Sammanträde med Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Tid: Måndagen den 12 oktober 2015, kl Plats: Kungsgatan 9, förvaltningens sammanträdesrum Duvemåla, plan 2 Överläggningar A/ Ungdomsrådet Information och överläggningar A/ Förvaltningschef B/ Nolhagahallen Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Biblioteksplan Iordningsställande av vandringsleder (se även ärende kfn) 3. Ansökan om projektbidrag - Integration 4. Ansökan om projektbidrag - SAH inköp av kälkar 5. Bidragsansökan från Kulturföreningen Tornet 6. Sammanträdestider Särskild tillfällig delegation till förvaltningschef gällande bidragsbeslut för integration 8. Delegationsordning för kultur- och fritidsnämnden 9. Skateparken 10. Ekonomisk uppföljning per månad Lena Klevenås (MP) Ordförande Pär Hellsten Sekreterare Tel: E-post: par.hellsten@alingsas.se

2 Ärende 1 Biblioteksplan

3 Datum: Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Pär Hellsten Direktnr: Beteckning: KFN Biblioteksplan Ärendebeskrivning Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott återremitterade (KFN AU 50) förslag till biblioteksplan för Detta med hänvisning till att ytterligare utreda ansvarsfördelningar mellan nämnder och förvaltningar samt utreda biblioteksplanens verkningar. Kultur- och fritidsnämnden har nu att ta ställning till en omarbetad biblioteksplan. I ett tillägg till bibliotekslagen från 1996 kom 2004 ett krav på att alla kommuner ska ha en biblioteksplanen. I den nya bibliotekslagen som trädde ikraft finns denna skrivning med. Lagen är till för att garantera alla medborgare en basal biblioteksservice och tillgång till tryckt information, oavsett publiceringsform. Den lyfter också särskilt fram några prioriterade målgrupper: barn och unga, personer med annat modersmål än svenska samt funktionsnedsatta. I biblioteksplanen ska beskrivas hur man arbetar för att svara upp mot lagens intentioner och i synnerhet då de prioriterade målgruppernas behov. Förvaltningens yttrande En styrgrupp bestående av Kultur- och fritidsnämndens presidium samt förvaltningsoch bibliotekschef har under våren 2015 arbetat med att ta fram en ny plan som ska gälla perioden och denna föreläggs nu nämnden för beslut. Den gamla planen gällde åren och förlängdes efter beslut i KFN att gälla tills dess den nya träder i bruk. En ny skollag från 2010/11 med skarpare skrivning om skolbibliotek har beaktats i den nya planen för att peka på utvecklingsbehovet av dessa i kommunen. En önskan om att gå vidare med att öka tillgängligheten till bibliotekstjänster för alla kommuninvånare finns också med. Varje åtgärdsförslag har ansvarsbestämts för tydlighet och uppföljningsbarhet. Förslag till beslut i Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden godkänner upprättad biblioteksplan och föreslår Kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige att anta biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Britta Malmberg Förvaltningschef Johan Edgren Bibliotekschef Godkänd av: Britta Malmberg Titel: Datum:

4 Biblioteksplan för Alingsås kommun Styrande dokument De allmänna biblioteken styrs sedan 1997 av en lag, SFS (1996:1596), som genom sin utformning är en ramlag med stor möjlighet för huvudmännen, i de flesta fall kommunerna, att sätta en lokal prägel på verksamheten. Efter ett tillägg i lagen från 2005 ska varje kommun och landsting/region upprätta en biblioteksplan som ska omfatta både folk- och skolbibliotek. Detta slogs också fast i den nya bibliotekslagen som började gälla I Alingsås sorterar folkbiblioteken under Kultur- och fritidsnämnden (KFN). Skolbiblioteken regleras av Skollagen (2010:800) som föreskriver att elever i samtliga skolformer med undantag av förskola och förskoleklass ska ha tillgång till skolbibliotek. I Alingsås sorterar skolbiblioteken under Barn- och ungdomsnämnden (BUN) och Utbildningsnämnden (UN). Vision Alingsåsarna är en läsande befolkning med goda förutsättningar att bilda sig och delta i det demokratiska samtalet. Bibliotekens mål Alla invånare ska uppleva biblioteken som tillgängliga, aktuella och angelägna när det gäller att söka information och få läslust. Alla barn och elever ska få en så god biblioteksservice att den utgör ett tydligt stöd i språkutveckling och studier. Åtgärdsplan Allmänheten Biblioteken bidrar till det demokratiska samtalet och speglar samhällsdebatten genom tidningar, tidskrifter och litteratur, genom att vara en arena för föreläsningar och kulturprogram, genom att via sina medier och programpunkter bidra till att alingsåsarna ökar sin förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. Bibliotekets datorkurser samt läxhjälpsservice verkar i samma syfte.

5 Under perioden ska: Alingsås läser inledas som ett 4-årigt projekt där alingsåsarna läser en gemensam bok efter modellen Stockholm läser där man varje år sedan 2002 läser en bok med anknytning till staden för stärka sammanhållning och ge en grund för gemensamma aktiviteter. Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnden Ett litterärt residens upprättas där Alingsås tillsammans med Partille och Åmål är en satellit till Strömstad, som är projektägare. I Alingsås ska inriktningen vara mot barn och ungdom. Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnden Prioriterad målgrupp 1: barn och unga Ett flertal utredningar har på senaste tiden pekat på en oroande utveckling bland unga när det gäller läsförståelse och förmåga att ta till sig mer komplexa texter, vilket kan medföra försämrade studieresultat i skolämnen 1. Detta har en sammansatt orsaksbild men forskning visar på ett tydligt samband mellan läsvanor och läsförmåga 2. Skolbiblioteken har här en viktig funktion. Närhet till och dagligt umgänge med litteratur ökar möjligheten att grundlägga goda läsvanor. Skolbibliotek ska också fylla en viktig funktion som pedagogiskt verktyg i undervisningen. Kartläggningen av kommunens skolbibliotek som genomfördes under våren 2013, visade en stor diskrepans mellan standarden på skolornas biblioteksverksamhet, där ingen var av tillräckligt god kvalitet för att uppfylla skollagens intentioner och Skollagens krav (bilaga 1). Under perioden ska: Tre centralt finansierade och placerade skolbibliotekarier anställas med ansvar för att bygga en effektiv och kvalitetssäkrad skolbiblioteksverksamhet i hela kommunen. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden Ett skolbiblioteksråd bildas med personal från berörda förvaltningar och elevrepresentanter. Detta råd ska arbeta med frågor om samordning av mediaplanering, utbildningsplanering och andra samordningsfrågor av intresse för den kommunövergripande skolbiblioteksverksamheten. Ansvariga: alla nämnder med biblioteksansvar. En gemensam databas för alla biblioteksmedier i kommunen byggas för ett effektivt resursutnyttjande. Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnden Samband mellan lässtrategi och läsförståelse 2 SOU 2012:10 - Läsarnas marknad, marknadens läsare

