Handlingsplan för fokusbiblioteket på Rosendalsskolan utformad sommaren/hösten 2015 bibliotekarie Katarina Hjärpe

Transkript

1 Handlingsplan för fokusbiblioteket på Rosendalsskolan utformad sommaren/hösten 2015 bibliotekarie Katarina Hjärpe 1

2 Innehåll 1. Nulägesbeskrivning Utvärdering av föregående handlingsplan... 3 a. Läsfrämjande verksamhet... 3 b. Informationsundervisning... 5 c. Bibliotekets övriga resurser Vision kring skolbibliotekets roll på Rosendalsskolan Biblioteket i styrdokument och forskning Läsfrämjande arbete... 8 a. Mål för läsfrämjande arbete... 8 b. Aktiviteter som stöd för läsfrämjande arbete Informationsundervisning... 9 a. Mål för informationsundervisning b. Aktiviteter som stöd för informationsundervisning Bibliotekets övriga resurser a. Mål för bibliotekets övriga resurser b. Aktiviteter som stöd för bibliotekets övriga resurser Tidsplan Källor och lästips

3 1. Nulägesbeskrivning Rosendalsskolan är en enskild kommunal skola i stadsdelen Skäggetorp, i norra delen av Linköping. Skolan har nästan 400 elever i årskurs F-5. I årskurs F, 3 och 4 är det tre paralleller, i årskurs 5 är det två paralleller och i årskurs 1-2 är det fyra. Dessutom finns en internationell klass med nyinflyttade elever från alla årskurser. På skolan finns också cirka 90 anställda. Många elever flyttar och kommer till under ett läsår. De flesta elever i skolan har ett annat modersmål än svenska, och skolan arbetar mycket med språkutveckling. Till skolan hör också ett fritidshem med fyra avdelningar. Biblioteket på skolan har funnits i ett flertal år och blev fokusbibliotek Detta innebär bland annat att vi har en heltidsanställd bibliotekarie anställd av skolbibliotekschefen, en bibliotekspedagog på 10%, samt ett centralt inköpt biblioteksdatasystem (Book-IT). I biblioteket finns skön- och facklitteratur på svenska och andra språk, fackböcker för pedagoger, ljud- och talböcker, musik och fyra stycken ipads (som tas fram vid behov). De yngre klasserna har lånetid varje vecka och övriga har öppen lånetid. Bibliotekarien arbetar också i de flesta klasser med berättande, läsgrupper eller andra typer av språkutvecklande aktiviteter, samt i några av klasserna även med informationssökning och mediearbete. Även fritidsgrupper har haft verksamhet i biblioteket. Personalen använder också biblioteket och bibliotekarien för material och tips inför lektioner och teman. 2. Utvärdering av föregående handlingsplan a. Läsfrämjande verksamhet Målen för läsfrämjande arbete som de uppställdes under förra handlingsplanen har till stor del uppfyllts, men alla aktiviteter vi planerade har inte genomförts, främst eftersom Skapande Skola krävde mer arbete än vi hade förutsett. Framför allt är det läsgrupper/gemensamma boksamtal som främst har fallit på lärarnas ansvar i stället för att involvera bibliotekarien. Inom ramen för Skapande skola fick alla elever göra berättelser i grupp. Klass 2, 4 och 5 fick även skriva berättelser enskilt. Dessa sammanställdes under läsåret till böcker. Även gemensamma berättelser från klass FA, 1B och 1C sammanställdes i bokform. Klass F-3 fick besök av skrivpedagogen Veronica Grönte, som också höll en workshop för lärarna. De klasser som skulle skriva enskilda berättelser fick också återkommande författarbesök: tvåorna fick tre besök av Petra Szabo och 4-5 fick fyra besök av Katarina Genar. Mellan besöken arbetade vi tillsammans för att förbereda eleverna och hjälpa dem vidare. I 3

