre i ålders grupperna från 80 respektive 90 år senare under perioden. antal 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 0-5 6-15 16-19 20-64 65-79 80-w 2007 2015 Även den arbetande delen av befolkningen ökar i antal men minskar i andel, framförallt i förhållande till de äldre generationerna. Utvecklingen i de yngre åldersgrupperna är svårare att förutse och är beroende av fler faktorer. Med en ökande befolkning och ett positivt flyttnings netto kan dock även de yngre åldersgrupperna antas komma att öka. I diagrammet nedan framgår utvecklingen av invånarantalet för fem åldersgrupper som berör förskola, grundskola, gymnasium samt äldreomsorg. Den verifierar ovanstående men visar också att variationer förekommer inom perioden framförallt för grundskolan som minskar mellan 2006 och 2007 samt för gymnasieskolan där antal personer i åldersgruppen 16-19 ökar i början men sedan kommer att minska. Sveriges Kommuners och Landstings analysgrupp lyfte fram demografin som en av våra viktigaste utmaningar i den resursfördelning som skall ske. De demografiska förändringarna måste klaras av genom omfördelningar inom kommunen. Ibland kan dessa vara inom samma nämndsområde men även omfördelningar mellan nämnder kan bli aktuellt. antal 1 500 1 000 500 0-500 -1 000 Befolkningsutveckling i olika åldersklasser jmf 2006 0-5 6-15 16-19 65-79 80-w Relativ demografi sk utveckling 2006 2015 för vissa åldersgrupper 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Några av förändringarna: Befolkningen ökar genomsnittligt med knappt 200 personer/år. Befolkningens medelålder stiger under trettioårsperioden med 2 år till närmare 44 år. Andelen äldre i befolkningen (65 år och uppåt) med ökar 5 %. Åldersklassen 65-79 år ökar under prognosperioden med 38 %. Åldersklassen 80-89 år ökar under prognosperioden med 41 %. Åldersklassen 90 år och uppåt ökar under prognosperioden med 77 %. Antal 900 800 700 600 500 400 300 200 100 Antal invånare efter ålder 2007 och 2040 0 1 7 13 19 25 31 37 43 49 55 61 67 73 79 85 91 97 Ålder 2040 2007 Skatt, utjämning och bidrag Ökningen under perioden beräknas till 8% i förhållande till bokslut 2008. I nedanstående tabell redovisas den beräknade utvecklingen av egna skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning samt regleringsbidrag/- avgift. Beräkningarna bygger på oförändrad skattesats från 2009 på 22,09. 14

FLERÅRSPLAN 2010-2012 mkr Bokslut Prognos Plan 2008 2009 2010 2011 2012 Skatt, utjämning och bidrag 2 273 2 305 2 398 2 397 2 465 Förändring (%) - 1,4 4,0 0,0 2,8 Ackumulerad förändring (%) 100,0 101,4 105,5 105,5 108,5 Ändring jämfört med gällande plan - -67-64 -168 - Utveckling av skatteintäkter, utjämning och bidrag 2008-2012 Pris- och lönereserv Löneutveckling Försämringen på arbetsmarknaden innebär en minskad ökningstakt de kommande åren. Den finansiella beredskapen uppgår till 2,6 % för 2010, 2,3 % 2011 samt 2,3 % 2012, vilket står i överensstämmelse med underlaget för skatteintäktsberäkningen. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att avgöra nivån på de faktiska löneökningarna genom de avtalsförhandlingar som sker 2010. Ökningstakten är klart lägre än gällande plan. % 2010 2011 2012 Löneökningstakt 2,6 2,3 2,3 Löneökningstakt gällande plan 4,4 4,5 - Löneökningstakt i procent 2010-2012 Prisutveckling Kostnadsutvecklingen för varor och tjänster beräknas till 0,7 %, 1,9 % och 2,0 % för 2010-2012, vilket är lägre än gällande plan. Med ovanstående utgångspunkter uppgår pris- och lönereserven till följande belopp för den kommande perioden (ackumulerade belopp): mkr 2010 2011 2012 Lönereserv 103 145 187 Prisreserv (varor och tjänster) 6 17 29 Summa 109 162 216 Ändring jämfört med gällande plan -39-78 - Pris- och lönereserv 2010-2012 Taxor och avgifter Ev. förändring av taxor och avgifter skall anpassas till kostnadsutvecklingen i samhället mätt som konsumentprisindex. Som framgår i avsnittet ovan under Prisoch lönereserv görs bedömningen att denna kommer att uppgå till från 0,7 % till 2,0 % per år. Eventuella förändringar av taxor och avgifter utöver denna nivå skall särskilt motiveras. Se också under avsnittet Investeringar nedan angående den avgiftsfinansierade verksamheten och krav på underlag och beslut. Pensionskostnader Pensionskostnaderna är fortsatt en viktig fråga att hantera resultat- och likviditetsmässigt de kommande åren då kostnaden för dessa relativt sett ökar och undan- tränger utrymme för andra verksamhetskostnader. Enligt de av kommunfullmäktige antagna riktlinjerna för pensionsåtaganden skall en utjämning av de framtida pensionskostnaderna ske genom inlösen av hela eller delar av ansvarsförbindelsen. För en fullständig utjämning av kostnaderna över åren skulle nivån behöva vara ca 15 mkr plus löneskatt per år, dvs. c:a 18 mkr. I den redovisade flerårsplanen görs ett avsteg från dessa riktlinjer och ingen inlösen sker under planeringsperioden. Upplåning Under 2009 har kommunens internbank utvidgats till att omfatta även stiftelsernas upplåning vilket kraftigt ökar den totala låneskulden men också fordringarna på bolagen och stiftelserna. Kommunens egen låneskuld påverkas inte av denna förändring. Som framgår av tabellen ökar låneskulden med 784 mkr under planeringsperioden. Av denna ökar företagens upplåning med 129 mkr och kommunens med 655 mkr. Av kommunens upplåning avser 300 mkr en likviditetsförstärkning som byggs upp för att möta förändringar i verksamhetskostnader och investeringar under planeringsperioden för infrastruktursatsningar och Östra Torp. Detta belopp är idag inte känt vare sig till storlek eller fördelning. Resterande 355 mkr är en följd av upplåning på grund av kommunens investeringar. Finansnetto Genomsnittsräntan för låneskulden har beräknats till 4,25 %. Det faktiska utfallet för 2008 blev 4,56 %. Internräntan föreslås sänkas från 5 % till 4 % i enlighet med Sveriges Kommuners och Landstings rekommendation. Den amortering av låneskulden som skett under perioden 2004-2007 har medfört att finansnettot förbättras för den kommande perioden och har därmed frigjort finansiellt utrymme. Detta vänder nu på grund av den ökade upplåningen till att istället ta mer finansiellt utrymme i anspråk. Se nedanstående diagram: Kr per invånare mkr Bokslut Prognos Plan 2008 2009 2010 2011 2012 Total låneskuld 881 1 840 2 250 2 464 2 624 Varav vidareutlåning till bolagen och stiftelser 696 1 693 1 794 1 812 1 822 Varav kommunens egen låneskuld 185 147 456 652 802 200 100 0-100 -200-300 -400-500 -600 Finansnetto i kr per invånare jmf Västra Götaland 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Uddevalla 2004 2005 2006 Västra Götaland 2007 2008 2009 2010 2011 2012 15

FLERÅRSPLAN 2010-2012 Avstämning av flerårsplanen mot finansiella mål 2010-2012 En långsiktigt stark ekonomi sträcker sig längre än balanskravets 0-resultat. Balanskravet är endast en miniminivå. För att bygga upp en långsiktigt stark ekonomi krävs också kortsiktigt stark ekonomi, även om man tillfälligt kan acceptera en svacka. De finansiella målen måste därför även fortsättningsvis prioriteras för att skapa marginaler när den ekonomiska utvecklingen vänder neråt igen. Enligt styrprinciperna skall de finansiella målen antas en gång per mandatperiod och prövas varje år inför arbetet