Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015
Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever från förskoleklass tom årskurs 3, med integrerad fritidsverksamhet och en med elever i årskurs 4, 5 och 6. På skolan finns även en specialklass för elever med autism där upptagningsområdet är hela kommunen samt fritidsklubb och fritidsgård. Kännetecken/Inriktning På Björkhagaskolan arbetar vi målmedvetet för att alla elever, i alla verksamheter, ska känna sig trygga, trivas och uppleva en god arbetsro. Vårt uppdrag är att ge alla elever möjlighet till maximal kunskapsutveckling. Vår önskan är att eleverna ska med glädje och stolthet komma till skolan varje dag. Det är viktigt för oss att alla respekterar varandra och har förståelse för grundläggande demokratiska värden. Björkhagaskolan är en mångkulturell skola där vi ser mångfalden som en tillgång. Vi strävar efter att våra elever med annan kulturell bakgrund snabbt integreras och vi har kompetent personal inom detta område. Skolan har ett elevhälsoteam som består av kurator, skolpsykolog, skolsköterska, specialpedagog samt rektorer. Teamets uppgift är att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande. Vi tar aktivt avstånd från all form av kränkande behandling och har därför en trygghetsgrupp med representanter från skolans olika arbetslag som kontinuerligt arbetar med värdegrundsfrågor. Vi är stolta över att ha ett välfungerande och bemannat bibliotek som har en central plats i verksamheten. Lokaler/Miljö Björkhagaskolan invigdes i augusti 2001 och planlösningen är framarbetad utifrån en grundlig pedagogisk diskussion bland personal. Här finns spännande planlösningar och ändamålsenliga lokaler med mycket ljus och rymd. Skolan erbjuder en fantastisk utemiljö som inbjuder till lek och samvaro. Var finns vi? Skolan ligger centralt i ett bostadsområde med blandad bebyggelse. Här finns närhet både till stadens centrum och natursköna omgivningar.
Björkhagaskolans utvecklingsområden EN skola samsyn, samarbete och värdegrund Skapa samsyn, samarbete och gemensam värdegrund på Björkhagaskolan. Gemensamt för alla: Namn Björkhagaskolan Gemensamma konferenstider Arbetsgrupper Gemensamt elevråd Sva - Språkutvecklande arbetssätt Läroplanen Lgr 11 Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Vid läsårets slut har en högre andel Sva-elever nått kunskapskraven jämfört med föregående år. Detta gäller samtliga ämnen. F-1: Närmare samarbete mellan F-1. Förbereda sva-eleverna på ord och begrepp innan de används i undervisningen. Blanda svenska elever och sva-elever i grupper, vara bland orden.
Sätta upp ordlappar på saker omkring oss. Vara tydliga när vi talar. Använda oss av redskap som ipad och inläsningstjänst. Samtala om de texter som vi läser (och skriver) och arbeta aktivt med dem (en läsande klass). Rim och ramsor. Ge eleverna olika strategier och struktur. Ha fler sva-anpassade verktyg (revidera språkplanen) med relevans. Årskurs 2-3: Det är viktigt att arbetet med att förklara ord och begrepp genomsyrar alla ämnena som no,so, matte, idrott och slöjd. Vi måste ta ner begreppen till en nivå som är förståelig för alla elever och bli medvetna om vårt eget sätt att prata och berätta. Man kan kolla av det genom att eleverna får förklara vad olika begrepp betyder. Då vet vi ifall eleverna förstår vad vi pratar om eller ej. Ett sätt kan vara att låta eleverna återberätta. Det är viktigt med resurs till riktad läs- och skrivundervisning. Fritidshemmet: Praktiska aktiviteter som kräver kommunikation som till exempel spel, lekar och får hjälpa till med de vardagliga aktiviteterna. Vi arbetar med bilder och ord. Uppmuntrar till lek med varandra oavsett kön och etnicitet. Årskurs 4: Det språkutvecklande arbetssättet kommer att genomsyra alla ämnen. Vi kommer jobba ämnesövergripande med ord och begrepp, vi kommer att ha ett antal veckans ord/begrepp betydelse och stavning. Vi kommer att använda oss av bland annat bilder och digitala medier i det här arbetet. För att eleverna ska få en ökad tilltro till sin egen språkliga förmåga har vi ha mindre grupper, ett öppet klassrumsklimat, vi uppmuntrar eleverna till dialog, reflektion och delaktighet. Årskurs 5: Våra nyaste sva-elever får möjlighet att i egen grupp på fm få förförståelse i ämnen som de ska delta i under andra delar av dagen. Det tar tid att om och om igen diskutera för att nå förståelse. Vi delar klassen i flera och olika mindre konstellationer för att ge tysta elever och sva-elever möjligheter att få uttrycka sig. Läsa texter tillsammans och diskutera tillsammans med eleverna vad olika ord och begrepp betyder i just det sammanhanget. I nya arbetsområden börjar man med att förklara och diskutera begrepp. Läraren och eleverna använder begreppen i undervisningen under kommande lektioner. Avsluta med någon form av begreppstest.