4 synnerhet Katarina Genars besök och den skrivmodell som användes där (med person- och miljöbeskrivning, dialog, konflikt och upplösning) var till stor nytta för elevernas arbete. Lärarna läste också hennes böcker högt i klasserna och använde dem som utgångspunkt för boksamtal. Även årskurs 3 har haft författarbesök som vanligt, detta år av Helena Bross, som är en författare de allra flesta redan har läst. Alla parallellklasserna fick bokprat om hennes böcker och läste dem sedan enskilt och i högläsning, med redovisning och samtal. En liknande metod användes sedan av klasserna inför Bokjuryn. Två av klasserna i årskurs F har haft regelbunden högläsning och boksamtal i biblioteket, till stor del med utgångspunkt från Bokjuryböcker. Fritidsgrupperna har haft sagostunder med utgångspunkt från muntligt berättade sagor. De har sedan fått hitta på egna sagor, ibland enbart muntligt, ibland med hjälp av ipads. Grupperna har överlag varit mycket små, ca. 4-6 barn, men det har även funnits större grupper på uppåt 10 barn. Vilka barn som ingått har skiftat. Under höstterminen deltog alla fritidsavdelningar, men under vårterminen bara två. Årskurs 4 deltog i Bokjuryn genom parläsning och enskild läsning som redovisades i klasserna. Arbetet inleddes med bokprat, vilket också skedde med klass 5A. Där läste eleverna både enskilt och i grupp. 5As arbete avslutades som vanligt med ett längre filmprojekt. De fick sedan utvärdera arbetet och alla var positiva. De allra flesta tyckte också att de fått bra hjälp, samarbetat bra och att de lärt sig mycket mer om att spela in film. Rätt många (8/13) var också nöjda med sin planering. Däremot svarade cirka hälften sådär på frågorna om de hade lärt sig mer om filmknep och redigering, om de använt ljud för att visa känslor och om de var nöjda med sin film. De flesta svarade också sådär på frågan om de som ser filmerna förstår vad filmerna handlar om. Totalt var det dock mycket få som svarade nej inte alls på någon fråga. Från ett vuxenperspektiv kan sägas att några grupper hade svårt att få ihop sin film tidsmässigt eller för att någon deltagare saknades. Alla grupper visade dock att de kunde filma och deltog med liv och lust. De flesta använde också filmknep och ljud på ett bra sätt. 5B skulle egentligen också deltagit i bokjuryarbetet, men deras ordinarie svensklärare blev sjuk och ersattes av tillfälliga vikarier, vilket gjorde att detta inte kunde genomföras. Årkurs 3 har arbetat en del med religiösa berättelser, dels med myter och dels med abrahamitiska religioner. Bibliotekarien har deltagit i detta arbete, berättat historier, kopplat till vår tid såväl som till arkeologin, och lett samtal. Eftersom klass 3-5 inte har haft regelbunden lånetid har de kompletterat den öppna lånetiden med boklådor, bokprat och Boka mig (individuella boktips). Klass 1-2 har haft regelbunden lånetid och klass F ibland lånat under sagostunderna. Årskurs 2 och 5 har arbetat med facklitteratur i samband med sitt informationssökningsarbete (se denna rubrik). 4

5 Projektet Sommarboken har genomförts varje sommar sedan Hur många deltog 2015? Följande områden skulle behöva förbättras: Ännu tydligare mål och arbetsgång för varje moment Tydligare utvärdering av fler moment Fler läsgrupper och liknande verksamhet som bibliotekarien deltar i. Mer kontakt mellan bibliotekarie och språkutvecklingsgruppen. Mer kontakt mellan bibliotekarie och föräldrar, t.ex. genom information på Öppet Hus och andra möten. b. Informationsundervisning Under de senaste åren har informationsundervisningen förbättrats och vi nådde läsåret en nivå som kan sägas vara godtagbar, även om den kan förbättras ytterligare. Tvåornas arbete om informationssökning har börjat hitta sin form. Klass 2A och 2B har haft arbete om urtiden. Dels har de haft genomgångar i klassrummet som innehållit samtal om källkritik och arbete med att hitta i facklitteratur. Dels har de arbetat med enkel informationssökning i mindre grupper, som lett fram till en miniredovisning i Keynote. Klass 2C deltog inte i detta arbete, utan det planeras till hösten. Fyrorna fick under 2013 arbeta med MediaSmart, lektioner med diskussioner om reklam som har använts även tidigare. Femmornas filmprojekt innebar också arbete med informationssökning och teknologi. Eleverna fick lära sig att använda ipad för filmande och lite kort om var man hittar tillåtna ljudklipp och varför man inte får använda vilket klipp som helst. 5A hade ett längre projekt om kroppen där informationssökning och källkritik ingick. Som redovisning fick de redigera sidor på wikimini. 5B hade en kortare genomgång på en lektion om källkritik. Ännu tydligare mål och arbetsgång för varje moment. Tydligare utvärdering av fler moment Ännu mer samarbete med bibliotekarie och pedagog inför SO/NO-områden. Mer samtal kring digitala miljöer och anknytning till elevernas tidigare kunnande samt sociala medier. 5

