Skolbibliotekskonferens i Stockholm november 2012

Transkript

1 Skolbibliotekskonferens i Stockholm november 2012 Efter två dagar på konferensen Skolbibliotek 2012 i Stockholm, den 15 och 16 november, är våra huvuden fulla av intryck, beundran, inspiration och kunskap. Jag måste medge att det även finns spår av frustration. En frustration över att det är så mycket man själv vill göra och förändra och som man inte tror är möjligt när man kommer hem till sitt eget bibliotek och till sin egen skola. Förändringar som kanske inte går att genomföra på grund av tidsbrist, resurser, skolledning eller annat skäl. Eller går det att genomföra? Om man plockar delar av den kunskap och de idéer man har fått under konferensen och överför dem till den verklighet man själv befinner sig i, är säkert mycket möjligt. Ibland är det kanske fantasin som sätter stopp. Anette Holmqvist, från Skolverket, inleder konferensen den 15 november med en summering av vad som hänt inom biblioteksbranschen den senaste tiden och leder in oss i den första programpunkten som handlar om Sveriges kommuner och Landstings (SKL:s) rapport: Det obegränsade rummet med undertiteln Det moderna skolbiblioteket en framtidskiss. Krister Widell och Mats Östling föreläste under rubriken Det moderna skolbiblioteket det obegränsade rummet. Widell och Östling har i uppdrag för Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomfört en övergripande studie kring det moderna skolbibliotekets olika funktioner, med sikte fem år framåt. Studien heter Obegränsade rummet det moderna skolbiblioteket en framtidsskiss. Mer än 200 kommuner i Sverige satsar på att alla elever ska få en egen dator vilket ökar behovet av informationskompetens. I och med digitala resursernas intåg i skolan ökar också kraven på att skolan samlar sitt innehåll elektroniskt. I arbetet med att hitta former för hur man kan samverka olika digitala tjänster har skolbiblioteket en nyckelroll. För elever är det digitala rummet en nödvändighet enligt Widell och Östling. Genom det digitala rummet får eleverna individuellt utbud som innebär att de får tillgång till sin individuella planering och kan samordna det med skolarbetet. Den stora förändringen för skolbiblioteken är att utveckla samverkansformer för de digitala resurserna. Skolbiblioteket kan ses som en samverkansform med ett antal olika tjänster. Att verksamhetsutveckla skolbiblioteket utvecklar hela skolan. Men man får inte glömma bort det fysiska rummet. Det fysiska rummet är också viktigt då det är där eleverna får tillgång till kompetensen genom mötet med skolbibliotekarien som kan förklara och visa hur man använder sig av det digitala biblioteket. För många elever är biblioteksrummet en frizon. Kristina Alexanderson föreläste om Praktisk tillämpningar på källkritik Att värdera information är ett arbete som ständigt ska pågå och hur man kan lyckas med det i den digitala miljön fick vi under föreläsningen några användbara tips på av Kristina Alexanderson. Det är inte vanligt inom skolan att problematiseras källkritik men det är en viktig del att elever får lära sig att kritiskt granska fakta och problematisera den information de får fram. Källkritik ska finnas med vid varje uppgift och inför varje källa. Det går inte nog poängtera vikten av att värdera alla källor. Alexanderson berättade att elever använder henne och andra pedagoger som källa med motiveringen att du kan det här. Men

2 det är också viktigt att se vem personen bakom är, vilka värderingar den personen har och vilka åsikter står den här personen för. Det källkritiskta förhållningssättet ska finnas med hela tiden. Det är också viktigt att eleverna lär sig hantera digitala källor. Vad är det då vi behöver ta hänsyn till när det gäller digitala källor? Man ska komma ihåg att det är väldigt lätt att kopiera och sprida digitala källor. Elever och lärare måste få grundläggande kunskaper och färdigheter i ämnet för att kunna värdera de källor de använder sig av och vilka regler som finns kring det man hittar på nätet. De digitala källorna kan lätt anonymiseras genom att någon tar från upphovsmakaren och gör det till