Budget 2016 Plan 2017-2018
Version: Förslag till budget i utskick till KF 2015-11-25
Budget 2016 samt plan 2017-2018 1 Båstads kommuns vision samt mål 4 Nämndsplan 21 Servicedeklarationer 23 Övergripande ekonomisk bedömning 34 Sammandrag av driftbudget och investeringsbudget 35 Resultat- och finansieringsbudgetar 36 Balansbudget 37 Investeringar 44 Kommunfullmäktige, Skolpeng, Hemvårdspeng, Boendepeng 47 Valnämnd Överförmyndare, Kommunrevision 48 Myndighetsnämnd 49 - Samhällsbyggnad 50 - Samhällsskydd 51 Kommunstyrelse 53 - Kommunledningskontor 55 - Teknik & service 56 - Samhällsbyggnad 57 - Samhällsskydd 58 - Bildning och arbete 60 Utbildningsnämnd 61- Barn & skola 63- Bildning & arbete 64 Vård- och omsorgsnämnd 65- Vård & omsorg 67 Ramunderlag 2015
Båstads kommuns vision samt mål Vision Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen. Med detta menar vi att Båstads kommun året om ska vara attraktiv att bo och verka i, bygga på tradition och förnyelse, präglas av småskalighet, god miljö, omtanke och generositet. Våra verksamheter ska baseras på våra naturliga förutsättningar samt präglas av mångfald och god kvalitet. Fullmäktigemål 1. Båstads kommun är attraktiv att leva, bo och verka i. 2. Båstads kommun är välkomnande, professionell och tydlig. 3. Båstads kommun är i ekonomisk balans. Resultatindikatorer fullmäktigemål RT= Resultatindikatorer, E = Effektivitetsindikatorer, V = Volymindikatorer KF mål 1 Mätmetod Mått Båstads kommun är attraktiv Nöjd regionindex för hur invånarna bedömer Båstads att leva bo och verka i. kommun som en plats att leva och Bo på. RT Nöjd inflytandeindex för hur invånarna bedömer möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter RT och beslut i Båstads kommun. En av Sveriges 50 bästa näringslivskommuner enligt Svenskt näringslivs ranking RT Arbete med ÖP enligt plan E KF mål 2 Mätmetod Båstads kommun är välkomnande, professionell och tydlig. KF mål 3 Båstads kommun är i ekonomisk balans. Nöjd medborgarindex för hur invånarna bedömer de kommunala verksamheterna i Båstads kommun. Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e post och får svar inom två arbetsdagar Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med handläggare för att få svar på en enkel fråga Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Hur nöjda medborgarna är med bemötande och tillgänglighet Mätmetod Se finansiella mål RT V V V RT Nämndsmål 1. Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa skolkommuner. 2. Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa kommuner inom vård och omsorg. 3. Båstads kommun ska vara en av Sveriges 50 bästa näringslivskommuner. 4. Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa miljökommuner. 5. Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa kommuner inom trygghet och folkhälsa. 6. Båstads kommun ska främja allas möjligheter till kulturupplevelser året runt. 1
Resultatindikatorer nämndsmål RT= Resultatindikatorer, E = Effektivitetsindikatorer, V = Volymindikatorer Nämndsmål 1 Mätmetod Mått Båstad ska vara en av Sveriges 10:e bästa grundskola enligt öppna jämförelser RT 10 bästa skolkommuner Andel elever som fullföljer gymnasiet inom tre år V Andel elever som påbörjar studier vid högskola eller universitet inom tre år efter avslutad V gymnasieutbildning 80 procent nöjda eller mycket nöjda enligt elevenkät och vårdnadshavarenkät RT Andel examina V Andel yrkesutbildningar per invånare V Andel i arbete efter utbildning V Genomströmning SFI E Nivå SFI E Nämndsmål 2 Båstad ska vara en av Sveriges En av Sveriges 10 bästa ÄO kommuner enligt öppna 10 bästa kommuner inom vård RT jämförelser och omsorg Andel nöjda brukare i hemvården RT Andel nöjda brukare i särskilt boende RT Andel brukare nöjda med inflytandet i hemvården RT Andel personer med hemvård som varit delaktiga i genomförandeplanering RT Andel tid hos brukare E Nämndsmål 3 Båstad ska vara en av Sveriges 50 bästa näringslivskommuner Nämndsmål 4 Båstad ska vara en av Sveriges 10 bästa miljökommuner En av Sveriges 50 bästa näringslivskommuner enligt SKL:s INSIKT En av de 50 bästa placeringarna i Svenskt näringslivs ranking kring företagarnas uppfattning om kommunens service till företagen En av de 50 bästa placeringarna i Svenskt näringslivs ranking kring företagarnas uppfattning om kommunens tillämpning av lagar och regler Antal nystartade företag efter tre år med anställda Antal lagvunna detaljplaner som möjliggör etableringar inom handel, besök eller tjänstesektorn En av Sveriges 10 bästa miljökommuner enligt Miljöaktuellts ranking RT 30 procent av kommunens livsmedel ska vara miljömärkta V Båstads kommun ska minska mängden hushållsavfall V Kommunen ska öka andelen elbilar i verksamheten V Båstads kommun ska öka mängden sol och vindkraftsanläggningar RT RT RT RT V V 2
Nämndsmål 5 Båstad ska vara en av Sveriges 10 bästa kommuner inom trygghet och folkhälsa Nämndsmål 6 Båstads kommun ska främja allas möjligheter till kulturupplevelser året runt. Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 tryggaste och säkraste kommuner enligt SKL:s öppna jämförelser Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa kommuner i fråga om folkhälsa enligt SKL:s öppna jämförelser (vart fjärde år) Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa kommuner i Regions Skånes folkhälsoenkät barn vuxna (vart fjärde år) Medborgarnas upplevelse kring inflytande över kommunens verksamheter ska öka Båstads kommun ska vara en av Sveriges 50 bästa kommuner på webbinformation Medborgarnas upplevelser kring möjligheter till ett varierat kulturutbud RT RT RT RT RT RT Finansiella mål Enligt kommunallagen ska varje kommun ange finansiella mål som definierar vad som anses vara god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv. Båstads kommun har valt följande finansiella mål: 1. Kommunens resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. 2. Investeringar (exklusive VA investeringar) ska finansieras till 100 procent med skattemedel. Undantag kan göras för finansiellt lönsamma investeringsprojekt. Resultatindikatorer finansiella mål Finansiellt mål 1 Båstads kommuns överskott ska uppgå till 2 % av skatteintäkter och generella stadsbidrag Finansiellt mål 2 Investeringar (exklusive VAinvesteringar ) ska finansieras fullt ut med skattemedel. Undantag kan göras för finansiellt lönsamma projekt. Resultat Skatteintäkter, stats och utjämningsbidrag 2 % Resultat Avskrivningar skattefin. anl. tillg. Skattefinansierade nettoinvesteringar 100 % RT RT 3
