Handlingsplan för skolbiblioteket Österportskolan, Malmö Stad

Transkript

1 Skolområde Norr Handlingsplan för skolbiblioteket Österportskolan, Malmö Stad Sagor, humor, romantik Dämpad akustik Möten med dynamik Bokryggsmosaik Ett rum att trivas Där kunskap införlivas Plats för samtal Plats för bokmal Schack, utställningar, datorer Nyfikenhet som pyser ur alla porer Tid, både lång och kort En plats att drömma sig bort Som Ferdinand under sin korkek Allt detta ska finnas Så vill vi barnen ska minnas Sitt skolbibliotek Nadja Olsson Handlingsplanen är upprättad höstterminen 2013 utifrån fortbildning: Skolbiblioteket, rum för språkutvecklande lärande, 15 hp, SV300U. Högskolan i Kristianstad Handledare: Mary Ingemansson och Anders Eklöf Den är upprättad av bibliotekspedagog i samråd med skolutvecklingsgruppen, personal och elever på Österportskolan. Handlingsplanen ska utvärderas och revideras höstterminen 2014.

2 Innehåll sidan 1 Styrdokument 2 2 Nulägesbeskrivning - läsårsstart Syfte och mål 4 4 Forskning och litteratur kring skolbibliotekets verksamhet Rummet Lässtimulans IKT Skolbiblioteket som pedagogisk resurs 6 5 Personalens och rektors visioner om biblioteket 7 6 Handlingsplan för Österportskolans biblioteksverksamhet läsåret 13/ Referenser 10 1

3 1. Styrdokument Alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Detta regleras i Skollagen. Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. (Skollag, 2010:800, 36 ) Men enbart tillgång till betyder inte per automatik högre måluppfyllelse. Verksamheten måste planeras för att främja elevernas måluppfyllelse och personliga utveckling. Denna handlingsplan är en plattform i detta arbete. Skolbibliotekets verksamhet bör utgå från internationella, nationella och lokala mål och styrdokument. Redan 1949 utarbetade Unesco och IFLA (International Federation of Library Associations) ett Folkbiblioteksmanifest, och 1999 antogs därtill ett Skolbiblioteksmanifest. Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. Skolbibliotekets grundläggande uppgifter omfattar följande: Att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans målsättning och läroplaner. Att främja elevernas läslust och lust att lära samt lära dem att bli biblioteksanvändare. Att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje. Att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt ge dem insikt och förståelse för olika kommunikations former (Unescos Folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest, 1/2006) Vidare framhålls skolbibliotekens uppdrag i nationella styrdokument, såsom i Bibliotekslagen och i Malmö Skolplan. Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. (Bibliotekslag, 1996:1596, 9 ) 2

4 Skolbibliotek Skolbibliotekets funktion ska preciseras i skolans styrdokument. Skolbiblioteksverksamheten ska vara förankrad i Malmö Skolplan och i den enskilda skolans styrdokument likaväl som i skolans kvalitetsredovisning. Skolbiblioteken ska ha ett brett spektrum av olika medier såsom böcker, tidningar, tidskrifter och databaser sorterade så att de fungerar pedagogiskt i undervisningen och som ett stöd för ett aktivt och livslångt lärande. Medieutbudet ska vara anpassat till elevernas behov och skolans inriktning. Skolbiblioteket ska erbjuda elever och lärare vägledning, handledning och undervisning i informationssökning likaväl som en god läs- och skrivmiljö. (Malmö Stads biblioteksplan) 2. Nulägesbeskrivning läsårsstart 2013 Österportskolan ligger i centrala Malmö med gångavstånd till många kulturella evenemang och sevärdheter. Skolan tillhör skolområde Norr. Det är en 3- parallellig F-5-skola med ca 400 elever. Skolbiblioteket är beläget på nedersta våningen nära stora entrén. Det är ett rymligt rum. Bokbeståndet är tämligen stort och i biblioteket finns även 12 st. elevdatorer. Ytterligare 40 bärbara datorer finns att tillgå på skolan. Dessutom finns ca 20st. mp3 spelare för utlåning. Biblioteket har haft utlåning som skötts av pedagogerna. Österportskolan använder utlåningssystemet Millennium (Innovative Interfaces). Under ett antal år har biblioteket varit i det närmaste obemannat, varpå det inte utvecklats traditioner och aktiviteter kring skolbiblioteket. Läsåret 2013/2014 har skolan gjort en satsning och tillsatt en bibliotekspedagog på 50 %. Skolans personal är mycket positiv till satsningen. Skolbiblioteket saknade vid läsårsstart en genomtänkt inredningsplan. Rummet gav ett klassrumslikt och obebott intryck. Väggarna var klädda med bokhyllor, golvytan dominerades av fyra stora lädersoffor som var slitna och spruckna i sömmarna. Böcker borde ha gallrats ut och bokhyllorna var på sina håll sprängfyllda och röriga. Biblioteket hade stora fönster ut mot skolgården. Sammanfattningsvis kan sägas att det var ett rum med stor potential som behöver inredas och rustas upp. 3

