Högskolan i Kristianstad Växjö, 2006/2007 Skolbiblioteket som skolans utveckling 5 p. Martina Ringefelt KSS201 Iréne Johansson
Innehållsförteckning: Inledning sid.3 Presentation av skolan...sid.4 Skolans bibliotek...sid.4 Pedagogisk syn..sid.4 Modellbibliotek.sid.6 Handlingsplan för Öjaby skolbiblioteksverksamhet. sid.8 Utvärdering.sid 10 Visioner för Öjaby skolas nya skolbibliotek.sid 11 Referenslitteratur.sid.13 Bilaga 2
Inledning Det integrerade filialbiblioteket vid Öjaby skola fungerar bra och elever och personal är nöjda med verksamheten. Där finns en engagerad filialföreståndare som köper in litteratur med tanke på skolans behov och känner alla elever och kan stödja deras boklån på ett bra sätt. Det är emellertid inte nog om vi skall följa Unescos riktlinjer för skolbibliotek och nå målen i Skolans Läroplan (Lpo 94). För att erövra de färdigheter som behövs för det livslånga lärandet har skolbiblioteket stor betydelse och måste därför utvecklas på Öjaby skola. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheterna som behövs för ett livslångt lärande. (Unescos skolbiblioteksmanifest) Genom Modellbiblioteksprojektet som startade vårterminen 2005 har Öjaby skola fått utökad personaltäthet och större tillgänglighet på biblioteket. En handlingsplan behövs nu för att ytterligare stärka bibliotekets roll i skola och undervisning. Handlingsplanen för skolbiblioteket vid Öjaby skola syftar till att visa vilka mål som finns för verksamheten. Planen ger anvisningar om hur dessa mål skall uppnås och utvärderas. Här finns också en ansvarsfördelning vilket gör planen till ett tydligt redskap för dem som arbetar med skolbiblioteksverksamheten. Öjaby skola kommer att byggas om och i samband med det blir bibliotekslokalen en del av huvudbyggnaden. Visionerna för den nya verksamheten är därför en viktig del av handlingsplanen. 3
Presentation av skolan Öjaby skola är en F-6 skola, som ingår i resultatenheten Öjaby Åby Vederslöv. Skolan har ca 220 elever fördelade på nio klasser. De yngsta barnen är organiserade i två F1-enheter. Från och med årskurs 2 går eleverna i åldershomogena klasser. Personalstyrkan uppgår till ca 35 personer som arbetar i fyra olika arbetslag. Från och med höstterminen 2005 har skolan en hälsoprofil som syftar till att stimulera motion och lära eleverna en god kosthållning. Skolan betonar även basämnena svenska, matematik och engelska. Öjaby skola strävar efter att vara en trygg miljö som är trivsam för såväl elever som personal. Musiksamlingar för hela skolan samt temastudier är andra typiska inslag i skolans vardag. Här finns ett väl utvecklat fadderklassystem som syftar till att öka elevernas trygghet. Vårt smått unika rastfaddersystem ett 25-tal pensionärer fungerar som rastfaddrar är ett annat exempel på skolans strävan att skapa en trygg miljö för eleverna. Skolan har idag ett föräldrasamråd som träffas ca två gånger per termin. Samrådet är kreativt och aktivt och diskuterar gärna pedagogiska frågor. Samrådet har inflytande över t ex skolans prioriterade mål. Skolans bibliotek Öjaby skola har tillgång till ett välutrustat integrerat filialbibliotek med bibliotekspersonal tillgänglig för skolan två dagar i veckan. Samarbetet med det integrerade biblioteket är bra och det tillgodoser skolans behov och önskemål. Biblioteket är beläget i källaren i en av skolbyggnaderna (Kvarnö) och där finns även skolans matsal och gymnastiksal. Pedagogisk syn Pedagogerna på Öjaby skola stödjer sin syn på biblioteksverksamheten på våra styrdokument. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste ge utrymme för olika kunskapsformer och skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. (Lpo 94 sid.6) Skolans uppdrag (enligt Lpo 94) är att ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: kan orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. kan behärska det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift. 4
kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande. Rektor Jerker Tagesson säger att undervisning handlar om lärande genom att lyssna, ta eget ansvar, söka information och då använda sig av biblioteket som mediabas. Vid informationssökning är det viktigt att lära sig kritiskt sovra bland all information och här kan personal och elever ha god hjälp av skolbibliotekarien som är expert på detta område. För att bjuda motstånd mot kommersialism och skräpkultur behöver eleverna utveckla ett kritiskt förhållningssätt och lära sig värdera information utifrån olika perspektiv (Eliasson, 1999 sid. 65) Pedagogerna på Öjaby skola tycker att det är viktigt att biblioteket integreras i skolans vardag. Då blir biblioteket en naturlig kunskapskälla för eleverna och bibliotekarien ett stöd för både elever och lärare i undervisningen. Det finns idag omfattande forskning som visar på betydelsen av skolbibliotekets verksamhet. Ken Haycock, USA, har gått igenom 540 avhandlingar om skolbibliotek med utgångspunkt från hur skolbiblioteket påverkar elevernas skolprestationer. Resultatet visar att om skolan har ett välutrustat och välbemannat bibliotek så klarar sig eleverna signifikant bättre på prov som kräver läsförståelse och förmåga att uttrycka sig. Elever i sådana skolor läser också mer och tycker mer om att läsa. Dessutom klarar de sig bättre på prov som kräver förmåga att söka, använda, analysera och sammanställa information. ( Almerud,1997 sid.12) På Öjaby skola ser vi betydelsen av att läraren närmar sig bibliotekariens roll och blir biblioteks- och informationskompetenta för att kunna stödja eleverna i lärandeprocessen. Eliasson (1999) säger att för att kunna strukturera faserna i en informationssökningsprocess och ligga steget före eleverna krävs en kompetensutvecklingsplan för de vuxna.(sid.16) Gomez (1996) beskriver bibliotekets roll i undervisningen med hjälp av Loertschers taxonomi (bilaga 1) Det är en modell som beskriver i vilken grad biblioteket spelar en aktiv eller passiv roll i skolans arbete. På den lägsta nivån är biblioteket helt passivt och är inte alls inblandat i undervisningen. På den högsta nivån är biblioteket väl integrerat i skolans arbete. Pedagoger och bibliotekarie samverkar och planerar för utveckling och fördjupning av undervisningen.(sid.68-69) Taxonomin består av sex nivåer och vi är för närvarande på nivå tre men på god väg till nivå fyra. För att stärka bibliotekets roll i undervisningen ansökte Öjaby skola om medel för att starta upp ett modellbibliotek. 5
Modellbibliotek VT -05 startade Öjaby skola upp ett modellbibliotek för att göra biblioteket till en naturlig del av skolans vardag och på detta sätt främja elevernas lärande och för att öka lusten att läsa. Målen som sattes upp vid ansökan om modellbibliotekspojektet var: Önskan om att öka samarbetet och kontaktpunkterna mellan biblioteket och skolan, genom att göra biblioteket till en naturlig kunskapskälla för skolans elever. Det ska vara naturligt för eleven att dagligen söka information bland bibliotekets medier. Samarbeta på ett tydligare sätt än idag vad det gäller inköp av media till biblioteket. Engagera skolans och bibliotekets personal i att gemensamt hitta nya samarbetsformer genom bildande av ett biblioteksråd. Vi vill tillsammans med bibliotekets hjälp förbättra våra elevers möjlighet till ökad måluppfyllelse inte minst i ämnet svenska, samt öka lusten att lära och läsa. Biblioteket kan hjälpa skolan att skapa en helhetssyn på kunskap. På sikt vill vi också rent fysiskt få ett närmande av biblioteketslokalen till Öjaby skolas lokaler. Från och med modellbibliotekets start VT-05 utökades bibliotekspersonalen med en bibliotekarie och tillgängligheten till biblioteket har utökats till tre dagar. Under dessa tre dagar har klasserna