Mål: Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa skolkommuner Resultat 2013 2014 2015 2016 2017 2018 46 19 Beskrivning av insatser för att nå målet Båstads kommun har goda resultat och tydliga underlag kring utvecklingsområden. 2014 blev Båstads kommun Sveriges 19:e bästa skolkommun. Samtidigt ger Båstads grundskolas årskurs 3 mycket låga resultat i kärnämnen matematik och Svenska. Plats 266 (290) i Svenska och plats 256 (290) i matematik. Båstads kommun behöver lägga energi på att skapa lärmiljöer som är bra för elevers utveckling och för att kunna bibehålla och rekrytera lärarkompetens. Utmärkande är kostnadsutvecklingen för lokaler vilket ger en 185:e placering kring effektivitet. Kort sagt: Om Båstads kommun ersätter små och dåliga lokaler med färre och bättre lärmiljöer i de lägre årskurserna, kommer både effektiviteten och elevernas resultat att stiga. Tillsammans med fortsatt mycket goda resultat i de högre årskurserna kommer Båstads grundskola att stiga i totalplacering. För att utvecklas som skolkommun behöver Båstad minska lokalkostander samt öka lärarkompetensen. Medel behöver flyttas från lokalkostnader till elevstödjande insatser. Erfarenheter visar tydligt effekten av tidiga och snabba förebyggande insatser för kommunens yngre elever. Avvikelse till målet 9 Nämnd Insats/Verksamhet Utbildningsnämnd Utbildningsnämnd Utbildningsnämnd Öka undervisningen i svenska som andra språk och i modermål. Barn & skola Använda statsbidraget från Skolverket till att minska grupperna i förskolan. Barn & skola Använda statsbidraget från Skolverket till att öka lärarnas tid med eleverna i årskurs 1, 2 och 3. Barn & skola 4
/ Myndighetsnämnd Myndighetsnämnd Ta fram en strategi för hur skol och förskolestruktur skall se ut. Ökad standard på fastigheter genom satsning på underhållsåtgärder. Teknik och Service/BåstadHem Alla skolbarn i åldern 6 19 år erbjuds fritidsaktiviteter på sportlov och höstlov. Teknik och Service Drift och underhåll samt investering avseende säkra skolvägar i enlighet med cykelplanen. Teknik och Service Upprustning av utemiljöerna på kommunens skolor och förskolor. Såväl lekutrustning som vegetationsytor och lekytor behöver rustas upp alternativt bytas ut. Teknik och Service Ytterligare insatser i matsalsmiljöerna Teknik och Service Öka insikten om skolmåltidens betydelse för hälsa och miljö hos elever och pedagoger. Teknik och Service Information och dialog med föräldrar om mat i skola och förskola. Teknik och Service Tydliggörande av den strategiska skolutvecklingen i den fysiska planeringen genom aktivt arbete med översiktsplanering och detaljplanering för att ha planberedskap när kommunen skall bygga skolor Samhällsbyggnad Verka för god arkitektur i lärmiljöer. God arkitektur bidrar till välbefinnande och stimulerar lärandet. God arkitektur och bra utemiljö på förskolor och skolor är viktigt i varumärkesbyggandet av Båstad som en ledande skolkommun. Samhällsbyggnad GIS analyser som planeringsunderlag för att ge bättre beslutsunderlag. Samhällsbyggnad Ökad uppföljning av den obligatoriska ventilationskontrollen eftersom många av kommunens lokaler har undermålig inomhusluft. Aktivare tillsyn vid behov av åtgärder. Samhällsbyggnad 5
Utbildningsnämnd Utveckling av webbtjänster t ex Båstadkartan, webbarkiv, Mittbygge. Samhällsbyggnad CUB (Chefsutvecklingsprogram i Båstads Kommun) HR Kompetensförsörjningsprojekt HR Väl utvecklat och behovsanpassat chefsstöd HR Fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Fortsätta utveckla lärandeprocessen Ökad trygghet och förstärkt elevinflytande Skapa stimulerande och miljöanpassade lärmiljöer Utveckla de digitala lärmiljöerna Fortsätta utveckla kontakterna med arbetslivet/näringslivet Bildning och arbete/ Akademi Båstad n n n Läsfrämjande åtgärder och projekt i skola och utbildning Bildning och arbete/ Bibliotek Samverka kring kulturgaranti Kultur för lärande med Barn och skola Samverka kring skapande skola med Barn och skola Bildning och arbete/kulturavdelningen Fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Skapa stimulerande och miljöanpassade lärmiljöer Utveckla de digitala lärmiljöerna Fortsätta utveckla kontakterna med arbetslivet/näringslivet Bildning och arbete/akademi Båstad, Vux och YH 6
Mål: Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa kommuner inom VO Resultat 2013 2014 2015 2016 2017 2018 116 117 2014 är Båstads kommun Sveriges 117:e bästa äldreomsorgskommun. De områden som Båstad ligger i topp på är funktionsförmåga 12 månader efter stroke 9 (248), trygghet i särskilt boende 20 (248) samt bra mat 14 (248). Förbättringsområden är: tillräckligt med tid i hemtjänst samt i särskilt boende. Till resultaten kan vi se att Båstads kommuns Äldreomsorgsverksamhet återfinns bland de 25% billigaste kommunerna i landet, detta till trots att hemvården återfinns bland de 25% dyraste i landet. Kort sagt: Båstads kommun delar rikets strukturella utmaningar kring fler äldre och fler äldre äldre med ett ökat vårdbehov. Denna utveckling ger ökande kostnader framgent men har dämpats i Båstads hittills pga. att många av kommunen äldre är förhållandevis friska. Båstads kommun har en verksamhet som genererar bra resultat med små medel men tarvar nu och framgent ökade resurser för att bibehålla nuvarande resultatnivå. Avvikelse till målet 107 placeringar Nämnd Insats/Verksamhet Utbildningsnämnd Öka grundskoleelevernas kunskap om gymnasieskolans vård och omsorgsprogram samt arbetstillfällen och behov av arbetskraft inom äldreomsorgen. Barn och Skola Anordna Senior Sport School för alla pensionärer en gång om året (i samarbete med Region Skåne och Skåneidrotten) Teknik och service Öka upplevelsevärdet i våra parker Teknik och service 7
