Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för del av Hagby 8:1, 8:16 och 8:17 inom kommundelen Hagby i Täby kommun

1 Handläggare: Anna-Karin Hjalmarsson Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för del av Hagby 8:1, 8:16 och 8:17 inom kommundelen Hagby i Täby kommun

SAMMANFATTNING Bakgrund och syfte Planens syfte är att möjliggöra en etablering av en kraftvärmeanläggning för produktion av fjärrvärme och el inom Hagbyområdet, Täby kommun. Målet är att med förnybara och återvunna bränslen producera el och värme till en växande befolkning i norra Stockholmsregionen. Utvecklingen av Hagbyområdet med en kraftvärmeanläggning medför samordningsvinster med befintlig verksamhet på området och är en hållbar lösning. 2 Stora delar av Stockholms energiproduktion är idag i behov av förnyelse och regionen använder sig av en relativt hög andel fossila bränslen. Täby är inget undantag och kommunen har, som en av de sista i Sverige, saknat ett utbyggt fjärrvärmenät. Energifrågans betydelse för en hållbar samhällsutveckling är stor. Det är även viktigt med effektiv avfallshantering, som i ökande grad integreras med energisektorn. Detta konstateras bland annat i den strategi som Länsstyrelsen i Stockholms län arbetat fram kring Stockholmsregionens energiomställning. Såväl energi- som klimatfrågan finns också integrerade i arbetet med den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) som Regionplane- och trafikkontoret (RTK) har ansvarat för att ta fram. Placeringen av E.ON Värme Sverige ABs (E.ON) kraftvärmeanläggning nära avfallsanläggningen är med avsikt att ta tillvara på energin från SÖRABs utsorterade och ej återvinningsbara verksamhetsavfall genom förbränning. På så vis minskar behovet av extern hantering och transportbehovet ut från området samtidigt som återvunnen energi tas tillvara för produktion av el och fjärrvärme. I anläggningen kommer det också att vara möjligt att elda biobränslen. Utvecklingen av Hagbyområdet medför samordningsvinster och hållbara lösningar för transporter och energiutvinning. Den planerade anläggningen Den planerade verksamheten är en kraftvärmeanläggning, dvs fjärrvärme och el produceras samtidigt. Anläggningen planeras att bestå av två enheter, en som använder olika typer av sorterade verksamhetsavfall bland annat av den typ som idag hanteras vid SÖRABs avfallsanläggning på Hagby, och en som enbart eldas med olika typer av fasta biobränslen. Anläggningen kommer i huvudsak att bestå av ångpannor, turbiner, rökgasreningssystem, rökgaskondensering och en ackumulator för att jämna ut värmeproduktionen. Anläggningen kommer även att ha system för beredning, hantering och lagring av bränslen. Lagring kommer att ske såväl på öppna ytor som i inbyggda mellanlager. Det planeras en inbyggd kross för biobränsle. Avfall som lämpar sig för att lagras utomhus kommer att kunna göra det. Övrigt avfall hanteras endast i slutna system. Anläggningen är dimensionerad för att svara mot el- och värmebehovet i det planerade sammanbyggda fjärrvärmenäten i Täby, Vallentuna och Österåkers kommuner samt med möjligheter till att även förse andra närliggande fjärrvärmesystem med värme. Avfallspannan planeras för en tillförd bränsleeffekt av i storleksordningen 50-75 MW och biobränslepannan 100-150 MW. Det kommer även att behövas oljeeldade pannor för spets- och reservproduktion,

3 cirka 40-70 MW. Den totala produktionen bedöms kunna bli upp till i storleksordningen 880 GWh värme och 280 GWh el. Anläggningen planeras att byggas i två etapper. I den första etappen, som planeras färdigställas under 2017 byggs avfallspannan för verksamhetsavfall och de oljeeldade spets- och reservpannorna. Därefter byggs den biobränsleeldade pannan, vilket innebär fullt utbyggd anläggning. För att få en optimal placering av kraftvärmeanläggningen krävs att SÖRABs kompostanläggning och upplag flyttas. Etapp 1 Planerad verksamhet innebär att det byggs en ny kraftvärmeanläggning inom Hagbyområdet och att fjärrvärmenäten i Täby kopplas samman med dem i Vallentuna och Åkersberga. Den planerade verksamheten innebär vidare att flera mindre anläggningar avvecklas. Den nya kraftvärmeanläggningen och sammankopplingen av fjärrvärmenäten innebär också att det blir möjlighet att ansluta fler fjärrvärmekunder jämfört med nollalternativet. Därtill kommer den nya anläggningen även innebära tillskott av lokalt producerad el. Vid SÖRABs flyttade kompostanläggning och upplag hanteras komposterbart material. Fullt utbyggd anläggning Fullt utbyggd anläggning innebär även en biobränsleeldad kraftvärmeanläggning inom Hagbyområdet. I detta steg blir det även en sammankoppling till andra fjärrvärmenät i omgivningen. Den tillkommande kraftvärmeanläggningen kommer att ersätta annan fjärrvärmeproduktion i närliggande fjärrvärmenät. Det medför ytterligare ökade möjligheter till fri konkurrens på längre sikt mellan olika värmeproducenter. Den tillkommande anläggningen innebär ytterligare tillskott av lokalt producerad el. Nollalternativ Nollalternativet innebär den beslutade utvecklingen av planområdet om inte planförslaget realiseras. Det innebär att området fortsättningsvis utnyttjas som jordbruksmark i öster och att det i väster rymmer SÖRABs befintliga kompostanläggning och upplag. Beslut har fattats att flytta en av kraftledningarna som går genom området. Vidare innebär nollalternativet att fjärrvärmeproduktionen fortsatt sker med befintliga anläggningar, som har tillstånd idag. Det blir inte aktuellt att sammanbinda de olika fjärrvärmenäten vilket gör att möjligheten att ansluta ny fjärrvärmekunder blir mindre. Det blir heller inte möjligt att lokalt producera el. Lokalisering För att utreda bästa plats för den planerade kraftvärmeanläggningen har en lokaliseringsutredning genomförts. Flera lokaliseringsalternativ har studerats i Täby, Vallentuna och Österåkers kommuner. Hagby är det område som bedöms mest fördelaktigt miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt. Övriga alternativ bedöms vara mindre lämpliga, detta trots det planerade anläggningsområdet är angivet som riksintresse för kulturmiljö. Dessutom är Hagby angiven som möjlig