schemalagda tider i bibliotek. Tiden i biblioteket används till olika aktiviteter som till exempel att låna böcker, boksamtal, bokprat, biblioteks- och informationskunskap, temaarbete och sagostunder. På biblioteket finns för närvarande tre datorer. Dessa används till sökning bland bibliotekets mediabestånd, självutlåning i Opac (bibliotekets katalog) och informationssökning. Det har bildats två biblioteksråd. Det ena består av två representanter från vardera klass i år 1-3 och det andra av två representanter från vardera klass i år 4-6. Råden är schemalagda och träffas sista veckan i varje månad. Det finns också en biblioteksgrupp som består av bibliotekarie och lärare. Biblioteksgruppens möten är schemalagda till sista torsdagen varje månad. Rektor ser det dubbla huvudmannaskapet Skola och barnomsorg / Kultur och fritid angående biblioteket i vissa fall som problematiskt. Till största del är det en ekonomisk fråga då Skola och barnomsorg betalar 80 kr/elev direkt till Kultur och fritid. Det borde finnas öronmärkta pengar utöver de 80 kr/elev, som kan används enbart för skolans intresse. För att t.ex. köpa in fler exemplar av samma titel. Det finns också en önskan om att öka tillgängligheten så att skolan ska kunna använda biblioteket alla dagar. 6
Delutvärderingen 20/6 2006 visade att modellbiblioteksprojektet är bra på gång men att det fortfarande finns områden att utveckla. Personalen behöver bli mer aktiva och söka bibliotekariens kompetens. Bibliotekariens tid kan användas mer vid temadagar, till bokprat och forskning. Projektet startade mitt i ett läsår, vilket gjorde att bibliotekarien inte kom med i läsårets planering. Konferenstiden ligger på tider då bibliotekarien inte finns på skolan och därför inte kan deltaga. Det gör att samarbetet inte blir optimalt. 7
Handlingsplan för Öjaby skolbiblioteksverksamhet Planen kommer att tas i bruk från och med höstterminen 2007. Utvärderingen (20/6 2006) av Modellbiblioteksprojektet visar att vi behöver utveckla det inre pedagogiska biblioteksarbetet och stärka det pedagogiska samarbetet. Vi ser handlingsplanen som en del i detta utvecklingsarbete. Övergripande mål: Att skola och bibliotek i samarbete stimulerar och utvecklar elevernas läsning. Att fördjupa samarbetet mellan skola och bibliotek. Att ge elever och personal färdigheter i bibliotekskunskap och informationssökning. Enligt Elsa Gomez (1996) är informationsfärdigheter inget som kommer automatiskt genom undervisningen i skolan utan måste ske medvetet och planerat. Undervisningen i informationsfärdighet måste börja tidigt och planeringen göras så att moment följer på varandra med ökad svårighetsgrad under hela skoltiden. Övningarna bör göras så konkreta och verklighetsnära som möjlig. Repetition är viktig! (sid. 48) Att skola och bibliotek i samarbete stimulerar och utvecklar elevernas läsning. Aktiviteter för att nå målet: Avsatt daglig tid i klass för att bli en läsande skola. Regelbundna boksamtal med elever i F-6. Bokpresentationer. Fortbildning av pedagoger i bokprat. Ansvarsfördelning: Klasslärare ansvarar för att tid avsätts för bokläsning varje dag. Pedagog och/eller bibliotekarie ansvarar för boksamtal. Bibliotekarie, pedagoger och elever från biblioteksråden ansvarar för bokpresentationer. Rektor ansvarar för att tid avsätts för fortbildning. 8