Myndighetsnämnd Myndighetsnämnd Myndighetsnämnd KS Bidra till ökad kunskap hos vårdpersonal om betydelsen av matsalsmiljön och matglädje runt matsituationen Teknik och service Förbättrad standard på gator och gc vägar för ökad tillgänglighet och ökad säkerhet för oskyddade trafikanter. Teknik och service Tydliggörande av kommunens strategi för vård och omsorg i den fysiska planeringen genom aktivt arbete med översiktsplanering och detaljplanering för att ha planberedskap när kommunen skall bygga vård och omsorgsboenden samt ev andra lokaler som krävs för verksamheten Samhällsbyggnad Öka resurser för bostadsanpassningsbidrag mot bakgrund av kommunens demografiska utveckling och föreslagen lagändring som kommer öka behovet. Samhällsbyggnad Verka för god arkitektur i miljöer/lokaler för vård och omsorg. God arkitektur är viktigt för välbefinnandet hos boende/kunder och personal samt bidra till att stärka Båstad som en ledande kommun för vård och omsorg. Samhällsbyggnad Tydligöra i översiktplan och detaljplan att nya bostadsområden är avsedda för permanent boende och inte fritidshus. Samhällsbyggnad Att i detaljplaner för nya bostäder som är avsedda för permanent boende inte accepteras fritidshus. Samhällsbyggnad Uppmuntra den enskilde att uppfylla de tekniska egenskapskraven för tillgänglighet trots att huset byggs som fritidshus. Samhällsbyggnad Utveckling av webbtjänster t ex Båstadkartan, webbarkiv, Mittbygge. Samhällsbyggnad Kompetensförsörjningsprojekt ARUBA (Attrahera Rekrytera Utveckla Behålla Avveckla) HR Projekt korttid (sjukfrånvaroprojekt) HR CUB (Chefsutvecklingsprogram i Båstads Kommun) Väl utvecklat och behovsanpassat chefsstöd HR 8
n Utbildningsnämnd /kommunstyrelsen n Samverka genom kultur i vården med Vård och omsorg. Bildning och Arbete / Kulturavdelningen Utbildning och kompetensutveckling inom vård och omsorg. Bildning och Arbete / Akademi Båstad Erbjuda seniorstöd genom Social resursbank. Bildning och Arbete / Arbetsmarknad 9
Mål: Båstads kommun ska vara en av Sveriges 50 bästa näringslivskommuner Resultat 2013 2014 2015 2016 2017 2018 85 122 123 2015 blev Båstads kommun Sveriges 123:e bästa näringslivskommun. De områden där kommunen får bäst resultat är tillgång till kompetens 49 (43) konkurrens med företag 57 (30) samt allmänhetens attityd till företagande 62 (41). Båstads kommuns förbättringsområden är i likhet med tidigare år kommunens service till företag 177 (225), Tillämpning av lagar och regler 142 (231), tjänstemännens attityd till företagare 199 (201) samt politikers attityder till företagare 178 (197). Enligt INSIKT 2015 hamnar Båstads kommun på plats 88. Kort sagt: Genom att inrätta en kundtjänst och att prioritera näringslivets efterfrågade service samt kommunikation via webben, kan ett av områdena förbättras radikalt. Förbättringsområden kring upplevd attityd från tjänstemän och politiker åtgärdas genom rätt rekrytering, utbildning och kontinuerliga dialoger med näringslivet. Laholms kommun har effektivt visat vad en positiv inställning och aktiv dialog tillför näringslivet och resultaten. Härtill är det viktigt att politiker och tjänstemän är en aktiv part i näringslivskontakter och att kontaktvägarna är tydliga, enkla och tillgängliga. Insatser inom detta målområde för att radikalt öka resultatet, kan genomföras med små ekonomiska medel. Avstånd till målet 73 Nämnd Insats/Verksamhet Utbildningsnämnd Utbildningsnämnd Fortsätta samverkan mellan grundskolorna och näringslivet. Barn & skola Ta fram rutiner för studie och yrkesvägledning med början i förskolan och slutet i gymnasieskolan. Barn & skola Blomsterprogram med vår, sommar, höst och fägring i samråd med handeln. Teknik och Service 10
, Myndighetsnämnd God skötselnivå av offentliga ytor Teknik och Service Förbättrad standard på gator och gc vägar för ökad tillgänglighet och förbättrad säkerhet för oskyddade trafikanter. Teknik och Service Planberedskap för att möta näringslivets efterfrågan gällande mark för nyetablering och utökning av befintliga verksamheter. Samhällsbyggnad Verka för god arkitektur som attraktionsfaktor för Båstad och dess varumärke. Samhällsbyggnad CUB (Chefsutveckling i Båstads Kommun) service, värdskaps och kommunikationsutbildningar HR Nya tydliga riktlinjer för rekrytering (Rekrytera i Båstads Kommun) HR Introduktion av nyanställda medarbetarskap, ambassadörer, bemötande, servicevilja HR Erbjuda utbildning och kompetensutveckling till näringslivet för att stimulera och underlätta kompetensförsörjning. Bildning och Arbete/Akademi Båstad Tillhandahålla åtgärder för att underlätta inträde på arbetsmarknaden och därmed tillgodose näringslivets behov av arbetskraft. Bildning och Arbete/Arbetsmarknad Stärka de kulturella och kreativa näringarna och därmed skapa förutsättningar för tillväxt inom detta område. Bildning och Arbete/Kulturavdelning 11
Mål: Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa miljökommuner Resultat 2013 2014 2015 2016 2017 2018 220 37 105 Båstads kommun levererar bra resultat inom detta mål 2014 men föll i ranking 2015. Anledningen är att många kommuner satsar mer på dessa frågor än Båstads kommun samt att Båstads kommuns miljöprogram inte har fått tillräcklig plats kommunens budget/planering. Områden som behöver förbättras är fler aktiva insatser i framtida hållbar samhällsbyggnad, tydliga restriktioner kring byggnation på jordbruksmark samt att kommunen aktivt medverkar till fler hållbara lösningar, företag och insatser. Exempel på enkla åtgärder är att kommunens måltidsverksamhet ökar andelen vegetariska alternativ, att kommunen samutnyttja sina fordon via bilpooler samt att fordonen som kommunen äger eller via entreprenörer drivs av el eller biogas. Vidare behöver Båstads kommun anta ett program för att öka andelen solel/solvärme i egna fastigheter samt avstå helt från att exploatera åkermark. Kort sagt: Detta mål är möjligt att nå med fortsatta kontinuerliga strategiska insatser, att tydligt följa tidigare beslut och att prioritera området i kommande budgetar. Insatser inom detta område kostar pengar men ger stort värde tillbaka. Risk finns för variationer i resultaten men det viktiga är att den övergripande bilden över den långsiktiga utvecklingen inom mätområdet, är positiv. Avstånd till målet 95 Nämnd Insats/Verksamhet Utbildningsnämnd Utbildningsnämnd Fortsätta det medvetna miljöarbetet med barn och elever utifrån läroplanerna. Barn & skola Öka källsorteringen i förskola och grundskola. Barn & skola Fortsatt arbete med att minska energiförbrukningen för kommunens fastigheter Teknik och Service/Båstadhem 12
