Informationsfärdigheter i grundskolan En lärgång med utgångspunkt i kursplanen i svenska

Transkript

1 Informationsfärdigheter i grundskolan En lärgång med utgångspunkt i kursplanen i svenska Ann-Marie Häggman

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE MATERIALURVAL OCH AVGRÄNSNING INFORMATIONSSÖKNING, KÄLLKRITIK OCH UPPHOVSRÄTT I KURSPLANEN I SVENSKA INFORMATIONSSÖKNING KÄLLKRITIK UPPHOVSRÄTT LÄRGÅNG I INFORMATIONSFÄRDIGHETER HUR SKA LÄRGÅNGEN ANVÄNDAS? KÄLLFÖRTECKNING... 16

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Skolbiblioteken i Ekerö kommun inledde 2007 arbetet med att ta fram ett för skolbiblioteksverksamheterna gemensamt redskap; Lärgång i informationsfärdigheter. Lärgången var avsedd att fungera som en plan för elevens utveckling av informationsfärdigheter och löpa genom hela grundskolan. Den var uppdelad i årskurserna F-5 och 6-9, och innehöll ett antal övergripande punkter med mål inom informationssökning och källkritik som eleven skulle ha uppnått i slutet av årskurs fem respektive nio. Sedan tillkomsten har lärgången varit ett levande dokument som reviderats vid behov. I samband med introduktionen av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) var det naturligt att åter göra en revidering, eller snarare omarbetning, för att anpassa lärgången till den nya kursplanen i svenska. Omarbetningen och anpassningen var framförallt innehållsmässig men även strukturmässig, dvs. med utgångspunkt i kursplanens indelning i årskurserna 1-3, 4-6 och 7-9. Den nya lärgången ska, liksom den tidigare, i första hand vara ett planeringsverktyg för skolbibliotekarien men också ett hjälpmedel för att förenkla samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie. Målet är att den ska leda bort ifrån den traditionella bibliotekskunskapen som skolbibliotekarien ensam håller i. Förhoppningen är därmed att den nya lärgången ska bidra till en ökad integrering av skolbiblioteken i undervisningen och ett utökat samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier. Samarbete över yrkesgränser lyfts fram i riktlinjerna i Lgr 11. Där sägs att var och en som är verksam inom skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. 1 Ett av de mest framträdande och tänkbara samarbetsområdena, för lärare och skolbibliotekarier, är utvecklingen av informationsfärdigheter inom fr.a. informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Informationssökning och källkritik ingår i ett flertal kursplaner. Den kursplan som har den mest tydliga progressionen inom området är kursplanen i svenska. Dessutom har den ett eget kunskapsområde med rubriken Informationssökning och källkritik. Därför har kursplanen i svenska fått utgöra huvudkällan i arbetet med att ta fram en helt ny lärgång. Syftet är därmed att utveckla en lärgång i informationsfärdigheter som följer den senaste kursplanen i svenska. Fokus ligger på de tre momenten: informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Den nya lärgången får i samband med omarbetningen titeln: Informationsfärdigheter i grundskolan: En lärgång med utgångspunkt i kursplanen i svenska. 1 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Stockholm: Skolverket, 2011, s

