Billdal. Plan för Skolbiblioteksverksamhet

Transkript

1 Version Billdal - Plan för Skolbiblioteksverksamhet Utarbetad av: Ledningsgruppen på Fenestra tillsammans med arbetslag på respektive skola. Senast reviderad Varje enhet har en egen arbetsplan anpassad till den enskilda enheten och organisationen. 1

2 Förord Alla elever på Fenestra ska ha tillgång till handledning, faktaböcker, skönlitteratur, IT och andra hjälpmedel för att själva kunna söka kunskaper och få upplevelser. Fenestra har utarbetat en strategi för hur skolorna ska arbeta för att tillgodose detta behov och arbetet sker systematiskt under hela läsåret. I denna arbetsplan, som ingår i vårt kvalitetsarbete och finns i våra styrkort, ges en definition på vad skolbibliotek är samt några konkreta exempel på hur vi ska utveckla arbetet med skolbiblioteken. Arbetsplanen för skolbiblioteksverksamheten är tänkt att underlätta arbetet för bibliotekarier, bibliotekspedagoger och pedagoger. Uppföljning sker systematiskt och utvärderas minst två gånger per år. Skolbiblioteksverksamheten ska behandlas och följas upp i den systematiska kvalitetssammanställning som vi arbetar med i Fenestras verksamheter. Det är av stor vikt att såväl pedagoger, elever, vårdnadshavare och skolledning är väl förtrogna med planen samt deltar i utvecklingsarbetet kring denna. God läsförmåga och läsförståelse är grundläggande kunskaper för att kunna utvecklas i alla skolämnen. Läsning och läsförståelse lyfts dessutom som en kompetens som alla har nytta av i livet. Att kunna läsa och göra sig förstådd, vara källkritisk och kunna söka fakta och information på egen hand är av allra största vikt. Denna arbetsplan tjänar ett syfte i arbetet att garantera att alla elever kan läsa och skriva. Pedagoger i ämnet svenska träffas regelbundet under året där läs- och skrivprocessen följs upp och arbetet kvalitetssäkras. Vidare arbetar Fenestra medvetet med läsförståelse, begreppsförståelse, studieteknik, informationssökning och källkritik. Det innebär bl. a att varje lärare ansvarar för att varje elev ska utveckla detta oberoende av vilket ämne som det undervisas i. I våra skolor ska undervisningen alltid oavsett ämne vara språkutvecklande. 2

3 Innehållsförteckning Förord 2 Skollagen 4 Definition 5 Skolinspektionens krav 5 Skolbiblioteksverksamhet på Fenestra 6 Nulägesbeskrivning 7 Ansvarsområden 8 Utvecklings- och förstärkningsområden 9 Kontakter och samarbetspartners 10 Läsåret 2013/ Läsåret 2014/ Lokalt arbete Fenestra Billdal Avslutning 12 3

4 Skollagen 5 I 2 kap. 36 skollagen (2010:800) finns bestämmelser om skolbibliotek. Lag (2010:860). Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Lgr I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framhålls rektorns ansvar för bibliotek. Avsnittet om rektorns ansvar innehåller en uppräkning av ett antal områden där rektor inom givna ramar har ett särskilt ansvar. Ett av ansvarsområdena gäller skolans arbetsmiljö, som ska utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, till exempel bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. Bibliotekslag (SFS 1996:1596) Bibliotekslagen hänvisar i 5 till skollagens bestämmelser om skolbibliotek, men tar också upp skolbibliotek i ytterligare tre paragrafer: 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl a genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Ett uttalat kvalitetskrav på biblioteksverksamheten är att den ska vara anpassad till elevernas behov. Bibliotekslagen lyfter både fram allmänna behov med inriktning på att främja språkutveckling och att biblioteken ska stimulera till läsning (Skolinspektionens informationsbrev ). 4

5 Definition Med skolbibliotek avser Skolverket: en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal [Personalen har utbildning för såväl biblioteksverksamhet som Pedagogisk verksamhet.]. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övriga utrustning, dels en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service. Prop. 2009/10:165( sid. 283) Regeringen har i propositionen hänvisat till att med skolbibliotek brukar vanligtvis avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande Enligt propositionen inför den nya skollagen ska organiseringen av skolbiblioteksverksamheten vara flexibel och tillgången till skolbibliotek kunna ordnas på olika sätt, beroende på de lokala förhållandena vid varje skola. Skolornas och elevernas olika behov och förutsättningar ska kunna medföra variation i anordnandet av skolbibliotek. (Skolinspektionens informationsblad ) Enligt bibliotekslagen framhålls skolbibliotekens särart genom en grundläggande skillnad mellan skolbibliotek och folkbibliotek. I propositionen finns särskilda krav på hur skolbibliotek ska fungera; de ska vara en del av elevernas utbildning genom att ingå i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Eleverna ska alltså ha tillgång till ett bibliotek som är anpassat till och en del av deras utbildning. Skolinspektionens krav på skolbibliotek Följande krav ska vara uppfyllda för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek: 1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. 2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. 3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 5