6 c. Bibliotekets övriga resurser Bibliotekets resurser har varit tillgängliga under hela dagen och bibliotekarien har hjälpt personal och elever att hitta det de önskar. Utbudet av skönlitteratur på svenska är gott. Vi fortsätter att bygga på avdelningarna för lättläst litteratur och litteratur på olika språk. Facklitteraturen för barn och vuxna har förnyats och förbättrats. Extra inköp sker kring de större ämnesområden eleverna arbetar med. Några ämnen är svåra att hitta litteratur kring, särskilt inom SO-ämnena, men dessa kan i viss mån kompenseras med andra medier, t.ex. digitala. Utbudet och användningen av digitala verktyg har ökat i och med att vi breddar användningen av ipad. Bibliotekets filmer användes under läsåret men har sedan ställts undan eftersom vi inte längre har något avtal med Swedish Film. Vi har också använt en hel del strömmande media, särskilt som bibliotekarien deltagit i en utvärderingsgrupp kring olika portaler för detta. Inköp och gallring har huvudsakligen skötts av bibliotekarien, med önskemål från personal och elever. Biblioteksråd för elever har genomförts 3-4 gånger per termin, med ett råd för yngre och ett för äldre elever. Eleverna har detta läsår fått ansöka om att delta, vilket har inneburit att de är mer motiverade. Några klasser har dock saknat deltagare. Bibliotekarien deltar i konferenser, arbetslagsträffar och fortbildningar. Biblioteksgruppen hade ett möte under höstterminen 2014, men inget under vårterminen Biblioteksbloggen används för att visa när nya spännande saker händer i biblioteket. Bibliotekarien har också hjälpt elever i årskurs 4B att skriva om författarbesöken på hemsidan. 3. Vision kring skolbibliotekets roll på Rosendalsskolan Eleverna ska kunna förstå det de ser, hör och läser, även det som står mellan raderna. Eleverna ska kunna samtala om det de har lärt sig och lära av varandra. Eleverna ska möta erfarenheter skilda från sina egna och kunna sätta in dem i sitt sammanhang. Eleverna ska kunna jämföra källors användbarhet och trovärdighet. Eleverna ska kunna uttrycka sig själva på ett sätt så att andra förstår, i text och andra medier. Eleverna ska kunna pröva olika sätt att lösa ett problem och kunna förklara varför vissa sätt fungerar bättre än andra. 6

7 Eleverna ska kunna röra sig i digitala miljöer, använda lämpliga verktyg och umgås på ett positivt sätt. Både bibliotekets läsfrämjande och informationsfrämjande åtgärder ska bidra till att uppnå detta. 4. Biblioteket i styrdokument och forskning Skollagen anger att skolor måste ha tillgång till skolbibliotek. (SFS 2010:800) Skolinspektionen har angett följande riktlinjer för skolbibliotek: Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Läroplanen för grundskolan, LGR 11, nämner inte skolbibliotek rakt ut. Däremot är både läsfrämjande, språkutvecklande och informationskompetens viktiga delar av kursplanerna inom de flesta ämnen. Exempel på citat ur LGR11 där biblioteket kan vara till hjälp finns i denna genomgång: LGR 11 har följande övergripande perspektiv för skolarbetet, som även gäller biblioteksarbetet: historiskt perspektiv miljöperspektiv internationellt perspektiv etiskt perspektiv Inriktningsdokumentet för Linköpings kommuns skolbibliotek anger följande mål för verksamheten: Skolbiblioteken guidar eleverna till böckernas värld och inspirerar till läsglädje. För 7

