Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala grundskolor och grundsärskolan. Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola.

Transkript

1 Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola

2

3 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Syfte 5 3 Styrdokument 6 4 Definition 6 5 Barn i behov av särskilt stöd 7 6 Media 8 7 Nulägesbeskrivning 8 8 Vision 9 9 Verksamhetsmål 9 10 Framtiden Huvuduppgifter under läsåret Uppföljning Bilaga 12 3

4

5 1 Bakgrund Den nya skollagen som trätt i kraft 2011, slår fast att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Enligt bibliotekslagen ska det inom grundskolan finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. (SFS1998:1249) En ny biblioteksplan har under hösten 2010 antagits för. I syfte att säkerställa en likvärdig kvalité för eleverna har utvecklingsledare för Förskola & Grundskola, FG, med ansvar för kulturfrågor, haft i uppdrag att ta fram en handlingsplan för skolbiblioteken i Kungsbackas kommunala grundskolor kommun. En referensgrupp bestående av personal i skolbibliotek, skolbibliotekssamordnare, en rektor, en bibliotekarie från Fyren, en bibliotekarie från ett närbibliotek tillika ett integrerat skolbibliotek har tillsammans med utvecklingsledaren arbetat fram denna handlingsplan. Under arbetets gång har gruppen träffats regelbundet, besökt skolbibliotek i andra kommuner samt tagit del av hur andra kommuner arbetar med skolbiblioteksverksamhet. 2 Syfte Syftet med följande handlingsplan är att formulera framtidssyn och övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteksverksamheten i. Handlingsplanen skall vara en vision för framtida arbetssätt och utveckling. Planen syftar också till att förankra och integrera skolbiblioteket i skolans verksamhet samt öka samarbetet mellan kommunens skol -och- folkbibliotek. Tanken är att skolbiblioteket ska bidra till att höja kvaliteten på elevers lärande och verka för ökad måluppfyllelse i skolan. Biblioteket skall göra litteratur i olika former tillgänglig, inspirera och väcka läslust hos barn och elever samt tydliggöra läsningens betydelse och göra läsningen meningsfull. Därtill kommer att informations -kommunikations och teknikutveckling (IKTutveckling), och medieutveckling innebär att skolbiblioteket ska utveckla elevers förmåga att söka och hantera information. Genom skolbiblioteket och sociala medier ska barn och elever ges möjlighet till att utveckla sin digitala kompetens i lärandet. 5

6 Denna övergripande handlingsplan kommer att ligga till grund för de lokala arbetsplanerna på respektive skola. Dessa kommer att ge en mer konkret beskrivning av de olika skolornas skolbiblioteksverksamhet. 3 Styrdokument Utgångspunkt för verksamhetens mål är de internationella och lokala styrdokument som finns för skolbiblioteksverksamhet, s skolplan, s biblioteksplan, läroplanen, skollagen, UNESCOS skolbiblioteksmanifest, barnkonventionen samt bibliotekslagen (utdrag ur dessa se bilaga 1) IKT strategi för Förskola & Grundskola. Dessa riktlinjer ger en bild av verksamhetens grundläggande uppgifter. I den nya skollagens kapitel om huvudmän och ansvarsfördelning har man lagt till en bestämmelse om elevers tillgång till skolbibliotek. Enligt Skollagen, 2 kap. 36 : - eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Bestämmelsen har ingen motsvarighet i 1985 års skollag, men i grundskoleförordningen har det funnits en hänvisning till bibliotekslagens bestämmelser om skolbibliotek inom grundskolan. Tidigare har det inte heller funnits några bestämmelser om skolbibliotek för fristående skolor. 4 Definition I skolverkets lägesbedömning Skola förskola och vuxenutbildning utgiven år 2006 definierar Skolverket vad ett skolbibliotek är: Med skolbibliotek avser Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal (personalen har utbildning för såväl biblioteksverksamhet som pedagogisk verksamhet). Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övriga utrustning, dels en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för en viss service (s.192) För att kunna upprätthålla skolverkets definition behövs: kompetent personal tid avsatt för verksamheten 6