6 Prioriterad målgrupp 2: personer med annat modersmål än svenska Invånare med annan kulturell eller språklig bakgrund än den svenska har ofta speciella behov och ställer krav på biblioteksverksamheten angående utbud, arbetssätt och bemötande som är viktigt att planera för. Under perioden ska: ett moderniserat och anpassat bestånd av litteratur och andra media på våra nationella minoritetsspråk samt andra språk som vanligt förekommer i kommunen och regionen och som efterfrågas av våra besökare byggas och underhållas. Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnden stöd och vägledning ges till vuxenstuderande för att de snabbt och effektivt ska kunna slutföra sina studier. Detta görs genom ett aktivt uppsökande arbetssätt och samverkan mellan berörda förvaltningar. Även om stödet i första hand gäller personer med annat språk än svenska som modersmål gäller servicen självklart alla vuxenstuderande. Ansvarig nämnd: Utbildningsnämnden läxhjälp erbjudas till studerande på alla nivåer (exkl. universitet och högskola), gärna i samarbete med volontärer. Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnden Prioriterad målgrupp 3: personer med funktionsnedsättning Alla som med anledning av psykisk eller fysisk funktionsnedsättning har svårt att ta del av bibliotekens traditionella utbud ska ha och få tillgång till både digitala, inlästa titlar och fysiska böcker. Under perioden ska: Rörelsehindrade, som inte på annat sätt kan få hjälp, få hemleverans av böcker samt litteraturvägledning. Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnden Personer med läsfunktionsnedsättning via MTM, Myndigheten för Tillgängliga Medier, eller på plats i biblioteken få tillgång till över inlästa titlar. Olika mediebärare (bok, CD, datorfil) ska erbjudas efter behov. Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnden Bibliotekens publika datorer ha stöd för syntetiskt tal, textförstoring och andra hjälpmedel som underlättar tillgången till elektroniskt baserad information. Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnden

7 Sammanfattning Denna plan syftar till att ge alla som bor eller vistas i kommunen tillgång till fri information och ett kvalitativt utbud av litteratur och andra medier, en inspirerande och kreativ ickekommersiell mötesplats, stöd för studerande i form av läsplatser, fritt wifi, utskrifts- och kopieringsmöjligheter samt läxhjälp. På så sätt blir biblioteken en plattform för det demokratiska samtalet och det fria ordet med rätt och förmåga att uttrycka sig. Genom en förbättrad kommunikation strävar vi efter att nå ännu fler, främst bland de prioriterade målgrupperna. Det viktigaste uppdraget i planen är de läsfrämjande insatserna som vänder sig till barn och unga genom bokprat, läsecirklar, skrivarkurser, författarbesök och samverkande insatser med andra aktörer som syftar till att ge de unga ett språk med ett rikt ordförråd och en god läsförståelseförmåga. Skolbibliotekarier som anställs får i uppdrag att skapa en effektiv skolbiblioteksverksamhet som stöd för eleverna i den pedagogiska miljön och lärprocesserna. Biblioteken ska verka integrerande genom att erbjuda språkcaféer och andra riktade aktiviteter till nyanlända och personer med uppehållstillstånd. Genom databasen Press Display får målgruppen tillgång till dagspress från hemländerna och på vissa språk finns även tryckt dags- och veckopress. Utbudet av litteratur på andra språk än svenska och skolspråk ska också öka. Planen följs upp årligen i årsredovisning och i rapporter från förvaltningarna till de ansvariga nämnderna. Finansiering av insatserna läggs i ordinarie budgetar och Flerårsstrategier.

8 Skolbiblioteken på grundskolorna i Alingsås kommun 2013 Utgångspunkt för dokumentationen: Kommunallagen (1991:900) 2 kap. 2 Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. Skollagen (2010:800) 2 kap. 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Bibliotekslagen (1996:1596) 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Skolverkets definition av ett skolbibliotek en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställts till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övrig utrustning, dels som en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service. Enligt skollagens förarbeten skall skolbiblioteket vara en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. (Prop. 2009/10:165 s. 284) 1

9 Tillsyn av tillgång till skolbibliotek Skolinspektionens krav: 1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. 2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. 3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Frågor att besvara vid genomgång av skolbiblioteken i Alingsås: 1. Personal - Hur många bemannar skolbiblioteket, i vilken utsträckning och med vilka uppgifter? 2. Lokal - Hur tillgänglig är den? Är den anpassad efter bestånd och användning? 3. Bestånd - Vilka medier finns? (skönlitteratur, facklitteratur, lättläst, l ljudböcker, talböcker, litteratur på andra språk, databaser m.m) 4. System för utlån Är böckerna registrerade och organiserade? Hur söker/hittar man böcker och hur lånas de ut? 5. Användning hur använder man skolbiblioteken och i vilken utsträckning? Förekommer någon verksamhet på biblioteken utöver lån av böcker? Används biblioteken som en del av utbildningen? Först och främst är det biblioteksansvarig personal som kontaktats för samtal och visning av biblioteken, men i ett par fall har det istället varit rektor eller administratör. Presentation av skolorna sker i den ordning samtalen utförts. 2

10 Ängaboskolan Personal: På Ängaboskolan är det två av lärarna som har ansvar för bokinköp och för att hålla ordning i biblioteket. Vanligtvis finns det ingen personal på plats. För att komma in måste man ha tillgång till en nyckel. Lokal: Ett rum i en av korridorerna bestående av tre hyllsektioner med skön- och facklitteratur, en nästan tom väggfast hylla med uppslagsverk, fem bilderbokstråg och två små soffor. På skylten till lokalen står det fläktrum/bibliotek. Bestånd: Hyllorna och trågen är fulla med böcker. Många är gamla och slitna. Det finns hcf, hcg och uhc. Mest ungdomsböcker. Man köper in en del ny litteratur men de böckerna försvinner snabbt ut i klassrummen. Lärarna på skolan lånar mest de nya böckerna och behåller dem länge vilket, enligt en av de biblioteksansvariga lärarna, leder till en del frustration hos de lärare som inte får tillgång till böckerna. Lättlästa böcker finns det gott om men de är placerade på olika ställen, både i biblioteket och i klassrummen, därför är det svårt att få en översikt. I en sal finns det ett fåtal klassuppsättningar men det är äldre titlar. Talböcker finns i ett klassrum där specialpedagogerna arbetar med de elever som har behov av dem. I vilken utsträckning de används framkommer inte. Inte heller om eleverna har tillgång till egen nedladdning. Böcker på andra språk finns inte. Språkläraren menar att det alltid går att låna på folkbiblioteket. En bit utanför biblioteket finns det en datorsal. Lån: Böckerna registreras i den mån det går/man hinner med. Flera av de gamla böckerna är oregistrerade och därför inte sökbara. Användning: Vissa av eleverna kommer tillsammans med sina lärare och lånar, andra kommer själva, varför många av böckerna är feluppsatta. Läraren jag träffar säger att ett gäng tjejer var där en förmiddag för att göra fint och satte upp alla ungdomsböcker i färgordning. Gustav Adolfsskolan Personal: Ingen. Skolvärdinnan ansvarar för nyckel och för att flytta hyllor och böcker. Lokal: Den större boksamling som finns står i aulan. Vid besöket är hyllorna inträngda mot väggen med stolar framför, vilket gör att man inte kan nå böckerna. Detta på grund av någon aktivitet som tagit plats i aulan. Bestånd: Det är svårt att få översikt över det som finns. Skönlitteratur och facklitteratur står emellanåt blandade, några böcker är staplade på varandra i hyllorna. Många av titlarna ser gamla ut. Rektorn pratar om några fina uppslagsverk som funnits där men som nu verkar ha försvunnit. Lärarna på Gustav Adolfsskolan köper in klassuppsättningar och arbetar med mindre läsecirklar i grupp. Både i svenskan och engelskan. En lärare i årskurs 6 och 8 berättar att lärarna i engelska och svenska tillsammans bestämmer var fokus skall läggas och vilka inköp som därefter skall göras. I engelska fokuseras 3

