SPRÅKUTVECKLING GENOM IT

ARBETSLAG 5/6 ELIAS FRIES SKOLA 2000-05-03 SPRÅKUTVECKLING GENOM IT ITIS-PROJEKT Rapport av: Elvi Almqvist Lena Bengtsson Ann Dagsgård Susann Ehde-Larsson Britt-Marie Johansson Eva Karlsson Ulla Karlsson Eva Ludvigsson Handledare: Anna-Kerstin Winckler

BAKGRUND Vi är ett arbetslag på Elias Fries skola i Hyltebruk som deltagit i ITiSprojektet. Vår skola ligger i ett bostadsområde (med både villor och lägenheter). Hyltebruk är ett typiskt brukssamhälle där den största arbetsplatsen är Stora Enso som är ett av världens största högteknologiska pappersbruk. Samhället har ca 3500 invånare och i de flesta familjer arbetar någon på Bruket. Elias Fries skola invigdes 1995 och här finns 14 klasser; åk 0 6 plus en specialgrupp. Skolan består av 8 trähus, placerade i trädgårdar (med odlingslotter) längs en bruksgata för att anknyta till ortens historia som brukssamhälle. Den pedagogiska profilen för skolan är ekologiskt och informationsteknologiskt inriktad. Klassrummen är utrustade med datorer anslutna till internet. Det finns också 10 st digitala kameror, 6 st grodor (bärbara datorer), 1 st ljuskanon, nätverk med server och 1 st cd-brännare. Vårt arbetslag är stabilt och består av 4 lågstadielärare, 2 förskollärare, 2 fritidspedagoger, alla med varierande pedagogisk erfarenhet. Vi arbetar med 80 barn i 4 åldershomogena klasser (0, 1, 2, 3). Vi håller till i 2 utav husen på Elias Fries och där har vi tillgång till 5 datorer och 1 scanner/hus. Vårt arbetssätt utgår från ett årslångt tema. Utvalda perioder arbetar vi med temat i 4 åldersblandade grupper (verkstäder). Storsamlingar (var 14:e dag) är ett forum för redovisning, dramatisering, sång och musik. I den ekologiska profilen förläggs en del av undervisningen utomhus i form av utedagar bl.a. i Läroriket (skogsparti på 16 ha som vi har tillsammans med Stora Enso). 2

Som arbetslag upptäckte vi att vi saknade den röda tråden för en naturlig datoranvändning i undervisningen. Arbetslaget var redo att gå vidare i en kompetensutveckling i IT. Eftersom vi befinner oss på en skola med en klar IT-profil känner vi som personalgrupp det angeläget att kunna presentera en metodik kring barnens IT-användande på ett tydligt sätt. Skolan tar emot åtskilliga studiebesök med många frågor kring IT som pedagogiskt redskap. ITiS kom som ett svar på våra böner. SYFTE Att använda IT som ett verktyg i barns språkutveckling där barnens arbete mynnar ut i elevaktiva och engagerande och för arbetslaget gemensamma hemsidor på internet. Problemformulering: Kan IT bidra till ökad språkutveckling? Kan barn lockas och motiveras till ett ökat läsande, skrivande, bildskapande med hjälp av IT? Att arbeta fram rutiner och arbetsmodeller kring barnens ITanvändande så att en röd tråd skapas för barnen och datorn blir ett naturligt redskap i skolan som främjar kreativitet och nyfikenhet. Att ge alla barnen tillträde till ny teknik. Att som vuxna vara goda IT-förebilder och gestalta en etisk grundsyn och ett kritiskt tänkande ( våra inbyggda filter ). 3

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FÖR PERSONALEN Personalen får sina datorer och påbörjar sin personliga kompetensutveckling som utmynnar i gemensamma diskussioner och kreativ fortbildning. Personalen ser till att bli väl förtrogen med tekniken på skolans itutrustning. Personalen tränar på bildbearbetning och sparandet av bilder. Disketthantering undviks. Personalen får en snabb-kurs i programmet Front page (program för tillverkning av hemsida) utav handledare och förälder. Regler om teckensnitt, stil, bakgrunder, celler, bildstorlek fastställs. Personalen utarbetar gemensamma rutiner kring bevarandet av alla digitala foton, scannade bilder etc. i sk klassmappar på skolans server. Alla lär sig hitta bland de 4 klassernas material. Rutiner kring skötseln av datorerna bestäms (scandisk, defrag). Installationer av program etc. görs gemensamt av arbetslaget. 4

