Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Odelsbergsskolan Inlämnad av: Brittmari Marberger

Barn- och utbildningsförvaltningen Förskola och Grundskola Kvalitetsredovisning : Sammanfattning Odelsbergsskolan är Strömstads största grundskola sett till antalet elever och har klasser från förskoleklass - år sex samt fritidsverksamhet. Då skolan till stor del är nybyggd, är den fysiska arbetsmiljön god, vilket bidrar till hög trivsel bland både personal och elever. Skolmiljön har god förutsättning att fortsätta utveckla nya arbetssätt och arbetsgrupper av elever och pedagoger som gynnar elevernas kunskaps- och sociala utveckling. Arbetsklimatet mellan personal och elever är överlag gott, vilket också uttryckts i medarbetarsamtal med pedagogerna. Pedagogerna har visat på god motivation och är engagerade i sitt arbete att leda skolans elever mot uppsatta mål. Skolan kännetecknas av en professionell medvetenhet och en helhetssyn på skolans verksamhet. Kort sammanfattning av kvalitetsredovisningen fyra delområden: Utveckling Medborgare Medarbetare Ekonomi Utveckling Under året har verksamheten haft fokus på ökad måluppfyllelse och att tydliggöra kursplanemålen. Arbetet med gemensamma bedömningsunderlag, matriser och IUP har varit viktiga verktyg i detta arbete. Skolan visar som helhet goda resultat i måluppfyllelse. Medborgare Arbetet med att revidera likabehandlingsplanen har startat och Värdegrundsarbetet står i fokus. Det pågår ständigt arbete i klasser, på raster och i fritidsverksamheten kring det förebyggande arbetet Tre fritidspedagoger med utbildning som ART-tränare arbetar förebyggande med ART i elevgrupper i samarbete med övriga pedagoger. ART är en metod som tränar elever i socialt samspel. Skolan arbetar för att eleverna har en god hälsa. De uppmuntras att vara ute på rasterna och det är alltid vuxna med på skolgården, såsom pedagoger och skolvärd. Kamratstödjarna är betydelsefulla förebilder som också finns med. Skolans skolsköterska har regelbundna hälsosamtal med eleverna. Medarbetare Skolan har välutbildad personal och har god behörighet. Personalen tar stort ansvar i den egna kompetensutvecklingen. Ekonomi Odelsbergsskolans budget är i balans vid årets slut. 2

Barn- och utbildningsförvaltningen Förskola och Grundskola Kvalitetsredovisning : Innehåll 2009...1 Sammanfattning...2 Innehåll...3 1. Inledning...4 1.1 Organisation...4 1.2 Analysverktyg...4 2. Utveckling... 6 2.1 Övergripande mål BUN...6 2.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål...6 2.3 Resultat av genomförda åtgärder...6 2.4 Analys...8 3. Medborgare 3.1 Övergripande mål BUN...10 3.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål...10 3.3 Resultat av genomförda åtgärder...10 3.3.1 Likabehandlingsplanen...10 3.4 Analys...10 4. Medarbetare...10 4.1 Övergripande mål BUN...11 4.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål...11 4.3 Resultat av genomförda åtgärder...11 4.4 Analys...11 5. Ekonomi...13 5.1 Budgetmål BUN...13 5.2 Verksamhetens ekonomiska resultat...13 5.3 Resultat av genomförda åtgärder...13 5.4 Analys...13 6. Åtgärder...14 6.1 Prioriterade åtgärder inför nästa år...14 6.2 Händelser av betydelse...14 3

1. Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av kvalitetsarbetet i Barn- och Utbildningsförvaltningen skriver varje verksamhet årligen en kvalitetsredovisning. Den är i första hand ett hjälpmedel i verksamheternas kvalitetsarbete, men skall även ge avnämare såsom brukare och politiker en tydlig bild av kvalitén i Barn- och Utbildningsförvaltningen. I samråd med personalen sammanställer verksamhetschefen underlag och skriver redovisningen. Kvalitetsredovisningen innehåller fyra områden: Utveckling, Medborgare, Medarbetare och Ekonomi. Under respektive område beskrivs verksamhetens mål, resultat av genomförda åtgärder samt en kort analys. Kvalitetsredovisningen avslutas med en redogörelse av prioriterade åtgärder inför nästa år. 1.1 Organisation Odelsbergsskolan ligger i centrala Strömstad och är kommunens största grundskola som tar emot elever från förskoleklass skolår sex. Undervisningen på skolan bedrivs i åldershomogena elevgrupper. Eleverna är fördelade i totalt 4 förskoleklassgrupper och 11 grupper med elever i årskurs 1-6 under vårterminen och 12 grupper under höstterminen. Fritidsverksamhetens 5 avdelningar, är organiserad i skolans lokaler för de barn som behöver omsorg före och efter skoltid. Elevfakta hösterminen År F-klass År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 Tot Fritids 2008 37 38 44 34 27 40 39 259 130 2009 50 37 36 45 35 26 39 268 152 Personal: Odelsbergsskolans ledning består av rektor på 100 % som under vårterminen bestod av en rektor på heltid men under höstterminen övergick till två rektorer på deltid. Inför höstterminen har 16,60 heltidstjänster och 9,0 heltidstjänster varit verksamma i grundskola respektive fritidsverksamhet. Alla tjänster i grundskolan är besatta med behörig personal. På fritids är 3 pedagogtjänster besatta med annan personal än pedagog. I skolans organisation finns också en skolvärd och från Resurscentrum har specialpedagog, talpedagog, skolsköterska och resurspersonal arbetat i skolans/fritids verksamhet. Arbetssätt: Hela skolan utgör ett stort arbetslag som arbetar för en helhetssyn på skolan och en gång per månad hålls ett husmöte. Pedagogerna är organiserade i mindre arbetslag kring elevarbetet, arbetslaget möts i pedagogisk elevkonferens, tillsammans med specialpedagog fyra tillfällen/termin. Pedagoger i förskoleklass, år 1-3, 4-6 respektive fritids utgör arbetsgrupper där organisations- och planeringsfrågor tas upp. Under året har en samordningsgrupp tagits fram bestående av pedagoger och rektor där samordningsfrågor som gäller hela skolan tas upp. Det finns en lokal samverkansgrupp där facklig samverkan sker. Slöjd- och musikverksamhet för eleverna i skolår 4-6 sker på Strömstiernaskolan tillika moderna språk för år 6. Modersmålsundervisning har samordnats med samtliga grundskolor i kommunen.

1.2 Analysverktyg De analysverktyg och underlag som använts är LUS - läs och skrivutvecklingsschema, ett verktyg att följa och uppmuntra elevernas läsutveckling. Vad sa du fröken bedömning av tal o språk. Språklig medvetenhet. Vilken bild är rätt - en bedömning av läsförståelse. Skolverkets diagnosmaterial - Språket lyfter. Stava Strömstad - skrivprov - 1, 2, 3. Läskedjor för år 4-6. SL 40 - bedömning av läsförståelse. Nationella prov år 3 och 5. Ytterligare diagnoser och kartläggning genomförs av specialpedagog vid elevers specifika svårigheter. Klassråd och elevråd är elevernas forum för delaktighet och påverkan. Arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och lokal samverkan är forum för personalens för utvärdering, resultat och arbetsmiljöarbete. Pedagogernas utvärderingar.

2. Utveckling 2.1 Övergripande mål BUN 1) Förbättra hälsa och välmående för barn och ungdomar 2) Alla Strömstads elever skall uppnå grundläggande högskolebehörighet 3) Attraktivt och konkurrenskraftigt gymnasium 2.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål Att våra elever lämnar skolan med goda kunskaper, god social kunskap och god hälsa. Utveckla matriser som ger elever möjlighet att se sin kunskapsutveckling. 2.3 Resultat av genomförda åtgärder Grundskolan I de lägre åldrarna har Bornholmsmodellen använts. Elevernas LUS- resultat har gett lärare och elever indikation på var elever befinner sig i sin läsutveckling. Riktade insatser individuellt och i grupp för att stärka elevernas basfärdigheter i läsa, skriva, räkna har genomförts. I alla årskurser har diagnoser genomförts och de elever som behöver stöd har fått det i form av intensiv stödinsats under kortare period eller insats under längre period. Elevernas kunskapsutveckling har följts upp i pedagogiska elevkonferenser och åtgärdsprogram har upprättats för de elever som befaras ej nå målen. Alla elever i behov av svenska som andra språk har erbjudits undervisning under hösten. Elever med annat modersmål än svenska har erbjudits undervisning. Läsutvecklingsprojekt i syfta att öka kunskaper och intresse för att läsa och skriva genomfördes under höstterminen Målen är tydliga för eleverna i alla ämnen. Bedömningsmatriser som ett verktyg i bedömning av elevernas kunskapsutveckling är framtagna i svenska, matematik och engelska. Resultat av nationella prov år 5 År Beskrivning Svenska Engelska Matematik 2007 Antalet elever 37 37 37 Antal godkänd 34 33 37 Andel godkänd 91,8% 89,1% 100% 2008 Antalet elever 39 39 39 Antal godkända 32 35 32 Andel godkända 82 % 90 % 82 % 2009 Antalet elever 40 40 40 Antal godkända 36 38 36 Andel godkända 90 % 95 % 90 % Simkunnigheten är 100 % i år 5.