4 plats för en ny regional kraftvärmeanläggning enligt den regionala utvecklingsplanen för stockholmsregionen (RUFS-2010). Transporter Transporter till och från kraftvärmeanläggningen kommer att ske med bil. Mest transportkrävande är bränslen till anläggningen följt av transporter av restprodukter från anläggningen. Beräkningarna visar att antal transporter med tunga fordon för etapp 1 av kraftvärmeanläggningen kommer att medföra att det totala antalet tunga transporter till och från Hagbyområdet minska jämfört med dagens nivåer. Detta beror på att det bränsle som SÖRAB i dagsläget transporterar ut från området med lastbilar istället kommer att användas som bränsle i kraftvärmeanläggningen lokalt på området. Vid en framtida utbyggnad av kraftvärmeanläggningen beräknas en ökning av transporterna för den planerade verksamheten som mest bli cirka 210 bilar per dygn (veckovardagsmedel dubbel väg) vid fullt utbyggd anläggning, varav cirka 110 är tunga transporter. Beräkningarna är baserade på att det inte sker något utbyte med SÖRAB, utan att alla transporter av bränsle kommer utifrån. Detta kan jämföras med dagens trafik på Norrortsleden som uppgår till cirka 22 000 fordon per dygn och till och från dagens avfallsanläggning är cirka 4 000 fordon per dygn (veckovardagsmedel). Utsläpp till luft och restprodukter Förbränning av olika former av avfallsbränslen är noga reglerat genom lagstiftning där utformning av anläggningar och utsläpp till luft och vatten regleras. I den anläggning som planeras på Hagby förstörs många av föroreningarna i bränslet genom upphettningen till hög temperatur i pannan. Övriga föroreningar exempelvis tungmetaller, tas om hand genom långtgående rökgasrening i flera steg. Utsläpp av dioxiner, dioxiner som kan bildas vid förbränning av olika bränslen under ogynsamma förhållanden, är i moderna förbränningsanläggningar mycket små. Föroreningarna samlas upp i restprodukterna och askan. All askhantering och lagring inom anläggningen samt asktransporter från anläggningen kommer att ske helt slutet, utan att komma i kontakt med omgivningen. Askan tas askan omhand av företag som har särskilt tillstånd för detta. Utsläpp till vatten Allt vatten från hårdgjorda ytor kommer att samlas upp och renas. Dagvatten från SÖRABs flyttade yta för kompostanläggning kommer att hanteras på samma sätt som från den befintliga anläggningen, dvs allt vatten samlas upp och renas i SÖRABs reningssystem. Processavloppsvatten från kraftvärmeanläggningen såsom renat rökgaskondensat kommer att återanvändas i så stor omfattning som möjligt. Överskott av renat rökgaskondensat och dagvatten kommer att ledas till en för kraftvärmeanläggningen gemensam utjämnings- och reningsdamm innan det leds via kommunens dagvatten system till Stora Värtan.

Miljöeffekter Luftkvalitet Spridningsberäkningar för utsläpp av partiklar, kväveoxider och svaveldioxid till luft från den planerade verksamheten visar att miljökvalitetsnormerna för luft för dessa ämnen kommer innehållas med god marginal. Beräkningar har inte genomförts för övriga föroreningar som omfattas av miljökvalitetsnormer eftersom anläggningens påverkan på dessa bedöms vara försumbar baserat på resultat från andra anläggningar. Övriga utsläpp, för vilka det saknas luftkvalitetsnormer, bedöms också som låga och ge liten påverkan på luftkvaliteten i kraftvärmeanläggningens omgivning. Buller Beräkningar har genomfört av bullerpåverkan på närmast bostäder. från den planerade kraftvärmeanläggningen inklusive flytt av SÖRABs kompostanläggning. Beräkningarna visar att den planerade kraftvärmeanläggningen uppfyller det dimensionerande värdet nattetid, 40 dba i ekvivalent ljudnivå vid närmaste bostäder. Skyddsåtgärder kommer även att vidtas så att gällande begränsningsvärden för SÖRABs verksamhet kommer att innehållas vid närmaste bostäder vid flytt av kompostanläggningen. Föroreningar i mark och grundvatten En undersökning av föroreningssituationen i mark och grundvatten av det planerade verksamhetsområdet har genomförts. Undersökningen påvisar ingen föroreningssituation i mark som föranleder efterbehandlingsåtgärder. Det finns dock en förekomst av ytligt avfall söder om befintlig kompostanläggning. Några inledande analyser visar på något förhöjda föroreningshalter i enstaka provtagningspunkter för grundvatten. Kompletterande provtagningar har utförts och analyser pågår. Resultatet kommer att inarbetas i rapporten innan samrådet. Påverkan på yt- och grundvatten Den största inverkan på grundvattenförhållandena inom planområdet sker under byggtiden av anläggningen till följd av länshållning av schakt vid grundläggning av planerade byggnader. En hydrogeologisk utredning har genomfört för att bedöma påverkan på grundvattnet från den planerade verksamheten. För att motverka eventuella risker för påverkan på grundvattennivån i omgivningen under byggskede, kommer erforderliga kompensationsåtgärder att genomföras såsom till exempel spontning och återinfiltration av pumpvatten. Därmed undviks sättningsrisker och påverkan på brunnar under byggtiden. Det utpumpade vattnet kommer att renas om behov föreligger. Ytterligare mätningar och utredningar pågår för att utreda risken för påverkan på vattenkvalitet i vattenbrunnar närmast den planerade anläggningen, resultat kommer att inarbetas här innan samråd. Anläggningen kommer att byggas så att ingen påverkan heller sker efter att den är uppförd. För att bedöma påverkan av utsläpp från den planerade kraftvärmeanläggningen på Stora Värtan har en modellering av recipienten gjorts. Allt processavloppsvatten och dagvatten kommer att renas. Samtliga föroreningshalter ligger under föreslagna riktvärden för dagvattenutsläpp gällande för verksamhetsutövare (RTK, 2009). Den planerade kraftvärmeanläggningen innebär en ökad belastning på Stora Värtan, främst av kvicksilver följt av kväve. Ökningen är dock liten i förhållande till den 5

