Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete



Relevanta dokument
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

VÄLFÄRDSFÖRVALTNINGENS LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse

Ledningssystem för god kvalitet

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen MISSIVSKRIVELSE

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

Kvalitetsberättelse för år 2014 individ-och familjeomsorgen

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/ Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Uppföljning. Enheten för personligt stöd

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS1, Nytida AB. År Catharina Johansson

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Egenkontroll av verksamhet särskilt boende enligt SoL och bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inom socialpsykiatrin

L f} Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialförvaltningen i I<arlsborg KARLSBORGS KOMMUN

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Förordnande av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Avtals- och verksamhetsuppföljning (2016)

SOCIALNÄMNDEN

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

SOSFS 2011:9 ersätter

Rutin Lex Sarah. 2. Rutin för rapportering om missförhållande/risk för missförhållanden enligt SoL och LSS

KVALITETSMANUAL. för SOCIALTJÄNSTEN. Socialtjänsten. Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt Alla Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

En kort introduktion till kvalitetsledning. Björn-Erik Erlandsson SFMI

Kungsgatan 12, Socialnämndens sammanträdesrum, kl 09:00-12:00

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje.

Riktlinjer Egenvård i Halland

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Sektor Omsorg

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Arbete och socialtjänst

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

A Agera. P Planera. S Studera analys. D Do, utför test

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Patientsäkerhetsberättelse CityAkuten i Praktikertjänst AB

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

KVALITETSBOKSLUT 2014

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Kvalitetsberättelse 2015

LEDNINGSYSTEM FÖR KVALITET

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Kvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under Planera. Ansvarsfull Omsorg

Stadsområdesförvaltning Väster Tjänsteskrivelse Kvalitetsberättelse för Individ- och familjeomsorg 2013 SOFV Sammanfattning

Verksamhetschef: Annika Tumstedt Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015

Rutin gällande Lex Sarah

Rutin för utformande, uppföljning och revidering av rutiner i ledningssystemet

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Hösten 2014

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

Uppdrag och kvalitetskrav hemtjänst inom Region Gotland

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGENS STAB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

Omsorgs- och socialförvaltningen. Upprättad: Ändrad:

Transkript:

Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden 2015-10-27, 133 Fastställd 2015-10-27

Innehåll 1. Inledning... 2 1.1 Syfte... 2 1.2 Definition av kvalitet... 2 2. Vision, mål och uppdrag... 3 2.1 Kommunövergripande vision... 3 2.2 Socialnämndens inriktnings-och resultatmål... 3 3. Vilka verksamheter omfattas... 4 4. Ansvarsfördelning och organisation för kvalitetsarbetet... 4 4.1. Socialnämnden... 4 4.2 Allmänt om tjänstemännens ansvar... 5 4.2.1 Förvaltningschef... 5 4.2.3 Områdeschef... 5 4.2.4 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)... 5 4.2.5 Enhetschef... 5 4.2.6 Medarbetare... 5 4.3 Externa entreprenörer... 6 5. Processer och rutiner... 6 5.1 Samverkan - intern och extern... 7 6. Systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten... 7 6.1 Planering av verksamheten och upprättande av mål... 7 6.2 Organisering och dokumentation av kvalitetsarbetet... 8 6.3 Systematiskt förbättringsarbete... 8 6.3.1 Riskanalys... 8 6.3.2 Egenkontroll... 8 6.3.3 Klagomål och synpunkter... 8 6.3.4 Rapporteringsskyldighet... 9 6.3.5 Registrering i kvalitetsregister... 9 7. Kvalitetsarbetets olika faser... 10 7.1 Planera... 10 7.2 Genomföra... 10 7.3 Utvärdera... 10 7.4 Förbättra... 10 7.5 Dokumentationsskyldighet... 11 Bilaga 1 Lagar och föreskrifter Bilaga 2 Interna och externa samverkansforum 1

1. Inledning Socialnämndens ledningssystem för kvalitet beskrivs i denna verksamhetsplan. Hur ledningssystemet ska vara uppbyggt följer av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9. 1.1 Syfte Syftet med ledningssystemet är att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet genom att: planera leda kontrollera följa upp utvärdera förbättra verksamheten Ledningssystemet ska vara anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning. 1.2 Definition av kvalitet Kvalitet definieras enligt SOSFS 2011:9, 2 kap 1 Med kvalitet menas att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för en verksamhet enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård (HSL) socialtjänst (SoL) och stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. De lagar, förordningar och föreskrifter som styr socialnämndens verksamhet finns samlade i bilaga 1. Inom socialförvaltningen i Älmhult betyder detta att verksamheten: bygger på människors självbestämmande och integritet utgår från en helhetssyn är samordnad och präglad av kontinuitet är evidensbaserad 1 är tillgänglig och jämlikt fördelad är trygg, säker och präglad av rättssäkerhet i myndighetsutövningen vid alla åtgärder som rör barn tas hänsyn till vad som är barnets bästa Kvalitet kan även uttryckas som förhållandet mellan förväntning och upplevelse. Det ska vara tydligt för medborgare och brukare vad de kan förvänta sig av socialförvaltningen 2. Medborgare och brukare som kommer i kontakt med socialförvaltningen bedömer kvaliteten på arbetet i förhållande till vad hen har förväntat sig. 1 Evidensbaserad verksamhet innebär bästa tillgängliga kunskap från patient, profession och forskning. 2 Förväntningar som grundar sig på information till medborgare/brukare, biståndsbeslut samt, inom äldreomsorgen, värdighetsgarantierna. 2