8 att utvecklas som läsare erbjuds eleverna text i olika form, tryckt och digital, av olika slag, fack- och skönlitterär samt på olika språk. Genom att delta i textsamtal, reflektera, lyssna och muntligt formulera sina tankar ökar elevernas läsförståelse och språkliga kompetens. Med stöd från skolbiblioteket lär sig eleverna navigera i informationsflödet och tillgodogör sig verktyg för källkritik. Eleverna erhåller digital kompetens genom att lära sig använda modern teknik för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. De elever som har särskilda behov får tillgång till alternativa läs- och lärverktyg. Detta dokument, samt bilagan med fokusbibliotekariens och bibliotekspedagogens uppdrag, bifogas denna handlingsplan kom även en ny biblioteksplan för Linköpings kommun. I denna står: Skolbiblioteken är centrala platser i skolan för studier, undervisning, läsning samt kulturella aktiviteter och ger möjlighet till avkoppling mellan lektionerna. Skolbibliotekens huvuduppdrag är att stödja elevernas lärande genom undervisning och handledning i informationssökning och källkritiskt tänkande samt läsfrämjande arbete som bidrar till läslust och god läsutveckling. Skolan arbetar mycket med genrepedagogik, där eleverna får möta olika typer av texter och arbeta med dessa inom flera ämnen. Klassen undersöker hur texterna är uppbyggda och skriver sedan egna, tillsammans och var för sig. Syftet är att eleverna ska få ett språk som kan anpassas för olika situationer. Många aspekter av genrepedagogiken är särskilt anpassade för flerspråkiga barn. (Gibbons, 2002) Även när det gäller detta arbete kan biblioteket vara till stor hjälp. Under läsåret har skolan, liksom många andra skolor Sverige över, börjat arbeta med inspiration från projektet och studiehandledningen En läsande klass, som har lektionsförslag för årskurs 1-6. Skolan arbetar på att få fram en IKT-plan för verksamheten, som kommer att börja gälla under läsåret Bibliotekarien är med i IKT-gruppen som arbetar med denna plan. 5. Läsfrämjande arbete a. Mål för läsfrämjande arbete Eleverna ska bli bekanta med berättelser och poesi från olika tider och platser, med olika typer av innehåll. Eleverna ska presenteras för några författare och illustratörer, såväl som kända sagor och/eller myter. 8

9 Eleverna ska få delta i samtal om böcker och andra medier, där de får lära sig att motivera sina tankar. Eleverna ska tidigt få veta skillnaden mellan fack- och skönlitteratur och tränas i att förstå olika typer av textgenrer. Eleverna ska få möjlighet och träning i att uttrycka sig själva i text och andra medier. Elever som talar flera språk ska få möta litteratur på alla dessa språk. Det läsfrämjande arbetet ska kopplas ihop med övrig undervisning inom t.ex. SO, NO och matematik. Eleverna ska uppmuntras att läsa under loven för att de inte ska glömma det de har lärt sig. b. Aktiviteter som stöd för läsfrämjande arbete Sagor och berättelser i klass F-1, med anknytning till aktuella ämnesområden där så är möjligt. Författarbesök med förberedande arbete till klass 1. Sagostunder och bokprat med koppling till verksamheten i klass 2. Faddrarna i årskurs 3-5 har högläsning och annan läsverksamhet tillsammans med sina fadderbarn i årskurs F-2. Bibliotekarien hjälper till att förbereda detta. Författarbesök i klass 3 med gemensamma boksamtal och andra förberedelser, med inriktning på deckare. Även koppling till SO/NO. Bokprat och Boka mig i de klasser som önskar. Myter och fabler i årskurs 3 (endast asatron i 3A). Arbete kring betydelsefulla författare i 4A Arbete med källkritik och media i 4A. (se informationsundervisning). Arbete med skoltidning i 4B. (se informationsundervisning) Läsgrupper i årskurs 5. Poesitema i årskurs 5. Gruppläsning och samtal i klass 5 i samband med bokjuryn, som avslutas med multimediepresentation (t.ex. film). Regelbunden lånetid för klass 1-2, öppen lånetid för övriga elever. Möjlighet till läsning under sommaren genom Sommarboken, där eleven läser fem böcker och får en egen bok. Läskollo under sommaren för elever som gått ut klass 1 och behöver extra stöd. Bokprat för pedagoger minst 1 gång/termin. Inom ramen för Skapande skola får de yngsta eleverna träna muntligt berättande och de äldre forumteater, för att kunna uttrycka sig verbalt och med kroppen, såväl som samtala om värdegrundsfrågor. 6. Informationsundervisning 9