Att fördjupa samarbetet mellan skola och bibliotek. Aktiviteter för att nå målet: Bibliotekarien deltar vid planering inför terminsstart. Schemalagd tid för bibliotekspedagog. 1-6 konferens läggs på torsdagar för att bibliotekarien skall kunna deltaga. Regelbundna träffar med biblioteksgruppen (vuxen) på schemalagd tid varje månad Regelbundna träffar med biblioteksråden (elever) på schemalagd tid varje månad. Ansvarsfördelning: Rektor ansvarar för att bibliotekarien inbjuds till en upptaktsdag och att tid avsätts för planering. Bibliotekarie och pedagog ansvarar tillsammans för planering av läsårets arbete. Rektor ansvarar för att tid avsätts för bibliotekspedagogens arbete. Rektor ansvarar för att 1-6 konferenser kalendarieförs på torsdagar. Rektor ansvarar för att tid avsätts för biblioteksgruppen. Pedagoger och bibliotekarie ansvarar för att protokoll och information sprids. Att ge elever och personal färdigheter i bibliotekskunskap och informationssökning. Aktiviteter för att nå målet: Elever i år F-3 ska genom undervisning och övning i bibliotekskunskap få kunskap om: o bokens nycklar som titel, författare och illustratör. o skillnaden på olika sorters böcker som bilderböcker, börja läsa och kapitelböcker. o skillnaden på fack- och skönlitteratur. o att bibliotekets böcker är uppställda i alfabetisk ordning. Elever i år 4-6 ska genom undervisning och övning i biblioteks- och informationskunskap få kunskap om: 9
o att bibliotekets böcker är ordnade och uppställda i hyllorna efter klassifikationssystemet. o hur de söker efter specifika böcker och hittar dem i hyllorna på biblioteket. o hur de söker i uppslagsböcker, dator katalog, länksamlingar m.m. på Internet med hjälp av färdiga sökuppgifter. En kompetensutveckling i biblioteks- och informationskunskap för skolans personal ger ökad kunskap om skolbibliotekets möjligheter. På så sätt gör man biblioteket till en naturlig pedagogisk resurs i det dagliga arbetet. Ansvarsfördelning: Bibliotekarien ansvarar tillsammans med klassläraren för att tid och möjlighet ges för att ge eleverna undervisning i biblioteks- och informationskunskap i år F-6. Rektor ansvarar för att tid ges på pedagogiska konferenser och/ eller studiedagar för kompetensutveckling av skolans personal i biblioteks- och informationskunskap. Bibliotekarie tillsammans med bibliotekspedagog (när tid finns avsatt för bibliotekspedagogens arbete) ansvarar för kompetensutveckling av skolans personal i biblioteks- och informationskunskap. Utvärdering Utvärdering av modellbiblioteksprojektet kommer att ske i maj 2007. Utvärdering av handlingsplanen sker i maj 2008 eftersom den inte kommer att tas i bruk förrän vid höstterminens start 2007. Rektor ansvarar för utvärderingen. Formerna för utvärdering blir: en enkät till pedagogisk personal. intervjufrågor till representanter för de två biblioteksråden (elever). intervjufrågor till biblioteksgruppen (vuxna). 10
Visioner för Öjaby skolas nya skolbibliotek Öjaby skola ska inom en tvåårsperiod byggas om och biblioteket ska flyttas till en ny lokal, centralt beläget i skolan. Biblioteket blir då mer lätt tillgängligt för både elever och personal och kommer att kunna användas mer aktivt i skolverksamheten. Almerud (1997) skriver, att om eleverna skall ges möjlighet till ett mer aktivt kunskapssökande räcker inte klassrummet och den traditionella läroboken till. Eleven måste få möjlighet att lämna klassrummet och via skolbiblioteket gå vidare till andra läromiljöer. Det gäller då för skolan att diskutera skolbibliotekets roll i skolan och då utgå från vilken funktion skolbiblioteket skall ha. Det traditionella skolbiblioteket är inte längre tillräckligt. I stället behövs ett öppet skolbibliotek, som är skolans medie-och informationscentrum och som är väl integrerat i skolans arbete. Ett skolbibliotek som inte bara är ett rum utan en funktion som genomsyrar skolans arbete.