6 totala belastningen och samtliga halter ligger fortfarande långt under gällande miljökvalitetsnormer. Påverkan från dagvatten från SÖRABs kompostanläggning kommer inte att förändras beroende på om den flyttas eller ej. SÖRAB planerar att genomföra ytterligare åtgärder för att minska de totala utsläppen av fosfor från SÖRABs verksamhet. Detta medför att den totala belastningen från SÖRABs verksamhet på Stora Värtan samt påverkan på dess status minskar. En modellering har även utförts för SÖRABs totala planerade utsläpp till Stora Värtan. Bedömningen för Stora Värtan är måttlig ekologisk status. Den kemiska statusen (med undantag för kvicksilver) är klassad som god. För att Stora Värtan ska uppnå god ekologisk status till 2021 behöver även åtgärder vidtas av andra verksamhetsutövare i avrinningsområdet. Utsläpp från E.ONs planerade kraftvärmeanläggning bedöms inte inverka möjligheten att uppnå God ekologisk status 2021 eller God kemisk status 2015. Påverkan på landskapsbilden En landskapsanalys har genomförts. Landskapsanalysen visar på landskapets höga rekreations-, kultur- och naturvärden som har bedömts på både regional och nationell nivå. Trots landskapsanpassad utformning av den planerade anläggningen och förebyggande åtgärder medför den en måttlig-hög påverkan på landskapet. Några utsiktspunkter nära projektområdet kommer att få hög visuell påverkan. Kompenserande planteringar kommer att begränsa den visuella påverkan men den planerade anläggningen kommer att innebära ett dominerande landmärke i landskapet. Men på längre avstånd, cirka 3 km från området, blir påverkan av lågobetydlig betydelse. Kulturmiljö och fornlämningar Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljö, Skålhamravägen. En kulturmiljöanalys har genomförts som visar på betydande negativ påverkan på kulturmiljön. Anläggningen anpassas därför så att påverkan blir så liten som möjligt, till exempel genom väl genomtänkt placering av byggnader, så att den skyms av vissa träd och åkerholmar. Kompensationsåtgärder kommer även att genomföras i form av bland annat plantering av träd. Detaljplanen kommer dock inte att påverka några fasta fornlämningar. Naturmiljö Planen har utformats för att begränsa påverkan på ekmiljöer och åkerholmar, men både ekmiljöer och åkerholmar kommer att påverkas. Kompensationsåtgärder kommer att ske genom plantering av nya träd. Åtgärder har vidtagits för att minimera risken att påverka skogsområden i planens närhet som Skogsstyrelsen angivit som naturvärdesobjekt. Riksintressen Hela området för detaljplanen ingår i riksintresset för kulturmiljö. Delar av området utnyttjas redan idag för verksamhet. Riksintresset kommer att påverkas negativt. Utformningen av anläggningen kommer att utformas för att minska påverkan och kompensationsåtgärder kommer att vidtas genom bland annat plantering av träd.

7 Detaljplanen bedöms inte påverka Norrortsleden som är utpekat som riksintresse för kommunikation och primär transportled för farligt gods. Miljörisker En miljöriskanalys har genomförts i syfte att identifiera potentiella olyckshändelser som kan leda till skador på miljö, hälsa och egendom i omgivningen kring kraftvärmeanläggningen och kompostverksamheten. Slutsatsen av miljöriskanalysen är att den planerade kraftvärmeanläggningen inte kommer att innebära några risker som inte är acceptabla. Det finns händelser som innebär att omgivningen kan påverkas men med planerade skyddsåtgärder är sannolikheten för att dessa händelser inträffar mycket låg. De händelser som kan påverka omgivningen på ett negativt sätt är utsläpp av ammoniak, antingen vid lossning från tankbil eller under lagring. Brand i bränslestackarna och komposthögar kan orsaka brandrök, men effekterna bedöms som övergående för omgivningen. Den planerade kraftvärmeanläggningen kommer inte att omfattas av kraven i lagen (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (s.k. Sevesolagen). Bedömningen i miljöriskanalysen är att den planerade kraftvärmeanläggningen och den ändrade placeringen av kompostverksamheten inte kommer att ge upphov till dominoeffekter med hänsyn tagen till Norrortsleden och kringliggande verksamheter. Påverkan på växthuseffekten och hushållning med naturresurser Mark som idag används som jordbruksmark kommer att tas i anspråk. Den planerade kraftvärmeanläggningen kommer att möjliggöra effektiv produktion av fjärrvärme och el. Den kommer också att möjliggöra att fler får möjlighet att använda fjärrvärme i bland annat Täby. På så sätt kan lokala uppvärmningsformer ersättas, som elvärme och oljepannor. Kraftvärmeanläggningen kommer ur ett globalt perspektiv innebära minskad påverkan på växthuseffekten. Vidare innebär den planerade anläggningen hushållning med naturresurser genom att avfall kan återanvändas som bränsle i en kraftvärmeanläggning för produktion av fjärrvärme och el. Inom Hagbyområdet hanterar SÖRAB stora mängder avfall som idag transporteras utanför kommunen för vidare hantering. Genom att placera kraftvärmeanläggningen nära avfallsanläggningen, med avsikten att använda det lokala verksamhetsavfallet som bränsle, undviks extern hantering och transportbehovet för verksamhetsavfall minskar Överensstämmelse med miljömål Den planerade verksamheten bedöms övergipande inte försvåra att de nationella, regionala eller lokala miljömålen uppfylls. Övrigt Den nya kraftvärmeanläggningen kommer att ersätta vissa mindre centralt belägna produktionsanläggningar vilket innebär minskad belastning när det gäller bränsletransporter och utsläpp inne i tätorterna samt minskar risk för andra störningar.

8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 10 1.1 Bakgrund och syfte... 10 1.2 Planförhållanden... 10 1.2.1 Översiktliga planer... 10 1.2.2 Planområde för ny detaljplan... 11 1.2.3 Övriga planer... 12 1.3 Lokalisering och områdesbeskrivning... 12 2 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR I MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN... 20 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 21 3.1 Den planerade kraftvärmeanläggningen inom Hagbyområdet... 21 3.2 Nollalternativ... 25 3.3 Alternativa lokaliseringar... 25 4 MILJÖKONSEKVENSER... 26 4.1 Transporter... 26 4.2 Luftkvalitet... 27 4.3 Vattenmiljö... 29 4.4 Buller... 31 4.5 Landskapsbild... 31 4.6 Kulturmiljö och fornlämningar... 32 4.7 Miljörisker... 32 4.8 Naturvärden och friluftsliv... 33 4.9 Riksintressen... 33 4.10 Resurshushållning inklusive klimatpåverkan... 33 4.11 Påverkan från restprodukter från förbränning... 34 4.12 Påverkan under byggtid... 34

9 5 ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖMÅL (NATIONELLA, REGIONALA OCH LOKALA)... 35 5.1 Nationella miljömål... 35 5.2 Regionala miljömål... 37 5.3 Lokala miljömål... 37 6 SAMLAD BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN... 38 7 UPPFÖLJNING... 42 8 SAMRÅD... 42 9 REFERENSER... 43