7 medier ändamålsenlig utrustning och ändamålsenliga lokaler Kulturrådets definition av skolbibliotek: Skolbiblioteket är den eller de platser i eller i direkt anslutning till skolan där det finns resurser i form av medier, teknik och personal för att förmedla, söka och värdera information och läsupplevelser av alla slag. 5 Barn i behov av särskilt stöd I bibliotekslagen står det: 8 Folk-och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk - och skolbibliotek skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Från den 1 juli 2011 ersätts bestämmelserna i bibliotekslagen med en hänvisning till skollagens nya paragraf om skolbibliotek. Bibliotekslagens formulering av syftet med biblioteket och formuleringen om lämplig fördelning har ingen motsvarighet i den nya lagen. Den funktion som skolbiblioteket ska ha är extra angelägen för barn i behov av särskilt stöd. Olika typer av hjälpmedel ska tillhandahållas såsom: Daisyspelare talsyntes skanner inlästa böcker avtal med talboks - och punktskriftsbiblioteket, TPB kompetent personal kunskap om kompensatoriska läromedel och ny teknik, med tanke på att eleven ska kunna ta del av den nyaste tekniken, är mycket angeläget Utifrån upprättade åtgärdsprogram kan skolbiblioteket ge möjlighet att arbeta med språket, till exempel att tillfälle att läsa. 7

8 6 Media Begreppet media kan bland annat innebära: Kommunikationsmedium, ett tekniskt system för överföring av information mellan människor, exempelvis radio och television. Massmedier, ett system för överföring av information till många mottagare, exempelvis tidningsredaktioner och TV-kanaler. Transmissionsmedium, ett tekniskt system där information kan överföras genom exempelvis elektriska ledare och optisk fiber. Nätverk och bredband är kanske det som ligger närmast att tänka på i dag. Lagringsmedium, teknik för lagring av data. Exempelvis tryckt material, digitala minnen, ljud och bildupptagningar på band. Sociala medier, en teknik för att stödja social interaktion där de agerande själva i hög utsträckning är producenter och avsändare av innehållet. Exempelvis, Facebook, twitter, MSN och blogg. Nödvändigheten av förståelse för ett vidgat textbegrepp (skrivna texter, talade texter, avlyssning, bilder, film och video etc.) blir alltmer angelägen. Olika mediers uttryck och möjligheter, kan hjälpa eleverna till en djupare förståelse och bredare kunskap i alla ämnen. 7 Nulägesbeskrivning Samtliga kommunala skolor i Kungsbacka har skolbibliotek (av olika fysisk kvalitet). Utöver skolbibliotek finns huvudbibliotek, 5 närbibliotek och bokbuss. Skillnaden på hur man satsar budget och skillnaden på verksamhet och bemanning är mycket stor. Antalet personer som arbetar i biblioteken, öppettider och kompetens hos personalen skiljer sig åt från skola till skola. I skolbiblioteken arbetar elevassistenter, pedagoger och/eller lärarbibliotekarier. I de närbibliotek som är integrerade i skolor arbetar bibliotekarier. Alla kommunens närbibliotek ligger i anslutning till en skola, men skiljer sig åt vad gäller hur biblioteket är integrerat med skolan och innebär alltså även skillnader i tillgång till skolbibliotek för dessa skolor. Vi konstaterar av ovanstående nulägesbeskrivning att vi inom Förskola & Grundskola, saknar likvärdig skolbiblioteksverksamhet Rektor är ansvarig för resp. skolas skolbibliotek. 8

9 Ett viktigt stöd för skolbiblioteksverksamheten i är skolbibliotekssamordningstjänsten. Tjänsten innehas av en fackutbildad skolbibliotekarie tillika pedagog som är anställd av FG. 8 Vision Att kunna läsa, förstå och göra sig förstådd i samhället är en demokratisk rättighet. Skolbiblioteket ska ge eleverna verktyg för detta genom att väcka läslust, ge kulturupplevelser och genom läsupplevelser utveckla elevernas språk, empati och inlevelseförmåga. Skolbiblioteket ska tillsammans med övrig verksamhet vara grundläggande redskap i ett informations - och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ska ge eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Skolbibliotekarier och skolans pedagoger samarbetar, planerar och genomför verksamheten tillsammans och skolbibliotekarien tillhör ett arbetslag. 9 Verksamhetsmål Skolbiblioteket har en särskilt viktig funktion i följande av skolans uppdrag: att hjälpa eleven att utveckla sin språkliga förmåga. att hjälpa eleven att förbättra sin förmåga att hantera information. att låta eleven få utveckla digital kompetens. att erbjuda och göra eleverna delaktiga i kulturella upplevelser. Biblioteket har en lärande roll och ska vara en integrerad del av undervisningen. I läroplanen under skolans uppdrag står att läsa vikten av att elever ska kunna röra sig bland informationsutbudet som finns idag. Ett väl fungerande skolbibliotek verkar som ett viktigt instrument i elevernas kunskapsutveckling när det gäller språk, informationssökning och källkritik. Alla elever ska ges möjlighet att ta del av bibliotekets resurser utifrån vars och ens egna förutsättningar. Eleverna ska ges handledning och träning i informationssökning och tillgång till ett kritiskt perspektiv på informationsmängden. Skolbiblioteket ska belysa frågor om jämställdhet och mänskliga rättigheter. 9

