2005-03-22 ^êäéíëãáäà Ü~åÇÄçâÑ êp~üäöêéåëâ~~â~çéãáå j~íéêá~äéíáçéåå~é êã êí åâíëçãéííëí ÇÑ ê~â~çéãáåëåüéñéêçåü~êäéíëäéç~êéá~êäéíëãáäà ~êäéíéík j~íéêá~äéíâçãéäéííéê~êçé~åîáëåáåö~êçåüêìíáåéêëçãñáååëé d íéäçêöëìåáîéêëáíéíëüéãëáç~ìåçéê ä åâéåïïïk~êäéíëãáäà K~ÇãKÖìKëÉK ^êäéíëãáäà êçåçéê _ÉÜçîÉí~îÅÜÉÅâäáëíçêâ~åî~êáÉê~ÄÉêçÉåÇÉé îáäâéåîéêâë~ãüéíëçãäéçêáîëîáçáåëíáíìíáçåéåk fé êãéåñáååëç êñ êçäáâ~åüéåâäáëíçêëçãâ~å~åî åç~ëìíáñê å~êäéíëéä~íëéåëäéüçîk aéíñáååëåüéåâäáëí~ñ êç~íçê~êäéíëéä~íëi~êäéíëäçâ~äéêiäéäóëåáåöiâäáã~ílîéåíáä~íáçåi ä~äçê~íçêáéîéêâë~ãüéíçåüéëóâçëçåá~ä~êäéíëãáäà EÑäáâPFK cäéê~~îåüéåâäáëíçêå~äóööéêé äáëíçêëçã~åî åçëáåçãp~üäöêéåëâ~ìåáîéêëáíéíëëàìâüìëéíeprfkpóñíéí ê ~ííñ ÉåÉåÜÉíäáÖÜÉíçÅÜìåÇÉêä íí~öéåçãñ ê~åçéí~î~êäéíëãáäà êçåçéêé ~êäéíëéä~íëéêëçã ê ÖÉãÉåë~ãã~ãÉÇprK mëóâçëçåá~ä~êäéíëãáäà fé êãéåñáååëéñéãééäé Éåâ íéêëçãâ~å~åî åç~ëñ ê~ííã í~çéåéëóâçëçåá~ä~~êäéíëãáäà åé ~êäéíëéä~íëéåeñäáâqfkbåâ íéêå~â~å~åî åç~ëëéé~ê~íéääéêëçãéííâçãéäéãéåííáääåüéåâäáëí~åñ ê éëóâçëçåá~äãáäà êçåçk oáëâäéç ãåáåö bñíéêöéåçãñ êçãáäà êçåçö êëéåêáëâäéç ãåáåök_ä~åâéííéêñ êêáëâäéç ãåáåöñáååëìåçéêñäáârk jéç~êäéí~êë~ãí~ä bííãéç~êäéí~êë~ãí~ä êéííéä~åéê~íiñ êäéêéííiíáäää~â~ääáåâ~åçéçåüñê~ã íëóñí~åçéééêëçåäáöíë~ãí~ä ãéää~ååüéñçåüãéç~êäéí~êékfãéç~êäéí~êë~ãí~äéíí~êä ÇÉÅÜÉÑçÅÜãÉÇ~êÄÉí~êÉìééÑê Öçêëçãê êã ä Ñ ê~êäéíéíi~êäéíëñ êã Ö~I~êÄÉíëêÉëìäí~íI~êÄÉíëãáäà çåüééêëçåäáöìíîéåâäáåökaéåå~ñçêã~îë~ãí~ä ê Çàìé~êÉçÅÜãÉêëíêìâíìêÉê~ÇÉ åéííî~åäáöíë~ãí~äçåüê êüéä~~êäéíëëáíì~íáçåéåkdêìåçéåñ êë~ãí~äéí êçéåçá~äçöâêáåö~êäéíéíëçãñáååëãéää~ååüéñçåüãéç~êäéí~êéáçéíç~öäáö~~êäéíéíkråçéêñäáâsñáååë ÉåÅÜÉÅâäáëí~ëçãëí ÇÑ êåüéñéêçåüãéç~êäéí~êéáñ êäéêéçéäëéêå~áåñ êë~ãí~äéík e~åçäáåöëéä~å aé íö êçéêëçãáåíéöéåçãñ êëçãéçéää~êíñ êëáåáéåü~åçäáåöëéä~åñ êáåëíáíìíáçåéåë~êäéíëãáäà ~êäéíé ÇÉíâçãã~åÇÉ êéíeñäáânmfk i~ö~êñ êçäáâ~îéêâë~ãüéíéê fé êãéåñáååëçåâë ÉåÑ êíéåâåáåö îéêä~ö~êëçã êéääéêâ~åî~ê~~âíìéää~ñ ê~â~çéãáåëçäáâ~ îéêâë~ãüéíéêeñäáânnfë~ãíéåî ÖäÉÇåáåÖÑ êééêëçåéêëçãääáîáíìíë~íí~ñ êâ åëâê åâåáåöeñäáânofk ^êäéíëãáäà Ü~åÇÄçâÉåëâ~ääî~ê~ÒäÉî~åÇÉÒîáäâÉíáååÉÄ ê~ííçéåñ äàëìééâçåíáåìéêäáöíçåüâçãéäéííéê~ë ìíáñê åîéêâë~ãüéíéêå~ëäéüçîiåóüéíéêçåüñ ê åçêáåö~êk aì êî äâçããéåãéçëóåéìåâíéêçåüñ êëä~öíáää~êäéíëãáäà Ü~åÇä ÖÖ~êÉ óäî~käéêööêéå]ë~üäöêéåëâ~köìkëé

1 Personalavdelningen, Ylva Berggren 2005-03-22 i^qerkañ ê~êäéíëãáäà ~êäéíéíáåçãp~üäöêéåëâ~~â~çéãáå ^êäéíëãáäà êçåçéê ^êäéíëãáäà êçåçéêëâ~ääöéåçãñ ê~ëãáåëííî Ö åöéêééê êeéåäáöíäçâ~äí~êäéíëãáäà ~îí~äñ êd íéäçêöë ìåáîéêëáíéífkpóñíéí ê~ííáçéåíáñáéê~êáëâéêçåüìåçéêë â~éêçääéãé ~êäéíëéä~íëéåk ^êäéíëöáî~êéåü~ê~åëî~êéíñ ê~íí~êäéíëãáäà êçåçéêöéåçãñ êëçåü~íí íö êçéêîáçí~ëkfçéíí~~åëî~êáåö ê çåâë ~ííãéçîéêâ~çåüî~ê~~âíáîá~êäéíëãáäà êçåçéêå~é ~êäéíëéä~íëéåçåüëéíáää~ííçéöéåçãñ êëá ÉåäáÖÜÉíãÉÇÇÉáåëíêìâíáçåÉêçÅÜ~îí~äëçãÑáååëîáÇd íéäçêöëìåáîéêëáíéík sáç~êäéíëãáäà êçåçéêå~ëâ~ää îéå~êäéíëãáäà çãäìççéäí~ë~ãíëíìçéåí~êäéíëãáäà çãäìççã ëíìçéåíéêå~ëîéêâë~ãüéíäéê êëk ^åëî~êéíñ ê~ííí~áåáíá~íáîíáää~êäéíëãáäà êçåçéêå~äáööéêé éêéñéâílãçíëî~ê~åçékmêçíçâçääëâ~ääìééê íí~ë áë~ãä~åçãéç~êäéíëãáäà êçåçkmêéñéâílãçíëî~ê~åçé ê~åëî~êáöñ êáååéü ääéíáéêçíçâçääéík hçéá~é éêçíçâçääéåä ãå~ëíáääiçâ~ä~~êäéíëãáäà âçããáíí åk ^îéêçíçâçääéíëâ~ääñê~ãö W sáäâ~ëçãü~êçéäí~öáíáêçåçéå sáäâ~~êäéíëéä~íëéêlçãê ÇÉåëçãÜ~êçãÑ~íí~íë~îêçåÇÉå ^êäéíëãáäà éêçääéãëçãü~êìééã êâë~ãã~íëçåüçêë~âéêíáää~ííéêçääéãìééëí íí c êëä~öíáää íö êçéêçåüléääéêüìêéêçääéãéíä êü~åíéê~ë a~íìãå ê íö êçéêå~ëâ~ääî~ê~öéåçãñ êç~éääéêâçåí~âíí~öéåãéççéålçéëçãëâ~ääëî~ê~ñ ê ÖÉåçãÑ ê~åçéí _ÉÑ~ííåáåÖLÑìåâíáçåLéÉêëçåëçãëâ~ääÑ äà~ìéé êéåçéíëñçêíë~íí~ü~åíéêáåö e~åçäáåöëéä~å ^êäéíëãáäà êçåçëéêçíçâçääéí êéííìåçéêä~öíáääü~åçäáåöëéä~åéåëçãëâ~ääìééê íí~ëéåäáöíñ êéëâêáñíéêå~ çãëóëíéã~íáëâí~êäéíëãáäà ~êäéíékaé íö êçéêëçãáåíéöéåçãñ êëçãéçéää~êíeáåçãíî îéåâçêfñ êëáåá Ü~åÇäáåÖëéä~åÉåKbåâçéá~~îÜ~åÇäáåÖëéä~åÉåëâ~ääî~ê~áåä ãå~çíáäääçâ~ä~~êäéíëãáäà âçããáíí åei^hf ëéå~ëíçéånråçîéãäéêî~êàé êk ^îü~åçäáåöëéä~åéåëâ~ääñê~ãö W s~çëçãäéü îéêñ êä ííê~ëlñ ê åçê~ë sáäâ~ íö êçéêëçãëâ~ääîáçí~ëws~çëâ~ääö ê~ë\eìêëâ~ääçéíö ê~ëçåüå ê\ ^åëî~êáöñ ê íö êçéå hçëíå~çéê k ê íö êçéå êîáçí~öéåws~ç êöàçêíçåüüìê\ rééñ äàåáåöweìêääéîçéí\_éü îéêå ÖçíãÉêÖ ê~ë\ s åç>