Myndighetsnämnd Myndighetsnämnd Öka kunskapen kring sol och vindkraftsanläggningar för att på sikt kunna investera i detta Teknik och service Utbyte av oljepannor på de fastigheter där dessa fortfarande finns Teknik och service Fortsatt systematiskt utbyte till energieffektivare gatubelysningsarmaturer. Teknik och service Köpa in och placera ut ytterligare sopkärl som erbjuder möjlighet till källsortering i det offentliga rummet samt skapa renhållningsrutin som anpassas av källsorteringfraktioner. Teknik och service Vid utbyte av fordon skall alltid, utan att göra avkall på funktion, fordon som drivs med miljövänligare bränsle väljas. I möjligaste mån skall fossilfritt alternativ väljas. Teknik och service Anpassa Centralförrådet för att kunna hantera de behov som källsorteringen medför Teknik och service Avfallsminimering Alla/NSR Främja sortering Alla/NSR Öka andelen ekologisk mat Teknik och service Tillsyn och inspektion enligt Miljöbalken, Livsmedelslagen, Tobakslagen, Strålskyddslagen samt dess förordningar. Samhällsskydd Samarbete med andra för att nå målet. Samhällskydd Upprätta nya och revidera befintliga styrdokument Samhällskydd Fortsatt fokus på strategisk planering ur ett hållbarhetsperspektiv genom att undvika, att i onödan, exploatera jordbruksmark, planera för förtätning, planera för nya bostäder och verksamheter i kollektivtrafiknära lägen, förbättra för gång och cykeltrafik, tillgodose behovet av mötesplatser, planera för öppna dagvattenlösningar Samhällsbyggnad 13
Samordning av mätuppdrag för att minska antalet transporter Samhällsbyggnad Myndighetsnämnd Tydligöra i översiktplan och detaljplaner att nya bostadsområden är avsedda för permanent boende och inte fritidshus. Samhällsbyggnad Att i detaljplaner för nya bostäder som är avsedda för permanent boende inte acceptera fritidshus (som inte behöver uppfylla energihushållningskraven) Samhällsbyggnad CUB (Chefsutveckling i Båstads kommun) utbildning i Miljö hållbar utveckling HR Digitalt chefsstöd HR Introduktion för nyanställda resepolicy m m HR Tillhandahålla och förmedla information rörande hållbara samhällslösningar. Bildning och Arbete/Bibliotek Genom Bibi (Båstads inventarier brukas igen) stimulera återanvändning av kommunens inventarier. Bildning och Arbete/Arbetsmarknad Sommarjobb för ungdomar avseende natur och strandvård. Bildning och Arbete/Arbetsmarknad Erbjuda utbildning och kompetensutveckling inom området miljö och hälsa. Bildning och Arbete/Akademi Båstad 14
Mål: Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa kommuner inom trygghet och folkhälsa Resultat 2013 2014 2015 2016 2017 2018 97 130 Båstads kommun ligger en bit från målet att vara bland Sveriges 10 bästa kommuner inom trygghet och folkhälsa. 2014 befinner sig Båstads kommun på plats 130, 120 platser från målet. Båstads kommun är generellt en trygg kommun med stora möjligheter till god folkhälsa. Vi har stora tillgångar i fråga om natur, föreningsliv samt omfattande nätverk. Det som vi ser drar ner resultatet är att stöld och tillgreppsbrott samt fallolyckor hemma ökar. I övrigt finns en diskrepans mellan verklig otrygghet och upplevd sådan. Information, medias bevakning samt goda möjligheter till social samvaro och mötesplatser är sådant som generellt bidrar till invånarnas upplevelse av tryggheten. Satsningar på förebyggandearbete inom alla områden är sådant som skapar verklig trygghet. Kort sagt: Genom att samverka med myndigheter och idéburna verksamheter, öka informationen och arbeta långsiktigt förebyggande kan vi minska risken för brand, stöld samt verka för samhällsförändringar som skapar en god trygg miljö för alla. Genom små insatser kan vi påverka invånarnas möjlighet att vara mer fysiskt aktiva samtidigt som vi skapar möjlighet till social samvaro. Det krävs resurser för det faktiska genomförande även om flera insatser kan ske inom befintlig ram. Avstånd till målet 120 Nämnd Insats/Verksamhet Utbildningsnämnd Utbildningsnämnd Fokusera på elevhälsans förebyggande arbete. Barn & skola Öka samverkan mellan Individ och familj och samtliga skolformer för att förebygga ohälsa bland barn och unga. Barn & skola 15
Utbildningsnämnd Myndighetsnämnd Individ och familjs mottagningsfunktion utvecklar sina arbetsmetoder och tillgänglighet ytterligare. Barn & skola Alla barn och ungdomsföreningar ska ha antagit en drogpolicy som de aktivt ska arbeta med. Kopplat till föreningsbidragen. Utbildning och genomförande. Teknik och Service Alla barn och ungdomsföreningar ska utbildas i Värdegrunder: Glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med och rent spel. Teknik och Service Fortsatt systematiskt trafiksäkerhetsarbete (ombyggnad av gata, korsningspunkter m.m) Teknik och Service Öka upplevelsevärdet i våra parker Teknik och Service Klimatsäkrande åtgärder Teknik och Service Förbättrad standard på gator och gc vägar för ökad tillgänglighet och förbättrad säkerhet för oskyddade trafikanter. Teknik och Service Tillsynsarbete enligt Lagen om skydd mot olyckor samt Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Samhällsskydd Krisberedskapsarbete enligt Lagen om extraordinära händelser. Samhällsskydd Räddningstjänst (Ej myndighetsutövning) enligt Lagen om skydd mot olyckor. Samhällsskydd Samarbete med andra för att nå målet. Samhällsskydd Upprätta nya och uppdatera befintliga styrdokument Samhällsskydd Vid planering beakta trygghet och folkhälsoaspekter för att planera trygga orter, områden och miljöer med närhet till goda rekreationsmöjligheter Samhällsbyggnad 16
Myndighetsnämnd Fortsatt högt fokus på att säkerhetskraven enligt Boverkets byggregler uppfylls i bostäder vid ny, om och tillbyggnad (barn, fall, brand och glassäkerhet m m). Samhällsbyggnad GIS analyser som planeringsunderlag för att ge bättre beslutsunderlag. Samhällsbyggnad /Utbildningsnämnd HR specialist deltar i lokalt folkhälsonätverk (företag och kommuner i och runt Bjäre) tillsammans med folkhälsosamordnare HR Kommunens hälso och arbetsmiljöarbete främjar i förlängningen god folkhälsa HR Gemenskap och delaktighet Främja sociala mötesplatser för olika åldersgrupper - Aktivt verka för att A huset kan bli en utökad mötesplats för olika åldrar. Undersöka möjligheter utanför Båstads centralort till flera mötesplatser. Bildning och arbete/iof Vuxna Socioekonomiska förutsättningar Aktivt verka för att fler ungdomar har sysselsättning. - En tvärsektoriell samverkan Iof - Arbetet med DUA ska konkretiseras ett tvärsektoriellt arbete Bildning och arbete/iof Vuxna Utbildningsnämnden Goda levnadsvanor - Minska alkoholkonsumtionen bland annat genom informationsinsatser. Bildning och arbete/iof Vuxna Utbildningsnämnden Förbättra invånarnas psykosociala hälsa - Genom det arbete som har påbörjats med DUA kommer Bildning och Arbete att kunna påverka ungdomar och unga vuxna att må bättre, få bättre självkänsla, genom aktiviteter motverka ohälsa. - Det arbete som sker individuellt inom Iof kan utvecklas tillsammans med andra aktörer inom Bildning och Arbete samt externa samarbetspartners som BUP och vuxenpsykiatri, Maria Nordväst. Bildnings och arbete/iof Vuxna 17