med flerårsplan och budget. Följande finansiella mål gäller för perioden 2010-2012 nettokostnadsandel investeringsnivå låneskuld/förmögenhetsutveckling skattesats. om nettokostnadsandel Verksamhetens nettokostnader skall uppgå till högst 97,5 % av skatteintäkter, utjämning och generella bidrag. mkr Bokslut Prognos Plan 2008 2009 2010 2011 2012 Skatt, utjämning och bidrag 2 273 2 305 2 398 2 397 2 465 Nettokostnadsandel (%) 98,7 98,4 99,1 99,2 99,1 Verksamhetens nettokostnader 2 243 2 267 2 377 2 377 2 444 100,0 101,0 105,9 105,9 108,9 Verksamhetens nettokostnader enligt plan - - 2 397 2 489-2009-2011 Skillnad - - -20-112 - Nettokostnadsmålet uppnås inte för något år av planen. Nettokostnadsandel 2008-2012 Jämfört med historiken och Västra Götaland kan nedanstående bild visas. Uddevalla följer i stort samma mönster som övriga kommuner och nettokostnadsandelen minskar fram till och med 2007. Därefter kommer andelen att försämras och det uppstår ett glapp mellan målet och utfallet på 0,9-1,7 %. % 101,0% 100,0% 99,0% 98,0% Nettokostnadsandel Definieras som verksamhetens nettokostnaders andel av skatteintäkter, utjämning och generella bidrag. et anger hur stor andel av skatteintäkterna som används till den löpande verksamheten. sättningen innebär indirekt ett ställningstagande till överskott i verksamheten för att leva upp till balanskravet och kravet på god ekonomisk hushållning. 97,0% 96,0% 95,0% 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 Uddevalla Västra Götalands län om investeringsnivå 2009 2010 2011 2012 Varje 1/10-dels procents ökning eller minskning av målet innebär +/- 2,3 mkr 2010, 2,4 mkr 2011 resp. 2,4 mkr 2012 i ökade eller minskade nettokostnader. sättningen med en nettokostnadsandel som uppgår till högst 97,5 % innebär att vi skapar en ökad beredskap för resp. ökade möjligheter till: finansiering av investeringar utöver avskrivningar minska ökningen av låneskulden oförutsedda kostnadsökningar eller övriga intäktsminskningar som leder till att nämnderna inte klarar att hålla sina kommunbidragsramar minskade skatteintäkter marginal för ränterisk, borgensrisk eller bolagsrisk värdesäkringen av det egna kapitalet (2 % per år innebär ca 23 mkr). Investeringar i den skattefinansierade verksamheten skall i sin helhet finansieras med egna medel* * Egna medel definieras som årets resultat och avskrivningar för den skattefinansierade verksamheten * et ses över en rullande 5-årsperiod, dvs den kommande treårsplaneringen och de två närmast föregående åren, med möjlighet till förskjutning mellan åren. Motivet till en begränsning av investeringar inom den skattefinansierade verksamheten är att dessa investeringar normalt inte ger någon avkastning. En lånefinansiering av dessa investeringar innebär en ökad finansiell belastning vilket tar resurser från verksamheterna. Dessutom gör Kommunforskning i Väst bedömningen i redovisningen av den finansiella profilen att en förutsättning för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning är att vi har en kontrollerad investeringsnivå. et ger en tydlig investeringsnivå som skall ses över hela planeringsperioden samt de två föregående åren. Investeringsmålet ger begränsningar för hur mycket den skattefinansierade verksamheten kan investera un- 16