2 bñéãééäé íáçéä~å g~åì~êájã~à ^êäéíëãáäà êçåçeâçéá~é éêçíçâçääéííáääi^hf jéç~êäéí~êéåâ íîáçäéüçî i~öëí~çö~çéü äëçìåçéê âåáåö~ê oáëâäéç ãåáåö rééñ äàåáåö~îñ êéö ÉåÇÉÜ~åÇäáåÖëéä~å ríâ~ëííáääü~åçäáåöëéä~å pééíéãäéêjåçîéãäéê ^êäéíëãáäà êçåçáåâääê~åçëâóççeâçéá~é éêçíçâçääéííáääi^hf jéç~êäéí~êë~ãí~ä i åéë~ãí~ä oáëâäéç ãåáåö c êçáöëí ää~åçé~îü~åçäáåöëéä~å péå~ëínråçîéãäéê hçéá~é Ü~åÇäáåÖëéä~åÉåä ãå~ëíáäääçâ~ä~~êäéíëãáäà âçããáíí åk lêö~åáë~íáçåñ ê~êäéíëãáäà ~êäéíéíáåçãd íéäçêöëìåáîéêëáíéí ^êäéíëãáäà Ñê Öçêå~ëâ~áÑ êëí~ü~åçü~åíéê~ëáçéíç~öäáö~~êäéíéíé ~êäéíëéä~íëéåçåüé ~êäéíëéä~íëíê ÑÑ~êK içâ~ä~~êäéíëãáäà âçããáíí åei^hfñ êp~üäöêéåëâ~~â~çéãáåü~êéå îéêöêáé~åçéçåüéçäáåóëâ~é~åçé ÑìåâíáçåKaÉåÄÉÜ~åÇä~êÑ êëä~öíáääã äñ ê~êäéíëãáäà ~êäéíéíiü~åçäáåöëéä~åéêçåüççâìãéåí~íáçå~î ~êäéíëãáäà åë~ãíñ äàéêìíîéåâäáåöéåáñê Öçêëçãê êçü äë~çåüçäóåâëñ~ääkhçããáíí åäéü~åçä~êçåâë Ñê Öçêëçãê êìíäáäçåáåöiáåñçêã~íáçåñ êéí~öëü äëçî êççåüãéçäéëí ãã~åçéáåçã~êäéíëãáäà çãê ÇÉí Kfi^háåÖ êêééêéëéåí~åíéêñ ê~êäéíëöáî~êéåçåü~êäéíëí~ö~êçêö~åáë~íáçåéêå~k `Éåíê~ä~~êÄÉíëãáäà âçããáíí åe`^hf êöéãéåë~ãñ êd íéäçêöëìåáîéêëáíéík f`^háåö êåüéñéåñ êp~üäöêéåëâ~~â~çéãáåiçéâ~åéêå~ñ ê îêáö~ñ~âìäíéíéêiêééêéëéåí~åíéêñ ê ~êäéíëí~ö~êçêö~åáë~íáçåéêå~ë~ãíëâóççëáåöéåà êéåñ êd íéäçêöëìåáîéêëáíéík aéäéö~íáçå mêéñéâílãçíëî~ê~åçéâ~åçéäéöéê~~êäéíëãáäà ìééöáñíéêíáää~åå~åééêëçåáåçãáåëíáíìíáçåéåléåüéíéåk sáççéäéö~íáçåëâ~ääéííëâêáñíäáöí~îí~äìééê íí~ëç êçéíñê~ãö êîáäâ~ìééöáñíéêëçã êçéäéöéê~çéçåüíáää îéãk

ARBETSMILJÖROND CHECKLISTA DATORARBETSPLATSEN Datum Vad behöver göras? Vem ansvarar för att det blir gjort? När skall det vara klart? 1. Finns möjlighet till flexibel placering av skärm och tangentbord och mus? (Bordsytan måste vara tillräckligt stor) 2. Höj- och sänkbar skärm? (Hela skärmen måste kunna placeras under ögonhöjd) 3. Är musen bra placerad? 4. Finns plats för hela underarmarna? 5. Är bordsyta och tangenter matta och ljusa? 6. Är skärmen flimmerfri och läsbarheten god? 7. Behövs koncepthållare? 8. Är belysningen justerbar? 9. Finns dagsljusavskärmning? 10. Finns ljusharmoni i rummet? 11. Är stolen ställbar i höjdled? 12. Har stolen 5 ben? 13. Har stolen ställbart ryggstöd?

Fortsättning Datorarbetsplatsen Vad behöver göras Vem ansvarar för att det blir gjort? När skall det vara klart 14. Finns störande ljud från dator? 15. Finns skrivare/fax/-kopiator i rummet? (ej lämpligt) 16. Har personalen erbjudits synundersökning? (Se http://www.arbetsmiljo.adm.gu.s e/doc/anskaffning_arbetsglas.pd f! ) 17. Är kablar och möblering lämplig ur städsynpunkt? 18. Är datorarbets-uppgifterna tillräckligt omväxlande? 19. Är programvaran anpassad till användaren? 20. Finns stöd och hjälp vid problem med datorn? 21. Finns tillräcklig datautbildning? 22 Finns plan för sådan utbildning? 23. Upplevs moment som psykiskt påfrestande? 24. Finns ersättare vid frånvaro? 25. Finns regelbunden back-up?

ARBETSLOKALER Vad behöver göras? Vem ansvarar för att det blir gjort? När skall det vara klart 1. Är lokalerna anpassade till förekommande arbets-uppgifter och antalet arbetande? 2. Finns god framkomlighet i korridorer, trapphus etc? 3. Är det fritt framför entréer, nödutgångar etc? 4. Är allmän ordning/lokalvård- /hygien tillfredsställande; utrustning- /material förvaras på avsedd plats 5. Regler och beslut för åtgärder om rökning på arbetsplatsen finns och följs? 6. Halk-/fall-/snubbelrisker är undanröjda; även i entréer- /trappor/gångar utomhus, särskilt vintertid? 7. Är stolar, bord och andra möbler för annat arbete än datorarbete utformade för att ge goda arbetsställningar? 8.Finns plats för förvaring av kläder m m 9. Finns väl utrustade toaletter och tillgång till duschrum för personal? 21. Finns matrum/pentry-/annan pausplats med lämplig möblering; värme-/kylskåp? 22. Finns vilplats eller vilrum; signalanordning och sjukvårdsutrustning lätt tillgänglig? 23. Sker regelbunden tillsyn och städning av vilrum? 24.Finns personal med aktuell hjärtlungräddningsutbildning? 25. Genomförs brandövningar regelbundet? G

BELYSNING Vad behöver göras? Vem ansvarar för att det blir gjort? När skall det vara klart? 1. Är allmänbelysningen anpassad till verksamheten och synförmågan? 2. Plats- och punktbelysning anpassad till verksamheten och synförmågan? 3. Armatur rätt, hel, ren, underhållen? 4. Är ljuskällor är hela/rena, rutin? Finns rutin för byte av glödlampor och lysrör? 5. Fönster rena? Finns skydd mot solljus? 6. Förekommer bländning- /reflexer/flimrande ljus? 7 Är ljusskillnader stora? 9 Är personal stadigvarande sysselsatt i lokaler utan dagsljus? 10 Syns varningsskyltar, nödstoppsdon, nödutgångsskyltar? KLIMAT/VENTILATION Vad behöver göras? Vem ansvarar för att det blir gjort? När skall det vara klart? 1. Fungerar ventialtionen? 2. Bullrar ventilationen? 3. Är temperaturen lagom? 4. Förekommer drag från fönster, portar, ventilations-system? 5. Behövs solskydd mot värme för fönster?