10 a. Mål för informationsundervisning Eleverna ska få diskutera innehåll och form i olika medier. De ska också själva få använda sig av text, bild och ljud för att uttrycka det de vill säga. Eleverna ska tränas att hitta och tolka den information de behöver, i många sorters texter: facktext, uppslagsverk, webbtexter, bilder, multimedia, intervjuer o.s.v. Eleverna ska lära känna grunderna i källkritik: Hur man bedömer en källas användbarhet, hur man tolkar ett budskap, hur man bedömer om avsändaren är trovärdig. Eleverna ska tränas att välja ut vilka källor de vill använda och diskutera varför de har valt just dessa. Eleverna ska få möjlighet att diskutera aktuella händelser med hjälp av olika källor. Eleverna ska bli bekanta med bibliotekets uppbyggnad, system och katalog. Eleverna ska tränas i att använda teknik som datorer och lärplattor i samband med skolarbete. Informationsundervisningen ska kopplas ihop med övrig undervisning inom t.ex. SO, NO och matematik. b. Aktiviteter som stöd för informationsundervisning IKT-gruppen ställer upp mål för personal och elever som ska utvecklas under läsåret (se kommande IKT-plan). Introduktion kring informationssökning och källkritik i årskurs 2 (nordisk mytologi) samt i 3C (fjärilar). Arbete med informationshantering, källkritik och multimedia i 4A. Arbete med informationssökning i tryckta och andra källor i årskurs 5, i samband med SO-NO-ämnen. Arbete med multimediepresentation i årskurs 5, i samband med Bokjuryn. Kortare presentationer av källor och metoder för klasserna i samband med större arbetsområden, t.ex. teman. Samarbete mellan bibliotekarie och pedagoger kring informationsundervisning generellt. Bibliotekskunskap med alla klasser i början av varje termin, samt vid behov. Utnyttjande av de kunskaper och resurser som biblioteket får i egenskap av MIKcentral. 7. Bibliotekets övriga resurser 10

11 a. Mål för bibliotekets övriga resurser Bibliotekets resurser ska vara tillgängliga hela skoldagen, antingen för arbete i grupper eller för enstaka elever och personal. Bibliotekariens schema ska vara upplagt så att mer tid används till kortare teman i klasserna, än till stående bibliotekstider. Utbudet ska vara anpassat efter elevers och personalens behov och ha en bra balans mellan skön- och facklitteratur, digitala resurser, AV-medier, böcker på andra språk, tidskrifter, samt pedagogisk litteratur. Det ska också finnas gruppuppsättningar med böcker som passar för diskussion. Utbudet ska stödja undervisningen, men även ta hänsyn till elevernas intressen. Det ska finnas medier som visar olika tidsåldrar och delar av världen och som visar en mångfald av perspektiv i vårt eget samhälle. Bibliotekarie och pedagoger ska hålla tät kontakt angående hur biblioteket kan användas i undervisningen. Elever med särskilda behov ska kunna få den hjälp och det utbud de behöver i biblioteket. Samarbete mellan bibliotekarie och speciallärare ska förstärka detta. Bibliotekarien ska marknadsföra bibliotekets utbud och verksamhet på olika sätt, till exempel på möten, genom skyltning och på bloggen. Eleverna ska ha möjlighet att påverka sitt bibliotek, b. Aktiviteter som stöd för bibliotekets övriga resurser Möte med biblioteksrådet 3-4 gånger per termin. Möte med biblioteksgruppen 1-2 gånger per termin. Bibliotekarien besöker alla arbetslag och har sin tillhörighet i ett av dem. Besöken kan ske under arbetslagstid eller gemensam planering, beroende vad som diskuteras. Inför och under ett gemensamt projekt bör flera möten ske. Öppet för föräldrarna vid Öppet hus och andra tillfällen. Gruppaktiviteter ordnas i biblioteket under loven. Läskollo under sommarlovet för barn som slutat ettan. Bloggen används regelbundet. Statistik över inköp, utlån och gallring uppförs och kollas så att bibliotekets innehåll stämmer med dess inriktning. 11