6 Varken i skollagen eller i bibliotekslagen finns det några bestämmelser som ställer krav på att det ska finnas en skolbibliotekarie (Skolinspektionens informationsblad; ). Skolbiblioteksverksamhet på Fenestra Skolbiblioteksverksamheten på Fenestra ska tillvarata elevernas möjligheter att: utveckla sin förmåga och sitt språk utveckla sin fantasi och sitt kreativa tänkande lära sig söka, sovra, bearbeta och sammanställa information ta initiativ till egna arbeten och forskning får tillgång till handledning, faktaböcker, skönlitteratur, IT och andra hjälpmedel för att själva söka kunskaper och få upplevelser medverka i temaarbeten medverka vid inköp av läromedel, media, facklitteratur och skönlitteratur Vi vill samverka med Stadsbiblioteket och biblioteken i respektive stadsdel. Genom att använda varandras kompetens når vi långt och samarbetet stärker båda parter. Om tillräcklig kompetens inte finns på det lokala biblioteket, eller om samarbete inte är möjligt, tillgodoser vi elevernas behov genom att söka samarbetspartners i form av frilansande bibliotekarier eller IKT-pedagoger som kommer till skolan och ger eleverna utbildningsdagar i form av projektarbeten och temadagar. Dessa resurser kan också användas som ett komplement till samarbetet med det lokala biblioteket. På föräldramöten informerar vi om vår skolbiblioteksverksamhet. Dessutom lyfter vi vikten av att stimulera barnens läsning och språkutveckling samt ger tips om hur föräldrarna kan komplettera vårt arbete. 6

7 Nulägesbeskrivning Fenestras arbetar systematiskt för att syftet med skollagen uppnås. I dagsläget finns det ingen riktigt tydlig definition av vad som räknas som skolbibliotek. Alf Johansson, jurist på Skolinspektionen, skrev följande i debattartikel i SvD 7/ Ett skolbibliotek bör vara just en skolas bibliotek. Men visst kan det finnas varianter, och ibland kanske det kan räcka att elever och lärare har tillgång till grannskolans skolbibliotek. Detta får vi successivt definiera Fenestras ledningsgrupp har under läsåret diskuterat fram olika arbetssätt och samarbeten samt vilka inköp som behövs för att uppfylla kraven. Elevens bästa står för ögonen och vi är väl medvetna om läsningens betydelse och biblioteksfrågan med koppling till begreppet en skola för alla. Pedagoger och elever är användare av de välordnade folkbibliotek som finns i varje stadsdel där våra skolor är belägna. Vi har under åren målmedvetet arbetat med att utveckla elevers kompetenser kring informationssökning, källkritik och läsning. Författarbesök och bokprat är exempel på lässtimulerande åtgärder. Vi integrerar i möjligaste mån skönlitteratur och faktalitteratur i alla skolans ämnen. Elever arbetar även med litteratur och läsning koncentrerat under tid. Årskurs 3-5 har klassuppsättningar av skönlitterära titlar, vilket innebär att alla får en gemensam läsupplevelse och fokus ligger på att utveckla och öka läsförståelsen hos alla elever. Under läsåret 13/14 har ämneslärare i svenska systematiskt arbetat för att förstärka metoder och arbetssätt kring läsning och litteratur kopplat till läsförståelse och skrivprocesser. En tydlig progression finns från åk F-9. Förskolan arbetar också på ett medvetet och utvecklande sätt med läsning och läsupplevelser. De är en del av skolans projekt kring läsning och läsförståelse. Inom Fenestras organisation finns personal som har erfarenhet av att bygga upp ett skolbibliotek från grunden. Fenestra Billdal har en utbildad bibliotekarie som ansvarar för skolbiblioteket och bemannar biblioteket på fast utsatta tider varje vecka. Under läsåret 2013/2014 har hon fortbildats inom läsförståelse och är delaktig i förberedelserna för att starta skolans projekt En läsande klass. Läsåret 14/15 är läsning och läsförståelse ett prioriterade område och det ska genomsyra hela verksamheten, förskola/skola/fritids. En av skolans förstelärare driver projektet tillsammans med Specialpedagogen och bibliotekarien. Skolbiblioteksverksamhetens mediabestånd på Fenestra kännetecknas av litteratur och informationsteknologi, som syftar till att öka undervisningens kvalitet och tränar eleverna i kvalificerad och rationell informationssökning. Därigenom övar de upp sin förmåga att kombinera olika källmaterial som litteratur, uppslagsverk (tryckta och elektroniska versioner), tidskrifter och databaser etc. Faktaböcker är i allmänhet inte tillgängliga för utlån men används som inspiration och kan efter överenskommelse med pedagog lånas hem. Skönlitteratur köps fortlöpande in i syfte att komplettera innehållet i undervisningen utifrån ytterligare en dimension. 7