PSYKO-SOCIAL MILJÖ OCH PERSONAL Vad behöver göras? Vem ansvarar för att det blir gjort? När skall det vara klart? 1. Fås tillräcklig information om vad som händer och planeras på arbetsplatsen? 2. Finns möjlighet för enskilda att bidra med initiativ, kunskaper, ansvar? 3. Finns möjlighet att påverka egna arbetets planering-/uppläggning? 4. Finns möjlighet att påverka arbetstakt-/arbetsrytm? 5. Finns möjlighet att själv välja lämplig arbetsmetod-/hjälpmedel? 6. Finns möjlighet att begränsa monotona/ensidiga arbetsuppgifter? 7. Finns långvarig psykisk anspänning? 8....påfrestande ansvar? 9....onormalt stor övertid? 10. Finns möjlighet till kontakt och gemenskap inom och mellan personalkategorier? 11.Tas frågor om arbetstrivsel, samarbete och arbetsorganisation upp vid arbetsplatsträffar, planeringsoch utvecklingssamtal, utbildning? 12. Finns rutiner för att fånga upp signaler och vidta åtgärder mot kränkande särbehandling och social utstötning? 13. Är kontkaten med patienter krävande och psykiskt påfrestande? 14. Finns risker för våld, hot eller trakasserier? 15. Finns säkerhetsföreskrifter för sådana risker? Känner alla till dem? Larm? 16. Finns riskfyllt eller psykiskt påfrestande ensamarbete? 17. Finns rutiner för omhändertagande av nyanställd/tillfällig personal? LABORATORIET

Vad behöver göras? Vem ansvarar för att det blir gjort? När skall det vara klart? 1. Finns aktuell riskanalys för de arbetsuppgifter som utföres på laboratoriet? 2. Finns tillräcklig informationen om ev risker förbundna med arbetet på lab? 3. Förekommer arbete på laboratoriet som kräver tillstånd eller har anmälningsplikt? 4. Finns i så fall dessa tillstånd eller har anmälningar gjorts? 5. Finns fungerande rutiner för arbetsskade- och tillbudsrapportering? 6. Är labstolar och arb bänkar funktionella och anpassade för det arbete som ska utföras och för personalen som utför arbetet? 7. Är belysningen tillräcklig och anpassad till arbetet? 8. Finns ögondusch på laboratoriet? Kontrolleras och spolas den igenom regelbundet? 9. Finns nöddusch på laboratoriet? Kontrolleras och spolas den igenom regelbundet? 10. Förekommer buller eller störande ljud? 11. Har bullermätning utförts? 12. Finns tydliga och lättillgängliga manualer till all lab apparatur? 13. Fungerar centrifugerna som de bör? 14. Låses locken till centrifugerna automatiskt vid centrifugering? 15. Förekommer monotont arbete (typ pipettering, mikroskopering) så ofta och länge att det kan förorsaka skador hos personalen. 16. Är kylar och frysar av laboratorietyp, eller är försedda med skyltar att man ej får förvara brandfarliga vätskor i dem?

17. Fungerar skyddsventilationen (dragskåp, dragbänkar, punktutsug) på ett tillfredställande sätt? 18. Finns luftflödesindikator eller ljud och ljuslarm som varnar vid för lågt flöde? Kontrolleras och spolas den igenom regelbundet? 19. Är dragskåpen elförreglade eller försedda med skyltar att man ej får använda el. utrustning i kombination med brandfarliga ämnen? 20. Kontrolleras skyddsventilationen en gång per år? 21. Förekommer arbete med farliga kem ämnen? Finns erforderlig personlig skyddsutrustning att tillgå (handskar av lämpligt slag,, skyddsglasögon, visir, mm) Är personalen medveten om riskerna vid sådant arbete och vidtar de skyddsåtgärder som behövs? 21. Finns det ett aktuellt kemikalieregister över laboratoriets kemikalier? 22.. Finns det varuinformationsblad eller motsvarande i pappersform eller elektroniskt? 23.. Förvaras brandfarliga ämnen i ventilerade och brandsäkra skåp? 24 Förvaras giftiga ämnen inlåsta? 25 Förekommer arbete med cytostatika? Finns tillräckliga skyddsåtgärder? 26. Finns det rutiner för sanering av kemikaliespill? 27. Finns det rutiner för hantering av farligt avfall? Fungerar dessa rutiner på ett tillfredställande sätt?

28. Förekommer arbete med radioaktivitet? Finns erforderliga varningsskyltar där radioaktiva ämnen förvaras eller arbete med sådana ämnen sker? Är kunskapen om radioaktivt arbete tillräcklig? Finns tillräckliga anvisningar och skyddsåtgärder? 29.Förekommer arbete med risk för blodsmitta? Finns tillräckliga anvisningar och skyddsåtgärder? 30. Förekommer arbete med virus eller bakterier? Finns erforderliga rutiner och skyddsåtgärder för sådant arbete? 31. Förekommer arbete i kylrum? Finns det erforderlig skyddsutrustning för sådant arbete? 32. Förekommer arbete med härdplaster? Utbildning krävs. Har personalen genomgått utbildning? Hälsokontroll krävs. Har personalen genomgått hälsokontroll?

33. Förekommer arbete med försöksdjur? Har de personer som arbetar med försöksdjur erbjudits läkarundersökning? Har personalen tillgång till personlig skyddsutrustning (handskar, mask, mm) vid arbete med försöksdjur? 34. Är gasbehållare placerade på ett sådant sätt att de ej kan välta? Finns det varningsskyltar utanför de rum där gasflaskor är placerade? 35. Finns autoklaver? Kontrolleras dessa regelbundet?

SAMMANSTÄLLNING AV MILJÖRONDSPROTOKOLL Enhet::... Datum... Arbetsmiljöombud... Miljörondsansvarig... Övriga deltagare i ronden:.. Datorarbetsplatser Åtgärd Förs till handlingsplan Åtgärdat

Lokaler Åtgärd Förs till handlingsplan Åtgärdat

Belysning Åtgärd Förs till handlingsplan Åtgärdat

Klimat/ventilation Åtgärd Förs till handlingsplan Åtgärdat

Psyko-social miljö och personal Åtgärd Förs till handlingsplan Åtgärdat

Laboratoriet Åtgärd Förs till handlingsplan Åtgärdat

Medarbetarenkät I enkäten förekommer påståenden med svarsalternativen instämmer inte alls till instämmer helt graderade från 1 till 6. Uttryck din uppfattning genom att markera ett kryss i den ruta under siffrorna som du tycker passar bäst in på din uppfattning. 1. DELAKTIGHET instämmer inte alls instämmer helt 1 2 3 4 5 6 g vet vad som förväntas av mig i mitt arbete g kan påverka innehållet i mina arbetsuppgifter g kan själv bestämma arbetstakten g kan påverka fördelningen av arbetsuppgifter inom min arbetsenhet 2. ARBETSLEDNING g har bra kontakt och samarbete med min närmaste chef Min närmaste chef fäster avseende vid mina synpunkter och idéer g får veta av min närmaste chef hur jag lyckas i mitt arbete g känner mig fri att öppet och ärligt tala om för min närmaste chef vad jag tycker och tänker i frågor som rör arbetet, även om åsikterna är av kritiskt natur Min närmaste chef är lyhörd för vad som händer på arbetsplatsen Min närmaste chef har förmåga att få gruppen att arbeta mot gemensamma mål Min närmaste chef är öppen för utveckling och nytänkande instämmer instämmer helt inte alls 1 2 3 4 5 6 Utvecklingssamtal är ett planerat samtal mellan dig och din närmast överordnande. I utvecklingssamtalet ser man tillbaka på året som gått och talar om framtiden när det gäller frågor som rör mål för arbetet, arbetsresultat/uppgifter, arbetsmiljö och personlig utveckling Har du haft utvecklingssamtal (enl. beskrivningen ovan) med din chef de senaste 12 månaderna? instämmer inte alls instämmer helt Om ja: 1 2 3 4 5 6 Mitt senaste utvecklingssamtal var ett bra samtal som kändes meningsfullt 3. UTVECKLINGSMÖJLIGHETER instämmer instämmer helt inte alls 1 2 3 4 5 6 Min kompetens tas tillvara på min arbetsplats g har möjlighet att lära mig nya saker i mitt arbete g har möjlighet att utveckla min kompetens i mitt arbete g kan vidareutbilda mig med arbetsgivares stöd