sina. Förändligheten är också något som man måste beakta. Kopiera och klistra in är hur lätt som helst men hur många elever vet att det många gånger är tillåtet att använda informationen om man anger källan. Alexanderson menar att elever måste få lära sig basfärdigheterna i källkritik och informationssökning. Hon har träffat alltför många elever som inte vet hur man använder citattecknen. Jenny Nilsson föreläste om Talboken direkt till eleven- Så kan ni påverka läsutvecklingen Efter torsdagens lunch inleder Anette Holmqvist med skolbibliotekens strävan om tillgänglighet för alla. En del av tillgängligheten innefattar talbokstjänsten som Jenny Nilsson från Tpb, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, talar om fram till nästa paus. Jenny går grundligt igenom vad vi skolbibliotekarier behöver veta när det gäller talböcker. Hon visar på exempel på högläsningens och lyssnandets betydelse för de synskadade, som talböckerna var till för när de kom, till idag alltifrån dem med lässvårigheter till dem med handikapp som gör att de inte kan vända blad i en bok. Nilsson berättar om hur man praktiskt kan gå tillväga med talböcker och hur ett skolbibliotek kan söka talbokstillstånd. Idag kan också elever registrera sig för egen nedladdning av talböcker istället för att bibliotekarien gör det åt dem och det är ett uppskattat framsteg. Elisabet Brandberg och Maria Åsberg föreläser om Skolbibliotekariens roll i en 1:1 satsning så jobbar vi på Nacka gymnasium Efter eftermiddagens första bensträckare får vi lyssna till bibliotekarier från Årets skolbibliotek Skolbiblioteket på Nacka gymnasium, med 2000 elever och 27 utbildningar, fick i år denna utmärkelse. Elisabet Brandberg och Maria Åsberg arbetar sedan två och ett halvt år på gymnasiet i Nacka som skolbibliotekarier. På skolbibliotekskonferensen berättar de för oss hur de förvandlade ett traditionellt bibliotek till ett modernt bibliotek som har en självklar plats i skolans digitala satsning blev Nacka gymnasium en 1:1skola och därmed var det tvunget att ske en förändring i skolans tänkande kring teknik och pedagogik. Bland det första som gjordes om var den fysiska miljön i biblioteket. En lång lånedisk ersattes av flera informationspunkter ute i bibliotekslokalen, ståbord och en mobil smartboard, vilket gjordes för att bibliotekarierna skulle kunna fylla sin pedagogiska roll, interagera med eleverna och få dem att känna sig delaktiga i sin informationssökning. Det krävs många olika kompetenser i ett skolbibliotek och för att skolbiblioteket ska lyckas med sin roll att vara en stor del i elevens utveckling inom informationskompetens nämner Elisabeth Brandberg och Maria Åsberg fyra nyckelroller i en skola med en 1:1satsning. Den första de nämner är pengar för att anpassa miljön, den andra är intern kompetensutveckling, till exempel inom sociala medier, därefter följer nyfikenhet på ny teknik och pedagogik och som fjärde nyckelroll flexibilitet och öppenhet. För att uppnå detta krävs det att man arbetar i

3 team. Elisabeth och Maria berättar att de arbetar mycket nära skolans IT-pedagog och skolans IT-chef. Ett nära samarbete finns också med lärare i deras planeringsarbete och både elever och lärare är delaktiga i bloggar om böcker och diskussioner på Facebook och Twitter. Efter torsdagseftermiddagens fikapaus tar två skolbibliotekarier från Norra Fäladens skolområde vid. Lotta Davidson-Bask och Klara Önnerfäl arbetar tillsammans med en till skolbibliotekarie på fem grundskolor, från förskola till år nio. De har olika anställningsförhållanden. Någon har tjänst på folkbiblioteket och arbetar deltid som skolbibliotekarie och någon är ute hela tiden i skolor. Lika som Nacka gymnasium har även Lotta Davidson-Bask och Klara Önnerfäl och Norra Fäladens skolområde fått fina utmärkelser, såsom årets skolbibliotekarier 2009 och Årets skolbibliotek Utmärkelserna har de fått för deras enorma samarbete de har kring läsutveckling på de fem skolorna. Även om de har olika anställningsformer har de en struktur för arbetet kring läsutvecklingen och hur den följs upp. De har täta möten, en gemensam chef och en