8 Ansvarsområden Bibliotekarien ska verka för att: en arbetsplan för biblioteksarbetet upprättas i samverkan med ledning, pedagoger och elever biblioteket ses som ett läromedel där eleverna blir aktiva mediaanvändare elever har möjlighet att låna hem böcker efter överenskommelse planera systematiskt för nya inköp i samarbete med pedagoger och elever skolan har en god kontakt med stadsdelens bibliotek Bibliotekarien på stadsdelens bibliotek verkar för att: ha kunskap om Fenestras arbetsplan vad gäller skolbiblioteksverksamhet handleda pedagoger i hur bibliotekets tekniska utrustning används vid behov kunna medverka i fortbildning vid behov medverka i planering av temastudier och projekt vara bollplank till pedagoger tillgodose skolorna med bokprat och ge information om ny litteratur handleda elever i samband med skolarbete efter överenskommelse med skolan. Pedagogerna i arbetslagen och i ämnesgrupperna ansvarar för att: - informera skolledning om behov av litteratur m.m. inför planerade projekt - eleverna besöker och lär känna sitt bibliotek i stadsdelen - eleverna vet hur man uppför sig i ett bibliotek - eleverna lär sig se biblioteket som en naturlig studieplats och inspiration för kunskapsinhämtning och litteraturläsning - informera föräldrar om samarbetet med bibliotek och vikten av lånekort - underlätta för eleverna att skaffa lånekort på bibliotek - läsförståelse, faktasökning, informationssökning, källkritik och studieteknik är en naturlig del av skolarbetet Eleverna ansvarar för att: skolans läsutrymmen fungerar som arbetsplats där alla kan få studiero lämna tillbaka lånade böcker i gott skick ersätta borttappade eller skadade (skada åsamkat av dem själva) böcker biblioteket fungerar som en arbetsplats där alla får arbetsro föreslå inköp av böcker och tidningar till skolan Skolledningen ansvarar för att: skolbiblioteksverksamheten ses som en aktiv och värdefull del av skolans undervisningsresurs medel ges årligen för att köpa in ny litteratur och komplettera de ämnesområden som läses under året olika årskurser litteraturpedagogik och informationssökning ges utrymme i fortbildningen dokumentera arbetet i styrkorten 8

9 Specialpedagoger ansvarar för att: i dialog med pedagoger och skolledning säkerställa att elever med läs och skrivsvårigheter får tillgång till litteratur och läromedel anpassade för just deras behov i dialog med Specialpedagogiska myndigheten m.fl. hålla sig uppdaterade om lättlästa böcker anpassade för målgrupp handleda lärare så att litteratur kan göras tillgänglig i form av inläst material vid behov Utvecklings- och förstärkningsområden pedagoger arbetar för att bibehålla och utveckla elevernas läsintresse i alla årskurser genomföras regelbundna presentationer av nyutkomna/nyinköpta böcker nya böcker synliggörs i biblioteket bibliotekarien ansvarar för att skolbiblioteksfrågan, med syfte att stimulera elevers läsning och tillgång till färsk litteratur, lyfts i skolans ledningsgrupp rektor ansvarar för att utveckling sker på skolan pedagog i ämnet svenska tilldelas ett riktat ansvar för att, inom ramen för sin ämnesundervisning och i ämnesövergripande projekt, tillgodose och möjliggöra tillgång till facklitteratur och skönlitteratur knutet till ämnesinnehåll under läsårets första veckor ansvarar varje mentor för att sina elever har ett lånekort på stadsbiblioteket bibliotekarien ansvarar för uppbyggnad och inköp av skönlitteratur och facklitteratur till skolan pedagoger ansvarar för att samarbete med det lokala biblioteket ligger som en naturlig del i undervisningen specialpedagogen ansvara för att uppdatera sig i nya utgåvor i lättläst/inläst litteratur alla pedagoger för dialog med bibliotekarie, skolledning och stadsdelsbibliotek kring nya böcker författarbesök på skolorna förstärker och motiverar elever till läs och skrivutveckling 9