4. TRIVSEL instämmer instämmer helt inte alls 1 2 3 4 5 6 g har ett intressant och stimulerande arbete När jag är på väg till arbetet, känner jag mig glad och förväntansfull g trivs med min arbetskamrater På min arbetsplats belönas bra prestationer och insatser 5. ARBETSGEMENSKAP g pratar ofta med mina arbetskamrater om sådant som har med arbetet att göra Mina arbetskamrater uppskattar mina arbetsinsatser Vi kan föra en fri och öppen diskussion på min arbetsplats Det finns motsättningar mellan olika grupper av anställda inom förvaltningen instämmer instämmer inte alls helt 1 2 3 4 5 6 6. MOBBNING Har du vid något tillfälle de senaste 12 månaderna känt dig utfrusen på din arbetsplats? Har du vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna känt dig utsatt för trakasserier eller kränkande särbehandling på din arbetsplats? 7. INFORMATION g är nöjd med den information jag får om det som händer/ska hända inom förvaltningen g vet hur jag ska söka den information jag behöver för mitt arbete instämmer instämmer helt inte alls 1 2 3 4 5 6 Har ni regelbundna arbetsplatsträffar (minst en ggn/månad) på din enhet? 8. ARBETSBELASTNING instämmer inte alls instämmer helt 1 2 3 4 5 6 g känner mig ofta stressad i arbetet g känner mig ofta trött efter arbetsdagens slut g kan som regel ta en paus, när jag känner mig trött och stressad under arbetet Har du under de senaste 12 månaderna haft känning av fysiska besvär som t e x huvudvärk, magbesvär eller sömnsvårigheter? 2

9. HELHETSBEDÖMNING Om du gör en helhetsbedömning av din arbetssituation, hur nöjd är du då? inte alls nöjd i allra högsta grad nöjd 1 2 3 4 5 6 Annat som du tycker är viktigt att framföra: Tack för att du besvarat enkäten! 3

Namn CHECKLISTA FÖR PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖROND (från SU / B Häggström, något modifierad) Checklistan är ett redskap för varje enskild arbetsplats, en form av temperaturmätning för att berörd chef ska veta vilka frågor som arbetsplatsen/enheten bör koncentrera sitt förbättringsarbete på. Resultatet kan t ex presenteras i Exceldiagram och användas som diskussionsunderlag på APT (arbetsplatsträffen). NÄRMASTE CHEF ÄR (Ifylles vid behov) Instämmer helt nästan delvis ganska något inte alls 1. Vi har tydliga mål för vårt arbete 2. Informationen från min arbetsledning/närmaste chef är tydlig 3. g söker själv information som är viktigt för mitt arbete 4. Min närmaste chef ger mig den återkoppling som är nödvändig för att jag ska veta om jag gör ett bra arbete 5. g ges möjlighet att utvecklas i arbetet 6. g medverkar aktivt i förbättringsarbetet på min arbetsplats 7. Min närmaste chef är lyhörd för mina åsikter 8. g känner uppskattning från min närmaste chef i mitt arbete 9. g känner uppskattning från mina arbetskamrater i mitt arbete 10. g känner medmänskligt stöd från mina arbetskamrater 11. g upplever trivsel och gemenskap med mina arbetskamrater 12. g har möjlighet att påverka hur mitt arbete ska utföras 13. g har själv möjlighet att påverka arbetstakten 14. g upplever att min arbetsbelastning är för stor 15. g drabbas ofta av stressrelaterade symptom, t. ex. sömnsvårigheter, huvudvärk, magbesvär, som jag relaterar till arbetssituationen VAR GOD FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA!!! Lånad av (mellantexter modifierade) 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicinsk diagnostik och teknik Checklista för psykosocial arbetsmiljörond/su Handläggare: B Häggström

Instämmer helt nästan delvis ganska något inte alls 16. När jag kommer hem från arbetet har jag vanligtvis energi över till annat 17. I mitt arbete är det få inslag som är psykiskt påfrestande 18. g känner att min kompetens tas tillvara på min arbetsplats 19. g har vanligtvis positiva känslor när jag går till min arbetsplats 20. g kan vanligtvis koppla av tankarna från arbetet när jag är ledig 21. Arbetsplatsträffar (APT) förekommer regelbundet (ca 1 g/månad) på min arbetsplats 22. g vågar säga min åsikt på APT 23. På APT kan vi öppet diskutera eventuella problem på arbetsplatsen 24. Genom APT kan jag påverka arbetsplatsens arbetsförhållanden Har du ytterligare synpunkter som du vill framföra? Gå till sid 3! Förekommer kränkande särbehandling på din arbetsplats, dvs mobbing, psykiskt våld, social utstötning och trakasserier, sexuella trakasserier? Gå till sid 4! Om du anser att du själv eller någon annan på din arbetsplats är utsatt för något av ovanstående så är det mycket viktigt att du framför detta! Du kan antingen välja att beskriva situationen i medföljande blankett 2.3, som ska lämnas in separat, eller kontakta någon av nedanstående (enligt områdets rutin för AFS 1993:17, Kränkande särbehandling i arbetslivet) Råd till den som känner sig utsatt för kränkande särbehandling Säg ifrån! Ta upp problemet med den som du anser utsätter dig för kränkningen. Om du inte kan göra det eller om det inte hjälper, vänd dig till - Din närmaste chef - Institutionens prefekt - Skyddsombud, jämställdhetsombud - Din fackliga representant på arbetsplatsen eller annan facklig företrädare inom din organisation, t ex ditt huvudskyddsombud - Företagshälsovården Lånad av (mellantexter modifierade) Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicinsk diagnostik och teknik Handläggare: B Häggström Checklista för psykosocial arbetsmiljörond/su 2

YTTERLIGARE SYNPUNKTER Komplement till checklista för psykosocial arbetsmiljörond Saknar du någon fråga/frågeområde? I så fall vilken/vilka? Plats för egna kommentarer NAMN: För att arbetsgivaren ska kunna arbeta med att förbättra situationen är det viktigt att hon eller han kan återkoppla till dig för eventuella förtydliganden och/eller diskussion om lämpligt sätt att gå vidare med problemet. Lånad av (mellantexter modifierade) Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicinsk diagnostik och teknik Checklista för psykosocial arbetsmiljörond R Handläggare: B Häggström

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Komplement till checklista för psykosocial arbetsmiljörond Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Tillfälliga meningsmotsättningar, konflikter och problem i samarbetsrelationerna i allmänhet bör ses som normala företeelser och ska i första hand lösas av de inblandade själva. Kränkande särbehandling föreligger först när en personkonflikt förlorar sin prägel av ömsesidighet och när respekt för människors rätt till personlig integritet glider över till icke etiska handlingar samt när detta på ett riskfyllt sätt drabbar enskilda arbetstagare. (AFS 1993:17) Kränkande beteende eller bemötande, i dagligt tal kallat för mobbning, kan förekomma på alla arbetsplatser. Kränkande särbehandling kan drabba alla, oavsett personlighet eller yrkestillhörighet. Arbetsgivaren har ett lagstadgat arbetsmiljöansvar, men ansvaret för att inte behandla varandra illa oavsett vad vi tycker om varandra har vi dock alla. (Anita von Schéele; Mobbning en arbetsmiljöfråga) Med sexuella trakasserier avses sådant ovälkommet uppträdande grundat på kön eller ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker en students integritet i högskolestudierna. Sexuella trakasserier handlar om ett beteende som är kränkande, ovälkommet samt grundat på kön eller av sexuell natur. Att trakassera någon innebär att medvetet och avsiktligt utsätta någon för fortlöpande obehag. Det sker dock åtskilligt på våra arbetsplatser som enligt jämställdhetslagen skall räknas som sexuella trakasserier, men där den som utför handlingen inte alls har en medveten avsikt att trakassera utan bara»vill vara trevlig«, kanske söker kontakt. Om den som utsätts för handlingen känner sig kränkt är det ändå trakasseri. Könskränkningar sker ofta omedvetet. Det är därför lagen understryker att sexuella trakasserier är ovälkomna sätt att agera. Vad som är trakasseri ges i detta sammanhang en subjektiv tolkning. Att vara trakasserad är att uppleva sig vara utsatt. Gränsen för vad som är ovälkommet är därtill, i viss mån, individuell. (OM KÖNSKRÄNKNINGAR EN HANDLEDNING Göteborgs Universitet) Om du anser att det finns problem av ovanstående karaktär på din arbetsplats är det därför mycket viktigt att du påtalar detta! NAMN: (Frivilligt) För att arbetsgivaren ska kunna arbeta med att förbättra situationen är det viktigt att hon eller han kan återkoppla till dig för eventuella förtydliganden och/eller diskussion om lämpligt sätt att gå vidare med problemet. VAR GOD FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA!!! Lånad av (mellantexter modifierade) Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicinsk diagnostik och teknik Checklista för psykosocial arbetsmiljörond R Handläggare: B Häggström