4 1.2 Materialurval och avgränsning Som primär utgångspunkt för att bygga strukturen i den nya lärgången har delar av kursplanen i svenska fungerat. Även kursplanen i bild har till viss del bidragit. Värdefulla källor har även Kommentarmaterial till kursplanen i svenska varit och till viss del den tidigare Lärgång i informationsfärdigheter. Betydelsen som inom svenskämnet läggs på utvecklingen av förmågorna källkritik och informationssökning märks, inte minst, genom att de ingår i ett av de fem långsiktiga mål/förmågor som formulerats för svenskämnet: Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att --- söka information från olika källor och värdera dessa. 2 I Kommentarmaterial till kursplanen i svenska utvecklas denna hållning: Vi lever i ett informationssamhälle där vi hela tiden utsätts för budskap av skilda slag. Det är därför en angelägen uppgift för skolan att ge eleverna kunskaper om hur de kan hitta den information de behöver, samt om hur man sovrar för att välja bort överflödig information och hur man värderar källor. Källkritik och olika förhållningssätt till källor löper därför som en röd tråd genom det centrala innehållet under alla skolåren. 3 I det här dokumentet fokuseras på de områden av kursplanen i svenska som berör informationssökning, källkritik och upphovsrätt. I Kommentarmaterial till kursplanen i svenska konstateras att källkritik, förutom i den svenska kursplanen, även förekommer i andra skolämnens kursplaner. 4 Efter genomgången av kursplanerna i Lgr 11 kan noteras att informationssökning och källkritik nämns i bl.a. kursplanerna för engelska, moderna språk, de samhälls- samt naturorienterande ämnena. I samhällskunskap behandlas t.ex. källkritiken i ett mediesammanhang, under rubriken Information och kommunikation. 5 Samtidigt är det ändå svenskämnet som har huvudansvaret för att eleverna lär sig att söka information ur ett allt mer varierat urval av källor, en kunskap som de sedan har användning av i andra skolämnen. 6 Svenskämnet har alltså ett särskilt ansvar för informationssökning och har också, i jämförelse med övriga skolämnen, den mest tydliga progressionen genom hela grundskolan vad beträffar såväl informationssökning som källkritik. Informationssökning och källkritik är dessutom ett av fem kunskapsområden i kursplanen i svenska, vilket också styrker den betydelse som läggs på att utveckla dessa förmågor. Kursplanen i svenska har, genom den tydliga progressionen och att den har ett eget kunskapsområde vad beträffar informationssökning och källkritik, varit den naturliga och huvudsakliga materialkällan för att sammanställa den nya lärgången. Trots att skolbibliotekarien inte betygsätter eleverna finns ändå de delar av kunskapskraven i svenska som handlar om informationssökning och källkritik med, eftersom de även är av intresse för skolbibliotekarien att känna till. 2 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 222f. 3 Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, Stockholm: Skolverket, 2011, s Ibid., s Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 201f. 6 Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, s. 8. 2

5 Förutom informationssökning och källkritik ingår även Alfabetet och alfabetisk ordning i det centrala innehållet i kursplanen i svenska. Alfabetisk ordning är en fundamental färdighet vid informationssökning i framförallt tryckta källor (index etc.) och i bibliotek. I utformandet av lärgången har därför hänsyn tagits till kursplanens kunskapsmässiga progression; dvs. från Alfabetet och alfabetisk ordning 7 till Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. 8 Lärgången följer progressionen i följande delar av det centrala innehållet i kursplanen i svenska: Kunskapsområdet: Informationssökning och källkritik Alfabetet och alfabetisk ordning (ingår i kunskapsområdet Läsa och skriva) Kursplanen i bild har också bidragit till innehållet. Bilder har stor betydelse när elever söker information, och det finns många aspekter att förhålla sig till när det gäller sökning och användning av bilder. Hit hör källkritisk granskning samt upphovsrättsfrågor; frågor som bildämnet behandlar. I arbetet med att avgränsa lärgångens innehåll har Carol Collier Kuhlthaus Informationssökningsprocessen: En lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevens informationskompetens i fokus varit en mycket betydelsefull kunskapskälla. Kuhlthau talar om formella och informella uppgifter i det undersökande arbetssättet i skolan. Formella uppgifter kräver en högre grad av informationsinsamling och att arbetet redovisas skriftligen. Informella uppgifter handlar om att lösa ett enklare problem, för att t.ex. kunna diskutera det muntligt. 9 Som ett stöd för att genomföra formella uppgifter har Kuhlthau utvecklat en modell för informationssökning; den s.k. informationssökningsprocessen. Den omfattar sju faser: 1. Inledning av arbetet med att forska om ett ämne. 2. Eleven bestämmer sig för ett ämne att forska om. 3. Tillgången av information undersöks. 4. Ämnets fokus utformas. 5. Informationsinsamlingen sker. 6. Inför redovisningen. 7. Processen evalueras. De sju faserna är indelade i olika aktiviteter eller moment genom vilka skolbibliotekarie och lärare gemensamt handleder eleverna. De två yrkeskategoriernas olika funktioner och uppgifter finns definierade i de olika momenten Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s Ibid., s Carol Collier Kuhlthau, Informationssökningsprocessen: En lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevens informationskompetens i fokus, Lund: Btj förlag, 2006, s Ibid., s. 11f. 3