Årskurs 6: Riktat stöd till SVA-elever genom att ofta vara två pedagoger i klassrummet. Ett medvetet arbete i alla ämnen med ämnesspecifika ord och begrepp. Ämnesövergripande för att öka förståelsen. Tuvan: På Tuvan använder vi en tydlig och visuell undervisning där vi använder bilder, texter, filmer samt ritar och pratar mm. Vi utgår från varje elevs behov och förutsättningar. Att noga planera lektionerna är viktigt, där eleverna får en tydlig förståelse för vad de ska lära sig, vad vi pedagoger kräver och vad som ska göras. Ledord för oss i planeringen är: introducera, genomföra och utvärdera. För att främja språkutvecklingen läser vi högt dagligen. Vi har en medveten tanke om att noga förklara ord och begrepp i samtliga ämnen och i vardagssituationer. Läsförståelsen är en viktig del i alla ämnen där de möter begrepp i sina olika sammanhang. Skrivningen är en viktig del för våra elever i alla ämnen. Det är en pågående process där vi tränar på ord, begrepp och deras betydelse. Det gynnar språkutvecklingen och eleverna blir säkrare på sig själva i sin kunskapsinhämtning. Samtalet i form av dialog tränar vi dagligen på i undervisningen, vid samlingar och på raster. En god språkutveckling ger våra elever en större självkänsla och en förståelse för sig själva och sin omgivning. Studiero - arbetsro Läroplanen Lgr 11 Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Läraren ska tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen. Vid slutet av läsåret 2013/2014 visar föräldrar och elever en högre nöjdhetsfaktor i nöjdhets- och trivselenkäter. Gemensamt för alla: Pedagogerna pressenterar resultaten av nöjdhetsenkäten på höstens föräldramöte. (Underlag finns på G/Björkhagaskolan/Nöjdhetsenkät) Under föräldramötet förs en dialog om vad arbetsro innebär. Inför nöjdhetsenkäten 2015 skickas skolan ut en sammanställning av fjolårsresultatet och svarsfrekvens samt en uppmaning till föräldrarna om att fylla i enkäten.
F-1: Prata med eleverna om vad bra arbetsro är. Lyfta fram det som varit bra (arbetsron) vid dagens slut. En lugn morgonrutin. Jobba utifrån etiska fundamentet (handen). Genom att presentera LPP: er för eleverna tydliggör vi målen för dem och det är en del i att skapa intresse och motivation för undervisningen. Arbeta aktivt med att alla barn är allas barn. Arbeta efter förmågorna i The Big 5. Årskurs 2-3: Har vi spännande, utmanande och engagerande uppgifter så fångar vi fler elever och får en högre arbetsro. Vi får inte lägga undervisningen på en för hög eller för låg nivå utan vi måste se till varje elevs individuella nivå. Vi måste tydliggöra för elever och föräldrar vad vi tillsammans tycker att arbetsro är. Ett bra alternativ är at ha det som en punkt under t.ex. klassråd. Fritidshemmet: På fritids ska skapa vi lekro genom att: Göra trivselregler med barnen Prata med elever och föräldrar om vad lekro innebär på fritidsråd/föräldramöte. Årskurs 4: Vi diskuterar med eleverna vad begreppet arbetsro innebär, så att vi är eniga om betydelsen. Vi bestämmer gemensamma klassregler tillsammans med eleverna. Vi har arbetsro, regler/hur har vid det?, som en stående punkt på dagordningen vid klassråden. Vi pratar med eleverna om att det kan vara arbetsro även om en lektion är pratig. Får barnen inse att arbetsro inte enbart är tystnad utan att viktiga faktorer är ett tillåtande och respekterande förhållningssätt gentemot varandra, att det största ansvaret för sina studier ligger hos dem själva. Vi har en lugn start på dagen, lugn och ro vid lektionernas början. Vi möter upp i kapprummen innan lektionens början, vi släpper in och ut till rast under ordnade former. Årskurs 5: Lugn entré i kapprum och klassrum. De elever som vill ha en lugn start får komma in och sitta på sin plats och läsa, rita eller bara ta det lugnt. Personliga scheman att ha i bänken för de elever som har behov av det. Tydliga uppgifter. Diskutera med eleverna Vad är arbetsro? Bättre att resonera i termerna Har du fått bra förutsättningar att jobba maximalt? Utvärdera efter lektionerna (under en period).