1 Inledning MKB Hagby 10 1.1 Bakgrund och syfte Planens syfte är att möjliggöra en etablering av en kraftvärmeanläggning för produktion av fjärrvärme och el inom Hagbyområdet, Täby kommun. Målet är att med förnybara och återvunna bränslen producera el och värme till en växande befolkning i norra Stockholmsregionen. Utvecklingen av Hagbyområdet med en kraftvärmeanläggning medför samordningsvinster med befintlig verksamhet på området och är en hållbar lösning. Stora delar av Stockholms energiproduktion är idag i behov av förnyelse och regionen använder sig av en relativt hög andel fossila bränslen. Täby är inget undantag och kommunen har, som en av de sista i Sverige, saknat ett utbyggt fjärrvärmenät. Energifrågans betydelse för en hållbar samhällsutveckling är stor. Det är även viktigt med effektiv avfallshantering, som i ökande grad integreras med energisektorn. Detta konstateras bland annat i den strategi som Länsstyrelsen i Stockholms län arbetat fram kring Stockholmsregionens energiomställning. Såväl energi- som klimatfrågan finns också integrerade i arbetet med den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) som Regionplane- och trafikkontoret (RTK) har ansvarat för att ta fram. Placeringen av E.ON Värme Sverige ABs (E.ON) kraftvärmeanläggning nära avfallsanläggningen är med avsikt att ta tillvara på energin från SÖRABs utsorterade och ej återvinningsbara verksamhetsavfall genom förbränning. På så vis minskar behovet av extern hantering och transportbehovet ut från området samtidigt som återvunnen energi tas tillvara för produktion av el och fjärrvärme. I anläggningen kommer det också att vara möjligt att elda biobränslen. Utvecklingen av Hagbyområdet medför samordningsvinster och hållbara lösningar för transporter och energiutvinning. 1.2 Planförhållanden 1.2.1 Översiktliga planer Översiktsplan Gällande översiktsplan, Det nya Täby - Översiktsplan 2010-2030 antogs av kommunfullmäktige 2009-12-14. I översiktsplanen redovisas Hagby avfallsanläggning med förslag om etablering av fjärrvärmeanläggning i anslutning till befintlig verksamhet. Fördjupad översiktsplan För planområdet finns en fördjupning av översiktsplan (FÖP) med lagakraftdatum 2000-11-03. Den fördjupade översiktsplanen medger den markanvändning som den pågående verksamheten idag utgör. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS-2010)

11 Tillsammans med ett brett deltagande av många aktörer har Stockholms läns landsting tagit fram regionala utvecklingsplaner för Stockholmsregionen, RUFS 2010. I RUFS lyfts ett antal regionala stadskärnor fram som extra viktiga för regionens utveckling, en är Täby. Hagby anges som en avfallsanläggning med fortsatt regional betydelse och pekas ut som ny, lämplig, plats för energianläggning. Förhållningssättet är att befintliga områden för energianläggningar, som har potential att inrymma en utbyggnad till kraftvärme bör bibehållas. Platser för nya energianläggningar bör säkerställas i logistiskt goda lägen eller med närhet till bränsleproduktion. För att fortsatt säkerställa en effektiv hantering av avfall framöver behöver de anläggningar som är av regional betydelse behållas och utvecklas. Avfallssektorn bör alltmer integreras med energisektorn genom avfallsförbränning och biogasproduktion. 1.2.2 Planområde för ny detaljplan Planområdet omfattas idag inte av detaljplan utan pågående markanvändning har stöd i ovan nämnda fördjupning av översiktsplan (FÖP). Planprogram Ett planprogram med avslut 2009 har genomförts av Täby kommun. Det kommunägda avfallsbolaget SÖRAB utredde tidigt möjligheten att bygga en kraftvärmeanläggning baserat på hushållsavfall inom Hagbyområdet. Tanken var att kraftvärmeanläggningen skulle bli en integrerad del i SÖRABs verksamhet inom Hagbyområdet. SÖRABs styrelse fattade dock beslut under 2009 om att inte fortsätta arbetet med att planera för en kraftvärmeanläggning. Täby kommun tog dock fram ett program för en detaljplan för Hagbyområdet, inklusive utökning med en fjärrvärmeanläggning. Programmet utgår från SÖRABs utredning med en kraftvärmeanläggning integrerad i deras verksamhet. Även översiktsplanen för Täby kommun är baserad på samma underlag. Den östra delen av programområdet gick då in på riksintresset för kulturminnesvården. Ett nytt planprogram för ett något utökat programområde färdigställdes av Täby kommun i augusti 2013. Syftet med programmet var att möjliggöra en etablering av en kraftvärmeanläggning för produktion av fjärrvärme och el samt att utveckla SÖRABs verksamhet med målsättning att etablera en sorterings- och behandlingsanläggning för matavfall för produktion av fordonsgas och biogödsel.

12 Figur 1 Planområdet (röd heldragen linje) med närliggande verksamhet samt kommungräns (streckad linje) (Sweco) 1.2.3 Övriga planer Svenska kraftnät planerar en ny 400 kv kraftledning omedelbart väster om Hagbyområdet. Ledningen ska förbinda Upplands Väsby med Danderyd, via Hagby. Detta medför att den nuvarande luftledningen på 220 kv som passerar väster om planområdet kan rivas. Arbetena med en ny ledning kommer att pågå 2013-14. Den befintliga kan rivas 2015, när den nya ledningen är i drift. 1.3 Lokalisering och områdesbeskrivning Planområdet ligger i den nordvästra delen av Täby kommun, beläget sydväst om Vallentunasjön och norr om väg 265, Norrortsleden, se Figur 2. Planområdet gränsar i söder mot Norrortsleden, i väster mot SÖRABs anläggning, i norr mot skogsmark och i öster mot jordbruksmark och Skålhamravägen.