6 När eleven söker och samlar information, inom ramen för formella uppgifter, är det många färdigheter som krävs. Flertalet av dessa utvecklas i kursplanen i svenska. Vid exempelvis informationsinsamlingen (den femte fasen i informationssökningsprocessen) är tekniken att anteckna en viktig färdighet att behärska. 11 Förutom att föra anteckningar innehåller kursplanens kunskapsområde Språkbruk andra språkliga strategier, som t.ex. tankekartor, stödord och nyckelord. 12 Progressionen inom dessa är viktig att ta hänsyn till vid formella uppgifter. Att läraren tar upp dem i samband med undersökande uppgifter är därför lämpligt. Härmed konstateras vikten av språkliga strategier, men i övrigt behandlas de inte i själva lärgången. I kursplanen i svenska ingår utvecklandet av lässtrategier genom hela grundskolan. Lässtrategier hjälper eleven att förstå, tolka och analysera texter samt läsa mellan raderna och utforska syftet. 13 Den här typen av lässtrategier har eleven stor nytta av vid informationssökningen och när källors tillförlitlighet granskas. Det är därför betydelsefullt om även undervisning i lässtrategier kan ske i samband med undersökande uppgifter. Progressionen inom lässtrategier är värdefull för bibliotekarien att känna till men är inget som behandlas ytterligare i det här dokumentet. I kunskapsområdet Berättande texter och sakprosatexter behandlas olika former av sakprosatexter, med stigande progression. En av punkterna som ingår i kunskapsområdet, i årskurs 7-9, är kombinationer av olika texttyper till nya texter. Texter som består av olika texttyper nämns specifikt i Kommentarmaterial till kursplanen i svenska som exempel som kräver källkritisk analysförmåga. Avsändaren kan t.ex. maskera en reklamtext till att se ut som en saklig faktatext med avsikt att påverka mottagaren på ett kommersiellt sätt. 14 Texters utformning är en viktig aspekt inom källkritiken. Men att pröva tillförlitligheten hos källor är något som redan tas upp inom kunskapsområdet Informationssökning och källkritik. I enlighet med lärgången prövas texters tillförlitlighet med en källkritisk metod. I formella uppgifter ingår även skrivande. Men enligt Kuhlthau ingår inte själva uppsatsskrivandet i informationssökningsprocessen. När uppsatsskrivandet inleds har de flesta elever lämnat arbetet med att söka och samla information bakom sig. 15 I det här dokumentet behandlas därför inte de moment i kursplanen som berör skrivande och skrivutveckling. Inte heller behandlas de moment som härrör till redovisningsfasen. Formalia som citat och källhänvisningar ingår i kursplanens kunskapsområde Informationssökning och källkritik, i årskurs 7-9. När skolbibliotekarien undervisar elever i upphovsrätt är det ofrånkomligt att beröra vikten av att citera och källhänvisa, och vad det innebär. Huvudansvaret för att lära elever att citera och källhänvisa ligger dock hos läraren. Att citera och göra källhänvisningar finns därför inte med som punkter i själva lärgången. Däremot har deras införande i det centrala innehållet fått utgöra ett riktmärke för när upphovsrätten tidsmässigt ska införas i lärgången. 11 Ibid., s Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 224 ff. 13 Ibid., s. 223 ff. 14 Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, s Kuhlthau, s

7 Skönlitteraturen har ett stort utrymme i kursplanen i svenska. Inom det området finns det många möjligheter till samverkan mellan lärare och skolbibliotekarie. I lärgången fokuseras dock på de aspekter som handlar om att söka fram skönlitteratur och att bli bekant med hur biblioteket är organiserat. Att kunna orientera sig bland skönlitterära genrer är värdefullt i en skolbiblioteksmiljö. I kunskapsområdet Berättande texter och sakprosatexter införs i årskurs 7-9 punkten: Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra. 16 I lärgången finns dock skönlitterära genrer med redan från årskurs 1-3. Skönlitteraturen på skolbiblioteken är nämligen genremärkt redan från de lägre åldrarna. De skönlitterära genrernas införande i lärgången handlar inte om att göra djupa analyser, utan mer om att lära sig att det finns olika typer av skönlitteratur och hur man söker fram dem i såväl bibliotekshyllorna som skolbibliotekskatalogen. 16 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s