5 3. Syfte och mål Syftet med denna handlingsplan är att öka våra elevers måluppfyllelse, med skolbibliotekets verksamhet som utgångspunkt. Handlingsplanen 2013/2014 fokuserar på fyra mål. För att skapa ett ändamålsenligt skolbibliotek krävs ett rum som fyller sin funktion. Vårt mål är att planera och inreda biblioteket för att passa den planerade verksamheten så bra som möjligt. Läsförmåga är grundläggande för god måluppfyllelse inom skolans alla teoretiska ämnen. På Österportskolan bedrivs fortbildning och ett aktivt arbete med olika lässtrategier ute i verksamheten. Biblioteket bör bli ett nav i denna utveckling. Vårt mål är att biblioteket ska bidra till ökad läslust och ökad läsförståelse i samverkan med undervisningen. Vi ser också att det finns stora utvecklingsmöjligheter inom IKT, informations- och kommunikationsteknik. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, LGR 11, lyfter fram denna kompetens i sina övergripande mål för eleven: kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (kap.2.2) Detta är ett undervisningsområde som skolan hittills inte samarbetat kring. Många pedagoger upplever att de har ett fortbildningsbehov gällande informationssökning, källkritik, nät-etikett och upphovsrättsliga regler. Ytterligare ett mål med denna handlingsplan är att initiera ökat samarbete, utveckling och tydligare fokus på IKTundervisningen på skolan. Slutligen lyfter vi skolbiblioteket som mötesplats och kunskapscenter vilket kan bidra till att öka måluppfyllelse för elever i alla skolans ämne. Biblioteket ska bidra till att utveckla elevernas förmåga att söka och hantera information. Bibliotekspedagogen och lärarna bör i större utsträckning samplanera delar av undervisningen och målet är att skolbiblioteket i ökande omfattning får en stödfunktion i undervisningen. Dessutom vill vi att skolbiblioteket ska bistå personalen i dess fortbildning. 4

6 4. Forskning och litteratur kring skolbibliotekets verksamhet Monica Nilsson återger i boken Informationsfärdighet i praktiken (2007) Bernt Gustavssons syn på bildning: en förening av komponenter där tradition och kulturarv, kommunikativ kompetens, kritisk förmåga, skapande fantasi och kreativ förmåga ingår (s. 16). Detta citat kunde lika gärna varit en beskrivning av skolbibliotekets verksamhet. Mångfasetterad och utmanande. Vid planerandet av biblioteket och dess verksamhet bör vi ta hänsyn till alla ovanstående aspekter. 4.1 Rummet Aidan Chambers, i Böcker inom oss och omkring oss, betonar att man genom att skapa platser tydligt ämnade för läsning, visar hur högt man prioriterar läsning. Det bör vara bekvämt och inbjudande. Sådana platser saknas i dagsläget i vårt bibliotek, men vi har stora fysiska möjligheter att skapa dessa. Chambers lyfter vidare vikten av att skylta med böckerna, att göra reklam för dem och skapa visuell dragningskraft. Även Maud Hell (2008) poängterar betydelsen av att skylta och göra reklam för biblioteket. Man ska lockas in i biblioteket, där första intrycket blir positivt! (Hell, 2008, s.55). Hur man organiserar böcker efter signum är en annan aspekt Hell tar upp. Det bör vara lättförståeligt och anpassat efter verksamheten. För stora avvikelser från SABsystemet kan förvirra barn då de besöker andra bibliotek. Att bestämma och tillverka etiketter är något som eleverna med fördel kan engageras i menar Hell. Hell påpekar också att biblioteket som rum bör planeras för ett vidgat användande. Det ska finnas praktiska arbetsplatser, både för enskilda elever och för elever i grupp. 4.2 Lässtimulans En gynnsam läsutveckling bidrar till högre måluppfyllelse i andra ämnen. Att bidra till god läsförmåga är en av bibliotekets högsta prioritering. Chambers arbete med boksamtal har varit banbrytande. Att dela läsupplevelsen med andra, att klä sina tankar i ord och att få höra andras funderingar ger läsningen fler dimensioner. (Chambers, 2011). Att verka för att öka boksamtal i verksamheten känns angeläget. Men innan man kommit dit ligger utmaningen i att hitta boken att läsa. Bokprat är väl beprövat. Ett bokprat kan fungera på samma sätt som en trailer för en film eller ett tv-program: några små glimtar av handlingen, stilen, personerna en aptitretare som lockar till fördjupad kontakt vid ett senare tillfälle. ( Hervor Svenonius i På tal om böcker, 2005, s. 40) Väl förberedda bokprat kan ha stor genomslagskraft. 5