13 Figur 2 Detaljplaneområdets läge i regionen (illustration Sweco) Närmaste närboende finns söder om planområdet, i Hagby, samt norr om detta, på fastigheterna Strömmen och Strömsborg. De närmaste bostadshusen är markerade i Figur 3. Figur 3 Planområdet och närmaste bostäder (WSP, 2014)

14 Väster om, samt inom västra delen av planområdet, finns SÖRABs avfallsanläggning. Ytterligare väster om SÖRABs område finns en stor hästgård med travsportsanläggning. Vid trafikplatsen Hagbylund finns en mobilteleanläggning. SÖRABs befintliga avfallsanläggning visas i Figur 4 och består av sorteringsplatta med bränsleberedning, containeruppställning, omlastningsstation, återvinningscentral (ÅVC) samt kontorsbyggnader och vågstation. I den västra delen ligger kompostanläggning och upplagsyta med jordtillverkning. I den norra delen finns SÖRABs nedlagda deponi som är sluttäckt och omvandlad till en ekoparkanläggning. Gas utvinns ur deponin och gasen används för uppvärmning av fastigheter i centrala Täby. Figur 4 SÖRABs befintliga verksamhet vid avfallsanläggningen inom Hagbyområdet (SÖRAB) Planområdet omfattar delar av fastigheten Hagby 8:1, en mindre del av Hagby 8:16 samt 8:17, som båda ägs av Täby Fastighets AB samt del av Hagby 8:16 som ägs av Täby kommun. Delar av planområdet är utarrenderat. E.ON har för avsikt att förvärva marken. Markbeskaffenhet Planområdet består i väster av SÖRABs kompostanläggning och upplagsyta med jordtillverkning. Östra samt norra delen består av åkermark och fem åkerholmar med ekar. I söder gränsar planområdet till Norrortsleden, i väster till SÖRABs avfallsanläggning, i norr mot skogsmark och deponi samt i öster mot jordbruksmark, Skålhamravägen och kulturlandskap.

15 Figur 5 Perspektiv av landskapsbild Ytvatten och grundvatten Ursprungligen fanns ett kärrområde med Hagbyån (Oxundaån) löpande rakt genom det nu avslutade deponiområdet. Tillflödet till kärret var förutom Hagbyån, det område som till största delen utgörs av Hagby Gård, omgivande skogsbackar samt det område av Torslunda gård som har avrinning mot söder. Innan man började deponera utfördes dels omläggningar av tillflödet till kärrområdet, så att flödet leds runt upplaget, dels markförstärkningar i form av stenvallar till fast botten. Runt stenvallarna löper först ett dike som samlar upp lakvatten, därefter en jordvall och slutligen avskärande diken som samlar upp omgivande ytvatten från mark som ursprungligen haft avrinning mot kärret. Det omgivande vattnet har alltså sin avskärning och avledning via diken till Hagbyån, som vid Sköldnora Kvarn mynnar i Norrviken. Hagbyån utgör även enda utloppet från Vallentunasjön. Hagbyån ingår i Oxundaåns avrinningsområde. Allt dagvatten och processvatten från SÖRABs verksamhet, inklusive den nedlagda deponin, omhändertas och renas innan det pumpas antingen till Käppala avloppsreningsverk eller till den kommunala dagvattentunneln som mynnar ut i Stora Värtan. I samband med byggnation av Norrortsleden anlades en damm av Trafikverket för rening av dagvatten från vägen. Vattnet från dammen leds till Hagbyån. Markvattnet varierar med årstider och nederbördsförhållanden. Den övre fria grundvattenytan ligger cirka 0,5 á 0,8 m under markytan, förutom i de sydöstra delarna av området där grundvattenytan bedöms ligga på ett djup av cirka 3,6 m under markytan.

16 Det finns två gällande torrläggningsföretag inom det studerade området. 1889 upprättades ett företag som avsåg sänkning av Vallentunasjön, Lill- och Kvarnsjöarna samt avdikning av vattenskadade marker tillhörande Skällnora Kungsgård och Alby i Fresta socken och övriga marker kring Vallentunasjön. Hagby torrläggningsföretag från år 1930 finns till största del söder om Norrortsleden. Endast en kortare sträcka finns inom det planerade planområdet. Torrläggningsföretaget Hagby-Alby 1933 upplöstes i samband med vattendom för Kvarnsjön 2006. Geotekniska förhållanden Geoteknisk markundersökning har utförts inom planområdet under 2013. Marken utgörs i huvudsak av öppen åkermark med uppstickande fastmarkspartier i de östra delarna. De västra delarna av fastigheten är exploaterad med hårdgjorda ytor för upplag. Jorden består i huvudsak överst av fyllning ovan torrskorpelera, därunder lera med låg hållfasthet ovan morän på berg. I de mer höglänta delarna återfinns glacial lera med högre hållfasthet och bättre deformationsegenskaper. Moränen återfinns inom de högre liggande fastmarksdelarna som är bevuxna med större lövskog. Figur 6 visar jordartskartan för planområdet med omgivning. Sättningsförhållandena varierar kraftigt inom området. Inom fastmarkspartierna (berg och moränområdena) är sättningsförhållandena mycket gynnsamma. Inom lösjordsområdet med lera är sättningsförhållandena ogynnsamma. Figur 6 Planområdet med jordartskartan i bakgrunden (bearbetning av SGUs karta)

17 Föroreningar i mark och grundvatten 2013 har en kartläggning utförts av föroreningar mark- och grundvatten utförts i planområdet. Undersökningen har inte påvisat några föroreningar i mark som föranleder efterbehandlingsåtgärder. Uppmätta metallhalter i marken underskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning. Dock finns ett område söder om befintlig kompost- och upplagsyta där det har konstaterats en avfallsförekomst i det ytliga marklagret. Undersökningarna av grundvattnet har påvisat förorening av alifater. Källan till detta har inte identifierats. Dräneringar och dikessystemet runt kompost- och upplagsytan försvårar möjligheterna att dra slutsatser om grundvattnets flödesriktning. Förhöjda kloridhalter har uppmätts i grundvattnet. Detta kan vara en indikation på spridning av lakvatten från deponin, men kan även bero på befintlig verksamhet och/eller på halkbekämpning av verksamhetsytor. Några risker för människors hälsa och miljön med dagens markanvändning torde inte föreligga. Bedömningen görs främst utifrån de låga föroreningshalter som förekommer. Kompletterande provtagning och analys pågår, resultaten förs in i rapporten innan samråd. Naturmiljö och friluftsliv Hagbyområdet ligger inom den regionalt viktiga gröna kilen Rösjökilen som är en av flera gröna kilar som utgör en sammanhållen grönstruktur i Stockholmsområdet. I det gamla beteslandskapet runt Hagby finns flera värdefulla områden med ek i skogsbryn och på åkerholmar. Inom planområdet förekommer ek i den södra delen samt på åkerholmar i den östra delen. Där finns både förekomst av äldre ek (upp till 200 år gamla) samt yngre ekar. Ekbeståndet i området är viktigt för spridningen både av ek, och för arter knutna specifikt till ek. Flera naturområden norr och söder om planområdet är av Skogsstyrelsen klassade som naturvärdesobjekt, se Figur 7. Det betyder att dessa områden har goda förutsättningar att utvecklas till nyckelbiotoper. Det är viktigt att skydda dessa skogspartier och bryn för att minimera negativ påverkan. Figur 7 Naturvärdena (markerat med rödrastering) i anslutning till planområdet samt inlagt planområde. Källa: Skogsstyrelsen, skogens pärlor, 2013-12-19