2.4 Analys Skolan håller till största del en hög kvalitet i kunskapsutvecklingen. Arbetet med att i yngre åldrar fånga upp elever som behöver extra träning har gjort att vi tidigt kunnat sätta in resurser, resurser i form av extra tid för lästräning eller anpassat material som gynnat elevernas kunskapsutveckling. Pedagogerna arbetar medvetet med läsutvecklingen som är grunden för allt lärande. Bornholmsmodellen i förskoleklassen är ett bra och utvecklande material där elevernas kunskapsutveckling och intresse för sin egen kunskap blivit tydlig i pedagogernas bedömning. Satsningen på läspass, intensivträning och högläsning i år 2 och 3 visar på gynnsam utveckling av elevernas läsutveckling och goda resultat i de tester som utförs. Specialpedagogen har en viktig roll i arbetet kring diagnoser, planering av läsgrupper och lästräning. Läsutvecklingsprojektet är ett lyckosamt projekt som förenar hela skolan och eleverna upptäcker glädjen i att läsa, förbättrar sin läsförmåga och utvecklar skrivandet. Eleverna har läst många böcker, och de har lärt att knyta samman fakta med skönlitterära upplevelser. Arbetet med att ta fram bedömningsmatriser i alla ämnen har varit gynnsamt då elever och föräldrar ser tydligt var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling. Fler elever har under året blivit medvetna om sin kunskapsutveckling och tar ett större ansvar för sitt lärande och reflekterar över hur inlärning går till. Skolans individuella utvecklingsplaner/skriftliga omdömen är tydliga dokument som visar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen.

3. Medborgare 3.1 Övergripande mål BUN 1) Nolltolerans mot alla typer av mobbing och kränkande särbehandling 2) Möjliggöra för ungdomar att ha en stimulerande och kreativ fritid 3) Fler möten mellan barn/föräldrar/ungdomar och politiker 3.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål God social kompetens Revidera och skapa rutiner för förebyggande ART-arbetet som rymmer inom skolans resurser. 3.3 Resultat av genomförda åtgärder Grundskolan Eleverna har på olika sätt arbetat med att utveckla den sociala kompetensen. Eleverna har tillsammans med sina lärare utformat trivselregler i klassen och tagit fram tydliga rutiner. I det dagliga samtalet förs dialog kring demokratiska principer. Eleverna har arbetat med gruppstärkande övningar, drama, trivselaktiviteter och etiska ställningstaganden. Eleverna har tränat i argumentation och turtagande. Arbete sker i klasserna utifrån dilemmafrågor där eleverna utvecklar sin kompetens. Skolans ART-tränare har arbetat aktivt i elevgrupper med likabehandlingsplanen och etiska diskussioner. Eleverna har arbetat i pojk- resp flickgrupper i syfte att stärka självkänsla och grupptillhörighet, övat konfliktlösning och arbetat med att få ökad förståelse för varandras olikheter. Kamratstödjare har utsetts som utgör goda förebilder på skolan. Många vuxna är ute på rasterna. Fritids Inför höstterminen har fritidsgrupperna förändrats, från åldershomogena till åldersblandade. Fritidspersonalen har aktivt arbetat med att eleverna ska tränas i att ta ansvar, kunna samspela med kamrater och vuxna, kunna reflektera. Eleverna har tränat sig i att stärka sin självkänsla och självkännedom genom samtal, dialog, konfliktlösning, lekar och aktiviteter. Fritidspersonal har i samarbete med klasslärare arbetat aktivt med ART i olika grupper och individuellt. Fritidspersonalen har samarbetat kring grupper, planering av verksamhet, aktiviteter och hur lokalerna bäst nyttjas. Revidering av det förebyggande ART- arbetet har genomförts 3.3.1 Likabehandlingsplanen Arbetet kring revidering av skolans likabehandlingsplan har startat och är ett pågående arbete. En plan ska vara framtagen under ht -10.

3.4 Analys Grundskolan Bedömningen är att det är hög kvalitet i arbetet som sker kring elevernas sociala utveckling. Händelser som sker följs upp i dialog för att skapa tillåtande klimat i att ställa frågor och göra fel. Eleverna visar på ett stort ansvartagande för sig själva och sina kamrater vid konfliktsituationer. Eleverna visar i elevrådet att det är väl förtrogna med de demokratiska principerna och tar ett ansvar för mötet och dess innehåll. ART-arbetet är av hög kvalitet och eleverna utvecklar sin förmåga i att ta ansvar för sitt eget handlande. Arbetet kring kamaratstödjarna är en viktig del i att skapa den trygghet som vi ser på skolan. Skolvärden och pedagoger tar ett stort ansvar i att kamratstödjarverksamheten ska fungera som en tillgång och en trygghet för alla elever. Att vara många vuxna ute på rasterna skapar en trygghet för eleverna, det ger också tillfälle att försöka lösa konflikter på rasten istället för att ta problemet in i klassrummet. Fritids Omgrupperingen av fritidsgrupperna har i stort varit positivt. Från att ha varit åldershomogena är det nu åldersblandade grupper vilket är positivt framförallt för de yngre eleverna som får stort utrymme att utveckla sin självkänsla och träna sociala färdigheter. Det är svårare att hinna med de äldre eleverna och utmana dem i deras utveckling. I alla grupper finns elever som kräver insatser och i två grupper finns därför resurspersonal. Samarbetet mellan personalen har ökat vilket ger en utveckling av verksamheten. Fritidspersonalen har arbetat fram gemensamma rutiner för verksamheten och tagit fram tydlig föräldrainformation som skapar trygghet för både elever, föräldrar och personal. Det har inte genomförts någon elevenkät eller föräldraenkät under året. Personalen är en grupp med hög ansvarskänsla och professionalitet som utifrån de förutsättningar vi har skapar en mycket god verksamhet för våra elever. Revidering av det förebyggande ART arbetet har genomförts så att det anpassats till skolan förutsättningar och resurser. Likabehandlingsplan Framtagande av likabehandlingsplan som ska var ett levande dokument är en process där personal, elever och föräldrar ska vara delaktiga. Processen har startat och kommer att fortgå under 2010.

4. Medarbetare 4.1 Övergripande mål BUN 1) Välutbildade medarbetare på alla nivåer 2) Nöjda medarbetare med gott arbetsklimat och utvecklingsmöjligheter 4.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål Kompetensutveckling Samarbete i arbetslagen 4.3 Resultat av genomförda åtgärder Arbetslaget på skolan har tagit ett stort ansvar i framtagande av matriser som bedömningsmaterial och gemensam IUP. Handledning har erbjudits genom Barn- o ungdomsteamet både individuellt och i grupp. Handledning kring elevärende har genomförts av specialpedagog. Skolinspektionens rapport från tillsynsbesök under våren 2009 har återkopplats till samtlig personal. Samtliga pedagoger i f-9 informerads om PUL (personuppgiftslagen) kopplade till de skriftliga omdömena. Lokala nätverken i ämnesgrupper med pedagoger i kommunens skolor 1-9 har arbetat vidare. Skolverkets konferens om läraren och IUP erbjöds några lärare. Nätverksgrupp för pedagoger i skolår F-2 i syfte att stärka basfärdigheter i yngre åldrar med fokus på läs- och skrivinlärning har startat. Pedagoger som genomförde nationella prov i år 3 träffades i nätverk i syfte att föra dialog kring genomförande och bedömning. I fritidsgruppen har processarbetet kring förhållningssätt gentemot elever, föräldrar och kollegor fortsatt. Två tillfällen riktad kompetensutveckling till personal i fritidshem med fokusering på fritidshemmets uppdrag, film, media och datorer genomförts.