Gemenskap och delaktighet Främja sociala mötesplatser för olika åldersgrupper Bildnings och arbete/bibliotek och Kulturavdelningen 18
Mål: Båstads kommun ska främja allas möjligheter till kulturupplevelser året runt Resultat 2013 2014 2015 2016 2017 2018 En förutsättning för ett rikt kulturliv är samverkan både extern och internt med syftet att berika invånarna. I kommunen finns ett rikt förenings och kulturliv samt återkommande arrangemang såsom Kammarmusikfestival och Lilla Filmfestivalen. Här finns Birgit Nilsson museum och ett stort antal fria utövare av kultur däribland många konstnärer. Biblioteksverksamheten är väl fungerande och visar på höga utlåningssiffror. Kort sagt: Kommunen samverkar såväl internt mellan verksamhetsområden som externt med ett stort antal kulturföreningar och näringsliv, i syfte att ytterligare stimulera ett mångfacetterat kulturutbud. Biblioteken fungerar i allt högre utsträckning som naturliga mötesplaster över generationerna. Resurser för att i betryggande omfattning underhålla och vårda den offentliga konsten finns ej avsatta. Nämnd Insats /Verksamhet Utbildningsnämnd Utbildningsnämnd Utbildningsnämnd Kommunsstyrels Fördjupa samverkan mellan Kulturskolan och kulturavdelningen. Barn & skola Genomföra Kultur för lärande vilket som en insats ger barn och elever minst en kulturupplevelse var je år. Barn & skola Söka bidrag för att fortsätta satsningen Skapande skola. Barn & skola Verka för god arkitektur och tillgängliga samt välkomnande mötesplatser. 19
Myndighetsnämnd Samhällsbyggnad Sträva efter att minimera byråkratin och underlätta för tillfälliga evenemang. Samhällsbyggnad Verka för främjande av konst i offentlig miljö vid om och nybyggnad. Samhällsbyggnad Kulturella aktiviteter ingår i friskvårdstävlingar HR HR avdelningens ambition är att, om möjligt, infoga kulturellt inslag eller plats vid evenemang/aktiviteter HR Verka för och i samverkan med den ideella kultursektorn och bildningsförbunden genom kulturföreningsbidrag, kulturarrangemang, föreläsningar och informationsinsatser Bildning och Arbete/Kulturavdelning Samverka med samtliga verksamhetsområden i kommunen avseende kulturfrågor. Bildning och Arbete/Kulturavdelning Konkretisera samt tillämpa enprocentsregeln. Bildning och Arbete/Kulturavdelning Ta fram en underhållsplan för offentlig konst. Bildning och Arbete/Kulturavdelning 20
Servicedeklarationer Kommunledningskontoret Kommunens webbplats ger information om kontaktuppgifter och kommunens service samt tillgång till e tjänster. Kommunen erbjuder stöd och vägledning i näringslivsfrågor rent allmänt och service i alla kommunala myndighetsfrågor och erbjuder i mer komplexa ärenden ett möte med rätt konstellation tjänstemän inom sju dagar. Skrivelser från allmänheten ska besvaras skyndsamt. Teknik och service Vid mer än fyra timmars leveransavbrott ska abonnenten beredas möjlighet att hämta vatten från brandpost eller dricksvattentankar. Vid planerade avstängningar av vattenleverans ska abonnenten meddelas minst 2 dagar före avbrott. Avfallshämtning sker på utsatt dag. Skötsel av kommunens offentliga ytor såsom park, gata, torg och stränder sker enligt kommunens skötselplaner. På kommunens webbplats publiceras aktuell och lättbegriplig information om hur kommunen enligt gällande skötselplaner ska sköta de offentliga ytorna. Samtliga kommunens fritidsanläggningar säkerhetsbesiktigas varje år. Samtliga kommunens lekplatser säkerhetsbesiktigas varje år. Simundervisning erbjuds barn och möjlighet till märkestagning erbjuds alla. Kommunens ungdomsgårdar är en mötesplats för unga människor och erbjuder en drogfri miljö. Markerade vandringsleder och motionsslingor är framkomliga. Kommunens bebyggelsenära skogar ska vara säkra att vistas i. Samhällsbyggnad Om en ansökan är ofullständig får den sökande besked om detta inom tio arbetsdagar efter att ansökan inkommit. Den sökande får då också råd och anvisningar om med vad och hur ansökan ska kompletteras. Planbesked ges inom fyra månader från det att ansökan är komplett. I enkla och väl förberedda ärenden tas bygglovsbeslut samma dag som ansökan inkommer. Beslut om bygglov fattas inom tio arbetsdagar om ansökan är komplett och följer gällande detaljplan, regler och lagar. Beslut i övriga bygglovsärenden, t.ex. ansökan utanför detaljplanelagt område eller ansökan som avviker mot gällande detaljplan, fattas senast inom tio veckor förutsatt att ansökan är komplett. Samhällsskydd Om en ansökan är ofullständig får den sökande besked om detta inom tio arbetsdagar efter att ansökan inkommit. Den sökande får då också råd och anvisningar om med vad och hur ansökan ska kompletteras. Kunden ska få återkoppling inom tio arbetsdagar efter inspektion. Beslut i inkommande ärenden fattas senast inom sex veckor, förutsatt att ansökan är komplett. Inom tio dagar efter insats mot brand i byggnad ska räddningstjänsten ta kontakt med den drabbade i syfte att ge råd och stöd samt att följa upp räddningstjänstinsatsen. 21
Barn och skola Alla föräldrar med barn i åldrarna 0 18 år erbjuds föräldrautbildning. Barnomsorg erbjuds i kommunens samtliga sex tätorter. Placeringsbeslut om barnomsorg meddelas två månader före inskolningens början. Alla grundskoleelever får förutsättningar till godkänt betyg i alla ämnen. Bildning och arbete Alla vuxna i yrkesverksam ålder som saknar godkänt gymnasiebetyg i svenska, engelska och matematik ges möjlighet att studera bl.a. dessa ämnen på Akademi Båstad. Kommuninvånare som står till arbetsmarknadens förfogande och saknar inkomst och statliga stödinsatser, skrivs in på arbetsmarknadsenheten och ges inom tre månader sysselsättning och sådant stöd så att de får fotfäste på arbetsmarknaden alternativt kan påbörja studier. På vardagar får du vid behov alltid kontakt med någon på Individ och familjeenheten (IOF) och kontakt med en handläggare på IOF senast följande arbetsdag. Bibliotek finns i alla sex tätorterna. Kommunens huvudbibliotek är öppet alla vardagar, med kvällsöppet minst en dag per vecka och öppet minst fyra timmar på helgen. Kulturupplevelser för allmänheten varje dag året runt. Inom biblioteken ska det genomföras minst tio barnaktiviteter per år. Vård och omsorg Det finns äldreombud eller motsvarande för rådgivning, personlig kontakt och eventuellt hembesök. Kontaktman ska utses och genomförandeplan upprättas inom fem dagar efter mottaget uppdrag. På vård och omsorgsboende erbjuds det i samverkan med kulturavdelningen gemensamma aktiviteter och kulturupplevelser vid fyra tillfällen per vecka, varav en ska vara på helg. Alla som har hemsjukvård ska erbjudas att registrera sig i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Personligt besök ska göras inom 30 minuter efter larm om svar inte fås på trygghetslarmet. Det ska finnas två alternativa maträtter vid huvudmålet. Beslutade insatser ska utföras inom angiven tid. Våra kunder ska veta när vi kommer och få besked om när vi inte kommer. Åtgärder till följd av avvikelser och klagomål ska påbörjas inom fem arbetsdagar. 22