I vilken form yttrar sig kränkningen? Utfrysning Nedsättande ord/yttranden eller handlingar Fysiskt våld Sexuella trakasserier, dvs ovälkommet uppträdande i ord eller handling av sexuell natur På annat sätt. Ange hur: Vem är utsatt? g själv En arbetskamrat Min chef Annan Vem/vilka utför kränkningen? En arbetskamrat/arbetskamrater Min chef Annan Råd till den som känner sig utsatt för kränkande särbehandling Säg ifrån! Ta upp problemet med den som du anser utsätter dig för kränkningen. Om du inte kan göra det eller om det inte hjälper, vänd dig till - Din närmaste - Institutionens prefekt - Skyddsombud, jämställdhetsombud - Din fackliga representant på arbetsplatsen eller annan facklig företrädare inom din organisation, t ex ditt huvudskyddsombud - Företagshälsovården Lånad av (mellantexter modifierade) Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicinsk diagnostik och teknik Checklista för psykosocial arbetsmiljörond R Handläggare: B Häggström

1. Undersök arbetsförhållandena Det gäller att upptäcka riskerna i arbetet så att åtgärder kan genomföras så snart som möjligt. Då kan ni förebygga att arbetstagarna skadas, blir sjuka eller far illa på annat sätt. Exempel på faktorer som kan påverka arbetsmiljön: - Arbetsledning - Arbetsmängd - Arbetsorganisation - Arbetstempo - Arbetstid - Arbetsuppgifternas innehåll - Arbetsställningar och arbetsrörelser - Belysning - Buller - Farliga ämnen - Handlingsutrymme - Maskiner - Möjlighet till inflytande - Samarbete - Vibrationer - Värme och kyla I det dagliga arbetet kommer det ofta fram hur personalen mår. Stor korttidsfrånvaro, vantrivsel och relationsproblem är varningssignaler om risker i arbetet. Hämtat ur Systematiskt arbetsmiljöarbete - en vägledning. Arbetsmiljöverket, www.av.se 9

Arbetsmiljön - riskanalys och konsekvensbedömning Risker Konsekvenser Graden av risk: mycket stor, stor, liten eller mycket liten Åtgärder som förs till handlingsplanen

GÖTEBORGS UNIVERSITET Konsekvensbedömning/riskbedömning av arbetsmiljön vid viktigare beslut c~âìäíéíláåëíklãçíëîk séêâë~ãüéíëñ ê åçêáåö rééê íí~ç~î fåáíá~äéê a~íìã kê j àäáöüéíloáëâleçí hçåëéâîéåë p~ååçäáâüéí píê~íéöá EÉäáãáåÉêáåÖLêÉÇìÅÉêáåÖF ^åëî~êáö rééñ äàåáåöëj Ç~íìã ^ääî~êäáöêáëâl áåíé~ääî~êäáöêáëâ

Personalavdelningen, Ylva Berggren 2005-03-22 jéç~êäéí~êë~ãí~äóåüéåâäáëí~ñ êåüéñçåüãéç~êäéí~êé bííãéç~êäéí~êë~ãí~ä êéííéä~åéê~íiñ êäéêéííiíáäää~â~ääáåâ~åçéçåüñê~ã íëóñí~åçéééêëçåäáöíë~ãí~ä ãéää~ååüéñçåüãéç~êäéí~êékfãéç~êäéí~êë~ãí~äéíí~êåüéñçåüãéç~êäéí~êéìééñê Öçêëçãê êã äñ ê ~êäéíéíi~êäéíëñ êã Ö~I~êÄÉíëêÉëìäí~íI~êÄÉíëãáäà çåüééêëçåäáöìíîéåâäáåökaéåå~ñçêã~îë~ãí~ä ê Çàìé~êÉçÅÜãÉêëíêìâíìêÉê~ÇÉ åî~åäáö~ë~ãí~äçåüê êüéä~~êäéíëëáíì~íáçåéåkdêìåçéåñ êë~ãí~äéí ê ÇÉåÇá~äçÖâêáåÖ~êÄÉíÉíëçãÑáååëãÉää~åÅÜÉÑçÅÜãÉÇ~êÄÉí~êÉáÇÉíÇ~ÖäáÖ~~êÄÉíÉíK déåçããéç~êäéí~êë~ãí~äéåâ~ååüéñéåçåâë Ñ ÉåÜÉäÜÉíëÄáäÇ~îÜìêÇÉí êé ~êäéíëéä~íëéåk k Öê~ê ÇáåÑ êë~ãí~äéí p~ãí~äéíä êëâéìåçéêçëí êç~ñ êü ää~åçéåçåüüéäëíé ÉååÉìíê~äéä~íë ^îë íííáääê ÅâäáÖíãÉÇíáÇë ~ííåáüáååéêãéçüéä~ë~ãí~äéí q~öéãéåë~ãí~åëî~ê q~éêíáççåüäóëëå~é î~ê~åçê~ déî~ê~åçê~ íéêâçééäáåöé ÜìêåáìééäÉîÇÉë~ãí~äÉí cê ÖÉëí ääåáåö~êëçãìåçéêä~öñ êë~ãí~äéí cê Öçêå~ ê~îëéçç~ëçãëí ÇçÅÜÑ êäéêéçéäëéáåñ êë~ãí~äéíks äàçéñê Öçêëçãâ ååëêéäéî~åí~ñ êaáök eìêü~êçéíö íí eìêü~ê~êäéíëëáíì~íáçåéåî~êáíìåçéê êéí\ sáäâ~ã äñáååëñ ê~êäéíéí\eìêü~êã äéåìééñóääíë\ sáäâ~ã äü~êâìåå~íñ êîéêâäáö~ë\sáäâ~ü~êáåíéâìåå~íñ êîéêâäáö~ë\s~êñ ê\ sáäâ~âê~îëí ääéê~êäéíéíçåüüìêü~êçììééñóääíçéã\ eìê êöê~çéå~îëà äîëí åçáöüéíi~åëî~êçåüáåáíá~íáîí~ö~åçé\ s~ç êçìäê~lãáåçêéäê~é \ sáäâ~áåë~íëéê êçìëà äîå àçãéçlãáåçêéå àçãéç\ cáååëçéí~êäéíëìééöáñíéêëçãçìâ ååéêçáöçë âéêé \ h ååéêçì~ííçìñ ê~åî åç~çáå~âìåëâ~ééêçåüçáåâçãééíéåë\ p~ã~êäéíé eìêäáçê~êçìëçããéç~êäéí~êéíáääéííäê~ë~ã~êäéíéé ~êäéíëéä~íëéå\ cáååëçéíå ÖçåâçåÑäáâíëçãÇìâ ååéêçáöäéê êç~î\ eìêíóåâéêçì~ííë~ã~êäéíéíñìåöéê~êãéç~êäéíëâ~ãê~íéêçåüãéçåüéñéå\ eìêìééäéîéêçìçáöëà äîá~êäéíëöêìéééå\ eìêíêçêçì~ííâçääéöçêçåü~êäéíëâ~ãê~íéêìééñ~íí~êçáö\ ûêçìíáääñêéçëãéçë~ã~êäéíéíãéçâçääéöçêi~êäéíëâ~ãê~íéêçåüåüéñéå\ s åç>