gemensam handlingsplan. Skolans mål och skolbibliotekets mål följer hand i hand. Lotta och Klara nämner många läsfrämjande projekt i de olika åldrarna, till exempel som tematiskt bokprat, temaarbeten med informationssökning som sätts in i sitt sammanhang, bokråd och högläsningspåsar som föräldrar kan plocka med sig hem. Att elever berättar för elever anses vara mycket uppskattat och det sker både genom besök hos varandra i klassrummet och också digitalt genom till exempel bloggar, med resultatet att även elever från olika skolor kan utbyta tankar och erfarenheter. Torsdagen har gett prov på vilken viktig roll skolbiblioteket spelar i elevers skolgång och att skolbibliotekarierna inte får lämnas ensamma i sitt arbete som kräver engagemang, flexibilitet, en oerhörd nyfikenhet, informationskompetens och pedagogisk kompetens. I stort sett varje talare under dagen har framhållit att skolbibliotekarien tillsammans med lärarkollegor, IT-pedagog och speciallärare ska bilda ett team. Digiteket- så skapar vi skolbibliotek med extra allt var ämnet Anders Erenius, Maria Heimer och Anne Liljeberg från Staffanstorp berättade om. I Staffanstorp har man samlat olika kompetenser IT-pedagog, speciallärare och skolbibliotekarie till ett team. Det har visat sig vara ett lyckokast att dessa samarbetar kring digital kompetens, alternativa verktyg och skolbibliotek. Digital kompetens, alternativa verktyg och skolbibliotek hänger ihop och de poängterar tydligt att skolbibliotek är det som är hjärtat. Digiteket är en samlingspunkt för kompetensutveckling, råd och stöd och omvärldsbevakning för skolorna i kommunen. Det är en stor fördel för frustrerade lärare att vet vart de ska vända sig oavsett om det gäller digitala verktyg, teknik som inte fungerar, informationssökning, projekt kring böcker m m. Alla vet vart de ska vända sig. Genom Digiteket kan lärare låna digitala verktyg som t ex. IPad till klassen för att prova på. För elever med behov av särskilt stöd har Digiteket arbetat fram metoder med alternativa verktyg, ordnat med licenser och har inspirationsmöten med specialpedagoger för att kunna möta upp de behov som finns. Det blir som ett skolbibliotek med extra allt. Digiteket startade i augusti 2012 så det är relativt nystartat men de har arbetet fram de önskade effekterna av arbetet. Effekterna de hoppas på är att spetskompetensen finns samlat på ett ställe, alla får samma erbjudande, likvärdigt för alla elever och att ansvaret är samlat på ett ställe t ex har de ansvarar för kommunens licenser för

4 databaser vilket spar pengar. Att samla kompetens och information på ett ställe ökar möjligheten att bli kostnadseffektiv. Tips för den som vill börja arbeta fram liknande i sin kommun är att börja med ledare och rektorer. Det är viktigt att man har en samsyn, en gemensam syn på vad ett skolbibliotek är. Ungas mediekonsumtion i dag och i framtiden vad innebär det för skolbiblioteken? föreläste Ulrik Simonsson från Ungdomsbarometern om. Ungdomsbarometern är ett företag som har specialiserat sig på att undersöka vad unga tycker och tänker. Detta är en återkommande studie som varje år skickas ut till unga mellan år. Det är under denna tid i livet man formar sina värderingar, den identitetsskapande perioden i livet. Man får komma ihåg att varje ungdomsgeneration är unik och att omvärldsförändringar påverkar referensramar och attityder. Simonsson presenterade intressanta fakta från undersökningen, men också några tankeställare. Även om det flesta unga är ute på nätet går det inte att komma ifrån att det finns de som inte har tillgång till all den teknik eller internet som behövs för att vara ute i sociala medier, söka information eller spela spel. Den grupp av unga som inte har tillgång till hela utbudet glöms ofta bort, men har stor påverkan på dessa ungas identitetsskapande. Vi har en omvärldsvan generation som vuxna ofta har fördomen kring att de kan allt det där med datorer och smartphones, men undersökningen från Ungdomsbarometern visar att många unga upplever det svårt att värdera information och de tycker också att det är svårt att sålla bland all information. Malin