Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek 16/17

Transkript

1 Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek 16/17

2 Innehållsförteckning Beskrivning av skolan och biblioteket Sid. 3 Syftet med handlingsplanen Sid. 3 Styrdokument för fokusbiblioteket Sid. 3 Skollagen Sid. 3 Skolinspektionens krav för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek Sid. 4 Skolbibliotekets uppgift enligt Linköpings kommuns biblioteksplan Sid. 4 Handlingsplan för biblioteket för varje årskurs Sid. 5. Förskoleklassen Sid. 5. År 1 Sid. 5. År 2 Sid. 6. År 3 Sid. 6. Aktiviteterna F-3 kopplade till Lgr 11 Sid. 7. År 4 Sid. 8. År 5 Sid. 9. År 6 Sid. 9. Aktiviteterna år 4-6 kopplade till Lgr 11 Sid. 10. Reflektion kring handlingsplanen Sid. 10. Källförteckning Sid

3 Beskrivning av skolan och biblioteket Nya Rydsskolan är en F-6 skola som har ca 300 elever fördelat på 14 klasser. Höstterminen 2011 startades fokusbiblioteket i Nya Rydsskolan. Fokusbiblioteket ingår i Ryds bibliotek som är ett integrerat bibliotek. Det betyder att fokusbiblioteket och närbiblioteket i Ryd delar lokal och mediabestånd. På Ryds bibliotek arbetar en fokusbibliotekarie (för närvarande 100 %) som ansvarar för verksamheten för skolan och en folkbibliotekarie (75 %) som ansvarar för folkbibliotekets verksamhet. Närbiblioteket är öppet för allmänheten tre dagar i veckan. Fokusbiblioteket är öppet hela skoldagen förutom under bibliotekspersonalens ordinarie raster samt när det pågår pedagogisk verksamhet i lokalen eller då fokusbibliotekarien har undervisning i annan lokal. Skolans personal har alltid rätt att gå in i biblioteket för att låna/lämna med hjälp av självutlåningen. I juni 2011 flyttades mediabeståndet från det gamla folkbiblioteket i Ryd in i en ny bibliotekslokal i Nya Rydsskolan. Detta bestånd tillsammans med bokbestånden från de nedlagda bokrummen på Solhagaskolan och Rydsskolan utgör grunden i fokusbibliotekets mediabestånd. Fokusbibliotekarien har sedan gallrat och kompletterat beståndet. Det finns två bibliotekspedagoger på skolan, en för F-3 och en för 4-6. Fokusbibliotekarien och bibliotekspedagogen träffas regelbundet för att planera samarbetet mellan skola och bibliotek. En bibliotekspedagog är en person med pedagogisk utbildning som arbetar på skolan och som fungerar som en länk mellan fokusbibliotekarie och övriga pedagoger. Uppdraget utgör ca 5 % av bibliotekspedagogens arbetstid. Eleverna på skolan har under höstterminen 2015 fått tillgång till I-pads. I årskurserna F-6 är eleverna uppdelade i par och har en I-pad tillsammans. Dessa kommer bland annat att vara en tillgång i undervisning där skola och skolbibliotek samarbetar. För att underlätta utbildningen i informationssökningsprocessen kommer det att finnas en sökdator på biblioteket. Syftet med handlingsplanen Det grundläggande syftet med handlingsplanen är att få fokusbiblioteket att bli en integrerad del av skolan och ska på ett tydligt sätt redogöra för fokusbibliotekets verksamhet kopplat till läroplanen. Handlingsplanen utvecklas av fokusbibliotekarien och bibliotekspedagogerna. Grunden till aktiviteterna i handlingsplanen utgörs av de gemensamma kunskapskriterierna (se bilaga) som har upprättats av alla fokusbibliotekarier i Linköpings kommun. Dessa kunskapskriterier ska ingå i alla fokusbiblioteks handlingsplaner men varje skola har sedan möjlighet att utforma handlingsplanen utifrån sin egen skolas förutsättningar. Styrdokument för fokusbiblioteket Skollagen I skollagen står: Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. 1 1 Skollagen 2 kap. 36 3