10 Skolbiblioteket ska utifrån de egna förutsättningarna erbjuda verksamhet av så hög kvalitet som möjligt genom generösa öppettider, kompetent personal, goda medier och moderna verktyg. Skolbiblioteket ska stimulera barns och elevers lust till kreativitet. 10 Framtiden Skolbiblioteket blir ett självklart pedagogiskt redskap och en resurs för elever och personal. stimulerar till pedagogiskt nytänkande bidrar till att främja de kreativa språkmiljöerna. följer teknik - och informationsutvecklingen i samhället och ger informationskompetenta elever. Skolbibliotekets utveckling mot lärcentra/mediatek inkluderar nya medier, datorer, teknik. Den nya utvecklade roll som skolbiblioteket spelar i barns/ungdomars lärande innebär att personal med olika kompetenser såsom t.ex. iktpedagog, pedagog, bibliotekarie, arbetar i skolbiblioteket. Personal som arbetar i skolbibliotek ska genomgå adekvat utbildning. Vid nyrekrytering ska lärarbibliotekarier eller bibliotekarier anställas. I kommunen ska finnas en skolbibliotekariegrupp för skolbiblioteksutveckling. Biblioteksråd ska finnas på skolorna bestående av elever, pedagoger och personal från skolbiblioteket. Skolbibliotekssamordnarens uppdrag ska vara: att inspirera skolbibliotekarier, sammankalla möten med kommunens skolbibliotekarier, att vara stöd till skolbiblioteken och rektorer, att se till så att skolbiblioteksfrågor tas upp på agendan, att delta i planering i samband med nybyggnation, med pedagogisk personal samt vara ett stöd till förskolan, att samordna information och informera om kompetensutveckling, att omvärldsbevaka, att samverka mellan olika förvaltningar, kommuner och myndigheter 10

11 11 Huvuduppgifter under läsåret Bemannat skolbibliotek del av varje skoldag Samarbete skolbibliotekarier - arbetslag Samarbete skolbibliotek närbibliotek Satsning på digitala hjälpmedel Skolbibliotekssamordnarens roll utvecklas 12 Uppföljning Uppföljning sker på varje skola och redovisas årligen i det systematiska kvalitetsarbetet/verksamhetsberättelsen. 11

12 13 Bilaga Citat Skollagen 2011 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasie-skolan och gymnasiesärskolan ska vidare ha tillgång till skolbibliotek." 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Unescos skolbiblioteksmanifest 1999 Skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjligheter att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare. Erfarenheten visar att elevernas förmåga att läsa, skriva, lösa problem och utnyttja Informationsteknik förbättras när bibliotekarier och lärare samarbetar. Barnkonventionen Artikel 13: barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. Artikel 17: konventionsstaterna erkänner den viktiga uppgift som massmedier utför och skall säkerställa att barnet har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådant som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Lgr 11 kursplan i svenska informationssökning och källkritik. Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier. Skolplan Förskola & Grundskola i Kungsbacka Kommunen skall ha förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg som inspirerar till, och ger förutsättning för ett livslångt lärande och en beredskap att möta de snabba förändringarna i samhället. att ge varje barn den hjälp det behöver för att få sina behov tillgodosedda. Förskola och skola ska skapa en lärmiljö för barnen så att de motiveras i sitt lärande, når målen i alla ämnen och är väl rustade för fortsatta studier. Kultur ska genomsyra skolverksamheten genom upplevelser, deltagande och skapande. Rektor arbetar aktivt med skolutveckling och uppmuntrar nya pedagogiska metoder. 12