18 Kulturmiljö och fornlämningar Detaljplaneområdets omland utgörs av en värdefull kulturbygd med en stor mängd fornlämningar, kulturhistoriskt intressanta objekt och miljöer. En stor del av omlandet, och stort sett hela planområdet är utpekat som riksintresse med hänsyn till kulturmiljövården, Skålhamravägen (AB 71). I Figur 8 visas områden som är riksintresse för kulturmiljö. Figur 8 Planområdet (röd linje), FÖP 2000 och planprogrammet 2009 (streckad röd linje) samt riksintresse för kulturmiljö (orange skraffering), illustration Sweco Kulturmiljöerna i södra delen av Vallentunasjön har konstaterats ha värden av riksintresse. Områdets höga upplevelsevärden består i välbevarade fysiska strukturer i form av stensträngssystem och kommunikationssystem (vägar, hålvägar, runstenar) samt att landskapsrummen till stor del ännu är intakta. Dessa välbevarade strukturer ger en hög historiskt läsbarhet. Stensträngssystemet är inte i bruk längre, medan det förhistoriska kommunikationssystemet fortsätter att användas dagligdags. Norrortsleden följer i viss mån den äldre Frestavägen och den förhistoriska östvästliga rörelseriktningen. Planområdet ligger i en bygd känd för sina fornlämningar. Antalet runstenar är i bygden högt varför Täby kommun, Vallentuna kommun och Stockholms läns museum utvecklat besöksmålet Runriket. Runriket består av totalt nio platser som alla ligger runt Vallentunasjön och som kan besökas på egen hand eller med guide. Planområdet gränsar i öst till Runriket. Då planområdet ligger i en bygd med flertalet kända fornlämningar beslutade Länsstyrelsen den 25 april 2013 om att en särskild arkeologisk utredning skulle göras, enligt 2 kap 11 lagen (1988:950) om kulturminnen mm. En särskilt arkeologisk undersökning genomfördes därför under 2013. Resultatet från utredningen visade att inga nya fornlämningar påträffades inom området. Kvarstår gör fornlämningar (RAÄ 518, 386:1 och 386:2) placerade inom ekholmen närmast Norrortsleden i planområdets södra del. Dessa utgörs av en härd, en strensträng och

19 en stenröjd yta. Till dessa lämningar hör dessutom ett fornlämningsområde till skydd för fornlämningarna. Den arkeologiska utredningen visade att marken inom planområdet nyttjats till äng och åker och att det har funnits lämningar som försvunnit under 1900-talets senare del. På flygfoton från 1950-talet syntes ryggade åkrar, troligen efter medeltida åkerbruk. Riksintressen Hela området för detaljplanen ingår i riksintresset för kulturmiljö. Delar av området utnyttjas redan idag för verksamhet. Norrortsleden är utpekat som riksintresse för kommunikation. Det finns två Natura 2000-områden inom en radie av 5 km från planområdet. Kärringsjön-Mörtsjön, beläget cirka 1,2 km sydväst om planområdet, är ett område som utgörs av sjöar och våtmarker med torvbotten samt mindre områden av sedimentär lera och sandig morän. Vissa delar är sumpskog. Prästgården-Skogsberg är beläget cirka 3 km öster om projektområdet och är både ett Natura 2000-område och riksintresse för naturvård.

2 Omfattning och avgränsningar i miljökonsekvensbeskrivningen Den planerade verksamheten antas enligt förordning 1998:905 3, medföra betydande miljöpåverkan och därmed ska en miljökonsekvensbeskrivning alltid upprättas. Den planerade verksamheten kräver tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt kap 9 i miljöbalken. Det ingår även en miljökonsekvensbeskrivning i den tillståndsansökan. Omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningar för såväl detaljplan som tillståndsansökan beskrivs i miljöbalken, och den är mer omfattande för en tillståndsansökan än för en detaljplan. De miljöaspekter som har definierats som viktiga att belysa utifrån detaljplanens intentioner är: Påverkan på riksintresse för kulturmiljövård Påverkan på landskapsbilden Påverkan på naturmiljö Eventuella föroreningar i mark och grundvatten i tidigare verksamhetsområden Påverkan på utsläpp till luft inklusive innehållande av miljökvalitetsnormer Lukt och damning Påverkan från utsläpp till vatten, dagvatten och processavloppsvatten, på recipienten inklusive innehållande av miljökvalitetsnormer Påverkan från restprodukter som bildas vid förbränning Buller från anläggningen och transporter Klimatpåverkan Miljörisker inklusive dominoeffekter Påverkan under byggtid Uppfyllelse av miljömål-lokala, regionala och nationella 20

3 Verksamhetsbeskrivning MKB Hagby 21 3.1 Den planerade kraftvärmeanläggningen inom Hagbyområdet Den planerade verksamheten är en kraftvärmeanläggning, dvs att fjärrvärme och el produceras samtidigt. Anläggningen planeras att bestå av två enheter, en som använder olika typer av sorterade verksamhetsavfall bland annat av den typ som idag hanteras vid SÖRABs avfallsanläggning på Hagby, och en som enbart eldas med olika typer av fasta biobränslen. Anläggningen kommer i huvudsak att bestå av ångpannor, turbiner, rökgasreningssystem, rökgaskondensering och en ackumulator för att jämna ut värmeproduktionen. Anläggningen kommer även att ha system för beredning, hantering och lagring av bränslen. Lagring kommer att ske såväl på öppna ytor som i inbyggda mellanlager. Det planeras en inbyggd kross för biobränsle. Avfall som lämpar sig för att lagras utomhus kommer att kunna göra det. Övrigt avfall hanteras endast i slutna system. Anläggningen är dimensionerad för att svara mot el- och värmebehovet i de planerade sammanbyggda fjärrvärmenäten i Täby, Vallentuna och Österåkers kommuner, samt med möjligheter till att även förse andra närliggande fjärrvärmesystem. Avfallspannan planeras för en tillförd bränsleeffekt av i storleksordningen 50-75 MW och biobränslepannan 100-150 MW. Det kommer även att behövas oljeeldade pannor för spets- och reservproduktion, cirka 40-70 MW. Den totala produktionen bedöms kunna bli upp till i storleksordningen 880 GWh värme och 280 GWh el vid fullt utbyggd anläggning. Anläggningen planeras att byggas i två etapper. I den första etappen, som planeras färdigställas under 2017 byggs avfallspannan för verksamhetsavfall och de oljeeldade spets- och reservpannorna. Därefter byggs den biobränsleeldade pannan, vilket innebär fullt utbyggd anläggning. Figur 9 Principskiss kraftvärmeanläggning