4 Skolinspektionens krav för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek - Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller i anslutning till dessa. - Biblioteket används kontinuerligt som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. - Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. - Biblioteket är anpassat till elevernas behov och till funktionshindrades, invandrares och andra minoriteters särskilda behov. 2 Kommentar: För att biblioteket ska användas kontinuerligt har varje klass år 1-6 blivit erbjuden en bokad tid i biblioteket varje vecka och denna handlingsplan ska säkerställa att eleverna tillsammans med lärarna använder biblioteket i undervisningen. Olika medier finns och det finns möjlighet att få hjälp med informationssökning i biblioteket. Biblioteket innehåller dels skönlitteratur men också en stor del facklitteratur som har anpassats efter skolans behov. Dessutom finns fakta- och skönlitteratur på andra språk än svenska. Skolbibliotekets uppgift enligt Linköpings kommuns biblioteksplan Skolbiblioteken är centrala platser i skolan för studier, undervisning, läsning samt kulturella aktiviteter och ger möjlighet till avkoppling mellan lektionerna. Skolbibliotekens huvuduppdrag är att stödja elevers lärande genom undervisning och handledning i informationssökning och källkritiskt tänkande samt läsfrämjande arbete som bidrar till läslust och god läsutveckling. 3 Språk och läsutveckling Skolbiblioteken ska guida eleverna till böckernas värld och inspirera till läsglädje. För att utvecklas som läsare erbjuds eleverna text i olika form, tryckt och digital, av olika slag, fack- och skönlitterär samt på olika språk. De elever som har särskilda behov får tillgång till alternativa läsverktyg. Genom att delta i textsamtal, reflektera, lyssna och muntligt formulera sina tankar Ska elevernas läsförståelse och språkliga kompetens öka. Kunskap och information Skolbiblioteken ska vara dynamiska lärmiljöer och en integrerad del av skolans undervisning vilket ger eleverna möjlighet att nå ökad måluppfyllelse. Med stöd från skolbiblioteket lär sig eleverna navigera i informationsflödet och tillgodogör sig verktyg för källkritik. Eleverna ska erhålla digital kompetens genom att lära sig använda modern teknik för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Varje skolbibliotek ska ha en handlingsplan som är kopplad till läroplan och kursplaner. Mötesplats och kulturscen Skolbiblioteken ska vara en pedagogisk resurs i undervisningen och samtidigt 2 Skolinspektionen ( ) 3 Biblioteksplan Linköpings kommun, s. 4 4

5 en trevlig, välkomnade plats. Skolbiblioteksverksamheten består i huvudsak av planerade aktiviteter men tid finns också för spontana besök och evenemang. Genom biblioteksråd på skolan uppmuntras eleverna till delaktighet och ges möjlighet att påverka både mediebestånd, inredning och verksamhet. 4 Kommentar: Skolbiblioteket blir en integrerad del av skolan genom att aktiviteterna i handlingsplanen följs. Genom bibliotekspedagogerna bildas en viktig länk mellan biblioteket och lärarna och fokusbibliotekariens medverkan i arbetslag på skolan stärker detta. Fokusbibliotekarien och bibliotekspedagogen för år F-6 har regelbundna biblioteksråd med år 2-6. En elev från varje klass är då representerad. I slutet av läsåret utvärderas biblioteksrådet tillsammans med biblioteksrådsrepresentanterna. Handlingsplan för biblioteket för varje årskurs Förskoleklassen Introduktion till biblioteket Fokusbibliotekarie och Vårterminen Få privat lånekort folkbibliotekarie Bokprat med fokus på några Fokusbibliotekarie och Höst- och vårterminen kända bilderboksfigurer Grundläggande bokkunskap Fokusbibliotekarie Vårterminen Prova på boksamtal om en bok man läst högt i klassen Fokusbibliotekarie och Vårterminen - I introduktionen till biblioteket får eleverna lära sig att böckerna har en bestämd plats i biblioteket. De får också lära sig var bilderböckerna, de lättlästa kapitelböckerna och faktaböckerna för barn står. Eleverna får träna på att låna och lämna tillbaka böcker själv. - I den grundläggande bokkunskapen får eleverna lära sig hur man hanterar en bok. - Ett boksamtal innebär att en grupp, efter att ha läst eller lyssnat på samma bok, diskuterar den. År 1 Genomgång av biblioteket Fokusbibliotekarie Höstterminen Få skollånekort 4 Biblioteksplan Linköpings kommun, s.12 5