iéç~êëâ~é ióëëå~êçáååüéñé ëóåéìåâíéêçåüñ êëä~öëçãçìñê~ãñ ê\ c êçì íéêâçééäáåöé ìíñ êí~êäéíéxcê ååüéñéå\hçääéöçê\^åçê~\ e~êçìíáääö åöíáääçéåáåñçêã~íáçåçìäéü îéêñ ê~êäéíéí\ s~çîáääçì êäáöíçåüìééêáâíáöíë Ö~çãÇáåÅÜÉÑëçãäÉÇ~êÉçÅÜ~êÄÉíëâ~ãê~í\ ^êäéíëãáäà å eìêìééäéîéêçìâäáã~íéíé Çáå~êÄÉíëéä~íë\ cáååëçéíñ êü ää~åçéåá~êäéíëãáäà åëçãçìëâìääéîáäà~ åçê~é \ cáååëçéíêáëâéêéääéêçä ÖÉåÜÉíÉêëçãâ~åé îéêâ~çéåéëóâáëâ~éääéêñóëáëâ~ü äë~å\ ^åëî~êçåüáåñäóí~åçé ûêçìå àçãéççéí~åëî~êçåüçéåñêáüéíçìü~êáçáíí~êäéíé\ e~êçìíáääê ÅâäáÖíãÉÇÄÉÑçÖÉåÜÉíÉêÑ ê~ííçáíí~êäéíéëâ~ääñìåöéê~äê~\ e~êçìíáääñ ääé~ííçéäí~áçáëâìëëáçåéêçåüäéëäìíëçãê êçáå~~êäéíëìééöáñíéê\ méêëçåäáöìíîéåâäáåö c êçììíäçééñ êçáå~äéüçî~îééêëçåäáöìíîéåâäáåö\ sáäâ~ åëâéã äü~êçìå êçéíö ääéêìíîéåâäáåöiìíäáäçåáåöãã\ mêáî~íäáîéí cáååëçéíå ÖçíáÇáííéêáî~íäáîëçã êêéä~íéê~ííáää~êäéíéíçåüëçãçìîáääí~ìéé\ m îéêâ~êçáíí~êäéíéçáííéêáî~íäáîé å Öçíë íí\ cê~ãíáçéå sáäâ~ã äîáääçìë íí~ñ êçáíí~êäéíéçéíå êã~ëíé êéí\ ^îëäìíåáåö p~ãí~äéíä ê~îëäìí~ëãéç~ííåáöéãéåë~ãíë~ãã~åñ~íí~êî~çåáâçããáíñê~ãíáääiâçêíñ~íí~íëçãä Ç~ ìåçéêíéåâå~êk_çâ~íáçñ êìééñ äàåáåöçãçéíäéü îëk^åå~êëíáçñ êåóííãéç~êäéí~êë~ãí~äçãéíí êk _ êà~î~êàéë~ãí~äãéçéåìééñ äàåáåö~îçéíåáâçã îéêéåëçãáñ êö ÉåÇÉë~ãí~äK qáéëé Ñê ÖÉëí ääåáåö~êëçãëí ÇçÅÜÑ êäéêéçéäëéñ êçáöëçã êåüéñ sáäâ~áåë~íëéêüçëãéç~êäéí~êéå êçìëçãåüéñå àçãéçláåíéå àçãéç\ eìêíêçêçì~ííçììééñ~íí~ëëçãåüéñl~êäéíëäéç~êé\ q~êçìî~ê~é Çáå~ãÉÇ~êÄÉí~êÉëêÉëìêëÉê\ ióëëå~êçìíáääê ÅâäáÖíé Çáå~ãÉÇ~êÄÉí~êÉ\ c êçìéåçá~äçöãéççáå~ãéç~êäéí~êé\ h~åçìöélí~éãçíäéê ãçåüâçåëíêìâíáîâêáíáâ\ e~êçáå~ãéç~êäéí~êéñ êíêçéåçéñ êçáö\ sáäâ~éä~åéêñáååëñ êñê~ãíáçéåëçãê êãéç~êäéí~êå~\qéññ ê åçêáåö~îîéêâë~ãüéíéåi~êäéíëìééöáñíéê ãã sáäâ~ã ää êë íí~ëìééñ êîéêâë~ãüéíéåçéíå êã~ëíé êéí\sáäâ~~îçéëë~ã ääéê êãéç~êäéí~êéå\

jéç~êäéí~êë~ãí~äjë~ãã~åñ~ííåáåö a~íìãñ êë~ãí~äéíw p~ãã~åñ~ííåáåö~îë~ãí~äéí aéíü êü~êîáâçããáí îéêéåëçã séãö êî~ç\ k êëâ~ääçéíî~ê~âä~êí\ bîéåíìéääíáçñ êìééñ äàåáåöw JJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJ JJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJ jéç~êäéí~êéåëå~ãå `ÜÉÑÉåëå~ãå

1 Personalavdelningen, Ylva Berggren 2005-03-22 póëíéã~íáëâíäê~åçëâóçç píéöñ êëíéö p ííã äñ ê~êäéíéí fåîéåíéê~äéñáåíäáö~äê~åçëâóççë íö êçéê fçéåíáñáéê~êáëâéêáîéêâë~ãüéíéå q~ñê~ãêéöäéêçåüêìíáåéêñ ê~ííñ êéäóöö~éääéêéäáãáåéê~êáëâéê póëíéã~íáâöéåçãéöéåâçåíêçääjëâ~é~éííâçåíêçääëóëíéãñ êçéçêö~åáë~íçêáëâ~ Äê~åÇëâóÇÇë íö êçéêå~kbñéãééäé Äê~åÇëâóÇÇë íö êçéê êâçåíêçää~îäê~åçî~êå~êéçåü Äê~åÇëä Åâ~êÉKbñÉãéÉäé êáëâñ~âíçêéê êëíé~êáåäàìëçåüãáâêçî ÖëìÖå~êK d êéåéä~åñ êìíäáäçåáåöçåü îåáåö pâ~é~éííâçåíêçääëóëíéãñ êäê~åçíéâåáëâ~áåëí~ää~íáçåéê c êçéä~~êäéíëìééöáñíéê pâ~é~êìíáåéêñ êê~ééçêíéêáåöçåüìééñ äàåáåö açâìãéåíéê~äê~åçëâóççéí póëíéã~íáâöéåçãéöéåâçåíêçää aéíâ~åî~ê~ëî êí~ííö ê~éå~ääã åäéç ãåáåö~îüìêçñí~çéí êãçíáîéê~í~ííöéåçãñ ê~éöéåâçåíêçääk päáí~öéé ÄóÖÖå~ÇÉêããâ~åäáÖÖ~íáääÖêìåÇÑ êüìêä åöíáççéíëâ~ääö ãéää~åâçåíêçääéêå~kaéíëçã ê îáâíáöíáëí~êíéå ê~ííã~å~îë ííéêçêçéåíäáöíãéçíáççåü~ííêçåçéêå~éä~åéê~ëë ~ííã~åòö ê îéê~ääíòk s~çëâ~ääâçåíêçääéåáååéü ää~\ ééêëçå~äéåëìíäáäçåáåöëäéüçî Äê~åÇJçÅÜìíêóãåáåÖëä~êã Ç êê~êáäê~åçåéääëöê åëéê Ç êêü ää~êã~öåéíéê ìíêóãåáåöëî Ö~ê Ç êê~êáçåüíáääìíêóãåáåöëî Ö~ê ìíêóãåáåöëëâóäí~ê å ÇÄÉäóëåáåÖ Ü~åÇÄê~åÇëä Åâ~êÉIáåçãÜìëÄê~åÇéçëíÉêçÅÜê âäìåâçê ÄóÖÖå~ÇëíÉâåáëâ~Äê~åÇëâóÇÇë íö êçéêáååéü ääéêã åö~çéí~äàéêëçãâê îéêä é~åçé íáääëóåçåüìåçéêü ääiñ ê~ííñìåöéê~çéíáã~äíçåüöéä ëí~ëâóçç s åç>

2 `ÜÉÅâäáëí~ s~êñáååëêáëâéêå~\ eìêëéêêáëâéåìí\ h~åêáëâéêå~ñ êéäóöö~ëãéçêéöäéêçåüêìíáåéê\ eìêñ êåáîéí~~ííçéíäêáååéê\ eìêî~êå~êåáî~ê~åçê~\ e~êåáä~êã\eìêñìåöéê~êä~êãéí\ séí~ää~üìêçéëâ~äääéíéëáöå êäê~åçî~êåáåöéåâçããéê\ lãçéíä êà~êäêáåå~iâçããéê~ää~ìíé Éííë âéêíë íí\ ûêìíêóãåáåöëëíê~íéöáåâ åçñ ê~ää~\ _ÉÜ îéêå ÖçåÜà äéñ ê~ííâçãã~ìí\ séãüà äééêîéãìí\ s~êñáååëìíêóãåáåöëî Ö~êå~\ h~ååáä êà~ëä Åâ~\ e~êåáìíêìëíåáåö\s~êñáååëçéå\ h~ååá~åî åç~çéå\ eìêñ êüáåçê~ëäê~åçéåëëéêáçåáåö\ s~êñáååëäê~åçåéääëöê åëéêå~\ ûêäê~åçåéääëöê åëéêå~áåí~âí~\ séãâçåíêçääéê~ê~ííî ê~äê~åçëâóççë íö êçéêñìåöéê~ê\ séãü~ê~åëî~êéí\ eìêçñí~âçåíêçääéê~ëäê~åçëâóççéí\ cáååëçéíêìíáåéêñ êâçåíêçääéêå~\ cáååëçéíêìíáåéêñ êëéêîáåéçåüìåçéêü ää\ cáååëçéíìíäáäçåáåöëéä~åéê\ h ää~wïïïkäê~åçëâóççkåì

Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 SRVFS 2004:3 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst och förebyggande åtgärder enligt lagen om skydd mot olyckor