Övergripande ekonomisk bedömning Övergripande ekonomisk bedömning Budgetförutsättningar för 2016 2018 Samhällsekonomin och kommunernas ekonomi SKL (Sveriges kommuner och landstings arbetsgivar och intresseorganisation) gjorde följande bedömning om samhällsekonomin i sitt nummer av Ekonomirapporten oktober 2015: Kostnadstrycket i kommunsektorn ökar nu så starkt att det krävs betydande skattehöjningar framöver, på närmare 2 skattekronor fram till 2019. För att bryta utvecklingen krävs helt nya åtgärder, från såväl kommuners och landstings som från statens sida. Utvecklingen av intäkterna är relativt positiv men räcker ändå inte till för att möta de kostnadsökningar våra kalkyler pekar på. Den viktigaste orsaken till den dåliga ekonomin är det höga kostnadstrycket. Främst är det befolkningsförändringar som ligger bakom. Fler äldre driver kostnader i sjukvård och äldreomsorg och fler barn driver upp kostnaderna i skolan. Det har länge varit känt att den demografiska utvecklingen tillsammans med den ökade efterfrågan av välfärd kommer innebära ett ökat kostnadstryck, men det blir nu alltmer tydligt. Det som nu tillkommer är en stor invandring, som påverkar en rad verksamheter inom både kommuner och landsting. Att en relativt stor del av invandrarna är i yrkesverksam ålder bör på sikt ha en positiv inverkan på möjligheterna att finansiera välfärden, genom att försörjningskvoten förbättras. Om nyanländas etablering på arbetsmarknaden lyckas väl, så förbättras förutsättningarna för den långsiktiga finansieringen av välfärden. Under de närmaste åren är det emellertid inte troligt att nyanlända med en gång kan försörja sig och betala skatt i samma utsträckning som befolkningen i övrigt. Det finns även andra faktorer som bidrar till det ökade kostnadstrycket. Exempelvis krav på ökad omfattning och bättre kvalitet på välfärdstjänster, nya läkemedel och behandlingsmetoder, tryck på omvandling mellan verksamheter av demografiska skäl och ett starkt omvandlingstryck hos kommuner och landsting som krymper eller växer, då såväl en ökande som minskande befolkning kräver anpassning. Inom sjukvården ser vi växande bemanningsproblem som leder till störningar i verksamheten och ökade kostnader. Ökade investeringar medför ökade avskrivnings och räntekostnader. Aktuellt är också nyinvesteringar i bostäder och kollektivtrafik samt en ökad omfattning av ersättningsinvesteringar. Det finns även en underliggande ökning av pensionskostnaderna, som blir allt kraftigare, då antalet kommunala pensionärer ökar samtidigt som intjänandekostnaderna för de anställda ökar. En bidragande orsak är den statliga karriärtjänstreformen för lärare som medför ökade pensionskostnader. Ytterligare en faktor som driver på kostnaderna är de riktade tillfälliga statsbidragen till kommuner och landsting. Detta är dock något som staten kan påverka. Det finns i dagsläget över 80 riktade statsbidrag som vart och ett motsvarar någon statlig reform med förhoppningar om förbättringar i de kommunala verksamheterna. Det kan vara bra med satsningar om de verkligen leder till förbättringar, men det förutsätter att de är genomtänkta, förankrade och långsiktiga. Så är tyvärr inte alltid fallet. Det finns en rad exempel på riktade statsbidrag som snarare ställer till än löser problem. Man kan rent av fråga sig om inte de riktade statsbidragen, där staten definierar angelägna utvecklingsområden, äventyrar det som är styrkan i den svenska välfärden: dess decentraliserade karaktär. Detta sätt att styra fråntar de lokala ledningarna ansvaret och minskar den utvecklingskraft och lokala anpassningsförmåga som finns i ett decentraliserat välfärdssystem. Ett annat, och nytt, inslag i relationerna mellan staten och kommunsektorn är att kommunsektorn förväntas vara med och finansiera investeringar som rimligtvis är statliga åtaganden. 23
Övergripande ekonomisk bedömning Det finns dock även positiva faktorer. Trots en måttlig tillväxttakt i omvärlden hålls den svenska ekonomin uppe av inhemsk efterfrågan och växer ganska starkt. BNP beräknas såväl i år som nästa år öka med över 3 procent. Detta gör att sysselsättningen ökar och att arbetslösheten pressas ned mot 6½ procent, vilket innebär att vi redan 2016 beräknas nå balans på arbetsmarknaden. Sysselsättningsökningen och växande pensionsinkomster gör att skatteunderlagstillväxten accelererar 2016. Den samhällsekonomiska utvecklingen åren 2017 2019 är mer osäker. Enligt vår kalkyl ser vi då en långsammare tillväxt och stigande räntor. Vi räknar med att de offentliga finanserna kommer att visa underskott alla år fram till 2019, men underskottet förväntas gradvis minska. Kalkylåren efter 2016 visar också måttligare sysselsättningsökning och stagnerande arbetslöshet. Ett problem dessa år är att BNP och sysselsättning utvecklas svagt per capita. Visserligen ger den nya arbetsmarknadspolitiska sysselsättningsåtgärden Extratjänster viss draghjälp åt sysselsättningsutvecklingen, men arbetade timmar väntas ändå inte öka lika snabbt som under konjunkturuppgångens slutfas. Skatteunderlaget ökar nominellt sett hyggligt, men sämre i reala termer på grund av större prisökningar i kommunsektorn. Dessutom tunnas skatteunderlagsökningen ut av ett ökat antal nya invånare med lägre arbetskraftsdeltagande. Den sammantagna effekten blir att skatteunderlaget i reala termer minskar per invånare åren 2017 2019. Kommunerna och landstingen tvingas då till betydande skattehöjningar i våra beräkningar för att intäkterna ska fås att täcka kostnaderna. Jämfört med i dag beräknas utdebiteringen sammantaget höjas med 1 krona och 92 öre fram till 2019. Nyckeltal för den svenska ekonomin (källa SKL cirkulär 15:29, 2015 10 08) Procentuell förändring om inte annat anges 2014 2015 2016 2017 2018 2019 BNP* 2,4 3,2 3,4 2,6 2,3 2,1 Relativ arbetslöshet, nivå 7,9 7,4 6,7 6,3 6,2 6,2 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,6 3,0 3,2 3,4 3,5 3,6 Konsumentpris, KPIX 0,2 0,5 1,4 1,8 1,9 1,9 Konsumentpris, KPI 0,2 0,1 1,4 2,9 3,1 2,9 Realt skatteunderlag 1,4 1,9 2,7 1,2 0,7 0,8 *Kalenderkorrigerad utveckling. 24