6 Bokprat Fokusbibliotekarie Höst-och vårterminen Introduktion av begreppen Fokusbibliotekarie och Vårterminen författare, illustratör och titel - I genomgången av biblioteket får eleverna repetition av var olika typer av böcker står i biblioteket. De får även viss kunskap om en del författare. - Vi introduktionen av begreppen författare, illustratör och titel får eleverna lära sig hur en bok blir till. År 2 Bokprat Fokusbibliotekarie Höst-och vårterminen Gruppläsning följt av Fokusbibliotekarie och Vårterminen boksamtal Introduktion till bibliotekskatalogen, Götabiblioteken Fokusbibliotekarie Vårterminen De får även viss kunskap om en del författare. - Ett boksamtal innebär att en grupp, efter att ha läst eller lyssnat på samma bok, diskuterar den. - Götabiblioteken är en digital bibliotekskatalog. Via den kan eleverna själva t.ex. söka efter en bok. År 3 Grundläggande Fokusbibliotekarie och Höst- och vårterminen informationssökning Introduktion till källkritik Fokusbibliotekarie Höst- och vårterminen Bokprat Fokusbibliotekarie Höst- och vårterminen Eleverna recenserar böcker för varandra Fokusbibliotekarie och Vårterminen 6

7 Fördjupad genomgång av biblioteket Fokusbibliotekarie Höstterminen - I den grundläggande informationssökningen får eleverna testa på några olika sökvägar på Internet. De får även träna på att söka i innehållsförteckningar samt olika slags register i tryckta källor. De får även viss kunskap om en del författare. - Introduktion till källkritik innebär att eleverna får lära sig vad en källa är och att all information inte alltid är sann. - Recensionerna som eleverna gör för varandra görs med stöd från och fokusbibliotekarie. - I den fördjupade genomgången av biblioteket får eleverna lära sig skillnaden mellan skön- och facklitteratur och mellan Hcf och Hcg. De får också lära sig att man kan läsa en bok med ögonen eller öronen. Övergripande aktiviteter för förskoleklassen-år 3 - Förutom de specifika aktiviteterna som genomförs för varje klass, erbjuds klasserna att regelbundet till biblioteket för att låna. - Alla klasser medverkar i bokjuryn. Bokjuryn är en tävling där barn och ungdomar röstar fram årets bästa böcker inom olika ålderskategorier. Fokusbibliotekarien presenterar ett antal böcker som sedan lämnas i klassrummet. Eleverna får sedan möjlighet att läsa dessa samt övrig nyutgiven barn-och ungdomslitteratur. På Världsboksdagen den 23/4 tillkännages vilka böcker som fått flest röster och det uppmärksammar vi på skolan. Fokusbibliotekarien presenterar även den lokala statistiken för skolans röster. - Ett läsprojekt med parläsning genomförs varje termin. Parläsning innebär att eleverna läser parvis, samma bok, för varandra. Inom samma projekt ingår även teknikläsning då eleverna läser läslistor med ord tillsammans samt högläsning. - Fokusbibliotekarien deltar även vid planering och genomförande av olika temaarbeten. Aktiviteterna för F-3 kopplade till Lgr 11 Genom aktiviteterna i handlingsplanen uppfylls flera av syftena i Lgr 11. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift samt att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. 5 Regelbundna boksamtal ger eleverna träning i att läsa och analysera skönlitteratur. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen 6 5 Lgr 11. sid Lgr 11. sid

8 Aktiviteterna i handlingsplanen hjälper till att uppfylla syftet genom att eleverna regelbundet lånar böcker i biblioteket samt blir stimulerade att läsa genom att få regelbundna bokprat. Bokpraten syftar också till att eleverna ska få kännedom om olika sorters litteratur. Eleverna ska ges möjlighet att lära sig olika metoder för att söka information från olika källor Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. 7 Detta ges förutsättningar för i handlingsplanen genom att eleverna får introduktion till informationssökning och källkritik i årskurs 3. I det centrala innehållet för årskurs 1-3 står också att eleverna ska komma i kontakt med några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer 8, vilket genomförs i ett flertal aktiviteter i handlingsplanen. Avslutningsvis ska eleverna genomföra muntliga presentationer och muntligt berättande 9 vilket genomförs i momenten där eleverna boksamtalar och bokpratar för varandra. År 4 Bibliotekskunskap Fokusbibliotekarie Höstterminen Bokprat med introduktion Fokusbibliotekarie Höst- och vårterminen till olika genrer Informationssökning och Fokusbibliotekarie samt Vårterminen källkritik Boksamtal Fokusbibliotekarie samt Vårterminen - I bibliotekskunskapen får eleverna kunskap i hur SAB-systemet (det vanligast förekommande klassifikationssystemet) är uppbyggt samt övningar i Götabiblioteket. Det är den publika delen av bibliotekets katalog. Via den kan eleverna själva t.ex. söka efter en bok. Dessutom ska eleverna klara av att låna om samt reservera en bok. Här introduceras böckerna utifrån olika genrer, t.ex. deckare och fantasy. - Inom informationssökning och källkritik introduceras eleverna till några databaser på Internet samt utvecklar kunskaperna i källkritik. - Ett boksamtal innebär att en grupp, efter att ha läst eller lyssnat på samma bok, diskuterar den 7 Lgr11. sid Lgr 11. sid Lgr11. sid