22 Förbränning av olika former av utsorterade bränslen (avfallsförbränning) är noga reglerat genom lagstiftning (till exempel SFS 2013:253), där utformning av anläggningar och utsläpp till luft och vatten samt mätningar av utsläpp regleras. Den anläggning som E.ON planerar att bygga på Hagby kommer att förses med bästa tillgängliga reningsteknik som effektivt avskiljer föroreningar ur det bränsle som eldas, så att dessa kan tas om hand enligt gällande regelverk. I den anläggning som planeras på Hagby destrueras många av föroreningarna i bränslet genom upphettningen till hög temperatur i pannan (över 850 grader enligt lagstiftning). För att minska utsläppen i rökgaserna från avfallspannan kommer den att förses med våttorr eller torr rökgasrening där kalk tillsätts för att reducera utsläppen av försurande ämnen. Stoftet i rökgaserna från pannan kommer att avskiljas med ett slangfilter. För att begränsa utsläppen av kvicksilver och andra tungmetaller samt dioxiner kommer aktivt kol doseras före slangfiltret. För att ytterligare rena utsläppen i rökgaserna kommer även ett efterföljande vått skrubbersteg att installeras, en så kallad polerskrubber. Bildade kväveoxider kommer att reduceras med tillsats av ammoniak i vattenlösning med en selektiv icke-katalytisk rening. Föroreningarna samlas upp i restprodukterna/askan. All hantering och transort av aska sker helt slutet, utan att komma i kontakt med omgivningen. Askan rensas från metallskrot och därefter tas askan omhand av företag som har särskilt tillstånd för detta. Vanligtvis läggs den på så kallade deponier. För att utnyttja bränslet maximalt utrustas kraftvärmeanläggningen med en rökgaskondensor för att ta till vara ytterligare energi ur rökgaserna. I samband med detta sker en viss avskiljning av föroreningar ur rökgaserna och det som avskiljs i rökgaskondensorn hamnar i rökgaskondensatet. Rökgaskondensatet kommer att renas i en reningsutrustning med flera reningssteg. En stor del av rökgaskondensatet kommer normalt att återanvändas inom anläggningen. Överskott av processvatten kommer att släppas till dagvattensystemet via en utjämnings- och avskiljningsdamm. Förbränning av olika typer av återvunna och förnybara bränslen väl etablerade tekniker. Det finns ett flertal anläggningar i Sverige och alla är byggda med mycket hög nivå på teknik och miljöprestanda/reningsutrustning. Principiellt schema för panna, rökgasrening och rökgaskondensering visas i Figur 10.

23 Figur 10 Enkel schematisk anläggningsbeskrivning av kraftvärmeanläggningen med reningsutrustning Allt dagvatten från tak och hårdgjorda ytor kommer att samlas upp och tillsammans med processavloppsvatten renas i en gemensam utjämnings- och reningsdamm. Som jämförelse var användningen av fjärrvärme 47 100 GWh och av el 139 500 GWh i Sverige år 2011 (Energimyndighetens statistik). Etapp 1 Den stora förändringen av markanvändningen som krävs med E.ONs planerade kraftvärmeanläggning är att SÖRABs kompostanläggning måste flyttas. Biogasmacken och SÖRABs verksamhet inom området markerat i Figur 11 kan vara kvar vid sin nuvarande placering. Deponigas kommer även fortsättningsvis att utvinnas ur den nedlagda deponin. Gasledningarna för deponigas är förlagda i det planerade verksamhetsområdet och kommer därför att flyttas. Kraftledningarna som går över det planerade verksamhetsområdet för kraftvärmeanläggningen kommer att vara kvar, förutom Svenska Kraftnäts som de ska flytta oberoende av E.ONs planerade kraftvärmeanläggning. Kraftledningarna som går över det nya läget för kompostanläggningen kommer att markförläggas. Jordbruksmark tas i anspråk, men eventuellt kan viss del fortsatt brukas.

24 Figur 11 Möjlig utformning av den första etappen av kraftvärmeanläggningen samt ändrad placering av SÖRABs kompostanläggning. Verksamhetsområdet för kraftvärmeanläggningen är markerat med rött streck (Structor) Fullt utbyggd anläggning När anläggningen kompletteras med den biobränsleeldade anläggningen behöver all SÖRABs verksamhet öster om infartsvägen till området att flyttas även biogasmacken, se Figur 12. Alla luftburna elledningar kommer att markförläggas i norra kanten av E.ONs planerade verksamhetsområde.

25 Figur 12 Möjlig utformning av fullt utbyggd kraftvärmeanläggning (inom rödstreckat område) samt ändrad placering av SÖRABs kompostanläggning Verksamhetsområdet för kraftvärmeanläggningen är markerat med rött streck (Structor) 3.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär den beslutade utvecklingen av planområdet om inte planförslaget realiseras. Det innebär att området fortsättningsvis utnyttjas som jordbruksmark i öster och att det i väster rymmer SÖRABs befintliga kompostanläggning. Beslut har fattats att flytta en av kraftledningarna som går genom området. Vidare innebär nollalternativet att fjärrvärmeproduktionen fortsatt sker med befintliga anläggningar, som har tillstånd idag. Det blir inte aktuellt att sammanbinda de olika fjärrvärmenäten vilket gör att möjligheten att ansluta ny fjärrvärmekunder blir mindre. Det blir heller inte möjligt att lokalt producera el. 3.3 Alternativa lokaliseringar För att identifiera möjliga lokaliseringsalternativ har E.ON bland annat studerat översiktsplaner i de kommuner som den planerade anläggningen är tänkt att leverera fjärrvärme till. Möjligheter att utöka befintliga fjärrvärmeanläggningar i de aktuella kommunerna har också studerats, men det saknas tillräckligt utrymme på samtliga nuvarande lokaliseringar. De platser som identifierats redovisas i Figur 13. För att utreda bästa plats för den planerade kraftvärmeanläggningen har en lokaliseringsutredning genomförts. Flera lokaliseringsalternativ har studerats i Täby, Vallentuna och Österåkers kommuner. Hagby är det område som bedöms mest

26 fördelaktigt miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt. Övriga alternativ bedöms vara mindre lämpliga, detta trots att det planerade anläggningsområdet är angivet som riksintresse för kulturmiljö. Dessutom är Hagby angiven som möjlig plats för en ny regional kraftvärmeanläggning enligt den regionala utvecklingsplanen för stockholmsregionen (RUFS-2010). Figur 13 Alternativa lokaliseringar för en kraftvärmeanläggning (Sweco) 4 Miljökonsekvenser 4.1 Transporter Nuläget Planområdet ligger i anslutning till Norrortsleden och trafikplats Hagbylund. Från Norrortsleden nås området via Frestavägen och en egen infartsväg till avfallsanläggningen. Trafiken på Norrortsleden uppgår till cirka 22 000 fordon per