8 2 Informationssökning, källkritik och upphovsrätt i kursplanen i svenska 2.1 Informationssökning I det centrala innehållet i kursplanen i svenska sker en progression vad beträffar informationssökning ju högre upp i årskurserna eleven kommer. Från informationssökning i ett begränsat antal källor, i årskurs 1-3, utökas antalet i takt med att eleverna blir mer erfarna och utvecklas i sitt läsande och skrivande. 17 I kommentarmaterialet poängteras dock att de exempel på källor som nämns i det centrala innehållet inte är obligatoriska för de olika årskurserna, utan enbart just exempel. De kan därmed bytas ut mot andra typer av källor och medier. Det som däremot är obligatoriskt är att elever, i t.ex. årskurs 4-6, ska söka information i olika källor och medier. 18 Årskurs 1-3 I enlighet med det centrala innehållet, för de tidigaste skolåren, sker informationssökningen i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. 19 I Kommentarmaterial till kursplanen i svenska framhålls att det i de tidiga skolåren räcker att informationssökningen sker i enstaka källor och sådant material som finns i skolan. 20 I slutet av det tredje skolåret säger kunskapskravet att eleven ska behärska att söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. 21 Alfabetet och alfabetisk ordning behandlas också i de tidiga skolåren. 22 Slutsats: Eftersom det i början av grundskolan handlar om att söka och plocka fram information i enstaka källor ligger en del av fokus på läsning och lässtrategier. Läsning och lässtrategier är ett område som läraren undervisar i. Skolbibliotekarien kan dock bistå såväl lärare som elever i arbetet med att plocka fram lämpliga källor anpassade för barn, i skolbiblioteket och på webben. Skolbiblioteket blir nu en del av elevens miljö i skolan, vilket innebär att det blir viktigt att bli bekant med vad ett bibliotek är; bibliotekets avdelningar; den alfabetiska ordningen av böcker samt skillnaden mellan fack- och skönlitteratur. Introduktion av skönlitterära genrer är också något som sker nu. Anledningen är att genremärkningen av skolbibliotekens skönlitteratur sker redan från avdelning Hcf, dvs. skönlitteratur för yngre barn. 17 Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, s Ibid., s Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, s Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s Ibid., s

9 Årskurs 4-6 I årskurserna 4-6 ingår Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. 23 Vad beträffar kunskapskraven innebär det i slutet av årskurs sex, för alla betygsnivåer, att kunna söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor. 24 Det har även i det centrala innehållet skett en progression från alfabetet och alfabetisk ordning till Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. 25 Slutsats: Informationssökning i ord- och uppslagsböcker kräver kunskaper i alfabetisk ordning, vilket eleven i enlighet med kursplanen ska ha utvecklat i de tidigare årskurserna. 26 I årskurserna 4-6 är det därför naturligt att introducera olika former av referensböcker, t.ex. uppslagsverk och ordböcker. Vad som utmärker uppslagsverk respektive ordböcker och hur man söker i dem, blir nu en del av lärgången. I samband med introduktionen av uppslagsverk behandlas även de digitala uppslagsverken, som NE.se och Wikipedia. Bokens nycklar (t.ex. registersökning), sökning i bibliotekskatalog och på författarens efternamn i de skönlitterära hyllorna kräver även de färdigheter i alfabetisk ordning. Dessa moment introduceras därför också nu, i enlighet med lärgången. Det blir allt viktigare att lära sig sökstrategier; därför ingår också enkla sökstrategier som en punkt i lärgången. Lärgången innehåller också momentet: Söka information på webben. I kursplanen nämns t.ex. sökmotorer som exempel på informationssökningsverktyg på webben. Förutom sökmotorer innehåller lärgången i dessa årskurser en annan typ av webbsökningsverktyg, dvs. länksamlingar för barn. Det är betydelsefullt att elever lär sig söka i och blir bekanta med länksamlingar och ser dem som naturliga delar i sökprocessen. Dessutom är de viktiga att nämna som exempel där materialet redan till viss del är källkritiskt granskat. Kursplanen i bild innehåller ännu ingenting om bilder och upphovsrätt, men lärgången har ändå infört punkten: Med bistånd söka och använda bilder på ett rättssäkert sätt. 23 Ibid., s Ibid., s. 228 f. 25 Ibid., s Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, s