11 just nu på åk.9 varför man köpt in ganska många lättlästa böcker med tillhörande mp3. I klassrummet för engelska, där lektioner för alla årskurser hålls, finns det ett skåp med engelska titlar. De flesta är pocketböcker och väldigt slitna. Det finns både lättlästa böcker och sådana med svårare innehåll. De skönlitterära böckerna finns i ett låst skåp i anknytning till svenskasalarna. Lättlästa böcker och andra medier som behövs för lästräning, som köps in varje år, finns i de lokaler där sådant arbete pågår för att de skall finnas nära till hands. Böckerna är alltså spridda över skolan. Alla elever har varsin Mac, lärarnas digitala arbete verkar ske i olika utsträckning. Rektorn berättar om en satsning som kallas På riktigt, via LinEducation men hur eller hur mycket man arbetar med denna framkommer inte. Lån: - Användning: Eleverna på Gustav Adolfsskolan hänvisas vanligtvis till folkbiblioteket. Östlyckeskolan Personal: Det är en lärare som har ansvar för biblioteket, som köper in böcker och tar hand om utlån och krav. Lokal: På Östlyckeskolan består biblioteket av två större rum och ett mindre. I ett av dem finns skönlitteratur, i ett facklitteratur och mellan dem ett litet rum med tre stationära datorer. Det finns flera bord och stolar samt en soffa att sitta i. Det finns även en snurra med boktips. Bibliotekslokalen är alltid öppen men oftast obemannad. Bestånd: Det läggs en del pengar på nya ungdomsböcker, ofta finns det flera exemplar av varje titel. Faktaböckerna verkar ha hamnat lite i skymundan, mycket är gammalt och uppslagsverken används inte. Det finns en hylla för lättläst, med både svenska och engelska titlar och några ljudböcker. Många språkgrupper är representerade på skolan, men några böcker på andra språk syns inte till i biblioteket. Inte heller talböcker. Lån: Det finns inget bibliotekssystem, böckerna registreras inte utan lånas ut genom att eleverna skriver sina namn på kort som samlas i en låda. Eleverna behåller böckerna länge och det är enligt biblioteksansvarig lärare en tidskrävande uppgift att ge sig ut på jakt efter böcker som skall vara tillbaka eftersom andra elever vill låna dem. Användning: Eleverna lånar mycket skönlitteratur. Facklitteraturen lånas enligt biblioteksansvarig mest av lärare. Mest efterfrågat bland lärarna är högläsningsböcker. På Östlyckeskolan har man en aktivitet som kallas för FRIS (Frivilligt studiestöd). Det är en form av läxläsning som tar plats i biblioteket en gång i 4

12 veckan. Då kan man få hjälp med vad man vill, främst svenska, engelska och matte, efter skoltid. I övrigt står biblioteket inte för någon pedagogisk verksamhet. Eleverna sitter ibland i biblioteket, de kommer dit och söker på internet via sina egna datorer. Läraren som ansvarar för biblioteket är väldigt engagerad i, och intresserad av litteratur för barn och ungdom och när hon är på plats tipsar hon gärna om bra böcker. Noltorpsskolan Personal: Två lärare har ett par timmar avsatta för att tjänstgöra i biblioteket. Oftast är det bara en av dem som har tid. Hon arbetar 25% som specialpedagog och ska hinna ta hand om biblioteket inom den tiden. De köper in böcker, registrerar och utrustar dem samt återlämnar och sätter upp de böcker som kommit in under dagen. Lokal: En lokal full av bokhyllor och böcker med glasväggar utåt som alltid är öppen för eleverna. Det finns en utlåningsdisk, en soffa för eleverna att sitta i och en snurra med boktips. Bestånd: Man köper ganska många böcker och på skolan är man stolt över sitt bibliotek. Mycket av anslaget används till att köpa skönlitteratur. Det finns gott om bilderböcker, kapitelböcker och ungdomsböcker men faktaböckerna är eftersatta. De flesta är gamla. I Noltorp finns flera elever från andra länder men lärarbibliotekarien tycker det är svårt att få tag på böcker på andra språk. Lättlästa böcker finns det gott om och man har tillstånd för att ladda ner talböcker från MTM, antingen till skiva eller till MP3, vilket man också gör till cirka 15 elever. På skolan finns 8 ipads, 1-2 datorer i klassrummen och en klassuppsättning datorer som alla kan använda. I vilken utsträckning man arbetar digitalt och med hjälp av vilka källor framkommer inte. Det görs i alla fall inte i biblioteket/med hjälp av en bibliotekarie. Böckerna är organiserade, och i viss mån genreindelade. Ibland kommer elever in och får hjälpa till att sätta upp, vilket kan vara en förklaring till att många böcker står fel. Lån: Det finns ett bibliotekssystem, Dantek, som används för sökning, utlån och återlämning. Alla böcker är registrerade och går att söka från datorn/opac:en i biblioteket, från klassrummen eller hemifrån via Noltorpsskolans sida under Alingsås kommun. psskolan Systemet fungerar men är gammalt och inte särskilt användarvänligt. Biblioteket är oftast obemannat och det är lärarna som får se till att lånen går rätt till. Användning: Enligt lärarbibliotekarien används biblioteket ofta, eleverna lånar mycket skönlitteratur och populära faktaböcker. Alla omslag på nyinköpta böcker kopieras och sätts upp på väggen så att barnen kan se vilka böcker som är nya och även sätta lapp på dem om de läst dem och tycker de är bra, på så sätt kan eleverna tipsa varandra om böcker när personalens tid inte räcker till. 5

13 Nolhagaskolan Personal: En anställd bibliotekarie (lönebidrag) ansvarar för inköp och verksamhet på Nolhagaskolans bibliotek. Lokal: Biblioteket ligger i en relativt stor lokal i anslutning till skolans entré. Det är öppet och bemannat varje dag mellan 8 och 15. Det finns flera bord där eleverna kan sitta och läsa eller studera och en snurra med nya böcker. Bestånd: Det finns många bokhyllor, utöver de för facklitteratur och ungdomsböcker finns det en hylla för vuxenböcker, en för lättläst, en för tidskrifter och en hel sektion för uppslagsverk. Det finns böcker på engelska och på övriga skolspråk men inte några andra språk. Elever med lässvårigheter lyssnar på ljudböcker men har inte tillgång till några talböcker. I alla fall inte via biblioteket. Lån: Böckerna registreras i bibliotekssystemet Dantek. gaskolan En sökdator finns i lokalen, men ingen utlåningsdisk, bibliotekarien har istället en kombinerad arbetsplats med diskdator på sitt kontor, ett rum i anslutning till biblioteket. Eleverna har heller inga lånekort men de finns registrerade i en pärm som bibliotekarien använder sig av vid utlån. Användning: Eleverna kommer till biblioteket både med lärare och utanför lektionstid. Faktaböckerna och uppslagsverken används i skolarbetet och ibland söker eleverna i sina egna datorer i biblioteket. Kullingsbergsskolan Personal: Två personer har fått i uppgift att sköta biblioteket. En av dem är specialpedagog och har inte så mycket tid över, den andra kommer att gå i pension om två år och oroar sig för vem som skall ta över efter henne. Hon säger att hon lägger ner ganska mycket ledig tid till att hålla ordning. Hon köper in böcker, utrustar dem, städar i hyllorna och läser mycket av den nya litteraturen. I början på terminen brukar hon, om tid finns, bokprata för de andra lärarna. Lokal: Kullingsbergsskolans bibliotekslokal är rymlig och har flera sittplatser. Det är en källarlokal och elever och lärare måste ta sig nerför en trappa, förbi ett trångt utrymme med pingisbord och in genom en låst dörr. Bestånd: De skönlitterära böckerna är indelade i lågstadie, mellanstadie och förskola (bilderböcker). Lättlästa böcker finns det gott om. Läraren menar att det är det som lånas mest. Faktaböckerna är färglappade, det vill säga istället för att använda SAB får alla naturböcker en grön lapp på ryggen, alla djurböcker en röd, alla böcker om kroppen en brun osv. På så sätt blir det lättare för barnen att hitta och sätta tillbaka böckerna på rätt plats. Den alfabetiska ordningen struntar man i 6