27 dygn. Utförda trafikmätningar (Grontmej, 2013) i kombination med samtal med SÖRAB visar på problematik vid infarten samt inom anläggningen. Framförallt tycks helger och helgdagar under våren och hösten vara mest problematiska. Det övriga vägnätet inom utredningsområdet håller en god kapacitet. Trafiken till och från dagens anläggning är cirka 4 000 fordon per dygn (veckovardagsmedel). Det klart mest belastade dygnet, som är måndagar, uppgår trafikflödet till och från anläggningen till cirka 5 400 fordon per dygn. Hur påverkar den planerade anläggningen trafiksituationen? Transporter till och från kraftvärmeanläggningen kommer att ske med bil. Mest transportkrävande är bränslen till anläggningen följt av transporter av restprodukter från anläggningen. Beräkningarna visar att antal transporter med tunga fordon för etapp 1 av kraftvärmeanläggningen kommer att medföra att det totala antalet tunga transporter till och från Hagbyområdet minska jämfört med dagens nivåer. Detta beror på att det bränsle som SÖRAB i dagsläget transporterar ut från området med lastbilar istället kommer att användas som bränsle i kraftvärmeanläggningen lokalt på området. Hushållsavfall som idag hanteras på Hagby kommer fortsatt att lastas om på området och transporteras ut till andra förbränningsanläggningar. Aska från kraftvärmeanläggningen kommer att transporteras ut från området med lastbil. Vid en framtida utbyggnad av kraftvärmeanläggningen beräknas en ökning av transporterna för den planerade verksamheten som mest bli cirka 210 bilar per dygn (veckovardagsmedel dubbel väg) vid fullt utbyggd anläggning, varav cirka 110 är tunga transporter. Detta kan jämföras med dagens trafik på Norrortsleden som uppgår till cirka 22 000 fordon per dygn och till och från dagens avfallsanläggning är cirka 4 000 fordon per dygn (veckovardagsmedel). Med en ny kraftvärmeanläggning kommer infarten till området att byggas om. Inkommande flöden sparareras så tidigt som möjligt genom att E.ONs trafik leds av infartsvägen från Frestavägen omedelbart efter passage under Norrortsleden. Resultaten från trafikutredningen som genomförts av Grontmej pekar på att trafikökningen till följd av E.ONs nya anläggning kommer att bli förhållandevis liten. Däremot kan den allmänna trafikökningen till följd av generell befolkningsökning mm i upptagningsområdet göra att trafikflödena i vägnätet runt området kommer att öka fram emot år 2020. 4.2 Luftkvalitet Luftföroreningar kan skada människors hälsa, påverka mark, växter, luft och vatten samt skada kulturminnen. Regeringen har utfärdat förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Miljökvalitetsnormer anger en förorenings- eller störningsnivå som människor får utsättas för utan fara för olägenhet av betydelse eller som naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller för hela landet. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. Det finns idag normer för: kvävedioxid, svaveldioxid,

28 kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), ozon, benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel. Faktaruta Inandningsbara partiklar PM10 Partiklar mindre än 10 µm PM2,5 Partiklar mindre än 2,5 µm Nuläget Det sker inga mätningar av luftkvaliteten i Täby kommun utan SLB-Analys gör modellberäkningar baserade på resultat från olika mätstationer i Stockholms län. Hur kommer den planerade verksamheten att påverka luftkvaliteten? För att bedöma påverkan från den planerade kraftvärmeanläggningen på luftkvaliteten i området har spridningsberäkningar utförts av SLB-Analys. Beräkningar har gjorts för kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ) och partiklar (PM10). En bedömning av halten av små partiklar (PM2,5) har även utförts. Dessa parametrar har studerats för att det har bedömts som en risk att de skulle kunna påverka uppfyllandet av respektive miljökvalitetsnormer. Övriga utsläpp bedöms vara så små att de inte påverkar övriga miljökvalitetsnormer för utsläpp till luft, baserat på erfarenhetsvärden från andra anläggningar. Spridningsberäkningar för utsläpp av partiklar, kväveoxider och svaveldioxid till luft från den planerade verksamheten visar att miljökvalitetsnormerna för luft för dessa ämnen kommer att innehållas med god marginal. Övriga utsläpp, för vilka det saknas luftkvalitetsnormer, bedöms också som låga och ge liten påverkan på luftkvaliteten i kraftvärmeanläggningens omgivning. Kommer den planerade verksamheten att medföra luktstörningar? Största riskerna för lukt som har identifierats är hantering och lagring av avfallsbränslen. Hushållsavfall vilket normalt utgör den största risken för luktstörning och risk för nedskräpning mm planeras inte att eldas i anläggningen, utan endast utsorterade verksamhetsavfall. Anläggningen kommer att byggas för att begränsa risken för luktstörningar bland annat genom sluten hantering av inkommande avfall som medför risk för luktstörningar. Det kommer även att finnas rutiner och egenkontroll som begränsar risken att störningar uppkommer. Dålig omsättning i avfallsbunkern är ett exempel på driftsförhållanden som kan förebyggas genom driftrutiner som säkerställer god omsättning. Mottagningshallen för avfallsbränslen till kraftvärmeanläggningen kommer att ventileras så att ett mindre undertryck förhindrar att illaluktande ämnen släpps ut då portar eller dörrar öppnas. När avfallspannan inte är i drift kommer andra luktbegränsade åtgärder att vidtas, exempelvis kolfilter. Verksamhetsavfall kommer att lagras med spridningsskydd för att förhindra kringblåsning.

4.3 Vattenmiljö Nuläge Grundvatten I Figur 14 visas den topografiska vattendelaren för tillrinningsområdet för den norrgående bäcken för en punkt strax norr om exploateringsområdet (blå heldragen linje) samt bedömd begränsningslinje för påverkan av grundvatten i morän (röd streckad linje). Utanför det område som begränsas av ytvattendelaren och den streckade linjen bedöms risken för avsänkningar som kan orsaka skada på sättningskänsliga objekt (konstruktioner grundlagda på lera) eller avsänkningar i brunnar i jord till följd av aktiviteter i exploateringsområdet som mycket osannolik. 29 Figur 14 Vattendelare (blå linje) och begränsningslinje för påverkansområde i morän (röd streckad linje) med terrängkartan som bakgrund ( Lantmäteriet bearbetad av Geosigma)