10 Årskurs 7-9 I de senare årskurserna ingår i kunskapsområdet Informationssökning och källkritik: Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Där ingår också kunskaper i Hur man sovrar i en stor informationsmängd. 27 Vid utgången av årskurs nio ska eleven, enligt kunskapskraven, kunna söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat till varierat urval av källor. 28 Därutöver ingår i kursplanen (precis som i årskurs fyra till sex): Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. 29 Slutsats: Att söka i biblioteket är ett av de exempel som i årskurs 7-9 ges inom informationssökningen i kursplanen i svenska. I enlighet med lärgången får eleven i de tidigare årskurserna lära sig att orientera sig i biblioteket. I årskurs 7-9 får eleverna lära sig grunderna i bibliotekets klassifikationssystem och hur informationen ordnas i systemet. Sökning i bibliotekskatalog och bibliotek finns också med i lärgången. Eftersom det centrala innehållet omfattar att känna till hur man sovrar fram information ur stora mängder information är det naturligt att eleven, i enlighet med lärgången, får repetera och lära sig mer avancerade sökstrategier. Att sovra fram information ur stora informationsmängder förutsätter även kunskaper i hur man metodiskt söker information i sökmotorer. Därför utvecklas även metoderna för att söka i sökmotorer. Grundläggande begrepp som Internet, World Wide Webb och webbläsare är också värdefulla att känna till och förstå skillnaden mellan. Grundläggande begrepp har därför fått en egen punkt i lärgången. 27 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s Ibid., s. 230 ff. 29 Ibid., s

11 2.2 Källkritik I Kommentarmaterial till kursplanen i svenska framhålls två syften med värderingen av källor: Det handlar å ena sidan om att hitta trovärdiga källor och å den andra om att dessa källor ska kunna möta de anspråk som ställs; inte bara för ämnet utan även utifrån den kunskapsmässiga nivå eleven befinner sig på. 30 Åk 1-3 I de tidiga skolåren, i årskurs 1-3, behandlar källkritiken hur texters avsändare påverkar innehållet. 31 Det handlar om att bli medveten om avsändarens betydelse för hur en text utformas och för vilket budskap den förmedlar. Källkritiken nämns ännu inte i kunskapskraven. Slutsats: Här fokuseras på avsändaren och dess inverkan på texten. Utvecklingen av det källkritiska förhållningssättet utgår, med andra ord, från att bli medveten om att det bakom en text finns en avsändare och att denne på olika sätt har möjlighet att forma textens innehåll och budskap. Åk 4-6 Källkritiken blir mer omfattande i årskurs 4-6. Då hanteras i enlighet med det centrala innehållet: Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. 32 Med ett källkritiskt förhållningssätt avses att den källkritiska granskningen sker utifrån att frågor ställs om vem som ligger bakom källan, vad som är dess avsikt och vad den förkunnar. 33 I enlighet med kunskapskraven ska eleven, vid utgången av årskurs sex, utifrån ett avgränsat urval av källor, kunna föra enkla till välutvecklade resonemang om informationens användbarhet. 34 Slutsats: Här handlar det om att jämföra och källkritiskt granska olika källor. I och med introduktionen av de digitala uppslagsverken, som NE.se och Wikipedia, är det naturligt att föra diskussioner kring deras för- och nackdelar. Likaså är det lägligt att resonera om för- och nackdelarna med att använda material från länksamlingar. Att ställa frågor för att granska en enskild källas tillförlitlighet handlar om att utöva källkritisk metod. Grundläggande källkritisk metod har därför, i årskurs 4-6, en egen punkt i lärgången. 30 Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, s Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s Ibid., s Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, s Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 228f. 9