Elgborn och Camilla Batal föreläste om Ett lättläst skolbibliotek- konkreta tips för hur du lyckas med pedagogiken Efter lunchen berättade Malin Elgborn och Camilla Batal från Centrum för lättläst om verksamheten och om hur man kan arbeta med en pedagogisk plan för lättläst. Litteraturutredningen 2012 varnade för minskad läsning och försämrad läsförståelse hos svenska ungdomar och att arbeta med lättläst framhölls på konferensen som ett sätt att motverka detta. Viktigt att tänka på i arbetet med lättläst är att många olika faktorer påverkar läsförmågan och att det därför är viktigt med ett brett perspektiv. Detta lät ju tämligen självklart och föreläsarna berättade vidare om Centrum för lättlästs olika verksamheter, som till exempel 8 sidor och LL-förlaget. Mycket skåpmat för många i publiken men det började bli intressant när den praktiska verksamheten ute på skolorna ställdes i centrum. Hur arbetar vi med lättlästhyllan egentligen? Är det en hylla satt lite på undantag eller har vi en plan och koll på vilka målgrupper vi har på våra skolor? Det gav verkligen inspiration till att börja arbeta mer aktivt med lättläst men samtidigt så finns det problem. En diskussion på slutet av föreläsningen berörde lärare med en negativ inställning till lättläst och huruvida det finns någon forskning att luta sig mot när det gäller lättlästs eventuella förtjänster eller nackdelar. Något riktigt svar på den frågan fick vi inte och man kan nog tänka sig att båda sidorna har rätt. Ibland fungerar lättläst som en ingång till läsning men ibland som ett hinder eftersom ribban läggs väldigt lågt. Här är givetvis lärarnas och bibliotekariernas roll av stor vikt.

5 Kjell Ahlgren berättade om Skolbibliotekets plats i skollagen- Vad händer nu? Den avslutande punkten på programmet stod skolinspektionen för. Det rådde inget tvivel om att Kjell Ahlgren är en populär föreläsare. Det gick ett sus av förväntan genom publiken när moderatorn presenterade föreläsningen som gick under namnet: Skolbibliotekets plats i skollagen- Vad händer nu? Ahlgren inledde med att berätta lite om vad som hänt och vad som är nytt när det gäller skolbibliotek i GY-11, men även om resonemangen bakom hur man tolkat lagen på skolinspektionen. Problemen som dyker upp med olika skolformer och olika förutsättningar är ganska stora och trögheten med införandet av en ny lag är stor. En del rektorer verkar låtsas som att det regnar och att lagen inte gäller dom, men Ahlgren resonerar om hur man valt att definiera ett bibliotek och det räcker inte med ett rum med böcker, eller att använda huvudbiblioteket på andra sidan staden. Skolinspektionen har gett ett antal skolor kritik och på Kjell Ahlgren så lät det som om fler skolor står på tur. Tanken är att skolinspektionen ska utdöma vite som är så kännbart att det blir billigare för skolorna att styra upp biblioteksverksamheten. Överlag en föreläsning som andades optimism över skolbibliotekens framtid i sverige. Avslutningsvis så tror jag att vi alla var mycket nöjda med konferensen och glada över att länsbiblioteket finansierat vårt deltagande. Föreläsningarna var överlag intressanta och även då man inte höll med om det som sades så var det viktiga frågeställningar som förtjänar att diskuteras ofta. Skall man vara lite kritisk, och det skall man ju, så tyckte åtminstone jag att det hade varit roligt med en konferens som bröt lite mer mot den ganska stela föreläsningsformen. Speciellt som vi förväntas vara pedagoger ute i verksamheten så blir det lite konstigt när vi utsätts för en pedagogik som skulle anses gammalmodig i skolan. Det hade även varit skoj att få höra historier från verkligheten. Bibliotek som kämpar på i motvind i småkommuner till exempel. Hur löser dem praktiska problem i verksamheten? Att bara lyssna på dem som vunnit priser och ligger i framkant kan bli lite knäckande för självförtroendet när ens egna lokala förutsättningar sätter gränser på en helt annan nivå. Anette Lindblom Voxnadalens Gymnasium, Edsbyn Peter Hirseland Slottegymnasiet, Ljusdal Catarina Filipovic, Skolbibliotekarie, Söderhamn Sammanställt av Peter Hirseland