9 År 5 Bibliotekskunskap Fokusbibliotekarie Höstterminen Eleverna recenserar böcker Fokusbibliotekarie och Vårterminen för varandra Bokprat Fokusbibliotekarie Höst- och vårterminen Informationssökning Fokusbibliotekarie Vårterminen År 6 - I bibliotekskunskapen utökas kunskaperna i att söka i Götabiblioteket. - Recensionerna som eleverna gör för varandra görs med stöd från och fokusbibliotekarie. De ska redovisas både skriftligt och muntligt. - Inom informationssökningen görs mer avancerade sökningar i ordlistor, innehållsförteckningar och vissa tryckta och digitala källor (Skolarena, Landguiden, Alex, NE). Bokprat Fokusbibliotekarie och Höst- och vårterminen Boksamtal Fokusbibliotekarie och Höstterminen Källkritik Fokusbibliotekarie Vårterminen Skriva om en särskild författare eller annan känd person Fokusbibliotekarie och Vårterminen - Bokpratet innebär att fokusbibliotekarien berättar om ett antal böcker för klassen. Eleverna får sedan träna på att själva bokprata för yngre elever på skolan. - Boksamtalet innebär att eleverna, antingen hela klassen eller olika grupper inom klassen, läser samma bok. - Inom källkritiken lär sig eleverna att urskilja budskap, avsändare och syfte inom olika källor. Vi tränar på att ange sin källa och på att resonera lite kring sociala medier. - I arbetet med att skriva om en enskild författare eller annan känd person får eleverna prova sina färdigheter i att söka i olika källor efter information samt att ange källa. Övergripande aktiviteter för år 4-år 6 - Förutom de specifika aktiviteterna som genomförs för varje klass, erbjuds klasserna att regelbundet komma till biblioteket för att låna. 9

10 - Ett läsprojekt med parläsning genomförs varje termin. Parläsning innebär att eleverna läser parvis, samma bok, för varandra. Inom samma projekt ingår även teknikläsning då eleverna läser läslistor med ord tillsammans samt högläsning. Aktiviteterna för år 4-6 kopplade till Lgr 11 Genom aktiviteterna i handlingsplanen uppfylls flera av syftena för ämnet svenska i Lgr 11. I de centrala målen för årskurs 4-6 står att läsa: Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker och via sökmotorer på Internet. Hur man jämför källor och prövar dess tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. 10 Detta får eleverna träna på genom att söka i olika källor, både tryckta och på Internet, och att träna på att kritiskt bedöma källorna. Muntliga presentationer och muntligt berättande. 11 Genom att eleverna får prova på att boksamtala samt att bokprata tränas den muntliga förmågan. Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider. Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och- ungdomsboksförfattare och deras verk. Eleverna kommer i kontakt med olika texter genom att låna olika böcker, att lyssna på bokprat och att boksamtala. Olika författare tas även upp under bokprat. Reflektion kring handlingsplanen Aktiviteterna i handlingsplanen är utformade så att de bygger på varandra. Stegvis får eleverna mer kunskap inom informationssökning och källkritik, lite mer tas upp under varje årskurs. Eleverna tränas i att ha boksamtal och de kommer i kontakt med fler olika författare och genrer under varje årskurs. Vissa moment repeteras dels för att befästa kunskapen och dels för att de elever som kommer nya till skolan får en chans att få likvärdiga kunskaper som elever som går hela studietiden på Nya Rydsskolan. För att handlingsplanen ska kunna fungera krävs att fokusbibliotekarien har planeringstid för att förbereda aktiviteterna och för att fokusbibliotekarien och bibliotekspedagogerna tillsammans kan planera verksamheten. Det krävs dessutom att undervisande lärare och fokusbibliotekarien får tid att planera undervisningen tillsammans. Eftersom en hel del av fokusbibliotekariens uppgifter innebär arbete utanför bibliotekets lokaler kommer det innebära att biblioteket är obemannat i större utsträckning än det är i dag. Efter varje läsår ska handlingsplanen utvärderas och revideras för att se att verksamheten har fungerat. 10 Lgr 11. Sid Lgr 11. Sid

11 Källförteckning Bibliotekslagen (1996:1596) Biblioteksplan- Linköpings kommun (2007) Kultur- och fritidsnämnden, Barn- och ungdomsnämnden och Bildningsnämnden Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Skolverket. Skolinspektionen: ( ) Skollag (2010:800) 11