FÖRBEREDELSER För att få tid reduceras utedagar till 1 gång var 14:e dag mot tidigare 1 gång/vecka och de tema-inriktade verkstäderna läggs åt sidan så länge som projektet är igång. Alla föräldrar får möjlighet att svara på en enkät om deras tankar kring innehållet på våra framtida hemsidor. Förfrågan till alla föräldrar om barnen får finnas med på foto på internet. En teoretisk plan över hemsidan görs i arbetslaget när elev- och föräldraenkäterna är bearbetade. Vi beslutar följande: - Stommen ska vara klar och tydlig. - Vi gör ett manus där vi inriktar oss kring några gemensamma länkar på hemsidan: storsamlingar, utedagar, barnens galleri, tema, konst, skoldagen, resor. Vi fastslår hur vi vill kunna navigera mellan de olika länkarna. - Varje klass ska göra sin egen presentationssida med en tydlig länk till klassens e-postadress så att kommunikation främjas. - Utöver sin egen klass-sida blir varje klass tilldelad en länk att ha ansvar för.6-åringarna konst, barnens galleri, 7- åringarna tema, 8-åringarna utedagarna, 9-åringarna storsamlingarna, alla skoldagen. De blir s a s redaktörer med ett ansvar att bilderna läggs ut på nätet och uppdateras kontinuerligt. Varje klass lämnar bidrag till redaktörerna. Arbetet ska under projektets gång i huvudsak kretsa kring de gemensamma länkarna. 5

GENOMFÖRANDE Bildmaterial finns att bearbeta och målet är att skapa rutiner för barn och personal. Nya bilder tas kontinuerligt. Gemensam uppstart för barnen på storsamling. Då visar vi olika hemsidor från olika skolor, visar de digitala fotona som finns på vår server. Här används skolans ljuskanon (storbildsprojektor till dator). Avslutas med en elevenkät som besvaras av varje elev. Personalen sätter igång att testa olika arbetssätt för respektive åldersgrupp där barnen använder IT, där språket främjas och där bilden står i centrum. (paint, bildspel i power point, bildbehandling, ordbehandling i word, Salabim-körkort, digitala kameror, Clip Art, mm) Plus att datorn används för kunskapsinhämtning, färdighetsträning, kommunikationsdel och funktionskompensering. Alla klasser ser till att bli väl förtrogna med e-post. Barnen skickar bild (internetvykort) med meddelande och filer mellan klasserna under hela projekttiden. Barnen i respektive klass arbetar och bestämmer hur deras egna klasssidor ska utformas. Väggar och anslagstavlor blir till hemsidor där teckningar, texter plockas med fram och tillbaka. Dikteringar på blädderblock görs mm. Alla barn erhåller varsin bildbok (vacker skrivbok med hårda pärmar) för textbearbetning av de digitala utskrivna bilderna. Personalen lägger ut barnens text- och bildmaterial kontinuerligt. (Ju yngre barnen är desto viktigare att deras material läggs ut snabbt.) 6