10 Kontakter och samarbetspartners: Askims bibliotek Askims torg Askim Centrum för lättläst Hegas förlag Specialpedagogiska myndigheten (SPSM) Bok-och biblioteksmässan Ansvarig bibliotekarie på Fenestra Billdal: Johanna Carlryd IKT pedagog: Charlotte Hogslät Läsåret 2014/2015 Fenestra Billdal ska under läsåret 2014/2015 arbeta för att: läsprojektet en läsande klass genomförs ett biblioteksråd skapas där elever tillsammans med pedagog/pedagoger och bibliotekarie arbetar med biblioteksfrågor och läsprojekt skolbiblioteksverksamheten ska ingå som en naturlig del för att stödja elevernas lärande budget läggs för inköp av skönlitteratur, faktalitteratur, lättläst/inläst litteratur nya böcker och bokrecensioner exponeras i klassrum, i biblioteket och på bokbloggen skolans bokblogg hålls levande och aktuell handlingsplanen för skolbiblioteket förankras hos pedagogerna läsningens betydelse i alla skolämnen belyses främja och öka elevernas läsförmåga främja och öka elevernas läsförståelse inkluderingsperspektivet och begreppet en skola för alla lyfts alla pedagoger arbetar med källkritik utveckla miljöer på skolan som inspirerar till läsglädje och kreativitet ytterligare utöka bibliotekets utbud skönlitteratur med koppling till de ämnen som studeras köps in utbudet av facklitteratur med koppling till de ämne som studeras utökas pedagogiska diskussioner förs kring användandet av ipads i undervisningen och hur de på bästa sätt kan bidra till en ökad måluppfyllelse i läsning 10

11 IKT-pedagogen utvärderar hur arbetet med ipads i undervisningen bedrivs och kan vidareutvecklas avseende informationssökning författarbesök bokas in bokbytardagar organiseras en tydlig röd tråd för skolbiblioteksverksamheten utvecklas och implementeras det systematiska arbetet med skolbiblioteket förs in i styrkorten ett fortsatt arbete med en tydlig IKT-plan för skolan utvecklas en ämnesgrupp i svenska jobbar med att utveckla läsningen. Arbetet sker under ledning av försteläraren och specialpedagogen och följs upp av skolledningen köpa in och implementera lånesystemet FreeLib. En läsande klass För att öka läsförmågan och läsförståelsen hos eleverna använder vi oss av arbetsmodellen En läsande klass. En läsande klass är en studiehandledning i läsförståelse med lektionsplaneringar för åk 1 6. Eleverna ska arbeta på ett fördjupat sätt med läsning. Vi vill uppmuntra dem till att ställa frågor, dra egna slutsatser av svaren, och komma med följdfrågor. Läsgrupper Vi arbetar med läsgrupper. En grupp elever om 3-4 läser högt för varandra vid flera tillfällen i veckan. Eleverna i gruppen har varsin bok av samma titel och turas om att läsa högt för varandra. De som inte läser högt följer med i texten i sin egen bok. Eleverna ges tillfälle att i sin grupp samtala om och diskutera innehåll och handling. På skolan finns det ett antal titlar i gruppuppsättning och utbudet ökar för varje läsår. Askims bibliotek Skolan samarbetar med Askims bibliotek och alla klasser besöker biblioteket varje läsår. 11

12 Avslutning I Lgr11 framhålls biblioteket som en del av skolans arbetsmiljö. Syftet med biblioteket är att eleverna själva ska kunna söka och utveckla kunskaper. Lokaler och utrustning på Fenestra ska utrustas på ett sätt så att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Vi strävar också efter att ligga i framkant med samhällets utveckling i stort. Detta kräver strategier och ett medvetet systematiskt arbete. Skollagens förutsätter att skolbiblioteket är en gemensam och ordnad resurs av information. Det innebär en fysisk lokal där biblioteksverksamhet finns, till skillnad från till exempel att det finns böcker spridda i olika klassrum. Skolbiblioteket ska också, enligt bibliotekslagen, inte bara rymma böcker utan även informationsteknik och andra medier. Biblioteket ska även tillgodose behov av material för utbildningen, stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt bidra till deras språkutveckling. Detta ställer krav på såväl facklitteratur som skönlitteratur. I första hand är det arbetssättet och elevernas måluppfyllelse och utveckling som ska gälla. Vi strävar efter att jobba med miljön och öka elevernas inflytande vad gäller så väl miljö, arbetssätt och inköp. I denna arbetsplan har vi beskrivit var vi befinner oss i dag och konstaterat att våra samlade resurser fortfarande spretar något och att vi ytterligare behöver diskutera och lyfta den kompetens som finns i verksamheten idag. Vi ser att vi behöver tydliggöra samarbeten med våra bibliotek i ett steg 2. Vi ser också att vi behöver utveckla våra lokaler målmedvetet för att inspirera till läsning och informationssökning. Vi har kommit en bra bit på väg och kommer att fortsättas att utveckla våra tankesätt i takt med den övriga samhällsutvecklingen. Vi uppdaterar oss också via den senaste forskningen inom området. Ett samförstånd och målmedvetet arbete i frågan kommer att bidra till ökad kvalitet i undervisningen såväl kortsiktigt som långsiktigt. Revidering av denna arbetsplan ska ske kontinuerligt och systematiskt. Nästa gång sker uppdatering i samband med läsårsstart augusti