Plan mot diskriminering och kränkande behandling Graningegården 2013/2014
Inledning Vi vill utforma vår skola, Graningegården, så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som är präglad av trygghet, glädje, respekt och studiero. Vi arbetar målinriktat för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vår strävan är: Att alla trivs och känner trygghet Att miljön och arbetsklimatet är positivt Att alla känner att de kan påverka Att alla känner arbetsglädje och utvecklingsmöjligheter Att alla känner att de är sedda Att alla får stimulans efter sin förutsättning Våra normer för ordning är: Vi är rädda om vår skola och alla som vistas där Vi visar hänsyn och respekt mot alla Vi använder ett vårdat språk Vi har inomhus en skofri skola Vi använder inte mobiltelefoner under lektionstid Vi väntar lugnt och sansat på vår tur i matsalen Vi har inte kepsar, mössor och ytterkläder på i lektionssalar och matsal Vi lämnar inte skolan under dagtid utan lärares tillstånd
När eleverna känner sig trygga i skolan och bemöts med respekt påverkas skolsituationen positivt. Skolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Att skydda eleverna mot sådana handlingar är all skolpersonals skyldighet och grundar sig på bestämmelser i skollagen; 6 kap. 2010:800 och diskrimineringslagen; 2008:567. Enligt artikel 3 i FN:s barnkonvention ska barns bästa alltid komma i första rummet. Rektor är ansvarig för att vår verksamhet upprättar en plan mot diskriminering och kränkande behandling. En plan som innehåller ett främjande, ett förebyggande och ett åtgärdande arbete. Rektor är också ansvarig för att planen är känd hos all skolpersonal, elever och vårdnadshavare. En framgångsfaktor i det främjande och förebyggande arbetet är elevernas delaktighet. Det är viktigt att eleverna ges möjlighet att påverka så att skolmiljön blir så gynnsam som möjlig för alla.
Definitioner och begrepp En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen. Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rör sig om. (Ur diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering prop. 2007/08:95) Elevens rätt till stöd: Den som uppger sig blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt måste alltid tas på allvar. Det är den utsatta eleven och dess vårdnadshavare som avgör om ett beteende eller handling är oönskad eller kränkande. Eleven har då rätt till stöd och ska tas på allvar och inte utsättas för repressalier.
Mål läsåret 2013/2014 Att alla ska känna trygghet, glädje och studiero i skolan Att alla respekteras för den man är Att vårdnadshavare känner trygghet när man lämnar sina barn till oss i skolan Att upprätthålla skolans trivsel- och ordningsregler Att all personal, alla elever och vårdnadshavare får kännedom om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Att elever och lärare tillsammans utvecklar skolans främjande och förebyggande arbete vad gäller diskriminering och kränkande behandling Att upptäcka kränkningar och omgående utreda, åtgärda och följa upp Att utvärdera planen mot diskriminering och kränkande behandling
Främjande arbete För förskoleklassen och grundskolan innefattar det; Hur vi skapar en trygg miljö och förstärker respekten för allas lika värde, lika rättigheter och möjligheter: Genomgång av läsårets plan mot diskriminering och kränkande behandling med - all skolpersonal. Personalen ska ha kunskap om planen och hur vi hanterar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rektor ansvarar för genomgången på konferenstid och/eller arbetslagsträffar. - vårdnadshavare. Rektor och mentorer presenterar planen på föräldramöten. - eleverna. Mentorer presenterar och diskuterar planen med eleverna. De aktualiserar också planen kontinuerligt i vardagsarbetet t.ex. genom att diskutera begrepp som trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa, t.ex. genom att använda böcker/samtal som belyser olikheter; olika minoriteter, olika familjebildningar och t.ex. genom att diskutera normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas. Mentorer och lärare organiserar så att klassråd och elevråd genomförs kontinuerligt. Alla elever, både flickor och pojkar, ska ges möjlighet att tycka till om sin skolmiljö och känna att de kan påverka genom att vara delaktiga. Mentorer diskuterar skolmiljön på utvecklingssamtal tillsammans med elever och vårdnadshavare. Mentorer och lärare planerar utflykter och friluftsdagar m.m. så att alla elever ges förutsättningar att delta. På konferenstid ger rektor personalen tid till och inleder diskussioner för att reflektera över egna normer, attityder, bemötande och förhållningssätt. Det är viktigt att det finns en samsyn bland personalen. All personal söker kompetensutveckling när vi behöver lära oss mer.