12 8. Tidsplan Klass F-1 Klass F-1 (inkl. IK) Klass 1 Sagostund, högläsning och möte med andra texter (även sång) med samtal. Koppling till Bokjuryn. Skapande skola: Muntligt berättande Författarbesök med förberedande arbete. Kontinuerligt v VT 2016 (runt påsk) Klass 1 (blivande klass 2) Läskollo Sommaren 2016 Klass F Högläsning och andra läsaktiviteter för fadderverksamhet. Mars-april 2016 Klass 1-2, samt IK Lånetid Varje/varannan vecka Klass 2 Klass 2-5 (inkl. IK) Klass 2 Klass 2 Sagostunder och bokprat kopplat till verksamheten och till Bokjuryn. Skapande skola: Forumteater Informationssökning nordisk/antik mytologi Fabler och dikter Kontinuerligt v v Klass 3 Författarbesök med förberedande arbete HT 2015 (fram till vecka 42) Klass 3A Asatron HT 2015 (runt novemberlovet) Klass 3B + 3C Mytologi och fabler HT 2015 (runt novemberlovet) 12

13 Klass 3 Linköpings och Östergötlands historia VT A (ev. även andra fyror) Mediasmart Vecka A (ev. även andra fyror) Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsförfattare och deras verk v Klass 5 Läsning i smågrupper v Klass 5 Källkritik v Klass 5 Poesitema v Klass 5 Klass 5 Informationssökning (även tillsammans med lärarna) Bokjuryprojekt med filmredovisning v Introduktion i november 2015, avstämning under läsandets gång, filmprojekt v Alla klasser Öppen lånetid Ca 1-2 timmar dagligen. Alla klasser Bibliotekskunskap Minst ett tillfälle i början av varje termin Alla klasser Sommarboken Under sommarloven Alla klasser som önskar Alla klasser som önskar Alla klasser (enskilda elever) Bokprat Boka mig Biblioteksråd Efter överenskommelse Efter överenskommelse 3-4 gånger per termin 13

14 Personal Bokprat Minst ett tillfälle per termin Personal Biblioteksgrupp 1-2 tillfällen per termin eller vid behov Källor och lästips Biblioteksplan för Linköpings kommun Chambers, A: Böcker inom oss: om boksamtal. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1998 En läsande klass. Stockholm: Insamlingsstiftelsen en läsande klass, Gibbons, P.: Stärk språket, stärk lärandet: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren, Gunnesboskolan (2003): Litteraturcirklar. Lund. < kat/litteraturcirklar.html > ( ) Hjärpe, K. (2011): Biblioteket och LGR 11. Linköping. < > ( ) Inriktningsdokument för skolbiblioteksverkamheten i Linköpings kommun (2013) Bilaga inriktning skolbibliotek (2013) Kronkvist, Åsa. Superundersökarna : nosa på nätet : de första stegen mot ett vaket nätanvändande. Stockholm: Statens medieråd och Skolverket, SFS nr. 2010:800: Skollag Skolinspektionens informationsblad om skolbibliotek ( ) < > ( ) LGR 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket,