Skolbibliotekets roll i skolan

Transkript

1 Skolbibliotekets roll i skolan Ett förslag på hur och inom vilka områden de skolbibliotek som är anslutna till Kultur och fritidsförvaltingen kan bidra till elevernas måluppfyllelse i grundskolorna i Eslövs kommun

2 Inledning I och med den nya skollagen fastslås att samtliga svenska skolor skall ha tillgång till ett skolbibliotek. 1 Lagen preciserar inte vad som skall räknas som ett skolbibliotek men i propositionen inför den nya skollagen står att med skolbibliotek brukar vanligtvis avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande 2. Statens kulturråds skolbiblioteksutredning använder definitionen: Skolbiblioteket är den eller de platser i eller i direkt anslutning till skolan där det finns resurser i form av medier, teknik och personal för att förmedla, söka och värdera information och läsupplevelser av alla slag 3. Vidare menar Skolinspektionen att ett följande krav skall uppfyllas för att man skall kunna anse att elever har tillgång till ett skolbibliotek: Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 4 Utöver detta styrs skolbiblioteket av Bibliotekslagen som fastslår att skolbibliotek skall ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information 5 samt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska 6. Vidare fastställs att biblioteket ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet 7 samt ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar 8. Utifrån dessa styrdokument framgår att skolbibliotekets uppgift är att främja och stödja elevernas språkutveckling och läslust samt deras tillgång till, och kunskap om, informationssökning- och värdering. Detta är också de områden där bibliotekarien har kompetens och expertkunskap som pedagoger med fördel kan ta hjälp av i sitt arbete. I Skolbibliotekets roll i skolan håller vi oss nära rådande kunskapsmål och läroplaner för att på så sätt knyta skolbiblioteken till skolans resterande verksamhet och tydliggöra på vilka plan vi kan vara behjälpliga för att eleverna skall kunna uppfylla sina mål. Genom en fortgående kommunikation mellan skolbibliotekspersonal och pedagoger kan vi finna det bästa sättet att använda skolbibliotekets resurser till sin fulla potential. För att båda parter ska få ut så mycket av samarbetet som möjligt anser vi att det är viktigt att 1 Skollagen (2010:800), 2 kap Prop. 2009/10:165 sid Skolbiblioteken i Sverige, Rapport från Statens kulturråd 1999:1, sid Skolinspektionen (hämtad ) 5 Bibliotekslagen (2013:801), 4 6 Bibliotekslagen (2013:801), 5 7 Bibliotekslagen (2013:801), 7 8 Bibliotekslagen (2013:801), 8

3 skolbibliotekarien bjuds in att delta redan i undervisningens planering. Då får bibliotekarien en möjlighet att utforma sitt schema efter önskemål från lärare vad gäller stöd i undervisningen i de ämnen som denna plan behandlar. Läraren får även möjlighet att få stödet så att det tidsmässigt passar bra med övrig planerad undervisning. Vidare kan skolbibliotekarien också bidra med ämnesmässig kompetens gällande undervisningens innehåll och utformning inom de områden där skolbibliotekarien har särskild kompetens. Vi har använt oss att rubrikerna Läsning och litteratur, Informationssökning samt Källkritik för att förtydliga var skolbibliotekets fokus och kompetens ligger. Under varje rubrik förklaras inriktningen närmare, relevanta delar av kunskapsmål tas upp och hur vi kan stödja eleverna inom området presenteras. Läsning och litteratur Enligt bland annat PISA-rapporten 9 har elevers läsförståelse gradvis sjunkit sedan millennieskiftet. Det är alarmerande, inte minst för att de påverkar elevernas förutsättningar att nå målen i alla de teoretiska ämnena. Även ett ämne som matematik kräver god läsförståelse av eleven för att kunna avkoda de mer komplicerade uppgifterna. En delförklaring till kunskapstappet är att boken har fått hård konkurrens av andra medieformer. Rekreationsläsning är inte längre en självklarhet för barn och unga, vilket innebär att skolan behöver ta ett större ansvar än tidigare för elevernas läsning om den sjunkande trenden ska vara möjlig att vända. Här tror vi att skolbiblioteket kan spela en viktig roll. I och med den senaste skollagen är skolan skyldig att erbjuda eleverna tillgång till ett skolbibliotek. Det är ett steg i rätt riktning, men de stora vinsterna finns att hämta i ett bemannat skolbibliotek. Skolbiblioteket ska tjäna som medieleverantör, men det är framför allt som inspiratör vi tror att skolbiblioteket kan spela en roll för elevernas läsförståelse. Skolbibliotekarierna är väl förtrogna med bokutbudet och har goda förutsättningar för att finna litteratur som passar eleverna, både vad gäller ämne och språklig nivå. En del av vägen till läsförståelse är mängdläsning och för att eleven ska komma upp i betydande kvantiteter krävs inspiration och intresse. Ingen elev gillar all litteratur, men alla gillar något och via skolbiblioteket och skolbibliotekarien kan eleverna hitta litteratur som passar just dem. Under denna punkt är det viktigt att understryka att litteratur inte bara innefattar skönlitteraur utan även facklitteratur. Den facklitteratur som skolbiblioteket tillhandahåller kan både fungera läsfrämjande och som kunskapsinhämtning. På samma sätt kan läsning av skönlitteratur vara till hjälp andra ämnen än svenska då den kan fungera som en ingång till djupare förståelse av exempelvis en annan tid eller andra människors levnadsvillkor. Det finns framförallt två aspekter i läroplanen där vi tror att skolbiblioteket kan bidra till måluppfyllelse. Dels handlar det om skolbiblioteket som medieleverantör och dels om de områden som behandlar läsförståelse. Vad gäller skolbiblioteket som leverantör av medier är det 9 Skolverket (hämtad )

4 nedanstående delar av läroplanens centrala innehåll som vi finner relevanta. Inom parentes anges vilken kursplan texten är hämtat från: Årskurs 1-3 Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. (SV, SSA) Några skönlitterära betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer och deras verk. (SV, SSA) Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. (KE, BI, FY) Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. (KE, BI, FY) Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. (HI, SK) Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. (RE, SK) Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. (HI, SK) Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. (RE, SK) Berättande texter och poetiska texter för barn i form av bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. (MM) Berättelser som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande. (Slöjd) Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras. (SSA) Årskurs 4-6 Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. (SV) Några skönlitterärt betydelsefulla barn-och ungdomsboksförfattare och deras verk. (SV) Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. (FY) Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. (FY, BI, KE) Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. (MM) Årskurs 7-9 Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen (SV) Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor i form av lyrik, dramatik, sagor och myter (SV)

5 Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk (SV) Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta. (HI) Skönlitteratur för ungdomar och vuxna, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Skönlitteratur som belyser människors villkor, identitetsoch livsfrågor. (MM) Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen. (RE) Dessa kunskapsmål kan skolbiblioteket bidra till att nå genom att ha ett för skolan relevant bokbestånd. Skolbibliotekarien ska se till att beståndet är anpassat efter kunskapsmålen. Om lärarna upplever att det saknas litteratur som är relevant för att nå målen får de gärna påpeka det för bibliotekarien och komma med inköpsförslag. Skolbibliotekarien ska även tjäna som guide till bibliotekets bestånd och hjälpa eleverna att hitta relevant litteratur för dem. Den andra aspekten för vilken skolbiblioteket kan spela en roll är elevernas läsförståelse. Den omnämns främst i betygskriterierna för svenskämnet. Nedanstående skrivs om läsförståelse i läroplanen under svenskämnet: Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. För att nå de högre betygen krävs djupare kunskaper inom samma områden.