2. Vision, mål och uppdrag 2.1 Kommunövergripande vision Älmhults kommun vision är Överraskande Älmhult- internationellt och nära. 2.2 Socialnämndens inriktnings-och resultatmål Socialnämnden främsta uppgift är att erbjuda kommuninvånarna stöd, vård, omsorg, rehabilitering och habilitering av såväl förebyggande som åtgärdande karaktär utifrån sitt ansvar enligt socialtjänstlagen (SoL), Hälso-och sjukvårdslagen (HSL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Lagen om vård av unga (LVU) och Lagen om vård av missbrukare (LVM). Verksamheten ska bedrivas i nära samverkan men andra myndigheter och institutioner, anhöriga och andra intressenter. 3

Kommunfullmäktige fastställer inriktningsmål för socialnämnden i den strategiska utvecklingsplanen. Socialnämnden fastställer i sin tur resultatmål för nämndens verksamhet. Socialförvaltningen tar efter detta fram aktiviteter som syftar till att inriktnings- och resultatmål ska uppnås. 3. Vilka verksamheter omfattas Socialtjänsten i Älmhults kommun består av: Individ-och familjeomsorg (IFO) Omsorg om personer med funktionsnedsättning (OF) Äldreomsorg (ÄO) Hälso- och sjukvård Socialförvaltningen leds av en förvaltningschef som tillsammans med områdescheferna bildar förvaltningens chefsgrupp. 4. Ansvarsfördelning och organisation för kvalitetsarbetet 4.1. Socialnämnden Nämnden beslutar om ledningssystemet Nämnden beslutar om resultatmål för verksamheten 4

Nämnden ansvarar för att ge förutsättningar för att verksamheten kan uppfylla de krav som regleras i lagstiftning, förordningar och föreskrifter 4.2 Allmänt om tjänstemännens ansvar Ansvaret för arbetsuppgifter utifrån ledningssystemet följer de befintliga strukturerna för fördelning av ansvar och befogenheter inom organisationen. Grunden för fördelning är att ansvar och befogenheter för kvalitet, ekonomi, personal och arbetsmiljö hålls ihop. Ansvaret för att arbeta enligt ledningssystemet ingår alltså i chefsansvaret men all personal ska vara delaktig i kvalitetsarbetet. 4.2.1 Förvaltningschef Förvaltningschefen ska inom ramen för ledningssystemet och socialnämndens ansvar: ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas, följas upp och förbättras kontinuerligt 4.2.3 Områdeschef Områdeschefen ska inom ramen för ledningssystemet och socialnämndens ansvar: bedriva systematiskt kvalitetsarbete samt vara stöd för enhetscheferna i kvalitetsarbetet upprätta rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet inom sitt område kontinuerligt ska bedrivas, följas upp och utvecklas dokumentera kvalitetsarbetet 4.2.4 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Medicinskt ansvarig sjuksköterska ska inom ramen för ledningssystemet och socialnämndens ansvar: upprätta riktlinjer och rutiner för samverkan mellan huvudmännen gällande hälso-och sjukvård genomföra verksamhetsuppföljningar av hälso- och sjukvården 4.2.5 Enhetschef Enhetschefen ska inom ramen för ledningssystemet och socialnämndens ansvar: bedriva och leda kvalitetsarbete inom sin enhet informera personal om gällande riktlinjer och rutiner tillsammans med medarbetarna utveckla och förbättra arbetsmetoder för att ta hänsyn till brukarens/klientens/patientens individuella behov följa upp resultat, analysera resultat och vidta de förbättringsåtgärder som krävs 4.2.6 Medarbetare Medarbetarna ska inom ramen för ledningssystemet och socialnämndens ansvar: följa upprättade riktlinjer och rutiner meddela om riktlinjer och rutiner inte fungerar eller saknas aktivt delta vid utbildning och handledning 5

ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas, följas upp och förbättras 4.3 Externa entreprenörer Externa entreprenörer ansvarar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med SOSFS 2011:9. Externa entreprenörer är därmed ansvariga för att upprätta ett eget kvalitetsledningssystem som innebär kvalitetsuppföljning, kvalitetsutveckling, att involvera medarbetare i kvalitetsarbetet samt ge information om resultaten till sina medarbetare inom sitt verksamhetsområde. Entreprenörerna är ansvariga för att informera socialnämnden om resultaten av kvalitetsuppföljningar. 5. Processer och rutiner Med process menas en serie aktiviteter som främjar ett specifikt ändamål eller ett avsett resultat. För varje aktivitet som identifierats ska en rutin tas fram som beskriver hur aktiviteten utförs och vem som ansvarar för den. Förvaltningschefen ansvarar för att fastställa processer, aktiviteter och rutiner. Förvaltningschefen och områdescheferna ansvarar för att vidta de åtgärder som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. Områdescheferna och mediciniskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att det finns aktuella styrdokument för att säkra kvaliteten i de olika verksamheterna. Samtliga medarbetare ansvarar för att uppmärksamma och meddela om styrdokument saknas eller behöver förändras På intranätet finns de rutiner och processer som är dokumenterade. 6

Samtliga dokument ska revideras vid behov. Bilden illustrerar hur socialförvaltningens verksamheter bedrivs utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete, vilka grundstenar som styr verksamheten, vilka övergripande processer som finns och vad som behövs för att bedriva och kontrollera verksamheten. Allt med målet att de som kommer i kontakt med socialförvaltningen, här kallade kunder, upplever att de är nöjda med det stöd och hjälp de har fått. 5.1 Samverkan - intern och extern Många som kommer i kontakt med socialförvaltningen har sammansatta behov. För att möta dessa krävs samverkan både internt inom den egna förvaltningen, med andra nämnder och externt med andra myndigheter och aktörer. Samverkansskyldigheten inom socialtjänstens område regleras i olika lagar och föreskrifter. Samverkan kan vara en förutsättning för att den enskilde får insatser av god kvalitet och förebygger att patienter drabbas av vårdskada. En sammanställning av intern och extern samverkan finns i bilaga 2. 6. Systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten 6.1 Planering av verksamheten och upprättande av mål Socialnämnden tar fram resultatmål för verksamheten. Förvaltningschef, områdeschefer och enhetschefer bryter ner resultatmålen till aktiviteter. Förvaltningschef, områdeschefer och enhetschefer tar tillsammans fram mätmetoder för att kontrollera att i vilken utsträckning 7

resultatmålen har uppfyllts. På de olika enheterna ute i verksamheten arbetar enhetschefen tillsammans med personal fram åtgärder som behövs i verksamheten för att målen ska uppnås. 6.2 Organisering och dokumentation av kvalitetsarbetet Ansvaret för att arbeta enligt ledningssystemet ingår i chefsansvaret men alla personal ska vara delaktig. Patientsäkerhetsarbetet leds av mediciniskt ansvarig sjuksköterska. I övrigt se information under Ansvarsfördelning och organisation av kvalitetsarbetet i kapitel 4. Samtliga processer och rutiner som påverkar kvalitet och säkerhet inom socialnämndens verksamhet beskrivs i förvaltningens kvalitetsberättelse som inkluderar patientsäkerhetsberättelsen samt i verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. 6.3 Systematiskt förbättringsarbete Socialförvaltningen arbetar med ständiga förbättringar. Arbetet är inspirerat av lean. Lean kännetecknas av att sätta kunden i centrum och av att förbättringsarbetet bedrivs systematiskt och bygger på medarbetarnas delaktighet. Med kunden menas de personer som av olika anledningar kommer i kontakt med socialförvaltningen. 6.3.1 Riskanalys Riskanalyser genomförs i samband med organisationsförändringar, införandet av ny teknisk utrustning samt inom riskområden som identifierats via inrapporterade avvikelser. Utifrån riskanalyser ska åtgärder vidtas för att säkra verksamhetens kvalitet. Riskanalyser görs fortlöpande. Förvaltningschef, områdeschef eller medicinskt ansvarig sjuksköterska beslutar om en riskanalys ska göras och utser analysledare som ansvarar för genomförandet. 6.3.2 Egenkontroll Egenkontroll innebär systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. För att kunna följa verksamheten över tid måste verksamheten och förvaltningen göra regelbundna uppföljningar av verksamheten. Plan för vad egenkontrollen innehåller, hur den genomförs samt hur ofta och hur den följs upp finns i ett separat dokument. Förvaltningschef och områdeschefer ansvarar för att egenkontrollen sker samt analyserar resultatet. Enhetscheferna ansvarar för att utföra egenkontrollen i sina verksamheter. Egenkontroller ska dokumenteras. Dessutom upprättar socialnämnden årligen en internkontrollplan enligt bestämmelser från kommunfullmäktige där generella och särskilda riskområden ska beskrivas och följas upp. Områdeschefer och controller ansvarar för att internkontrollen genomförs. 6.3.3 Klagomål och synpunkter Personal inom socialförvaltningen ansvarar för att löpande ta emot klagomål och synpunkter från brukare, anhöriga och andra intressenter. Vid inkomna klagomål och synpunkter utreder, åtgärdar och återkopplar områdeschef eller enhetschef vid berörd verksamhet. 8