7 4.3 IKT I Sveriges läroplan, LGR 11, står att läsa: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. (LGR 11, kapitel 1) Forskningsrapporten Textflytt och sökslump(alexandersson, 2007) visar på brister och svårigheter i informationssökning på webben i undervisningen. Bl.a. tar själva sökningen mycket tid i anspråk, och reflektion och sammanställning blir då lidande. Källkritik förekommer endast sparsamt. Författarnas slutsats är att om eleverna ska bli kompetenta informationssökare måste lärare och bibliotekarie mycket aktivt medverka till detta. Carol Collier Kuhlthau visar på den komplexitet informationssökning innebär för elever i projektarbete (Informationssökningsprocessen, 2006) Hon betonar, inte bara den intellektuella, utan även den känslomässiga process eleven genomgår. Kuhlthau beskriver informationssökningen som en process i sex stadier, där varje stadie medför nya tankar, känslor och handlingar. Denna process måste synligöras för eleverna och medvetenhet om den måste finnas hos alla pedagoger som planerar sökprojekt för elever. Det finns en vilja i Österportskolans personalgrupp att utveckla både den egna kompetensen inom IKT, och vidare den gemensamma pedagogiken. 4.4 Skolbiblioteket som pedagogisk resurs Skolbiblioteket är en ämnesövergripande resurs som kan göra stor skillnad för elevers måluppfyllelse i samarbete med övrig undervisning. Louise Limberg i Skolbibliotekets pedagogiska roll en kunskapsöversikt lyfter fram forskning som visar på skolbibliotekets viktiga funktion i elevers kunskapsutveckling. En av hennes huvudslutsatser är att skolbiblioteket som gränsöverskridande mellan skolans tradition av styrning och kontroll och bibliotekets tradition av frihet och självständighet rymmer en potential för vidare utveckling av undervisning och lärande i skolan (Limberg, 2002, s.91). Hon refererar till tidigare skolbiblioteksforskning, bl.a. Merchants studier från 1984 visade att skolbibliotek i hög grad bidrog till högre skolprestationer (Limberg, 2002, s. 41). Vidare pekar hon på Loertschers forskning som har påvisat att störst utslag på elevers kunskapsutveckling gav en mångsidig läs- och litteraturundervisning med stöd av biblioteket (Limberg, 2002, s.41). 6

8 5. Personalens och rektors visioner om biblioteket Efter en undersökning om vilka biblioteksvisioner personal och rektor på Österportskolan har framkom följande önskningar: Öppet varje dag för elever att komma och låna böcker eller söka information. Handledning för elever att hitta bra böcker som de kan tycka om och bra informationskällor. Bokprat för klasser i biblioteket. Hjälp till pedagoger att hitta litteratur till sin undervisning och god högläsningslitteratur. Bemannad läxläsning. Göra biblioteket till en inbjudande plats som lockar till läsning. Fasta tider för yngre barn (halvklass eller helklass) till att låna böcker eller till undervisning vid datorerna. (söka på nätet, källkritik etc.) Bistå klasslärare när elever arbetar i biblioteket. Möjlighet att vara två pedagoger. Inspirera föräldrar till att intressera sig för barnens läsning genom bokprat på föräldramöte. Samordna fortbildning i informationssökning, källkritik och upphovsrättsliga regler. De elever som har blivit tillfrågade har alla haft som första önskemål att biblioteket ska vara mysigt och inbjudande. Styrdokument, forskning samt personals och elevers förväntningar på skolbiblioteket sammantaget mynnar ut i vår handlingsplan för skolbiblioteket. 7