RESULTAT Kan IT bidra till ökad språkutveckling? Kan barn lockas och motiveras till ett ökat läsande, skrivande, bildskapande med hjälp av IT? Under en så här kort projekttid är det svårt att på ett försvarbart sätt mäta språkutvecklingen (varje barn/grupp är unik) men under projektets gång har vi gjort många iakttagelser och reflektioner. Att IT (med bilden i centrum) lockar och motiverar till skrivande är tydligt i alla grupperna. Ofta frågar barnen efter att arbeta vid datorn på olika sätt. E-post stimulerar till ökat skrivande och läsande. När våra hemsidor publiceras börjar det komma in e-post utifrån (föräldrar, barn, andra klasser). En enkät till barnen angående datoranvändning delas ut. Intressant var att veta om de lärt sig något och fått annat intresse av IT än spel. Barnens kommentarer visar på ett engagemang i hemmet. T ex i åk 3 var de många som visade hemsidan hemma. Åk 1 fick e-post utifrån när hemsidan var klar. I åk 2 kommer föräldrar till skolan för att titta på hemsidan. I slutenkäten bland 6-åringarna hördes följande kommentar: - Det roligaste jag gör på datorn är hemsidan. Se bilaga. Att skapa rutiner och arbetsmodeller kring barnens IT-användande så att en röd tråd skapas. Barnen är mycket medvetna om att de arbetar med IT-utrustning. Med projektets hjälp har vi synliggjort datorn som ett naturligt redskap vilket främjar kreativiteten och lusten att lära. Hemsidan är ett nytt forum där vi 7

kan dokumentera skolans arbete. Barnen i de olika grupperna kan genom hemsidan berätta om allt de gör och få visa sina bilder. Detta har vi upptäckt är av mycket stor vikt för barnen. Engagemanget kring hemsidorna har gjort att barnen hela tiden vill ta fler kort och berätta om bilderna för att sedan publicera dem på nätet. Datorn blir redskapet då det gäller att dokumentera deras skolvardag. Barnen har lättare att skriva när de har en verklig och en för dem viktig mottagare. Ofta hörde vi kommentarer som: - Det här ska jag visa mormor på internet ikväll! Eftersom publicering, bildbehandling etc. tar en del tid, delar vi upp länkarna i olika ansvarsområden. Genom projektet kan vi satsa på att diskutera och få fram en arbetsmodell som fungerar i praktiken och som inte blir en engångsföreteelse. En hemsida måste uppdateras hela tiden och då måste det finnas arbetsrutiner som inryms i det dagliga arbetet. Hemsidan har nu fått en plats i skolarbetet på Elias Fries. Att ge alla barnen tillträde till den nya tekniken. Att arbeta med digitala kameror, scanna in bilder, publicera dokument på internet är teknik som är NY så gott som för alla barn. Detta visar sig vara positivt. Det uppstår ingen dataängslighet. I våra arbetsmodeller ser vi till att alla har lika stor plats på hemsidorna. Genom klasslistor noteras vilka barns alster som publiceras på hemsidan (byts 1 gång i månaden). Varje klass sänder bidrag till länkansvariga redaktörer, där kontrollerar personalen att alla barnen kommer med. Arbetet följer en tydlig struktur och det tror vi är viktigt för barn i den här åldern. 8

Att verka för en etisk grundsyn som en förberedelse för vuxenlivet. Eftersom barnens arbete visas för världen uppkommer en ständig diskussion kring sändare mottagare. Barnen måste uttrycka sig tydligt i skrift så att alla förstår. Bilderna de skapar ska många titta på noggrannhet uppstår. I e-posten måste de tänka på hur mottagaren kommer att reagera på bild och meddelande. DISKUSSION När projekttiden går mot sitt slut är det tid för reflektion och summering. Många seminarier, studiematerial, litteratur, arbetet med barnen, det personliga dataarbetet, webbpubliceringen, handledningen och de många diskussionerna i arbetslaget har satt sina spår. Här har vi valt att utgå från några rubriker som förtydligar arbetslagets syn på IT efter ITIS-projektet. Bodil Jönssons bok Den obändiga söklusten läste vi som en avslutning och med hennes citat vill vi visa våra tankar. TILLTRÄDE TILL NY TEKNIK Vi vill visa barnen på användningsmöjligheter med datorn som de inte hade mött tidigare. Det skulle vara nytt för alla. På detta sätt tror vi att vi eliminerade dataängsliga barn. Vi har inte märkt att någon tar för sig mer än andra. Vi vill inte fokusera på datorn som skrivmaskin utan istället som redskap vid bildskapande och berättande.. ELEVORIENTERAT/ ÄMNESÖVERGRIPANDE Dokumentationen har gällt barnens skolvardag med storsamlingar, 9