14 på fackhyllorna. Lån: Böckerna är inte registrerade och biblioteket är ofta obemannat och låst. Eleverna får gå dit själva på lektionstid. De får en nyckel av lärarna för att komma in och kan i princip ta vad de vill ha. Användning: Biblioteket används till att låna böcker. Eleverna kommer ofta själva, men de yngre brukar komma tillsammans med en lärare. Lärarna kan även låna upp böcker till klassrummen. Ibland organiseras läsdag på skolan med tävling och priser. Nolbyskolan Personal: En av lärarna ansvarar för biblioteket inom sin tjänst. Tillsammans med en annan lärare köper hon in nya böcker. Lokal: På Nolbyskolan är biblioteket placerat på källarplanet. Det är ett öppet bibliotek som alla har tillgång till när som helst på dagen. Det finns två stora soffor att sitta i, hyllor, tråg och en boksnurra. Bestånd: Det finns bilderböcker, faktaböcker och skönlitteratur. Man köper mest in det senare, vilket enligt läraren beror på att man arbetar mest med läsning. De har nyligen köpt in årets böcker men de flesta av de nya böckerna finns i klassrummen. De strävar efter att ha nya titlar för alla sorters läsare men köper mest åt de yngre eleverna eftersom de inte kan ta sig till huvudbiblioteket (folkbiblioteket) i samma utsträckning som de äldre. Det finns inga ljudböcker eller talböcker. Några titlar finns i klassuppsättningar. Lättlästa böcker finns, men inga på andra språk utöver en liten hylla med engelska titlar. Dock finns det många elever från andra språkgrupper på skolan. Man har en prenumeration på KP och det finns planer på att prenumerera på NE.se i framtiden på grund av deras nya nivågrupperade faktatexter. När det gäller Daisyböcker och egen nedladdning vet man vad det är och man hänvisar till folkbiblioteket när behovet finns. Någon elev använder sig av talsyntes som tillhandahålls av specialpedagogerna. De äldre böckerna rör inte så mycket på sig. Läraren säger att de ofta är för tjocka och att en försämrad läskunnighet bland eleverna gör att de inte kan ta till sig sådana textmängder. Lån: Något bibliotekssystem finns inte och man kan därför inte hålla koll på vilka böcker som finns var. Eleverna kommer antingen ensamma eller klassvis och kan ta med sig vad de vill från biblioteket. Ett öppet obemannat bibliotek innebär att det ofta är stökigt men man har biblioteksansvariga elever som håller ordning och som sprider, vad läraren kallar för, biblioteksvett i klasserna. Användning: I vilken utsträckning elever och lärare använder sig av skolbiblioteket framkommer inte. Lärarna har alla olika arbetssätt. Det som finns i biblioteket är böcker. Ofta går klasserna till huvudbiblioteket. Lärarbibliotekarien pratar om skolans bibliotek som ett reservbibliotek. 7

15 Hemsjö kyrkskola Personal: I Hemsjö är det en av lärarna som har i uppdrag att ta hand om biblioteket, något hon skall hinna med i sin tjänst. Personalen försöker att samsas om att hålla ordning en vecka var, men det är hon som sköter inköpen. Hon tycker inte att tiden räcker till. Förr kunde hon åka på Bokmässan och hann bokprata för de andra lärarna. Lokal: Böckerna finns i en lokal på bottenvåningen i ett av skolhusen som alltid står öppen men är obemannad. Där finns en stor soffa, några stolar, ett par bord, tre stora hyllpartier och några bilderbokstråg. Bestånd: Man köper mest in skönlitteratur från nätbokhandel eller bokrea. Facklitteraturen är inte särskilt uppdaterad. De lättlästa böckerna och talböckerna finns hos specialpedagogen. Daisyspelare används men de har krånglat. Det finns inga elever från andra länder på skolan och därför inte heller några böcker på andra språk. Datorer finns i klassrummen. Lån: Det finns inget bibliotekssystem. Eleverna lånar böcker till klassrummen, ibland hem, ingen vet vilka böcker som finns eller var de finns. Läraren menar att det viktigaste är att eleverna läser, men ofta väljer de för svåra böcker, lärarna har inte tid att vara med dem och hjälpa till att välja. Användning: Biblioteket används för att låna och läsa böcker. Under besöket satt en lärare i soffan och högläste för sina elever. Man har bland annat högläsning, gruppläsning, tyst läsning och mummelläsning på schemat. Vid samtal med eleverna framkommer det att de är väldigt intresserade av att prata om böcker och bibliotek. Stora Mellby skola Personal: En av lärarna har i uppdrag att se efter biblioteket men enligt henne själv hinner hon inte med så mycket. Lokal: Biblioteket finns på källarplan. Utöver bokhyllor med skön- och facklitteratur finns det några bord med stolar, bilderbokstråg och en boksnurra. Bestånd: Läraren köper in en del, mest från BTJ (som samlar ihop böcker efter budgeten), men får också flera böcker till skänks av föräldrar. Man köper mest in åt de äldre eleverna eftersom de behöver nytt. De yngre barnen har inte hunnit tröttna på beståndet än. Man köper många lättlästa böcker. Eleverna får också komma med inköpsförslag. Oftast handlar det om skönlitteratur. Det finns inte så mycket faktalitteratur, de faktaböcker som finns står vanligtvis utanför klassrummen. Det finns inga böcker på andra språk eftersom det i Stora Mellby bara finns en familj från ett annat land. Ljudböcker och talböcker lånas vid behov i Sollebrunn och sköts av specialpedagogen. Lån: Det finns en kortkatalog men korten används mest för utlån, inte så mycket 8

16 till sökningar. Användning: Eleverna skickas ner till lokalen av lärarna och väljer ut böcker på egen hand. De yngre går med lärarna. Barnen sätter själva upp böckerna som lätt hamnar i oordning. De åker till Sollebrunn för lån och för bokprat i åk 2 och kan även välja biblioteksbesök som elevens val. Långareds skola Personal: Skolans administratör och en lärare har tillsammans ansvar för biblioteket. De hjälps åt med att köpa in böcker. De ansvariga har önskemål om mer tid och inspiration. Lokal: Rummet är ganska litet och de tre hyllsektionerna tar stor plats. Det finns en soffa att sitta i och en snurra med boktips. Dörren till biblioteket är låst, nyckel finns hos lärarna. Bestånd: Det finns många böcker, både skön- och facklitteratur, men man köper mest skönlitteratur. Några böcker är utbrutna i genrer. Ordningen lämnar mycket att önska. En del böcker finns i klassrummen, lärarna i de lägre klasserna lånar dit dem. Det finns lättlästa böcker men utöver några titlar på engelska finns inga böcker på andra språk eftersom det inte finns några utländska barn. Det finns heller inga talböcker. Vid behov lånar specialpedagogerna från folkbiblioteket. Datorer finns i klasserna och därtill några bärbara. Lån: Det finns inget system för utlån. Eleverna tar vad de vill ha, de yngre barnen lånar ofta tillsammans med lärarna, men de äldre barnen får gå på egen hand. Användning: Enligt skolans administratör lånar och läser barnen ganska mycket. Lärarna har olika arbetssätt vad gäller informationssökning. Magra skola Personal: På Magra skola är det en lärare som i sin tjänst har ansvar för biblioteket, men personalen brukar hjälpas åt. Lokal: De flesta böckerna står i hyllor längs en vägg i matsalen. Bestånd: Man köper in nytt för de få pengar som finns. Det som man vet att barnen gillar. Det finns ganska många böcker men en stor del av beståndet är gammalt. En del böcker står i ett av klassrummen, bland annat de lättlästa böckerna och några titlar på engelska. Faktaböckerna står för sig i ett rum som kallas för kunskapsbanken. Man beställer nytt vid behov om något skulle saknas. Man har bilderböcker, hcf, hcg och ungdomsböcker. På skolan finns det inga elever med annat språk än svenska som modersmål och därför inga böcker på 9