Statens räddningsverk meddelar föreskrifter och allmänna råd inom följande lagstiftningsområden: Allvarliga kemikalieolyckor Brandfarliga och explosiva varor Civilt försvar Ordning och säkerhet Räddningstjänst och förebyggande åtgärder enligt lagen om skydd mot olyckor Teknisk kontroll Transport av farligt gods Beställningsadress Norstedts Juridik AB Kundservice 106 47 Stockholm Telefon E-post ISSN 08-690 91 90 kundservice@nj.se 0283-6165 Fax Internet 08-690 91 91 www.fritzes.se

Allmänna råd SRVFS 2004:3 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete; beslutade den 6 februari 2004. Enligt 2 kap. 2 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Åtgärderna kan vara av teknisk eller organisatorisk karaktär. Åtgärder av teknisk karaktär kan vara anskaffande av utrustning för brandsläckning medan åtgärder av organisatorisk karaktär kan vara utbildning och information. För att uppfylla dessa krav bör ett systematiskt och kontinuerligt brandskyddsarbete bedrivas under byggnadens eller anläggningens hela användningstid. I detta ingår att brandskyddet bör dokumenteras. Räddningsverket meddelar härmed följande allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete. Räddningsverkets meddelande 2001:2 med allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete upphör samtidigt att gälla. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i en författning (lag, förordning eller myndighetsföreskrifter) och att ge generella rekommendationer om deras tillämpning. Allmänna råd är markerade med grå bakgrund. Statens räddningsverk ELISABETH SÖDERBERG Mette Lindahl Olsson (Enheten för bebyggelse och miljö) 1

Allmänna råd SRVFS 2004:3 Behovet av ett systematiskt brandskyddsarbete Det går inte att värdera brandskyddet hos ett objekt med utgångspunkt i de enskilda brandskyddsåtgärderna. Det krävs en helhetssyn och därför är det av stor vikt för brandsäkerheten att ägare och nyttjare 1 av byggnader och andra anläggningar har kunskap om sitt brandskydd, hur vidtagna brandskyddsåtgärder samverkar och hur de bidrar till att minska riskerna. Enstaka kontroller av hur utförda brandskyddsåtgärder fungerar ger inte besked om hur brandskyddet fungerar mellan kontrollerna. Ett gott brandskyddsarbete behöver därför bedrivas systematiskt och kontinuerligt och utgå från de brandrisker som finns. Ett sådant arbetssätt innebär också att kunskaperna om brandskyddet underhålls och utvecklas inom verksamheten. Omfattningen av det systematiska brandskyddsarbetet styrs av den verksamhet som bedrivs inom byggnaden eller anläggningen och hur denna utvecklas och förändras. Behov av kommunikation finns i första hand med dem som äger, nyttjar eller vistas på objektet och i andra hand med de myndigheter som utför tillsyn. Systematiskt brandskyddsarbete bör bedrivas såväl med avseende på förebyggande åtgärder som på de åtgärder som planeras i händelse av inträffad brand. Det innebär att ägare och nyttjare fortlöpande bör vidta de åtgärder som behövs för att få bort eller minska risken för brand. En bedömning av om brandskyddet är tillfredsställande bör omfatta byggnadens och verksamhetens samtliga brandskyddsåtgärder vägda mot de brandrisker som finns. Dokumentation av brandskyddet För varje byggnad eller anläggning bör det finnas en dokumentation av brandskyddet som är tillräckligt omfattande för att säkerställa att skäliga brandskyddsåtgärder vidtas och hålls funktionsdugliga. I fråga om enklare byggnader eller anläggningar, med låg brandrisk och en verksamhet som inte ställer särskilda krav på tekniska eller organisatoriska brandskyddsåtgärder samt där tillräcklig information och kunskap kan upprätthållas på annat sätt, behöver skriftlig dokumentation inte upprättas. Det systematiska brandskyddsarbetet bör kunna kommuniceras med dem som berörs av det. Dokumentationen bör beskriva byggnaden och dess brandskyddslösningar, vilken verksamhet som bedrivs och den organisation som finns för brandskyddet samt de förändringar som sker. Normalt bör dokumentationen finnas samlad. Om det finns skäl att dela upp den, och detta är möjligt utan att minska förståelsen, kan dokumentationen 1 Med nyttjare avses här nyttjanderättshavare enligt 2 kap. 2 lagen om skydd mot olyckor. 2

ingå som en del av annan dokumentation och behöver inte vara samlad i en pärm, ett kapitel eller liknande. Dokumentationen bör om möjligt förvaras där den berörda verksamheten bedrivs och den bör finnas tillgänglig vid tillsyn. Den bör uppdateras regelbundet och vid behov. Allmänna råd SRVFS 2004:3 I de fall flera ägare eller nyttjare verkar inom en byggnad eller en anläggning, t.ex. i en butiksgalleria, bör en dokumentation upprättas för varje enskild verksamhet. I dessa fall bör dessutom en sammanställning finnas över de sammantagna riskerna och det övergripande brandskyddet. Dokumentationen bör utföras/sammanställas av personer inom den egna verksamheten som är väl förtrogna med den verksamhet som bedrivs. Vid särskilda behov kan extern hjälp behöva anlitas. Inom verksamheten bör det finnas en brandskyddsansvarig med särskilt ansvar för brandskydd och dokumentation. Dokumentationen kan tjäna som underlag för den skriftliga redogörelse för brandskyddet som ägaren eller i vissa fall verksamhetsutövaren skall lämna till kommunen enligt 2 kap. 3 lagen om skydd mot olyckor. För nyare byggnader där det upprättats brandskyddsdokumentation enligt byggreglerna 2 kan den dokumentationen tjäna som grund även för det systematiska och kontinuerliga brandskyddsarbetet. När byggnaden tas i bruk och används, kompletteras dokumentationen från byggskedet med uppgifter om den verksamhet som bedrivs i byggnaden, de förändringar som görs och den organisation som finns för brandskyddet. Det räcker inte med att upprätta dokument för att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Avgörande är vad som i praktiken åstadkoms för att upprätthålla och förbättra brandskyddet. Dokumentationen är ett hjälpmedel och en kunskapskälla som används för styrning och vägledning av det systematiska och kontinuerliga brandskyddsarbetet. Det kan finnas skäl att dela upp dokumentationen av brandskyddet i flera delar, exempelvis då informationen om verksamhetens tekniska installationer finns samlade i drifts- och underhållssystem, medan informationen över verksamhet och organisation behandlas i ett eget system. Någon form av hänvisning eller koppling mellan systemen förutsätts dock. Behovet av skriftlig dokumentation av brandskyddet styrs av flera faktorer där byggnaden, verksamheten och organisationen tillsammans eller var för sig utgör de viktigaste. För byggnader eller anläggningar som omfattas av en eller flera av nedanstående fyra kriterier bör det finnas skriftlig dokumentation. 2 Boverkets byggregler, BBR kap. 5:12 3

Allmänna råd SRVFS 2004:3 1. Byggnad För de byggnader vars brandskydd inte enkelt kan beskrivas med generella brandskyddsåtgärder, vars brandskyddsåtgärder kräver speciellt underhåll, där det krävs automatiska eller manuella styrningar av brandskyddsinstallationer eller som är kulturhistoriskt värdefulla bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet. Som exempel kan nämnas stora, höga, djupa eller komplexa byggnader och byggnader vars brandskydd projekterats genom analytisk dimensionering 3. Skriftlig dokumentation av brandskyddet behöver normalt inte upprättas för bostads- och kontorshus där förenklad dimensionering 4 tillämpats vid utformningen av brandskyddet. Detsamma gäller för exempelvis sådana industri- handels- och bostadslokaler som är belägna med utgång direkt till det fria och som rymmer ett fåtal personer. 2. Verksamhet För de byggnader och anläggningar där det bedrivs verksamheter som medför stor risk för uppkomst av brand eller för spridning av brand, omfattar stora personantal, omfattar sovande personer med dålig lokalkännedom, ofta förändras eller kan medföra att utrymningsvägar blockeras, bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet. Som exempel kan nämnas samlingslokaler, skolor, hotell, industrier och sjukhus. 3. Organisation För de byggnader och anläggningar där verksamhetens brandskydd bygger på en organisation där flera personer är engagerade i utformning och upprätthållande av det systematiska brandskyddsarbetet, där det förutsätts ett aktivt deltagande av personalen vid brand eller tillbud eller där brandskyddet till stor del är beroende av ett fungerande samarbete mellan personalen, bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet. Behovet av information till dem som är direkt berörda av verksamheten bör också beaktas. Som exempel kan nämnas industrihotell, butiksgallerior, konsert- och idrottsarenor, skolor, hotell, sjukhus och vissa trafiktunnlar. 3 Dimensionering genom beräkning och situationsanpassad bedömning. 4 Generellt tillämpade lösningar, schabloner, branschpraxis eller beprövad erfarenhet. 4