Övergripande ekonomisk bedömning Båstads befolkningsutveckling och befolkningsstruktur Ett av kommunens övergripande mål var tidigare att antalet kommuninvånare skulle uppgå till minst 16 000 år 2025. I genomsnitt skulle det framöver innebära en ökning med ca 75 personer per år. De senaste 20 åren har befolkningen legat relativt stabilt strax ovanför 14 000 invånare och ökat med 321 personer eller i genomsnitt med 16 personer per år. Den årliga förändringen har dock varierat mellan 99 till +144 personer. Befolkningsmängden som ligger till grund för skatteverkets beräkningen av kommunernas skatteintäkter nästkommande år fastställs den 1 november varje år. Den 1:A november 2014 fastställdes antalet befolkningssiffrorna i Båstads kommun till 14 452 invånare. Vid årsskiftet 2 månader senare den 31 december 2014 uppgick befolkningen till 14 419 invånare, dvs 33 personer mindre. Med anledning av osäkerheten i faktiskt befolkningsutfall den 1:a november 2015 har budgeterade skatte och statsbidragsintäkter 2016 beräknats utifrån en oförändrad befolkning, dvs 14 452 invånare. Befolkningens storlek och struktur har stor betydelse för kommunens kostnader. Båstads befolkningsstruktur skiljer sig från genomsnittet i riket. Andelen personer 65 år och äldre uppgår till 30 procent av befolkningen vilket kan jämföras med 20 procent i riket. Diagrammet till höger visar hur Båstad kommuns åldersstruktur i befolkningen avviker gentemot rikets. Enligt en befolkningsprognos beställt av kommunen kommer befolkningsstrukturen i Båstad, utifrån ett scenario om oförändrad befolkning, utvecklas enligt diagrammet till höger. Av prognosen framgår bland annat att antalet kommuninvånare över 80 år ökar ytterligare från dagens nivåer. Barn och elevkullar inom barnomsorg och grundskola ökar samtidigt som elevkullarna till gymnasiet inledningsvis minskar markant för att sedan återhämta sig. Samtidigt beräknas andelen invånare i arbetsför ålder 19 64 år minska med drygt 7 procent under perioden. Befolkningsutvecklingen och förändringar i befolkningsstrukturen har stor betydelse för framtida behov av kommunal service och därmed kommunens ekonomi. Förändringar ställer också krav på omprioritering av resurser mellan verksamheter och därmed på flexibilitet och anpassningsförmåga. 25
Övergripande ekonomisk bedömning Finansiella mål Enligt kommunallagen skall kommunerna ha en god ekonomisk hushållning. Denna ska genomsyra verksamhet och ekonomi både i ett kort och ett långsiktigt perspektiv. Ur ett ekonomiskt perspektiv är ett minimikrav för detta balanskravet. Enligt balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna och ett negativt resultat efter balanskravsjusteringar återställas under de närmast följande tre åren. Enbart ett nollresultat räcker dock inte för att uppnå en god ekonomisk hushållning. I förarbetena till kommunallagen har anförts att för att kravet på god ekonomisk hushållning ska anses vara uppfyllt bör resultatet i normalfallet ligga på en nivå som realt sett åtminstone konsoliderar ekonomin. Anledningarna till detta kan vara många, bland annat för att inflationssäkra kommunens behov av återinvesteringar, att bygga upp beredskap för framtida ökade pensionsutbetalningar eller växande behov av kommunal verksamhet inom exempelvis vård och omsorg. Av kommunallagen framgår att kommunen i budgeten skall ange finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Båstad kommun har antagit följande finansiella mål för att uppnå en god ekonomisk hushållning: 1. Kommunens resultat ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Genom detta resultatkrav anges hur mycket den löpande verksamheten får kosta i förhållande till de totala skatteintäkterna och skapar tillsammans med avskrivningar utrymmet för investeringar. 2. Investeringarna (exklusive va investeringar) ska finansieras till 100 procent med skattemedel. Undantag kan göras för finansiellt lönsamma investeringsprojekt. Avskrivningar på skattefinansierade investeringar och resultatet utgör det belopp som finns tillgängligt för att egenfinansiera investeringarna i den skattefinansierade verksamheten. Är investeringsnivån högre krävs upplåning, utnyttjande av likvida medel och/eller försäljning av anläggningstillgångar. Lånefinansiering kan ske för övriga investeringar. 26
Övergripande ekonomisk bedömning Båstad kommuns ekonomiska utveckling Resultatutveckling Båstads kommun har haft en stabil ekonomi under de senaste fem åren, 2010 2014. Under alla år har resultaten varit positiva. I förhållande till kommunens finansiella mål har resultatet över femårsperioden uppgått till i genomsnitt 2,7 procent av skatteintäkter och generella bidrag. Resultatet för 2015 är budgeterat till 13,6 mkr. Enligt prognosen i delårsrapporten t.o.m. 31 augusti så prognostiseras dock ett resultat för 2015 på drygt 6 mkr. Det budgeterade resultatet för 2016 uppgår till 14,2 mkr vilket innebär ett resultat som uppgår till 2 % av skatteintäkter och generella bidrag. Planerade resultat för 2017 och 2018 uppgår till ±0 respektive 21,5 mkr. Resultaten för perioden 2016 2018 uppgår i genomsnitt till drygt 0,3 procent av budgeterade skatteintäkter och generella bidrag vilket innebär att kommunen under planperioden varken klarar det lagstadgade balanskravet eller sitt finansiella mål om ett resultat om minst 2 procent av skatteintäkterna. Prognos Budget Plan Plan (%) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Resultat i % av skatteintäkter 1,3 1,9 3,1 1,6 0,0 2,0 0,0-2,9 En avgörande betydelse för en kommuns ekonomi är att nettokostnaderna över tid inte ökar mer än skatteintäkterna. Över perioden 2010 2014 har skatteintäkterna ökat med ca 10,8 procent samtidigt som nettokostnaderna inklusive finansnettot ökat med 15,9 procent. Medans skatteintäktsutvecklingen under perioden varit relativt jämn har utvecklingen av nettokostnaderna dock varierat ganska kraftigt, allt från en mindre ökning 2010 (0,5 %) till en kraftig ökning 2011 (+7,1%). Enligt prognosen i delårsrapporten för 2015 kommer skatteintäktsutvecklingen uppgå till 3,6 procent samtidigt som nettokostnadsutvecklingen väntas uppgå till 6,2 procent. Under 2016 väntas skatteintäkterna öka lika mycket som nettokostnaderna i förhållande till budget 2015 men åren därefter är trenden återigen det omvända. Anledningen är främst de två stora planerade etapper av utbyggnader av vårdboenden inom äldreomsorgen som innebär utökade driftskostnader på 11 mkr vardera åren 2017 och 2018. Därtill kommer även den budgetmässigt stora investeringspuckel kommunen står inför innevarande och de kommande tre åren som kommer att sätta press på kommunens ekonomi i form av ökade avskrivningskostnader samt ökade räntekostnader för lån. Mer om investeringar finns under stycket om investeringar nedan och kan även utläsas längre fram under kapitlet om investeringar. 27