17 andra språk än svenska och engelska. Talböcker ansvarar specialpedagogen för, de lånas i Sollebrunn vid behov. Det finns några stationära datorer i klassrummen samt åtta bärbara. Lån: Inget system. Användning: Enligt lärarbibliotekarien läser eleverna mycket, man har läsning på schemat varje dag, arbetar med böckerna och med LUS-tänk. Eleverna åker ofta till Sollebrunns bibliotek där man lånar och får bokprat enligt nytt avtal. Lärarna försöker att prata om källkritik ibland. Ödenäs skola Personal: Två lärare hjälps åt med att inom sina tjänster ta hand om biblioteket. Lokal: Det största beståndet står utanför personalrummet på övervåningen. Det är skönlitteratur för åk 4-6. Där finns även ett bord och några stolar. Böcker för åk 2-3 står i klassrummen och för åk F-2 finns en hyllvägg utanför fritids. Bestånd: Det finns många böcker på Ödenäs skola. Mestadels rör det sig om något äldre titlar. Utanför fritids finns både bilderböcker, kapitelböcker och faktaböcker. De är utbrutna i genrer men böckerna ligger på varandra och i oordning. Man saknar pengar att köpa böcker för. Läraren berättar att de inte ens har råd med läromedel. Det som köps in idag köps på Vinden (secondhandaffär), ibland på bokrean men även där är det oftast för dyrt. Lättlästa böcker finns, talböcker lånas vid behov från folkbiblioteket, böcker på andra språk finns inte utöver några få titlar på engelska för åk Det finns några stationära datorer och cirka fyra bärbara. Lån: Inget system. Användning: Vid samtal med lärarna framkommer det att de arbetar mycket med böcker och läsning i skolan. Eleverna har hög- och tystläsning, åk. 4-6 har månadsbok som de jobbar med och recenserar. Ibland lånar eleverna i Ingared, ibland åker man till stan för bokprat och lån, men det är ganska besvärligt att ta sig dit med större grupper. Eleverna arbetar inte med informationssökning i någon större utsträckning. Skolor som saknas i denna genomgång: Lendahlsskolan Stadsskogenskolan Västra Bodarna skola 10

18 Svar på några av barn- och ungdomsnämndens frågor: Är tillgången till skolbibliotek och skolbibliotekarie likvärdig för alla elever på Alingsås kommunala skolor? Situationen i de olika skolorna skiljer sig inte särskilt mycket åt i dagsläget, det vill säga de flesta har en liten lokal full av böcker men saknar struktur, personal och biblioteksverksamhet utöver boklån, det vill säga ett bibliotek som fungerar som mer än bokhylla. Några skolor sticker ut, vilket bland annat beror på att personalen där har mer tid eller är extra engagerade, för att lokalen är mer tillgänglig eller tilltalande, för att de har större anslag pga antalet elever eller för att de har ett bibliotekssystem (Dantek), men skolorna är relativt likvärdiga i bristen på skolbibliotek och skolbibliotekarie. Hanteras läromedel via bibliotekssystem på högstadiets skolor? Nej. Har alla elever med särskilda behov möjlighet att få konto hos MTM av sin skolbibliotekarie samt genomgång i skolan hur tjänsten fungerar? 11

19 Nej. Skolbibliotek behöver ett särskilt tillstånd för att registrera användare hos MTM. Noltorpskolans bibliotek är det enda skolbiblioteket i Alingsås kommun där det framkommit att man har ett sådant. Alla barn kan få ett konto om de kommer till folkbiblioteket med sina föräldrar, men för att informera om detta krävs naturligtvis att lärare och specialpedagoger känner till tjänsten. I vilken utsträckning pedagogerna visar tjänsten för sina elever kan jag inte uttala mig om, men det är oftast via en specialpedagog eleverna vänder sig till folkbiblioteket. Det är endast skolbibliotekets personal som kan vara registrerare. Specialpedagoger och lärare kan bistå eleven vid nedladdningen, men inte själva fungera som registrerare om de inte är anställda för att arbeta på biblioteket. ( Finns det samarbete mellan pedagoger och bibliotekarier kring undervisning i sökstrategier och källkritik? Nej. Undantaget är biblioteket i Sollebrunn. Angående SKL:s rapport Det obegränsade rummet: Det finns en del intressanta poänger och diskussioner kring det digitala eller virtuella skolbiblioteket och olika samarbeten för att uppnå detta. Dock kräver ett sådant ett redan etablerat skolbibliotek, i alla fall en plan för ett sådant. Allra minst en bibliotekarie. När Widell och Östling lägger fram skissen till ett modernt skolbibliotek förutsätter de att man redan har ett annat sorts skolbibliotek än vad som finns i Alingsås kommun i dag. Slutsats: Förändra texten från jag-form till Förvaltningen. Det har under arbetet med denna rapport varit svårigheter att utröna exakt i vilken utsträckning lärare, rektorer och specialpedagoger arbetar med informationssökning, källkritik och läsfrämjande i skolorna. Det har dock framkommit att inget av de ovanstående förekommer i skolbiblioteken. Inte heller vilka digitala informationskällor som används i skolarbetet eller tillgången till databaser utanför biblioteket. En begränsad kontakt med skolornas lärare, rektorer och specialpedagoger under skrivandet av denna rapport har gjort det svårt för mig att få reda på hur och i vilken utsträckning man arbetar med informationssökning, källkritik och läsfrämjande arbete i skolorna. Dock förekommer ingen av den aktiviteten på skolbiblioteken. Det har heller inte framkommit vilka digitala informationskällor som används i skolarbetet eller om man har tillgång till några databaser utanför biblioteket, när de nu inte finns där. Det har visat sig att lärarna på de olika skolorna arbetar olika med informationshantering och med hur datorer används i det pedagogiska arbetet och den hjälp en elev får att hantera information via dator. Metoderna för att utveckla en elevs språk och läsförståelse skiljer sig åt skolorna emellan. Likaså hur skolorna arbetar med både lässvaga och läskunniga elever. Samtliga skolor menar att de arbetar mycket läskunnigheten och det är inget som denna rapporten ifrågasätter. Rapporten kan inte heller avgöra ifall eleverna eller lärarna är i behov av en förändring i det pedagogiska arbetet. 12