(sid.2) Det är därför viktigt för Öjaby skolbibliotek att vi samlar skolans media, skön- och facklitteratur, som idag finns utspridd på skolan och får dem katalogiserade i det nya biblioteket. Det ska också finnas ett välfungerande mediautrymme med datorer i biblioteket. För ett undersökande arbetssätt är det en förutsättning att biblioteket är tillgängligt hela skoldagen och att det finns en bibliotekarie till hands för att stödja elever i deras informationssökning. Ett skolbibliotek får inte vara låst eller uppbokat större delen av dagen enligt Nilsson (2003 sid.23) Det innebär att vi på Öjaby skola måste sträva efter att öka tillgänglighet och bemanning på vårt framtida skolbibliotek från nuvarande tre dagar i veckan till att omfatta alla skoldagar i veckan. Det kan ske genom samarbete med Kultur och fritid och Skolbiblioteksforum. Man kan också låta lärare fortbilda sig till bibliotekspedagoger och därefter få ansvarsområde och tid lagd på skolbiblioteket. Nilsson (2003) betonar även att ett undersökande arbetssätt kräver att lärare och bibliotekarie planerar tillsammans. Läraren bidrar med sin kunskap om ämne, kursmål och innehåll, elevbehov och förmågor. Bibliotekarien bidrar med sin kunskap om litteratur, media, sökteknik och olika källor.(sid.37) Rektor har därför som uppgift att skapa utrymme och möjlighet för planeringstid samt anpassa bl.a. konferenstid så att skolbibliotekarien kan deltaga i arbetslagens planering. Det bör även finnas en aktuell hemsida för biblioteket. Ansvar för uppdatering kan delas av bibliotekarie, IT - intresserade medlemmar i biblioteksgrupp och biblioteksråd. På hemsidan 11
presenteras nyinköpta böcker, recensioner, egna böcker och dikter, länkskafferi, öppet tider, lånevillkor, tider för biblioteksråd och biblioteksgrupp, protokoll från möte med dessa. Skolbibliotekarie Kersti Palmberg gav en bild av skolbiblioteksverksamheten på Linnéskolan i Älmhult. (Föreläsning 13/10 2006) Där hade bl.a. IT-pedagoger och skolbibliotekarien ett bra samarbete och gemensamma träffar. I biblioteksgruppens träffar önskar vi därför att även vår IT-pedagog har möjlighet att närvara. Då får vi ett bredare IT-nätverk på Öjaby skola. 12
Referenslitteratur: Almerud, Peter (1997) Skolbiblioteket som arbetssätt. Stockholm: Svenska kommunförbundet. Eliasson, Anette & Lindö, Rigmor (1999) Det öppna lärorummet. Referensmaterial från Skolverket. Stockholm: Liber distribution Gómez, Elsa & Svenne, Jasmina M (1996) Aktivt lärande med skolbibliotek. Idéer och metoder för lärare och bibliotekspersonal i grundskolan. Lund: Bibliotekstjänst/Skolverket IFLA/UNESCO: S riktlinjer för skolbibliotek (2004) Malmö: Pedagogiska centralen Läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 (1994) Nilsson, Monica (1998) Skolbiblioteket - skolans informationscentrum. Lund: Studentlitteratur. 13
Bilaga Loertschers taxonomi: På den lägsta nivån är biblioteket helt passivt och undervisningen fortgår utan biblioteksmedverkan. Lärarna använder läroboken och eget under åren insamlat materiel. På nästa nivå fungerar biblioteket som lagerlokal. Elever och lärare hämtar själva material när de behöver. I nästa steg har biblioteket personal tillgängligt som på förfrågan plockar fram material åt elever och lärare. Läraren beställer kanske material till ett speciellt undervisningstillfälle i klassrummet. En improviserad samverkan sker när behov av ytterligare material uppstår under en lektion och elever och lärare beger sig till biblioteket för att i samarbetet med bibliotekspersonalen få svar på sina frågor. Nästa nivå innebär ökat samarbete mellan undervisande personal och biblioteket på informell basis, i kapprummet eller över kaffekoppen. Läraren utnyttjar bibliotekspersonalen för idéer till undervisningen och får information om nya medier. Bibliotekspersonalen informerar sig om vad som är på gång och plockar kanske som grädde på moset fram material lämpligt för ett aktuellt temaarbete. Nästa steg mot integrering nås när lärare och bibliotekspersonal planerar ett undervisningsområde tillsammans och biblioteket är en integrerad del av detta. På högsta nivån är biblioteket som mest integrerat i skolans arbete. Lärare och bibliotekspersonal deltar regelbundet i schemalagds kursplanering tillsammans och bidrar både till utveckling och till förbättring av undervisningen. 14