FLERÅRSPLAN 2010-2012 der en rullande femårsperiod. För den avgiftsfinansierade verksamheten har investeringsmålet slopats. Underlagen för kommunfullmäktiges beslut om taxor skall tydligt innehålla investeringarnas effekter på taxorna som beskrivs på 5 års sikt och med en relativ jämförelse av gällande taxor mot t ex Västra Götalandsregionens kommuner eller annan lämplig jämförelse. Enligt styrprinciperna gäller fortfarande att det är resp. nämnd som avgör vilka investeringar som skall ske. Förutsättningen är att de åtföljande kapitalkostnaderna (avskrivning och internränta) kan finansieras inom tilldelat kommunbidrag såvida det ryms inom kommunens totalram för investeringar. Nedanstående tabell bygger på det beslut om investeringar som kommunfullmäktige tog i december 2009 för 2010. För kommande år ligger den ursprungliga nivån kvar, trots att den aviserade nivån från nämnderna är väsentligt högre. De investeringar som presenterats av nämnderna för 2011-2012 (framgår av bilaga) innebär en utökad nivå med ytterligare 360 mkr till från c: a 800 mkr till 1 160 mkr under perioden. Nämndernas planering innebär att investeringsönskemålen överstiger det finansiella utrymmet med c:a 480 mkr under perioden 2010-2012. Frågan aktualiseras i kommande flerårsplan. mkr Budget Prognos Plan 2008 2009 2010 2011 2012 Avskrivningar skattefinansierad verksamhet 84 84 88 94 99 Resultat (plan) 28 41 8 1 0 Summa investeringsutrymme 112 125 96 95 99 Nämndernas plan totala investeringar Varav skattefinansierad verksamhet Tabell beräkning av investeringsutrymme Årlig investeringsnivå 194 188 395 252 150 65 111 236 171 62 Överskott/underskott 47 14-140 -76 37 Ackumulerat 47 61-79 -155-118 mkr Bokslut Prognos Plan 2008 2009 2010 2011 2012 Planerad investeringsnivå 194 188 395 252 150 Relaterat till procentandel av skatter och bidrag kan följande jämförelse göras över tid avseende investeringsnivån. Jämförelse sker med Västra Götaland och riket i diagrammet nedan. Det blir tydligt att investeringsnivån kraftigt ökar både i förhållande till kommunens historiska genomsnitt men även i relation till länet och riket. Värdet för 2012 är lägre på grund av att det finansiella utrymmet är begränsat och är inte kopplat till nämnderna behov av investeringar. Kopplingen mellan minskade kommunbidrag och önskade investeringar kommer att göra det svårt att genomföra de gällande planerna. Investeringarna skall vidare bearbetas i kom- mande flerårsplan och tills vidare ligger nedanstående investeringsvolymer i de beräkningar som används i planen. De skattefinansierade investeringarna är 118 mkr för höga under perioden jämfört med målet om egenfinansiering. 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% Nettoinvesteringar Uddevalla Västra Götalands län Hela riket 0,0% 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 om låneskuld Kommunen skall inte ha någon egen låneskuld för den skattefinansierade verksamheten* För att kunna koppla ihop de finansiella målen i övrigt med detta mål, måste låneskulden ses utifrån perspektivet vidareutlåning till bolagen m.fl. samt avgiftsfinansierad verksamhet. Kommunens totala låneskuld får inte överstiga den sammanlagda utlåningen till dessa. Det innebär att vi finansierar den skattefinansierade verksamhetens investeringar utan extern upplåning vilket hänger ihop med investeringsmålet. mkr Budget Prognos Plan 2008 2009 2010 2011 2012 Utlåning till bolag och stiftelser 696 1 693 1 794 1 812 1 822 Utlåning till avgiftsfinansierad 399 460 567 563 629 verksamhet Summa utlåning 1 095 2 153 2 361 2 375 2 446 Total låneskuld 881 1 840 2 250 2 464 2 624 Ovanstående tabell visar utvecklingen under femårsperioden av den totala låneskulden samt utlåningen till bolag och stiftelser samt den avgiftsfinansierade verksamheten. Den totala låneskulden ökar och 2011 överstiger den utlåningen vilket innebär att målet inte blir uppfyllt och skillnaden ökar ytterligare till 2012. Då resultatet inte medger mer än avskrivningarna i egenfinansiering är kommunens investeringsnivå för hög. Samtidigt sker den tidigare nämnda likviditetsuppbyggnaden. Detta tillsammans innebär att målet inte nås. * et ses över en 5-årsperiod, dvs. den kommande treårsplaneringen och de två närmast föregående åren, med möjlighet till förskjutning mellan åren. * Egen låneskuld beräknas som skillnaden mellan total låneskuld enligt balansräkning/budget resp. summan av vidareutlåning till kommunens bolag, stiftelser, övriga samt avgiftsfinansierade verksamheter. 17