Förebyggande arbete För förskoleklassen och grundskolan innefattar det; Hur vi minimerar och avvärjer risken för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Har ett väl utvecklat rastvärdssystem där rastvädarna cirkulerar för att kunna se olika lekar/platser på skolgården. Varje arbetslags gemensamma ansvar. Kartläggning av trygghet, trivsel samt förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje läsår genomförs en elevenkät i kommunen för att kartlägga elevernas välbefinnande. Kartläggningen ska identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och leda till att vår verksamhet får förståelse för problemen. Tillsammans med eleverna kan vi sedan planera vilka insatser som ska göras, hur de ska följas upp och vem som ska ansvara för vad. Alla mentorer gör skolans ordningsregler kända för sina elever och vilka konsekvenserna blir om man inte följer dem. Alla mentorer utarbetar- tillsammans med eleverna egna trivsel- och ordningsregler och vilka konsekvenserna blir om man inte följer dem. Skolsköterskan har varje år hälsosamtal med samtliga elever i förskoleklass och åk 2. Alla mentorer och lärare arbetar i vardagen med t.ex. samtal, rollekar och samarbetsövningar för att öka förståelsen och respekten för varandra.
Åtgärdande arbete För förskoleklassen och grundskolan innefattar det; Våra rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda: Upptäcka Lärarna har god uppsikt över utrymmen och platser där eleverna befinner sig och gör egna observationer. Detta kräver ett väl utvecklat rastvärdssystem och är hela arbetslagets ansvar. All personal är uppmärksamma på jargong och beteende. Det är viktigt att det finns en samsyn bland personalen. Lärarna är uppmärksamma på andra signaler som t.ex. återkommande frånvaro. All personal tar elevernas egna upplevelser och berättelser på allvar och agerar snabbt. Alla mentorer presenterar vilka våra rutiner är när kränkning sker. Till eleverna på klassrumstid. Till vårdnadshavare på utvecklingssamtal och /eller föräldramöten. Skolans elevhälsoteam - rektor, specialpedagog, skolkurator, skolpsykolog och skolsköterska - finns tillgängligt då man behöver ytterligare råd och stöd. Rektor sammankallar teamet vid behov.
Utreda/Dokumentera A/ Ärendet initierat av: Elev: Elever: Vårdnadshavare: Skolpersonal: Annan: B/ Ärendet mottaget av mentor: C/ Detta har hänt: D/ Vem är utsatt/vilka är utsatta? Namn: Klass: Vårdnadshavare: Mentor: E/ Vem har utsatt/vilka har utsatt? Namn: Klass: Vårdnadshavare: Mentor: F/ Rektor är informerad av:
Åtgärda/Dokumentera 1 a/ Samtal snarast med den som är utsatt/de som är utsatta. Få fram detaljer om var, när och hur den kränkande behandlingen utförts. Tala om för den som utsatts att du med all kraft kommer att stoppa den kränkande behandlingen: 1 b/ Samtal snarast med den/de som utsatt. Tala klarspråk, utan att moralisera, vad du tycker om kränkande behandling. Lägg ansvaret på den/de som utfört den kränkande behandlingen. Fråga t.ex. Hur tänker du/ni göra för att den kränkande behandlingen ska upphöra, när tänker du/ni börja förändra? Avsluta med att säga att du kommer att övervaka så att den kränkande behandlingen upphör. Avtala ny tid för samtal: 2 a/ Samtal med vårdnadshavare till den/de som utsatts: Förklara vad som har hänt och vad som kommer att hända härnäst:
2 b/ Samtal med vårdnadshavare till den/de som utsatt: Förklara vad som har hänt och vad som kommer att hända härnäst: 3/ Vilka åtgärder behövs i skolsituationen? Vem ansvarar för vad? Det kan t.ex. vara ökade observationer på raster, ny elevplacering i klassrummet, ny gruppindelning, arbete med hela klassen, ytterligare stöd av anti-mobbningsgrupp eller skolans elevhälsoteam. Åtgärder som riktas till både den utsatte och den som utfört kränkningen är mest effektiva: 4/ Bedöm om rektor behöver göra en anmälan till annan myndighet. Ja Nej Om Ja: Meddelat rektor - 5 a/ Uppföljning av ärendet:
5 b/ Ytterligare uppföljning av ärendet: 6/ Ärendet avslutat: 7/ Utvärdering av ärendet: Hur gick det? Vad blev bra/mindre bra? Vad ska vi tänka på fortsättningsvis?