9 HANDLINGSPLAN FÖR SKOLBIBLIOTEKET /2014 RUMMET AKTIVITETER Bibliotekspedagog, i samråd med rektor, övrig personal och elever, inreder biblioteket för att skapa ett inbjudande och funktionellt rum. UTVÄRDERING ANSVAR Bibliotekets form och funktion diskuteras på klassråd samt på Arbetsplatsträff i april månad. Rektor och pedagoger ansvarar. LÄSSTIMULERANDE INSATSER AKTIVITETER En biblioteksgrupp med lärarrepresentanter tillsätts. Denna grupp arbetar tillsammans med bibliotekspedagogen för att utveckla läsfrämjande verksamhet. Elevbokguider utses i åk 3-5 och arbetar med bibliotekspedagogen för att främja läslust hos Österportskolans elever. Alla klasser åk 1-3 schemaläggs i biblioteket 30 minuter/vecka. Bibliotekspedagogen bokpratar i alla klasser minst 1 gång/termin. Bibliotekspedagogen rekommenderar och skapar diskussionsforum för högläsningslitteratur i pedagoggruppen en gång/termin. Skyltning och reklamplatser för läsning skapas på flertal platser i skolan. Alla klasser undervisas i bibliotekskunskap under läsåret. UTVÄRDERING En kvantitativ enkätundersökning kartlägger under höstterminen elevers läsvanor och läslust. Enkäten omfattar elever och föräldrar och genomförs igen under vårterminen. ANSVAR Bibliotekspedagogen ansvarar för genomförande och sammanställning. En kvalitativ undersökning genomförs i intervjuform med 18 slumpvis utvalda elever i maj månad gällande de genomförda insatserna. Skolutvecklingsgruppen ansvarar för och sammanställer intervjuerna. Skolutvecklingsgruppen planerar utifrån ovanstående utvärderingar kommande lässtimulerande insatser. Skolutvecklingsgruppen ansvarar. 8

10 IKT AKTIVITETER Bibliotekspedagogen vidareutbildar sig i IKT under läsåret. En gemensam pedagogisk plan för IKT utarbetas under läsåret. Minst ett utbildningstillfälle etik och användande av IKT läggs in i årsschemat. En pedagog att tillgå vid undervisning av IKT, tillsätts 60 minuter/vecka. UTVÄRDERING ANSVAR Rektor och IKT-gruppen utvärderar löpande under läsåret på konferenstid Ansvarsområde. Rektor ansvarar för att IKTaktiviteterna genomförs. BIBLIOTEKET SOM PEDAGOGISK RESURS AKTIVITETER Skolan anordnar läxhjälp vid ett tillfälle/vecka. Bibliotekspedagog samarbetar med slöjdlärare om ett projekt/läsår. Bibliotekspedagog schemaläggs vid tre tillfällen/vecka som en resurs i undervisning för att samarbeta med undervisande pedagoger. UTVÄRDERING ANSVAR Arbetslagen utvärderar läsårets undervisningstillfällen i maj månad, och redovisar skriftligt till Skolutvecklingsgruppen. Skolans pedagoger ansvarar för planering, genomförande och utvärdering av undervisning. Bibliotekspedagog tar fram, ett närvarounderlag för läxhjälpen. Läxhjälpen förs upp på Skolrådets dagordning. Rektor ansvarar. 9

11 Referenser Litteratur: Berglind, Wallmo m.fl. (2005) På tal om böcker. Gdansk Polen: BTJ Förlag Chambers, Aidan. (2011) Böcker inom oss och omkring oss. Litauen: X Publishing AB Hell, Maud (2008) Utveckla skolbiblioteket! Lund: BTJ Förlag Kuhlthau, Carol Collier (2006) Informationssökningsprocessen: En lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevens informationskompetens i fokus. Lund: BTJ förlag. Limberg, Louise (2002) Skolbibliotekets pedagogiska roll en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket Nilsson, Monica (2007) Informationsfärdighet i praktiken. Gdansk Polen: BTJ Förlag Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Fritzes Alexandersson, Limberg, Lantz-Andersson och Kylemark (2007), Textflytt och sökslump: Informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Länkar Unescos skolbiblioteksmanifest 1/ Hämtad Skollag 2010:800, _sfs / Hämtad Bibliotekslag 1996: _sfs / Hämtad Malmö Stads biblioteksplan 3%B6.pdf Hämtad