20 Lärarna på och inom de olika skolorna arbetar väldigt individuellt med informationshantering och i vilken utsträckning datorer används, i skolarbetet och med vilken pedagogisk hjälp, skiljer sig från skola till skola. Metoderna som används för att utveckla språk och läsförståelse, hur man arbetar med lässvaghet eller utmanar läskunnighet skiljer sig också åt. På samtliga skolor menar man att man arbetar mycket med läsning och detta är ingenting jag ifrågasätter. Jag kan utifrån den kartläggning jag gjort heller inte utröna elevernas eller lärarnas behov av förändring av det pedagogiska arbetet. Rapporten syftar till att visa på bristen att skolbibliotek inte fungerar som en pedagogisk resurs inom skolan. Det vill säga ett bibliotek som stödjer elevernas lärande och som hjälper dem att nå sina mål. Ett bibliotek som är en del av skolans verksamhet i en större utsträckning än endast för utlåningsverksamhet. För att få ett fullt resursutnyttjande krävs en (lärar-)bibliotekarie på skolbiblioteket och sedan ett fungerande samarbete mellan lärarbiblitekarie och övriga lärare. Det jag vill lyfta fram är bristen på ett skolbibliotek som fungerar som en pedagogisk resurs. Det vill säga ett bibliotek som stödjer elevernas lärande. Ett bibliotek som hjälper dem att nå sina mål. Ett bibliotek som är en del av skolans verksamhet i en större utsträckning än att det är dit man går när man ska låna en bok. Ett bibliotek som för att fungera först och främst kräver en (lärar-)bibliotekarie och sedan ett samarbete mellan denna och övriga lärare. Inget av de ovanstående studerade skolbiblioteken fungerar som en pedagogisk resurs. Bibliotekets huvudsakliga uppgift har blivit att förse elever med skönlitteratur för att träna elevernas läsning. Därmed bortser skolorna från den potential skolbiblioteken besitter för att hjälpa eleverna att nå sina mål. Jag kan utan tvekan dra slutsatsen att inget av de skolbibliotek jag besökt i dagsläget fungerar som en pedagogisk resurs. Även om man i viss utsträckning kontinuerligt kan använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna, så handlar det då framför allt om tillgång till skönlitteratur. Man lånar böcker för att träna sin läsning. FORTSÄTT KOLLA IGEN! Skolbiblioteken i Alingsås kommun är lokaler med böcker. Vanligtvis är de obemannade och otillgängliga. I vissa fall arbetar man med användarvänlighet och läsinspiration, men oftast räcker tiden inte till. Eleverna behöver någon som hjälper dem hitta böcker som de vill läsa, men också böcker som passar deras läsförmåga. Ett skolbibliotek är inte lokalen där böckerna finns, ett skolbibliotek är den verksamhet som förekommer i den lokalen (det fysiska biblioteket). Bortsett från boklån och läsning, förekommer ingen biblioteksverksamhet på skolbiblioteken i Alingsås kommun. Det vill säga inget bokprat eller andra läsfrämjande aktiviteter, ingen informationssökning eller kurser i källkritik, inget temaarbete, inga författarbesök, bokcirklar eller annan kreativ verksamhet. Många av skolorna påpekar närheten till folkbiblioteket. Men ofta används folkbiblioteket i samma syfte som skolbiblioteket, det vill säga till att låna böcker. Vissa av klasserna kommer på bokprat, men långt ifrån alla. Ett bokprat kan inspirera till läsning, ett biblioteksbesök till fortsatt läsning, i bästa fall går man tillbaka till skolorna och arbetar med böckerna, frågar, vrider och vänder på texter, bilder och innehåll vilket kan leda till en ökad läsförståelse. Kanske lånar man även faktaböcker för att använda i undervisningen, kanske jämför man fakta i boken med information man hittat på internet. I ett fungerande samspel kan 13

21 bibliotekarie och pedagog lära eleverna hur de skall hitta, hantera, kritisera och tillgodogöra sig information, för att sedan visa dem olika sätt att omvandla information till kunskap, både från böcker och i digitala källor. Allt i anknytning till skolarbetet. Kjell Ahlgren från Skolinspektionen sa under föreläsningen Bibliotekens nya roll att folkbiblioteket faktiskt kan användas som skolbibliotek, men att det i så fall måste veta om att det agerar skolbibliotek. Vidare måste man på folkbiblioteket veta vad skolan jobbar med och ha anställda som kan arbeta med att inspirera eleverna. Han menar att ett rimligt avstånd är något som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket, flera gånger i veckan. Biblioteket skall vara en del av elevernas utbildning, en del av skolans arbete för att nå målen, en resurs för eleverna att nå längre när det gäller läsundervisning, mediaträning osv. En viktig del i elevernas kunskapande 1. Att komma till biblioteket en gång varannan vecka för att låna en bok ger inte eleverna följande: Lgr11 Ur Kap 1 Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Ur Kap 2.2 Kunskaper: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Ur Kap 2.8 Rektorns ansvar: Att skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel Vad saknas på våra skolbibliotek? Utöver skolbibliotekarier eller lärarbibliotekarier som kan vara tillgängliga på biblioteken saknas: - Ett bibliotekssystem med katalog för sökningar och utlån - Tillgång till relevant information för skolarbetet - Databaser och andra nättjänster för informationssökning - Datorer att använda till sökning - Utrymme för läsinspirerande/läsfrämjande arbete - Fungerande samarbete mellan lärare och bibliotekarie - Kurser för eleverna i bibliotekskunskap och informationssökning - Fortbildning för bibliotekspersonalen. När man tar bort skolbibliotekarien försvinner också möjligheten att i biblioteket kunna inspirera och entusiasmera eleverna till läsning

22 Enligt de internationella undersökningarna, PISA och PIRLS, har svenska elevers läsförståelse försämrats. PISA, en undersökning av 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap kommer med nya resultat till hösten från 2012 års undersökning. Då var matematik huvudområdet för undersökningen var det läsförståelse och jämfört med den första PISAundersökningen hade resultaten försämrats. De svenska 15-åringarna hamnar inte längre över genomsnittet. Resultaten av PIRLS, en undersökning av läsförmågan hos elever i årskurs 4, visade också 2011 på en nedåtgående lästrend, särskilt tydligt var det att eleverna blivit sämre på att läsa faktatexter. Läs sammanfattning av resultaten i Rustad att möta framtiden PISA 2009 Resultaten i PIRLS 2011 Slutligen, ett utdrag ur boken Skolbibliotekets möjligheter från förskola till gymnasium (2010): Skolbiblioteket ska fylla en pedagogisk funktion som innebär att det ska höja kvaliteten på elevers lärande och ökad måluppfyllelse i skolan. För att bidra till elevers lärande måste biblioteket verka genom undervisningen, dvs via lärare och de skoluppgifter eleverna arbetar med. Det är framför allt när biblioteket används som redskap för lärande i olika ämnen och under alla skolår som det fullt kan fylla sin pedagogiska funktion. För ett fungerande skolbibliotek - förslag på åtgärder: Gemensamt bibliotekssystem, till exempel FreeLib som är framarbetat specifikt för skolor och skolbibliotek. Detta delar dessutom databas med folkbibliotekens system. Ett bra exempel på ett fungerande bibliotekssystem med samsök, det vill säga där alla skolors samtliga medier finns sökbara, är Malmö skolors mediesystem, Selma. Gemensam plattform där elever och lärare har tillgång till samma länkskafferi. Gemensam sök- och skrivguide, ett digitalt rum för eleverna där de med hjälp av lärare/bibliotekarie kan lära sig hur man söker information och olika medier, hur man är källkritisk i sitt skolarbete, vilka regler som finns för upphovsrätt osv. Gemensamt forum för de biblioteksanställda, en plats för dialog, samarbete och fortbildning. Biblioteksplan/handlingsplan. En plan där man visar hur man ska arbeta för att biblioteket ska bli/vara en pedagogisk resurs. Ett bra exempel finns i Älmhults kommun, där alla skolor följer samma: /handlingsplan+för+skolbiblioteksverksamhet.pdf Planen är just nu under revidering. En annan biblioteksplan, som fokuserar på 15