tema, utedagar (innefattar skolans alla ämnen). Kort sagt; de dokumenterar det som de upplever. PEDAGOGENS UPPGIFT Genom projektet har vi upptäckt att vår uppgift är att vara länken mellan barn och dator (vi har absolut inte som mål att de skall lära sig någon teknik kring scanning, front page). Vi har inte fokuserat på ordbehandlingen vid tangentbordet utan innehållet i det som barnen vill berätta till bilden är det viktigaste. FRAMTIDA LÄRANDE / FÖREBILDER Vi vill att barnen skall möta vuxna som samarbetar och inspirerar och höjer deras arbete (rekvisita, skrift, målande, teater mm) och att vi som vuxna lär oss hela tiden genom ett brinnande intresse, nyfikenhet och lust att lära. Datorns möjligheter i framtiden är det inte någon som kan överblicka. Det vi som pedagoger kan ge barnen är en positiv inställning till datorerna och att vi hela tiden kan lära oss nya saker. DATORN SOM BEKRÄFTARE Datorn blir ett hjälpmedel för oss pedagoger som annars står för mycket av feedbacken av elevers arbeten. Själva fotograferandet, bildbehandlingen, webbpubliceringen bekräftade barnens arbeten och deras stolthet och självförtroende stiger. DATORN SKRIV- OCH LÄSUTVECKLAR Vi fokuserar på att använda datorn till att bildbehandla och att skriva ut bilder (foton, scannade målningar). Texterna kommer automatiskt eftersom bilderna återspeglar verkligheten och blir ett stöd för minnet. För att skriva ska 10

man kunna föra ner de tankar man har i huvudet. Datorn har hjälpt till att förtydliga skrivregler i den första skrivinlärningen. Skiljetecken, mellanrum, stor bokstav lärs in steg för steg både med ordbehandling och penna. Ordbehandlingen lärs in efter en tydlig struktur. Allt som publiceras av elevarbeten rättas. Vi vill visa barnen på vikten av att lära sig stava, använda skrivreglerna. Vi använder ofta dataskärmen när vi tränar högläsning. Högläsningen är i åk 1 oerhört viktig och här blir datorn till hjälp och visar på ett nytt sätt. Ca 5 barn samlas kring en text som något av barnen dikterat och en vuxen skriver in. Med ett enkelt handgrepp förstoras texten, ev. en bakgrund läggs in och så läser barnen tillsammans. Fördelar med att läsa på dataskärmen: stor text, inställbar kontrast, inlärning både auditivt och visuellt. Konsekvensen blir att vi tränar högläsning oftare än vad vi gjort tidigare. I åk 3 blir datorn också till hjälp då det gäller fri skrivning. En personal på skolan gör en påbörjad berättelse och skickar den med e-posten anonymt. Detta stimulerar skrivandet avsevärt. Genom datorn kan sändaren förbli anonym och den spännande brevväxlingen kan fortsätta. DATORN FRÄMJAR SAMARBETE MELLAN BARN Vi har upptäckt att barnen arbetar bäst när de sitter 2 och 2 och skriver vid datorn. Ibland handlar tankarna om erfarenheter av kommunikation mellan många människor. Ibland bara om en människa en dator, ibland om två människor framför en och samma dator. I sådana treenighetssituationer, två människor och en dator, har vi sett hur människor ofta kan samtala bättre med varandra om de tar hjälp av datorn för att hålla gemensamt fokus och bli överens om vad de talar om. När de, var och en med sina kunskaper, sitter framför datorn har ingen av dem tillgång till den andres eller ens sin egen fulla kunskap (som finns dold i det inre), men deras inre spanare möter samma yttre information från datorn. Situationen håller fast dem 11