FLERÅRSPLAN 2010-2012 Den totala låneskulden jämförs i nedanstående diagram med vidareutlåningen till bolag och stiftelser samt avgiftsfinansierad verksamhet. Där framgår att merparten av nyupplåningen inte används till vidareutlåning samt investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet. 23 22,5 22 Skattesats 3 000 Låneskuld 21,5 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Skattefinans vht Avg fin vht Vidareutlåning Total låneskuld 21 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Uddevalla Västra Götaland Skattesatsens utveckling i jmf med Västra Götaland Övrig ekonomisk analys 0-500 2008 2009 2010 2011 2012 Nedanstående diagram visar den historiska utvecklingen av den egna låneskulden, dvs förutom utlåning till företagen samt finansnettot. Det visar att från och med 2004 har en amortering skett på lånen och därmed har kommunen minskat finansnettot. Den minskning av finansnettot som sker före 2004 beror på att räntsatsen för lånen sjunkit. Från 2010 ökar låneskulden igen och därmed också finansnettot. Resultat 1998 2012 Resultatutvecklingen fram till 2008 har varit positiv. Trots att ökningstakten för skatteintäkterna snabbt fallit för 2009 förväntas ett resultat om 41 mkr. Planen för 2010 2012 innebär att kommunen genom att budgetera med ett marginellt positivt resultat ger avkall på att hålla målet om nettokostnadsandelen till 97,5 %. Nedanstående diagram visar resultatet per invånare historiskt och jämfört med kommunerna i Västra Götaland. Egen Låneskuld och finansnetto 0-5 900 800 700 1 600 1 400 Resultat i kr/invånare -10 600 1 200 Mkr -15-20 500 400 300 Kr/inv 1 000 800 600-25 200 100 400 200-30 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0 0-200 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Egen låneskuld - höger skala Finansnetto - vänster skala" -400 Uddevalla Västra Götalands län om skattesats Skattesatsen skall sänkas till 21,99 kronor. Enligt kommunens vision skall skatten sättas i relation till omvärlden. I flerårsplanen är grunden för beräkningarna att skatten behålls oförändrad från 2009 års nivå om 22,09. et uppnås därför inte. Jämförelse görs nedan med Västra Götalandsregionens kommuner. Detta är en känd och homogen grupp med likartade förutsättningar beträffande gjorda skatteväxlingar mellan kommunerna och regionen. Skillnaden i skattesats för 2009 uppgår till 33 öre (49 öre 2008, 58 öre 2007, 72 öre 2006). Soliditet Soliditeten är ett mått på den långsiktiga kapaciteten eller betalningsförmågan. Den visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Detta mått påverkas bl. a. av hur tillgångarna förändras över tiden. Soliditeten förändras bl.a. av orsaker som ligger utanför den egna organisationen. % Bokslut Prognos Plan 2008 2009 2010 2011 2012 Soliditet 43,5 33,7 30,3 28,4 27,4 Inkl samtliga pensionsåtaganden 2,0 2,1 3,0 2,0 1,9 Förändringen av internbanken som numera omfattar hela koncernen ger försämringen mellan 2008 och 2009. Soliditeten försämras dock ytterligare från 33,7 % till 27,4 % under perioden. Detta beror framförallt på kommunens ökade egna upplåning. Tillkommande 18