23 konkreta undervisningsplaner är Adolf Fredriks musikklasser, en 4-9 skola i Stockholm vars bibliotek under året fick utmärkelsen skolbibliotek i världsklass: Mediaplan. För att effektivisera hantering av beståndet, både vad gäller behov, budget och kunskap om det egna beståndet. En skolbibliotekarietjänst, med en fackutbildad bibliotekarie som kan vara ett stöd för lärarbibliotekarierna i utvecklandet av skolbiblioteken, vid inköp, fortbildning osv. Fler personalutbildningar i IKT, det vill säga möjligheter för lärarbibliotekarier och specialpedagoger att fortbilda sig för att möta eleverna behov. Bokbuss, en lösning som särskilt skulle passa de mindre skolorna på längre avstånd från stan. En sådan kräver ett utökat samarbete mellan skola och bibliotek, och för bibliotekets del en annan sorts insyn i läroplan, kursplan och utbildning än vad som förekommer idag. 16

24

25 Ärende 2 Iordningsställande av vandringsleder (se även ärende kfn)

26 Datum: Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Pär Hellsten Direktnr: Beteckning: KFN Iordningsställande av vandringsleder (se även ärende kfn) Ärendebeskrivning Ärendet grundar sig i en motion lagd av Lena Klevenås (MP), Emma Liljewall (MP) och Britt-Marie Kuylenstierna (MP) till Kommunfullmäktige, 222 hösten 2011 om ytterligare vandringsleder i Alingsås. Kommunfullmäktige beslutade efter beredning av Kommunstyrelsen att Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att se över möjligheterna till ytterligare vandringsleder. Ärendet återremitterades av Kulturoch fritidsnämndens arbetsutskott med motivering att den norra kommundelen saknades i underlaget. Kultur- och fritidsförvaltningen har nu att presentera sin reviderade rapport gällande utvecklandet av nya vandringsleder. Förvaltningens yttrande Kultur- och fritidsförvaltningens utredning visar en bakgrund, ett nuläge och en framtidsvision gällande leder. Förvaltningen har också identifierat åtgärder för att nå ökad måluppfyllelse där en tydlig huvudman med förbättrad samverkan förvaltningarna emellan krävs. Förvaltningen föreslår att Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige överför huvudmannaskapet förvandringsleder samt hela uppdraget för friluftsliv i kommunen till Kultur- och fritidsnämnden och därtill de resurser som krävs för uppdraget. Ytterligare anser förvaltningen att för att uppfylla intentionerna i förvaltningens rapport tillföra ytterligare resurser och medel till nämnden för genomförande. Rapporten biläggs tjänsteskrivelsen. Förslag till beslut i Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden godkänner rapporten och föreslår Kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige att överföra huvudmannaskapet gällande vandringsleder och friluftsliv till Kultur- och fritidsnämnden genom förändring i nämndens reglemente. Exp: Motionärer, KLK Kultur- och fritidsförvaltningen

27 Britta Malmberg Förvaltningschef Bengt-Göran Kullner Avdelningschef Anläggning och service Godkänd av: Britta Malmberg Titel: Datum:

28 Vandringsleder Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag av Kommunfullmäktige att undersöka möjligheterna att utveckla vandringsleder i Alingsås kommun. Kultur- och fritidsförvaltningen avlämnar nu sin skrivelse i ärendet. I en motion från 20 september 2011 skriver Lena Klevenås (MP), Emma Liljewall (MP) och Britt-Marie Kuylenstierna (MP) att de anser det vara en brist på markerade vandringsleder i Alingsås kommun. Motionärerna önskar att fler markerade vandringsleder iordningsställs. Kultur- och fritidsförvaltningen konstaterar att markerade vandringsleder i Alingsås kommun är för få, detta till trots att situationen förbättrats genom tillkomsten av bland annat Potatisleden. Kultur- och fritidsnämnden har ett folkhälsomål om att öka medborgarnas fysiska aktivitet. Ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv är det därför av betydelse att det inom kommunen finns ett väl strukturerat arbete med utveckling av olika typer av vandringsleder. Att på ett enkelt och säkert sätt kunna cykla, promenera, vandra och jogga, kortare eller längre sträckor, är viktiga aktiviteter som ger tydliga folkhälsofördelar. Att finna intressanta vandringsstråk i Alingsås vackra natur är inget större problem. Det finns mycket skogsmark som genomkorsas av stigar och skogsvägar, vilket ger goda förutsättningar att utveckla nya leder i Alingsås kommun. En förutsättning för att kunna utveckla nya leder, i skog och mark, är en långsiktig och god dialog med berörda markägare. Avsaknaden av markerade stigar/leder riskerar att medföra att ovana vandrare inte tar sig ut i naturen på promenader och/eller vandring. Att på ett tryggt sätt kunna ta sig fram på markerade leder i naturen är för många en avgörande faktor när det gäller att ge sig ut i skogarna. Nuläge Idag finns det få markerade leder i Alingsås som gör det möjligt för den som inte är så skogsvan, att på ett enkelt och tryggt sätt, ta en tur ut i naturen. Lärkeskogsleden, från Alingsås ut mot Brobacka, är nerlagd sedan flera år tillbaka efter oenigheter med berörda markägare. Gamla traditionella tätortsnära stigsystem slås sönder genom skogsavverkning, och att staden/tätorterna succesivt breder ut sig. Nedan följer en kortfattad beskrivning av nuläget beträffande olika kategorier av vandringsleder. Markerade vandringsleder: Pilgrimsleden: Utgår från Göteborg, passerar via Gräfsnäs, Sollebrunn samt St. Mellby på sin väg mot Skara.

29 Potatisleden: Nyligen iordningsställd led som sträcker sig från Hjortgården, via Ängabo/Gerdsken och Vardsjön, mot Bryngenäs alternativt Stadsskogen (ca 9,5 km). Stadsnära spårsystem: Hjortmarkas naturreservat: Spårsystem i skogsterräng med spårlängder från ca 2,5 km upp till längsta sträckan som mäter ca 10 km. Gerdskenspåret: Spåret (ca 4,5 km), som nyligen fått en ansiktslyftning. Spåret går runt sjön Gerdsken i dels skogsterräng, och dels på grus/asfalterade gång/cykelbanor. Nolhagaparken: Elbelyst spårsystem som erbjuder alternativa spårlängder 1,5 4,5 km. Tillgänglighetsanpassade stigar och leder. Gerdskenspåret: Spåret har fått ny beläggning genom skogspartiet, samt en bro över Forsån utan nivåskillnader, och är nu tillgängligt runt hela sjön Gerdsken (ca 4,5 km). Hjortmarka: Närmare 300 m lång anlagd led som sträcker sig upp mot Tollsjön. Kongo i Nolhaga: Ca 250 m anlagd led genom Kongos träsk nära Nolhagaviken Hälsans stig i Nolhaga park: Använder Nolhagaparkens belysta spårsystem och mäter ca 4,o km. Hälsans stig vinterväghålles. Vision/mål med leder Det finns flera olika aspekter med att utveckla olika typer av vandringsleder och försöka få människor att ge sig ut i naturen. En aspekt är att genom fysisk aktivitet på sikt förbättra folkhälsan i kommunen. En annan aspekt är att utbilda vandraren om särskilt intressanta inslag i den omgivande naturen. Ytterligare en aspekt är att visa på kulturhistoriska platser som t.ex., händelser, berättelser om torp, husruiner etc. Storytelling och geocashing är ytterligare sätt att göra vandringslederna spännande och utmanade för fler. Alla de människor vi vill skall röra sig ute i naturen är inte vana vandrare. Det ställer därför högre krav på de förutsättningar som måste gälla för att skapa en trygg och intressant vistelse ute i naturen. Familjen eller vänner vill vara i skog och mark men ta sig fram på olika sätt, cykla, vandra eller rida multileder där man skapar möjligheter att ta sig fram på olika sätt till glädje för många. För att tillgängliggöra leder för de mindre vana i skog och mark bör lederna bland annat: vara välskyltade, man skall helst se nästa markering från där man står ha avstånds och områdesinformation utefter spåret vara väl spångade över otillgängliga partier ha bra underlag (väl flisat) utmaningar för att locka de som idag inte vandrar i skog och mark