12 Åk 7-9 I de tre sista skolåren behandlas: Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. 35 I enlighet med kunskapskraven ska eleven vid utgången av årskurs nio, utifrån ett avgränsat till varierat urval av källor, kunna föra enkla och till viss del underbyggda resonemang till välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. 36 I bildämnet ingår: Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas. 37 Slutsats: Informationssökning kräver, som nämnts ovan, kunskaper i att sovra i stora mängder information. Men att kunna sovra fram information är även viktigt i ett källkritiskt perspektiv, eftersom det handlar om att söka fram källor som håller så hög kvalitet som möjligt. Att kunna bedöma en källas trovärdighet handlar om att använda sig av en källkritisk metod; därför utvecklas också den källkritiska metoden under dessa år. Dessutom behandlas, i enlighet med lärgången, de särskilda förhållanden som gäller vid källkritik på webben. Källkritisk granskning av bilder berörs också. 35 Ibid., s Ibid., s. 230 ff. 37 Ibid., s

13 2.3 Upphovsrätt Åk 7-9 Inom kunskapsområdet Informationssökning och källkritik tillkommer i årskurs 7-9 en ny innehållspunkt: Hur man citerar och gör källhänvisningar. 38 I de tidigare stadierna saknas det innehållet i kursplanen. I Kommentarmaterial till kursplan i svenska framhålls betydelsen av att kunna citera och göra källhänvisningar som viktiga ur rättssäkerhetssynpunkt. Insikten om att använda texter på ett rättssäkert sätt är grundläggande för förståelsen av vikten att inte klippa och klistra. 39 Att känna till upphovsrättsliga principer är med andra ord något som införs först i årskurs 7-9. Även inom bildämnet tas de upphovsrättsliga frågorna upp först i årskurs 7-9. Där ska bildämnet behandla: Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder. 40 Slutsats: Introduktionen av upphovsrätt i de senare årskurserna kräver genomgång av vad begreppet omfattar samt vilka upphovsrättsliga principer som gäller vid användning av texter och bilder. 38 Ibid., s Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, s Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s

14 3 Lärgång i informationsfärdigheter Åk 1-3 Informationssökning i bibliotek och på webben Vad är ett bibliotek? Mediernas placering i olika avdelningar. Skillnaden mellan fack- och skönlitteratur. Introduktion av skönlitterära genrer. Bibliotekets placering av böcker/medier i alfabetisk ordning. Söka fram information ur en specifik källa anpassad för barn. Källkritik Medvetenhet om avsändarens betydelse. Åk 4-6 Informationssökning i bibliotek och på webben Enkla sökningar i bibliotekskatalogen. Söka på författarens efternamn i de skönlitterära hyllorna. Skönlitterära genrer. Faktaböckernas ämnesvisa uppställning. Referensböcker. Skillnaden mellan ordböcker och uppslagsverk och hur man söker i dem. Bokens nycklar och hur de används. Söka information i olika källor och medier. Enkla sökstrategier. Söka information på webben: Länksamlingar för barn Digitala uppslagsverk som NE.se Söka information med hjälp av sökmotorer Ämnesord Med bistånd söka och använda bilder på ett rättssäkert sätt Källkritik Källkritisk granskning och jämförelse av olika källor. Grundläggande källkritisk metod. 12

15 Åk 7-9 Informationssökning i bibliotek och på webben Grunderna i bibliotekets klassifikationssystem och hur det är konstruerat. Söka och hämta information i bibliotekskatalogen och i biblioteket. Söka information i olika källor och medier. Sökstrategier. Söka information på webben: Domänkunskap Länksamlingar Sökmotorer; sökmetoder och detaljinställningar Databaser Ämnesord Grundläggande begrepp: Internet, World Wide Web, webbläsare och webb 2.0. Källkritik Källor är av olika slag; muntliga, skriftliga, digitala och bilder. Jämföra och kritiskt granska information från olika källor. Källkritisk metod. Källkritik på webben. Källkritisk granskning av bilder. Upphovsrätt Begreppet upphovsrätt och varför informationens källa måste anges. Upphovsrättsliga principer vid användning av texter och bilder. 13