Årskurs 6: Tydliga regler och rutiner för vad som är tillåtet i klassrummet. Eleverna ska veta vad som förväntas av dem. Vi har fortlöpande diskussioner med eleverna vad arbetsro egentligen innebär. Tuvan: På Tuvan har vi ett strukturerat arbetssätt som gör att eleverna blir trygga och det blir ett lugnt och behagligt klimat i klassrummet. Med tydliga regler där vi tillsammans har kommit fram till vad som är rätt och inte rätt får vi stor arbetsro. För våra elever är det viktigt att vi hela tiden pratar om vikten av att visa varandra hänsyn och respekt. Det gör vi regelbundet vid planerade lektioner samt vid behov. Bekräftelse och positiv feedback använder vi pedagoger hela tiden gentemot eleverna både i grupp och enskilt. Vi arbetar mycket med att våra elever ska känna en glädje att gå till skolan och en lust att lära. Det gör vi bland annat genom att föra en dialog med eleverna där de får vara delaktiga och känner att de har blivit lyssnade på. Matematik - Skriftliga räknemetoder, f-3 Läroplanen Lgr 11 Eleven ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Vid resultatet av nationella proven våren 2015 når en högre andel elever i skolår 3 kravnivån på delprovet skriftliga räknemetoder. F-1: Prata matematik. Ge eleverna strategier och struktur. Ställa upp på tavlan. Arbeta aktivt med positionssystemet. Visa tydligt med bilder och konkret material. Skapa förståelse för olika begrepp. Arbeta aktivt med taluppfattning. Arbeta med vardagsmatematik.
Arbeta med problemlösning enskilt, i par/grupp och helklass. Ha ett tillåtande klimat i klassrummet. Arbeta efter förmågorna i The Big 5. Årskurs 2-3: Det är viktigt att vi tänker ut när vi tycker det är lämpligt att börja med olika räknemetoder, t.ex. algoritmer och ser över vilka metoder som är lättast för eleverna att greppa. Vi får inte blanda ihop olika metoder för tidigt utan först måste den mest grundläggande matematiken befästas. Viktigt att tänka steget längre, hur de jobbar på mellanstadiet och att eleverna känner igen sig i hur de jobbar där. Systematiskt kvalitetsarbete, fritidshemmet Vid slutet av läsåret har fritidshemmet utarbetat en plan för det systematiska kvalitetsarbetet. Fritidshemmet: Vi ska läsa två böcker genom nätverksträffarna för fritidspedagoger som handlar om planering och utvärdering och pedagogiskt förhållningssätt. Utifrån litteraturen gör vi upp en arbetsgång för utvärdering och kvalitetsutveckling.
Systematiskt kvalitetsarbete, fritidsklubben Under läsåret ska fritidsklubben ha en klubbstyrelse som består av lika många tjejer som killar. Styrelsen har minst tre protokollförda möten per termin. Styrelsemedlemmarna byts med regelbundna intervaller. Stärka tjejernas ställning på fritidsklubben genom speciella aktiviteter för tjejer. Vi har minst haft tio dokumenterade aktiviteter per termin som varit riktat mot tjejer. Systematiskt kvalitetsarbete, fritidsgården Gårdsråd, minst 6 ungdomar (max 10), varav minst 3 från skolår 4-6 och minst 3 från skolår 7-9, varav 30 % är tjejer. Gårdsrådet haft minst två möten per termin.