30 Moutainbikecykling i naturen ökar stadigt Utöver att vandra i ute i naturen så ökar även intresset för att cykla moutainbike på skogsstigar och vandringsleder. Det är idag inte ovanligt att möta grupper av cyklister på stigar där det tidigare endast var skogsvandrare som rörde sig. Moutainbikecykling och vandrare kan dock mycket väl samsas på samma stigar eller vandringsleder, men cykelaspekterna bör inte glömmas bort när nya vandringsleder planeras både när det gäller framkomlighet och markering av lederna Säkra ridvägar behövs Det finns även ett stort behov av etablerade ridvägar runt om i kommunen. Behovet varierar beroende på var i kommunen man bor med sin häst. En del hästägare har egen mark som gör att de kan rida ut på lite längre turer, medan många andra ryttare är helt hänvisade till olika markägares goda vilja att låta ryttare rida på deras marker. Det uppstår ofta problem ryttare-markägare som innebär att ryttare, ung som gammal, måste ta omvägar till tilllåten terräng via vägar som kan innebära stora riskmoment. I samma anda som man diskuterar vandrings/cykelleder ( kr/meter + drift)bör man fundera på hur man kan skapa säkra ridvägar ( kr/meter + drift) runt om i kommunen. En möjlig väg är att parallellt med att det anläggs gång och cykelvägar på landsbygden samtidigt anlägga en grusremsa som gör det möjligt att bredvid cykelvägen framföra hästar. Det behövs säkra övergångsställen för häst och ryttare över trafikerade vägar. Även runt de större ridanläggningarna behövs ridleder så att hästar och ryttare på ett säkert sätt kan rida ut. Ofta behövs möjliga ridvägar i terrängen förstärkas då det sliter på underlaget när hästar framförs frekvent på tex skogsstigar. Skapa en ringlinje runt Alingsås Genom en fortsatt utveckling av Potatisleden går det att utveckla en markerad led, ringlinje, som löper runt Alingsås tätort i en omgivning där både skog och bebyggelse förekommer. En fortsättning på Potatisleden från Bryngenäs/Skår (eller Stadsskogen) via Playa Mjörn Nolhagaviken Kvarnsjön Klockarekullen, och vidare mot målet i Hjortgården, skapar en sammanhängande vandringssträcka på över 20 km. Genom ringlinjen, Potatisleden, har den vandringsintresserade en möjlighet att till fots nå Hjortmarkas naturreservat med flera olika leder, Gerdskenrundan, Nolhagavikens naturreservat, Nolhaga park eller Kvarnsjöns naturreservat. Man bör utveckla fler stadsnära markerade stigar där det ges möjlighet till en lättare skogspromenad/vandring som leder vandraren tillbaka till startpunkten, men även ger möjlighet att nå ut på ringlinjen, Potatisleden, och via den komma vidare ut på någon av de markerade distanslederna.

31 Möjlig fortsättning på Potatisleden som ringlinje runt Alingsås Kvarnsjöns naturreservat Vildmarksleden 10 km, Hjortmarka Nolhaga park Gerdskenrundan, 4,5 km Möjlig fortsättning på Potatisleden mot Västra Bodarne - Norsesund Ingared Potatisleden nuvarande Möjlig utveckling av Marydsleden, från Hjortgården alternativt Ängabo, mot Dammsjöås Kartbild över exempel på möjlig utveckling av leder nära Alingsås tätort En möjlig led att utveckla kan vara Marydsleden (påhittat namn) med huvudmål det gamla torpet i Dammsjöås. Även här kan ringlinjen runt Alingsås vara länken för att nå leder som från olika håll leder vidare till Dammsjöås. Distansleder Det bör utvecklas distansleder som kopplar samman kommundelarna, intressanta platser inom Alingsås kommun, och andra kommuners leder med våra egna. Vårgårda kommun ligger inte långt bort om man till exempel utgår ifrån Långared eller Hjortmarka, och borde vara en given samarbetspartner när det gäller leder som sträcker sig över kommungränserna. En annan möjlig led är att låta Potatisleden fortsätta från Bryngenäs, mot Västra BodarneNorsesund- Ingared med målet att nå fram till Floda Stenkullen - Lerum. Väl framme i dessa tätorter så finns möjligheten att återvända till Alingsås via lokaltåget.

32 Utveckla vandringsleder i Bjärke och runt Anten I Bjärkebygden och runt Anten finns mängder av möjligheter att vandra ut i naturen. Dock finns inga officiellt markerade leder annat än den tidigare nämnda Pilgrimsleden som går genom trakten via Kvarnabo, Gräfsnäs, Sollebrunn, Stora Mellby och vidare genom Gendalen mot Skara. Bjärkebygden är en gammal landsbygdsregion där vandraren förutom naturupplevelsen har möjlighet att passera kulturhistoriska platser. Det finns alla möjligheter att vandringen kan bli en helhetsupplevelse av natur och kultur, där man kanske möter information om händelser, torp och husruiner samt sällsynt växtlighet. En utvecklingstanke är att genom olika vandringsleder binda ihop Alingsås stad med några av Bjärkebygdens samhällen/tätorter. En ringlinje runt Anten kan skapas med möjligheter till kortare lokala slingor som sammanstrålar i några korsningar där det går att välja väg mot mål på olika avstånd. Olika leder som sammanbinder Bjärkebygdens större tätorter ger möjlighet att tex via buss ta sig till en startpunkt för att sedan vandra hemåt, eller tvärtom. Exempelvis skulle man från Alingsås kunna ta bussen till Brobacka, vandra till Gräfsnäs på ny led, gå vidare på Pilgrimsleden till St Mellby, och därefter ta bussen tillbaka till Alingsås. Det finnas en mängd tänkbara möjligheter i ett utbyggt nät av vandringsleder. På kartan nedan över Bjärke/Anten ser vi några exempel på hur det skulle kunna se ut i framtiden med ett utvecklat system av leder.

33 Lokal vandringsslinga som med hjälp av Pilgrimsleden förbinder Sollebrunn, St Mellby samt Magra Pilgrimsleden från Göteborg mot Skara Möjlig ny led mellan Bobacka och Gräfsnäs Möjlig ny led som skapar förbindelse mot Brobacka-Alingsås Lärkskogsledens tidigare sträckning från Brobacka mot Alingsås Mot Alingsås Kartbild över befintliga och möjliga sträckningar av vandringsleder i Bjärkebygden Återskapa Lärkeskogsleden Att återskapa den nedlagda Lärkeskogsleden, i gammal eller ändrad sträckning, är en önskvärd del i en framtida utveckling av vandringsleder i Alingsås kommun. Den utgör en viktig led från Alingsås, mot Brobacka, och vidare via Gräfsnäs för att ansluta till