och definierar uppgiften. Om den ene reagerar på ena sättet och den andra på det andra, blir detta synligt för båda parter och möjligt att kommunicera kring. (Jönsson, 2000, s. 12-13) DATORN SOM BEVARARE/UTSTÄLLARE Hur viktigt är det inte att samarbeta (social kompetens) kring stora skapelser bland de yngre barnen? Och vad gör vi med dessa alster efter ett tag? Kanske hamnar de i något skåp, kanske kastas de. Här blir datorn ett fantastiskt redskap genom fotograferingen. En utställning för kompisar, familj på internet skapar stolta barn som lär sig berätta om tillvägagångssätt, mm. Ofta har barn svårt att beskriva för dem där hemma vad de gör i skolan. Hemsidan, kameran, datorn blir redskapen som skapar en språkutvecklande länk. Är det språkutvecklande? DEN OMEDELBARA KOPPLINGEN Med en digital kamera blir bilderna lätt så många att de kan bli till ett språk, inte bara lösryckta bilder. Nog så viktigt är också att bilderna genast kan beskådas på kamerans och datorns skärm och om man så vill kan de också skrivas ut på papper. De kan också kallas fram utan någon märkbar framkallningsprocess (Jönsson, 2000, sid 10) Omedelbar återkoppling för intellektet. Tidsrymden mellan aktivitet och dess återkoppling bör vara kort. DATORN SKAPAR KREATIVITET När åk 3 fick se en saga gjord i POWER POINT (presentationsprogram) fick barnen många idéer. De kom på att man kan använda programmet för att visa bilder och text på storsamling. För att illustrera ett kapitel som barnen har läst väljer de att måla ca 40 bilder. Dessa scannas in. Varje bild får en text. Därefter läggs en passande ljudfil till 12

(egna inspelade ljudfiler, ljudfiler från annan programvara.) Bildspelet visas och inspirerar de yngre barnen. I barnens galleri blir de olika gruppernas alster tillgängligt för alla vilket ger inspiration och skaparlust. NATURLIGA MOTTAGARE E-post mellan klasserna obs som VYKORT. Bilden är viktig. Varför har du valt den bilden? Barnen får hela tiden motivera sina val och de blir fenomenala på att argumentera. Ibland kan det hända att lite opassande kort dyker upp och då kommer etik och moralfrågan upp. Hur känner hon/han sig när hon/han får det här vykortet från dig? Vykorten i brevlådan är alltid lika uppskattade och skrivs ut som ett minne i bildboken. Vi noterar på klasslistor vilka som får e-post och ser till att alla får. DATORN som SAMARBETSFRÄMJANDE MELLAN PERSONAL Vi väljer att allihopa lära oss webbpubliceringsproceduren. Det är ett krävande arbete men vi ser vinsterna med detta: tidsbesparande (eftersom alla kan, så publiceras det oftare), mindre sårbar kompetens (alla i arbetslaget kan, finns alltid någon att fråga), hemsidan blir större (fler publicerar). I erövrandet av den kompetens som vi nu har bakom oss står vi alla i arbetslaget på samma nivå. Det finns inga traditioner, synsätt osv. att falla tillbaka på. Det vi skapar med barnen är tvunget att förklaras rent pedagogiskt hela tiden. TEKNIK SOM INTE FUNGERAR Det är viktigt att tekniken fungerar. Vid själva webbpubliceringen händer det ganska ofta att vår webbserver är otillgänglig. Vi har även en del problem med en grupps skrivare. Skrivare som fungerar är a 13

och o eftersom de här åldrarna på barn kräver ett synligt, omedelbart resultat i handen. Önskvärt är att alla datorerna har samma programvara (t.ex samma ordbehandlings- program). TID FÖR PROJEKTET Vårt arbetslag består av personer med helt olika arbetstider och planeringstider och har vi haft svårigheter att hitta planeringstid för projektet. Dessutom har projekttiden varit komprimerad med seminarier nästan varje vecka under kvällstid. Men nyskapande av rutiner och arbetsmodeller kräver tid för planering med hela arbetslaget och det har varit näst intill omöjligt att hitta den. Vi har blivit experter på att trolla fram tid (raster, 5-min-träffar etc) och det är uppenbart att vi inte kan fortsätta med det. Det sliter alltför mycket på ett arbetslag. Under ett sådant här projekt är det extra viktigt med skolledning som stöttar. ARBETSLAGETS KOMPETENS Vi är mycket nöjda med vårt projekt, vår personliga kompetensutveckling och samarbetet i vårt arbetslag. En arbetslagsutbildning såsom ITiS är, ger möjlighet att på ett konstruktivt sätt införa något helt nytt; i vårt fall: webbdesigning för åk 0 3 som främjar språket. Här har det inte räckt att skicka någon i arbetslaget på 3-dagars FRONT PAGE-kurs för att sedan föra över det på ett arbetslag. Att lära sig t.ex programmet Front Page kräver också en grundkompetens inom IT för att man ska kunna ta till sig programmets möjligheter. Nu är kunskapen förvärvad utav var och en. Vi har lärt oss så mycket mer och på ett så annorlunda sätt än vad vi skulle ha lärt oss på en ordinarie kurs. Vi vill också slå hål på myten om att barn är vana vid att använda datorn som redskap. Att använda datorn som ett spelredskap är vad de har erfarenhet utav. Däremot lär 14