4.4 Analys Att inte det avsätts medel för kompetensutveckling skapar stora svårigheter att planera för en kvalitet med framförhållning för den så viktiga kompetensutvecklingen för vår verksamhet. I syfte att skapa gemensam förståelse och tolkning av kursplanemål i relation till läroplanens kunskapssyn har Odelsbergsskolans personal använt den egna kompetensen. Genom kollegasamtal, inläsning av kursplaner och samtalsguider har skolans egen personal startat processen. Processen tar tid och kommer att ta mycket tid i anspråk. Barn- och ungdomsteamet har regelbunden handledning på skolan för personal som möter elevgrupper där det finns en social problematik och där personal behöver stöd och råd i att möta elever med beteendeproblematik. Specialpedagogen har handledning med personal i de elevgrupper där det finns elever med svårigheter i läs- o skrivinlärning, men även beteendeproblematik. Under året har vi erhållit statliga medel i syfte att stärka måluppfyllelsen i läsa, skriva och räkna i de lägre åldrarna. Den riktade insatsen för pedagoger i lägre åldrar för att stärka basfärdigheter i svenska och matematik har fallit väl ut. Det ger en utökad medvetenhet och kompetenshöjning. De olika nätverken som startat har varit betydande för verksamheten. De pedagoger som genomförde nationella prov i skolår tre fick möjlighet till god förberedelse att tillsammans med andra pedagoger sätta sig in i materialet och få möjligheter att diskutera genomförande och bedömning. Fritidsverksamheten har stängt fyra dagar under året för planering och utvärdering. Eleverna har erbjudits plats på annat fritidshem under dessa dagar, endast två elever har placerats om. Dessa dagar är mycket värdefulla för att pedagogerna ska kunna planera för ett utvecklande samarbete kring eleverna. I fritidsgruppen är kompetensen ojämn då behörighetskrav ej finns. I fritidsverksamheten har ingått dagbarnvårdare, barnskötare, förskollärare, lärare i tidigare år, grundskollärare 4-9 och fritidspedagoger. Fritidsgruppens processarbete är ett pågående arbete som skall leda till ett bättre samarbete och klimat i gruppen. Totalt på Odelsbersskolan arbetar personalen mycket professionellt, det finns en hög arbetsmoral och ett stort ansvarstagande, vilket vi ser i de goda resultaten, men vi ser nu också en ökning i ohälsa genom sjukskrivningar. Personal uttrycker att arbetsbelastningen och kraven växer ständigt. Detta är signaler som vi måste ta på största allvar och arbeta förebyggande.

5. Ekonomi 5.1 Budgetmål BUN 1) Kostnadseffektiv verksamhet 5.2 Verksamhetens ekonomiska resultat Budgeten för Odelsbergsskolan är vid årets slut i balans. 5.3 Resultat av genomförda åtgärder Inför vårterminen bildades tre elevgrupper till två i syfte att minska personalkostnaderna. 5.4 Analys Målsättningen har varit att hålla budgeten i balans och detta var möjligt genom att bilda två elevgrupper av tre. Detta arrangemang var inte hållbart under höstterminen och de två grupperna återgick till tre. Detta medförde ökade personalkostnader på grundskolan. Sjukskrivning av personal bidrog också till ökade kostnader. Vid personalfrånvaro är det nödvändigt att sätta in vikarie då basresurserna i verksamheten inte ger utrymme för flexibilitet. Fritidsverksamheten har samma budgettilldelning 2009 som 2008 trots ett ökat barnantalet på 22 barn beräknat ht -08 resp ht-09. Fritidspersonalen är en ansvarsfull grupp som försöker klara verksamheten utan vikarie i möjligaste mån, även här påverkar basresursen möjligheten till flexibilitet. Totalt har vi en svag budget som inte ger utrymme för flexibilitet. Att vi inte har ett sämre resultat än vad som visas 2009 beror på att inköp hölls tillbaka. Detta kan dock få negativa konsekvenser för 2010 års resultat, då behov av läromedel och förbrukning blivit eftersatt.

6. Åtgärder 6.1 Prioriterade åtgärder inför nästa år Utveckla värdegrundsarbetet Utveckla den systematiska uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen 6.2 Händelser av betydelse Den mycket svaga ekonomiska budgettilldelningen till kompetensutveckling hindrar en god planering för kompetensutveckling. Ökad sjukskrivning av personal. Detta är bl a en direkt följd av de minskade resurser som verksamheten har att arbeta med. Den ekonomiska neddragningen av städning på skolan ger konsekvenser av förslitning på skolans miljö, smutsigare miljö för eleverna att vistas i. Den ekonomiska neddragning inom skolmåltiderna ger konsekvenser att eleverna tar upp ämnet i elevrådet och känner sig inte lyssnade på och att elevinflytandet blir lidande då de upplever att skolmaten försämrats och att mellanmålet inte varieras.