Övergripande ekonomisk bedömning Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunens huvudsakliga finansieringskälla för den verksamhet som bedrivs kommer från skatteintäkter och generella statsbidrag. Skatteintäkterna påverkas av en mängd olika faktorer men något förenklat avgörs de dels av storleken på beskattningsbara löner, förmåner och bidrag, pensioner m.m., dels på det statliga utjämningssystemet men också till stor del av nivån på den kommunala skattesatsen som varje kommun beslutar om. Den kommunala skattesatsen i Båstad uppgår till 20,23 kronor per hundra kronor. Den genomsnittliga skattesatsen i riket är 20,70 kronor och i Skåne län 20,55 kr. Skattesatsen i Skånes kommuner varierar från allt mellan 18,50 kr och 22,26 kr. Ökad kommunalskatt med 1 kr motsvarar för Båstad kommun ökade skatteintäkter om 32 mkr. Båstads skatteintäkter och generella statsbidrag är utifrån Sveriges kommuner och Landstings prognos i oktober 2015 beräknade att uppgå till ca 681,9 mkr för år 2015. Det innebär en ökning jämfört med bokslutet för 2014 på 3,6 procent. Prognosen för ökningen 2016 jämfört med budget 2015 pekar på 3,7 procent och därefter tyder prognoserna på att skatteintäktsökningen avtar 2017 2018 med årliga uppgångar jämfört med föregående år på ca 2,8 2,9 procent. Investeringar, medfinansiering till statlig infrastruktur och exploateringsutgifter Investeringstakten har ökat de senaste åren. Under de kommande tre åren 2016 2018 ligger utgifter om drygt 564 mkr budgeterade. Av dessa härrör drygt 325 mkr till olika skattefinansierade investeringar varav medfinansieringar till statliga infrastruktursatsningar uppgår till drygt 30 mkr. Vidare härrör 273 mkr till olika VA relaterade investeringar. Skattefinansierade investeringar Av investeringarna kopplade till kommunens skattefinansierade verksamhet är merparten relaterade till gata park och fastighetsinvesteringar. Övriga stora investeringsområden är inom IT och skolverksamhet. VA investeringar De på senare år höga investeringarna inom VA verksamheten har berott på arbeten med att förbättra VA nätet för en tryggare VA försörjning samt på grund av utbyggnad av nya exploateringsområden och förberedelser inför framtida nya områden. Att investeringsnivåerna även framöver fortsätter att öka i budgeten för 2015 2017 beror på att arbetet med att trygga kommunens framtida vattenförsörjning fortsätter. Även fortsatta anslutningar till nya exploateringsområden samt till glesbygdsområden är förklaringar till den höga framtida investeringstakten. Investeringar inom VA verksamheten ska inte finansieras med hjälp av skattemedel utan av VA kollektivet via VA avgifterna, exempelvis bruknings och anläggningsavgifter. Intäkter för anslutningsavgifter beräknas uppgå till drygt 28 mkr under 2016 2018. 28
Övergripande ekonomisk bedömning Medfinansieringar till statlig infrastruktur I lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ges kommuner och landsting utvidgad kompetens att lämna bidrag till byggande av statlig väg och järnväg. Med anledning av detta har det också beslutats om ändring i lagen om kommunal redovisning, som innebär att det belopp som kommunen beslutat att bidra med kan tas upp i balansräkningen och upplösas med årliga enhetliga belopp under högst 25 år. Alternativet är att redovisa hela beloppet som en kostnad i resultaträkningen. Större medfinansieringsbelopp som kommunen budgeterat för under perioden 2016 2018 är fortsättningen på den ny stationen för Pågatågen i Förslöv, den nya inre kustvägen samt några andra projekt i form av gång och cykelvägar och andra trafiklösningar. Exploateringsrelaterade åtgärder Utgörs av utgifter och inkomster för åtgärder inom exploateringsverksamheten som inte avser anläggningar som kommunen har för avsikt att fortsätta äga. Exempelvis markförvärv till tomtmarker och åtgärder som behövs för att färdigställa tomtmarker till försäljning. Då flera områden ännu inte planlagts är siffrorna till vissa delar preliminära. Åstadprojektet Av den totala investeringsbudgeten 2014 2018 avser ca 67 mkr utgifter relaterade till kommunens exploateringssatsningar i områdena kring den nya stationen. Projektet medför nyinvesteringar i torg, park och gator samt investeringar i nya vatten och avloppsanordningar samt medfinansiering till statliga infrastruktursatsningar som vägar, cirkulationsplatser, tunnlar och bullerskydd. Åstadprojektet är, likt många andra exploateringsprojekt, över tid tänkt att vara självfinansierande med hjälp av intäkter från tomtförsäljningar och VA anslutningar. Självfinansieringsgrad (%) 2011 2012 2013 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Skattefinansierade investeringar 86 60 100 79 44 57 44 36 VA-investeringar 24 14 16 31 17 15 12 20 Självfinansieringsgrad är ett finansiellt nyckeltal som visar hur stor andel av investeringarna som kommunen klarar av att finansiera med skattemedel, dvs. resultat och avskrivningar inom den skattefinansierade verksamheten. Utgifterna för investeringar som ska finansieras via skattemedel (111 mkr) i budget 2016 är för omfattande för att kunna finansieras av de budgeterade avskrivningarna och resultatet. Därmed uppnår kommunen budgetmässigt inte det finansiella målet om att självfinansiera de skattefinansierade investeringarna till 100 procent under 2016 utan enbart till 57 procent. Sett över hela planperioden 2016 2018 uppnås inte en högre självfinansieringsgrad än 46 procent. Avskrivningar och upplösningskostnader Som en följd av planerade investeringar under kommande tre årsperiod kommer de budgeterade avskrivningarna och upplösningskostnaderna för bidrag till statliga infrastrukturinvesteringar att öka markant. Av diagrammet till höger framgår att ökningen till viss del är kopplad till VAinvesteringar. Dessa avskrivningskostnader belastar VA kollektivet och ska därmed inte påverka kommunens ekonomi beträffande skattefinansierad verksamhet. 29