6 För att uppnå god läsförståelse krävs både djupläsning och mängdläsning. Detta kräver i sin tur inspirerade läsare. Ett sätt att nå dit och där skolbibliotekarien kan spela en roll är genom bokprat. Skolbibliotekarien kan, efter överenskommelse med läraren, komma ut i klasserna och berätta om böcker för att på så vis inspirera eleverna till läsning. Bokpraten kan vara tematiska eller mer generella. Om läraren på planeringsstadiet inför ett tema bjuder in bibliotekarien så kan bibliotekarien göra ett urval av böcker att prata om som passar temat. Ett annat verktyg skobibliotekarien har är de individanpassade lästipsen. Om eleven kommer till det bemannade skolbiblioteket kan bibliotekarien, i samtal med eleven, ge tips på böcker som passar elevens intressen och läsnivå. Informationssökning Det finns en rad kunskapsmål i läroplanen knutna till informationssökning, men det är även en färdighet som eleverna använder dagligen utanför skolmiljön. Även om eleverna är välbekanta med exempelvis Google så är det få som har kunskaper i strukturerad informationssökning. Elevernas sökningar genererar ofta svaga resultat och de har svårt att veta hur de ska gå vidare med sin sökning. Här tror vi att skolbiblioteket har en viktig roll att spela. Dagens bibliotekarieutbildning är i mångt och mycket en utbildning i informationshantering. Informationssökning är en betydande del av utbildningen. Vi besitter specialistkompetens inom området och vi anser att vi kan vara en resurs för både elever och lärare i arbetet med informationssökning. Nedan presenteras de delar ur det centrala innehållet där informationssökning nämns, inom parentes anges vilket ämne målet är hämtat från: Årskurs 1-3 Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. (SK, HI, GE, RE) Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. (SV, SSA) Årskurs 4-6 Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. (SV, SSA) Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier. (MS) Årskurs 7-9 Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. (SV) Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier. (MS) Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder. (GE) Skolbibliotekarien kan här tjäna som stöd och råd för både elever och lärare. Bibliotekarien kan hjälpa läraren att utforma undervisning i informationssökning, ge tips på webbresurser och böcker

7 som är lämpliga i undervisningen och efter överenskommelse med läraren komma ut i klasserna och prata om informationssökning. Skolbibliotekarien kan även bistå eleverna i deras sökningar. Källkritik När allt mer informationsinhämtning flyttar ut på nätet ställs nya krav på elevernas källkritiska förmåga. Från att informationshämtningen kom ur en av bibliotekets böcker där materialet är granskat i flera led, har nu hela den källkritiska bördan lagts på eleven. En väg att gå är naturligtvis att begränsa de källor som är tillgängliga för eleverna, men den rustar dem dåligt för framtiden. I en allt mer informationstät värld tvingas eleverna till dagliga källkritiska övervägningar och det kräver att eleverna är bekväma med de källkritiska glasögonen. Källkritik är även någonting som läroplanen trycker på. Eleverna ska inte bara känna till källkritiska kriterier utan även kunna föra resonemang om källors trovärdighet. Som nämns i inledningen till informationssökningskapitlet är informationshantering en stor del av bibliotekariekompetensen och till den kommer källkritisk kunskap. Framför allt källkritisk granskning av webbaserade källor är ett område där vi tror att skolbiblioteket kan bidra till elevernas måluppfyllelse. I läroplanen nämns källkritik på följande ställen i det centrala innehållet, inom parentes anges vilket ämne texten är hämtat från: Årskurs 1-3 Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. (SV, SSA) Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. (SK) Årskurs 4-6 Tolkning och granskning av information med koppling till [respektive NO-ämne] till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (FY, BI, KE) Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. (NO) Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. (SV, SSA) Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation. (H-K) Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur. (SK) Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. (SK) Årskurs 7-9 Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till [respektive NO-ämne]. (BI, FY, KE) Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. (SK) Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. (SV, SSA)

8 Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer (SSA). Hur man citerar och gör källhänvisningar. (SSA) Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från internet och andra medier. (ENG) Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor. (H-K) Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag. (HI) Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. (SK) Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. (SK) Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier. (SK) Bibliotekarien kan bistå lärare och elever med tips på webbsidor och böcker som innehåller information om källkritiska metoder och övningar. I samråd med läraren kan även bibliotekarien komma ut i klasserna och prata om källkritik med fokus på webbaserade källor. Dessutom kan skolbibliotekarien bistå eleverna i det praktiska arbetet med källkritik