16 4 Hur ska lärgången användas? Det centrala innehållet i kursplanen i svenska är övergripande till sin natur och den nya lärgången har också blivit mer övergripande än den tidigare. Innehållsmässigt har punkterna i den nya lärgången anpassats till det innehåll och den kunskapsutveckling som finns i kursplanen, inom områdena informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Den tidigare lärgången var utformad utifrån ett antal kunskapskrav i slutet av årskurs fem respektive nio. Kunskapskraven, i form av uttryck som att eleven ska kunna, förstå och känna till, har försvunnit till förmån för ett mer övergripande innehåll med avsikt att fungera som ett planeringsunderlag för skolbibliotekarie i samarbete med lärare. Förutsättningarna ökar därigenom för att utvecklingen av informationsfärdigheter sker på ett mer naturligt sätt och integrerat i undervisningen. Det ökar också möjligheten för att eleverna får ta del av de punkter i lärgången som de är kunskapsmässigt mogna för. Att den nya lärgången är mer övergripande än den tidigare ger den också större förutsättningar att följa med sin tid, dvs. den snabba utvecklingen som sker inom teknik, information och medier. Innehållsmässigt är dock lärgången mer omfattande än kursplanen i svenska, vad beträffar informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Orsaken är att det i skolbibliotekariens uppdrag ingår att lära elever att söka i de resurser och verktyg som finns på det fysiska biblioteket likaväl som i databaser och på webben. Att se på biblioteket som en helhet är dessutom något som Kuhlthau betonar i informationssökningsprocessen. 41 Progressionen i lärgången har för avsikt att följa kursplanen i svenska. I årskurs 1-3 handlar det om att lära sig att orientera sig i biblioteket och lägga grunderna för informationssökning och källkritik. Ju högre upp i grundskolan eleven kommer, desto mer avancerade sökningar blir det och desto mer ökar kraven på källkritik och upphovsrätt. Det gör också att behovet av samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare ökar. Precis som kursplanen i svenska har svag progression inom vissa områden har även lärgången det. Därför kan det vid behov finnas anledning att repetera vissa punkter. Den progression som finns i kursplanen i svenska behöver dock inte alltid följas slaviskt. I Kommentarmaterial till kursplanen i svenska påpekas t.ex. att det finns en progression från alfabetet och alfabetisk ordning till ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Innebörden är att sökning i ordböcker först kräver färdigheter i alfabetet och alfabetisk ordning. Ordböcker kommer därför, i enlighet med det centrala innehållet, in först i årskurs 4-6. Möjligheten att använda sig av ordböcker i årskurs 1-3 finns, men det ingår inte i det centrala innehållet. 42 Förutom samarbete mellan yrkesgrupper finns även möjligheten att samarbeta över ämnesgränserna. Givetvis har skolbibliotekarien, även inom ramen för ett ämnesövergripande samarbete, en viktig roll att spela. 41 Kuhlthau, s Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, s

17 Carol Collier Kuhlthaus Informationssökningsprocessen: En lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevens informationskompetens i fokus kan vara ett bra planeringshjälpmedel och verktyg för samarbete, framförallt på högstadiet. Som det konstateras i inledningen är det flera färdigheter som krävs vid en formell undersökande uppgift. Dessa kan införlivas i en del av de aktiviteter som finns i Kuhlthaus informationssökningsprocessen. Kuhlthau avser inte att alla faser i informationssökningsprocessen ska behandlas vid varje enskild undersökande uppgift. Ibland är det tillräckligt att gå igenom de moment som känns relevanta. Men det finns ändå ett värde i att varje elev, någon gång under sin skoltid, ska få arbeta sig igenom alla de sju faserna och de moment som ingår där Kuhlthau, s

18 5 Källförteckning Kommentarmaterial till kursplanen i svenska (2011), Stockholm: Skolverket. ( Kuhlthau, Carol Collier (2006), Informationssökningsprocessen: En lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevens informationskompetens i fokus. Lund: BTJ Förlag. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011), Stockholm: Skolverket. ( 16