sig barnen oerhört snabbt och visar ett stort intresse vid datorn. I boken Den obändiga söklusten av Bodil Jönsson får vi många svar på varför det är så. SLUTKOMMENTAR Språkutveckling genom IT. Går det? Ja, det gör det, men ack så svårt att mäta. Men det mätbara var kanske inte det intressanta i det här projektet. Vi föredrog att låta reflektioner, observationer, tankar vara det viktiga i resultatet. LITTERATURFÖRTECKNING Andersson, B.(1999) Klassrummet - den sista utposten i ett förlegat system. Tillgänglig via: www.itis.gov.se Appelberg, L, Eriksson, M-L. (1999) Barn erövrar datorn en utmaning för vuxna. Studentlitteratur Colnerud, G., Granström, K. (1999) Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete. Tillgänglig via: www.itis.gov.se Dahlgren, L-O. (1998) Problembaserat lärande idè, praktik och effekter. Linköpings universitet. Tillgänglig via: www.itis.gov.se Granström, K (1999) IT som ett hot mot en professionell lärarroll. Linköpings universitet. Tillgänglig via: www.itis.gov.se Gärdenfors, P. (1999) Media och berättande. Tillgänglig via: www.itis.gov.se Holmlund, B-M. ( 1999) Tema, ett sätt att arbeta ett sätt att lära. Tillgänglig via: www.itis.gov.se 15

Johansson, A-C. (1999) Det finns inte någon IT-pedagogik. Tillgänglig via: www.itis.gov.se Jönsson, B, Rehman, K. (2000) Den obändige sökaren. Brombergs förlag. Lundgren, T, Ohlis, K. (1997) Vad alla rektorer bör veta om datorn som verktyg för elever med läs och skrivsvårigheter. FMLS Bokhandel AB. Rask, S-R.(1999) Med eller utan filter? KK-stiftelsens skriftserie, nr 5. Szekely, C. (1999) Från redskap till läromiljö. Tillgänglig via: www.itis.gov.se ITIS IT I SKOLAN Utbildningsradions programserie, 4 TV-program innehållande 8 teman. 1. Från kurir till e-post om kommunikation. 2. Nya arbeten nya krav. 3. Att förvandla fakta till kunskap lärarens nya roll. 4. Olika sätt att lära på elevens villkor. 5. Vad kan man lita på? etik och källkritik. 6. Vad är IT bra för? tankar och exempel. 7. Nya idéer och arbetssätt 1. 8. Nya idéer och arbetssätt 2. 16

Enkät om datorer för arbetslag Sammanställning Hemma spelar många barn olika spel. De tittar också på vår hemsida eller går in på internet på olika sätt. Några skriver och räknar också. Många barn tycker att de lärt sig skriva och räkna bra med hjälp av datorn i skolan. De har också lärt sig skicka e-mail och hur man använder och läser en hemsida. De flesta har lärt sig hur man använder en dator på rätt sätt, i åk 2 och 3 med hjälp av datakörkortet. Eleverna tycker om det mesta arbetet med datorn i skolan, men roligast var (nog) att skicka e-post, använda bilder från eller till datorn på olika sätt, spela olika spel och skriva berättelser. Att använda pedagogiska program och titta på hemsidan gillar barnen också. 17