Klagomål- och synpunktshanteringen hanteras enligt särskild rutin. Ledningsgruppen analyserar inkomna klagomål och synpunkter vid arbetsplatsträffar för att upptäcka brister och mönster av brister. Ledningsgruppen analyserar klagomålen och synpunkterna inför halvårssammanställningen. Förvaltningschefen beslutar om övergripande förbättringsaktiviteter som beskrivs i den årliga kvalitetsberättelsen. En sammanställning görs två gånger per år och presenteras för nämnden. 6.3.4 Rapporteringsskyldighet Nämnden garanterar genom ledningssystemet att det finns rutiner för hantering av vårdskador, missförhållanden, avvikelser enligt Hälso-och sjukvårdslagen (HSL), Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Syftet med rapporteringsskyldigheten är att identifiera och åtgärda strukturella brister samt brister i verksamhetens rutiner för att lära av misstagen. All personal ska vara involverad och delaktig. Kontroll av eget utfört arbete, identifiering och rapportering av avvikelser ska vara självklara delar i personalens dagliga arbete. 6.3.4.1 Avvikelser Med avvikelser avses situationer och händelser när någonting av någon anledning gick fel. Det kan vara händelser som medfört skada eller risk för skada av lindrigare karaktär men också händelser av allvarligare karaktär som medfört eller riskerat medföra missförhållande eller vårdskada. Verksamheterna använder framtagen rutin för rapportering av avvikelser. 6.3.4.2 Lex Maria Vårdskador och risk för vårdskador enligt HSL. Verksamheterna använder framtagen rutin för anmälan enligt lex Maria. 6.3.4.3 Lex Sarah Missförhållande eller risk för missförhållande i verksamheter enligt SoL och LSS. Verksamheterna använder framtagen rutin för anmälan enligt lex Sarah. 6.3.5 Registrering i kvalitetsregister Verksamheterna genomför registreringar i aktuella kvalitetsregister enligt framtagna rutiner. 9

7. Kvalitetsarbetets olika faser Socialförvaltningens systematiska kvalitetsarbete har sin utgångspunkt i Demings PDSAcykeln [Plan (planera), Do (genomföra), Study (utvärdera), Act (förbättra)] för förbättringar. De inre pilarna visar på fasernas tidsordning och att kvalitetsarbetet alltid pågår. De långa pilarna visar på att underlag till att utveckla och förbättra verksamheten processer kan komma fram direkt under varje fas. 7.1 Planera Socialförvaltningens verksamhet ska planeras utifrån lagstiftning, nationella mål, Älmhults kommuns, socialnämndens och socialförvaltningens styrdokument. 7.2 Genomföra Verksamheten bedrivs i enlighet med styrdokument och aktiviteter. 7.3 Utvärdera Verksamhetens arbete följs upp genom till exempel egenkontroll, riskanalyser, och klagomål och avvikelserapporter. I förvaltningens kvalitetsberättelse som inkluderar patientsäkerhetsberättelsen samt i verksamhetsplan och verksamhetsberättelse dokumenteras årets kvalitetsarbete. 7.4 Förbättra Med resultaten från egenkontroller, riskanalyser och utredningar av avvikelser och synpunkter ska åtgärder vidtas för att förbättra och utveckla verksamhetens kvalitet. 10

3 Förvaltningschefen ger uppdrag utifrån resultaten från de förbättringsområden som kommit fram. Områdescheferna ansvarar för att ta fram nya styrdokument som kan behövas och reviderar befintliga dokument. Socialnämnden eller förvaltningschefen beslutar om nya styrdokument. Nya styrdokument ska tillföras ledningssystemet. Områdeschefer och enhetschefer ansvarar för att implementera de nya styrdokumenten. 7.5 Dokumentationsskyldighet Dokumentationsskyldigheten omfattar alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet, såväl ledningssystemets grundläggande uppbyggnad som det systematiska förbättringsarbetet. Åtgärder, resultat och hur kvalitetsarbetet har utvecklas ska dokumenteras, följas upp och analyseras på förvaltningsnivå och enhetsnivå. Förvaltningschefen ansvarar för att en årlig kvalitetsberättelse upprättas. I den ingår den patientsäkerhetsberättelse som medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för. 3 Bilden är hämtad ut Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete- handbok för tillämpning av föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 11