Allmänna råd SRVFS 2004:3 4. Övrigt Vid bedömning av behovet av skriftlig dokumentation bör också omkringliggande verksamheters risker beaktas, om de medför större krav på brandskyddet i den egna byggnaden, verksamheten eller organisationen. Som exempel kan nämnas närhet till rekommenderade transportleder för farligt gods, närhet till verksamheter som hanterar större mängder brandfarliga eller explosiva varor samt verksamheter som av annan anledning kan medföra allvarliga konsekvenser för den egna verksamheten vid en brand eller annan olycka. Tillsyn och kontroll Enligt 5 kap. 1 lagen om skydd mot olyckor utövar kommunen tillsyn över efterlevnaden av lagen och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. I samband med tillsyn bör behovet av skriftlig dokumentation av brandskyddet prövas. Denna prövning bör även omfatta en bedömning av om ägaren eller nyttjanderättshavaren har tillräcklig kunskap om objektets risker och dess brandskydd samt om det finns förutsättningar för nödvändigt underhåll av brandskyddsåtgärderna. Om det finns skriftlig dokumentation av brandskyddet bör även dess innehåll, omfattning och efterlevnad kontrolleras vid tillsyn. Ägaren eller nyttjanderättshavaren och andra berörda bör själva kunna redogöra för sitt brandskydd med stöd av sin dokumentation, och detta bör också prövas vid tillsynen. Det är lämpligt att tillsynen omfattar en dialog mellan tillsynsmyndigheten och ägaren eller nyttjaren om det systematiska brandskyddsarbetet avseende både förebyggande åtgärder mot brand och åtgärder i händelse av inträffad brand. Tillsynsmyndighetens behov av dokumentation av brandskyddet är inte styrande för det systematiska brandskyddsarbetet. En tillsynsförrättare har dock rätt att få del av de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. I fråga om dokumentationens innehåll kan bilagan tjäna som vägledning. 5

Allmänna råd SRVFS 2004:3 Bilaga Dokumentationens innehåll Innehållet i dokumentationen styrs av behovet i det enskilda fallet, men som generell vägledning kan nedanstående punkter vara lämpliga att beskriva i en skriftlig dokumentation. Generell beskrivning av byggnaden. 5 Beskrivningen bör visa byggnadens läge, utformning och i vissa fall ingående byggmaterial. För kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör dess kulturhistoriska värde beskrivas samt i förekommande fall var särskilt värdefulla inventarier finns placerade. Generell beskrivning av verksamheten och dess risker. Beskrivningen bör i text eller på en skiss visa var olika verksamheter bedrivs i objektet för att det skall kunna vara möjligt att följa hur riskerna förändras. Ansvarsfördelning för brandskyddet. Organisation och instruktioner för ansvar, kontroller och underhåll, samt organisation och instruktioner vid brand bör redovisas. Beskrivning av tekniska brandskyddsåtgärder. Byggnaders och installationers utformning och funktion och hur de förväntas hanteras vid en eventuell brand bör redovisas. De vanligaste tekniska brandskyddsåtgärderna återfinns i checklistan nedan. Förutsättningarna för att med egen personal och med hjälp av räddningstjänsten utföra en akut insats i byggnaden/verksamheten. Plan för utbildning och övning, med uppgifter om vilka som ska övas/utbildas, typ av övningar/utbildning och hur ofta de ska ske. Underhålls- och kontrollplan för samtliga brandskyddsåtgärder med uppgifter om vem som är ansvarig, vilken typ av kontroll som avses och hur ofta de ska ske. Genomförda kontroller av brandskyddsåtgärder. Skriftlig dokumentation bör ske av utförd egenkontroll, extern kontroll och eventuella planer på åtgärder. Genomförd utbildning och övning. Skriftlig dokumentation bör göras över genomförd utbildning och övning. Rutiner för information till hantverkare, besökare m.fl. som kan påverka eller beröras av brandskyddet i sådan utsträckning att riktad information behövs bör anges. 5 För förklaring av bygg- och brandskyddstermer hänvisas till Plan- och byggtermer 1994, Tekniska nomenklaturcentralen 6

Tillstånd för hantering av brandfarliga eller explosiva varor och andra tillstånd som rör brandskyddet eller är beroende av brandskyddet bör komplettera dokumentationen. Genomförda och planerade förändringar i organisationen, byggnaden eller verksamheten och som påverkar brandskyddet bör framgå av dokumentationen. Revision av dokumentationen. Av dokumentationen bör framgå hur, av vem och med vilka intervaller dokumentationen utvärderas, följs upp och revideras. Allmänna råd SRVFS 2004:3 Checklista över vanliga tekniska brandskyddsåtgärder Utrymningsvägar Brandceller Nödbelysning Dörrar i brandcellsgräns Dörrar i utrymningsvägar Brand- och utrymningslarm Släcksystem Brandgasventilation Skydd mot brand- och brandgasspridning via ventilationssystem Räddningsvägar Stigarledningar Brandskydd av bärande stomme Skydd mot brandspridning till närliggande byggnad Brandtätningar Ytskikts brandklass Checklista över organisatoriska brandskyddsåtgärder Ansvarsfördelning Utbildning Information Övningar Instruktioner och rutiner Service och underhåll Kontrollplaner och dokumenthantering 7

GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för lokaler och försörjning Skyddsingenjör Christina Svensson E-post Christina.Svensson@adm.gu.se MALL 2004-06-14 Brandskyddsbeskrivning, nyttjanderättshavare Göteborgs universitet Org.nr 20 21 00-3153 Beskrivningen utförd/uppdaterad Datum: Fastighetsbeteckning: Institution: Ansvarig (prefekt/motsv.): Besöksadress: Tel nr: Postadress: Inst./motsv. kontaktperson för räddningstjänsten: Tel nr: Kontaktperson vid larm: Fastighetsägarens kontaktperson: Information om verksamheten 1. Institutionens/motsv. placering i byggnaden Ange hus och på vilka våningsplan inst./motsv. har verksamhet 2. Samordning sker med övriga inst./motsv. i huset 3. Vilken typ av verksamhet bedrivs 4. Finns andrahandsuthyrning 5. Verksamhetsyta Antal m 2 6. Verksamhetstider Ange tider när personer finns på inst./motsv. 7. Största/minsta antal anställda närvarande 8. Största/minsta antal studenter närvarande 9. Största antal besökare utöver anställda och studenter 10. Finns samlingssal/-ar för >150 pers i en brandcell Ange vilka 11. Aktuella utrymningsplaner finns på varje Ange placering av utrymningsplaner och att våningsplan dessa är aktuella 12. Återsamlingsplats Ange återsamlingsplats Risker, kontroller, brister 13. Ange inventerade brandrisker Ämnen, kartonger, papper, kokplattor 14. Genomförda kontroller avseende brandskydd vid Checklistor, arbetsmiljörondsprotokoll arbetsmiljörond 15. Brister som inte åtgärdas omedelbart förs in i Följande brister har förts in i handlingsplanen inst./motsv. handlingsplan för arbetsmiljöarbetet för det systematiska arbetsmiljöarbetet 16. Tillbudsrapport Följande tillbud har anmälts, blankett finns på arbetsmiljö-webb Kompetens, utbildning och information 17. Personalens kompetens att utföra uppgifter i händelse av brand Har några personer uppgifter och kompetens utöver det samtliga har vid brand 18. Personalens utbildning i brandskyddsfrågor Fastställda rutiner skall finnas, ange dessa 19. Rutiner för utbildning av nyanställd personal Fastställda rutiner skall finnas, ange dessa 20. Rutin för information till studenter och allmänhet om Fastställda rutiner skall finnas, ange dessa brandskydd och utrymning 21. Är rutin för utrymning utarbetad och känd av alla på institutionen/motsv. Ansvarsfördelning 22. Kontroll av det byggnadstekniska brandskyddet Vem utför? Fastighetsägaren eller GU 23. Kontroll av fasta brandskyddsinstallationer Vem utför? Fastighetsägaren eller GU 24. Kontroll av larmanläggning Vem utför? Fastighetsägaren eller GU 25. Kontroll av nödbelysning, reservkraft alt. batteri Vem utför? Fastighetsägaren eller GU 26. Kontroll av släcksystem Vem utför? Fastighetsägaren eller GU 27. Kontroll av dörrar i brandcellsgränser Vem utför? Fastighetsägaren eller GU 28. Kontroll av magnetupphängning Vem utför? Fastighetsägaren eller GU 29. Täthetskontroll av gasledningar Vem utför? Fastighetsägaren eller GU