Rapport Datum: 2018-09-25 Slutrapport #jagmed Förebygg frånvaro Kävesta och Fellingsbro folkhögskolor Kommun/organisation/projekt: Kävesta folkhögskola/fellingsbro folkhögskola Datum:2018-09-27 Projektledare: Anna Johnsson, Mattias Ekström Uppgiftslämnare: Anna Johnsson, Mattias Ekström Projektägare: Lisa Elisabeth Rosander, Jan Carlsson Kontaktuppgifter: Anna Johnsson, anna.johnsson@kavesta.fhsk.se, 0702-011255 Region Örebro län slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 1 (27)
Innehåll 1. Projektidé, mål och förväntat resultat... 6 1.1 Verksamhetsbeskrivning... 6 1.1.1 Skolornas organisation direkt kopplat till projektet... 7 1.2 Syfte... 7 1.3 Målgrupp och definition av deltagare... 7 1.3.1 Urval av deltagare för rapportering till SCB och ESF-rådet... 8 1.4 Resultatmål... 8 2. Arbetssätt... 9 2.1 Kunskapsinhämtning vid projektets början... 9 2.1.1 Frånvarostatistik bekräftade problembilden... 9 2.1.2 Enkäten till personalen bekräftade behov av utvecklad frånvarohantering 9 2.1.3 Intervju av deltagare bekräftade bilden av vikten av relation 9 2.2 Kunskapsinhämtning under projektets gång... 9 2.2.1 Samband mellan behov av stöd och frånvaro på Kävesta... 9 2.2.2 Saknätverk, projektledargruppen och fortbildningar... 10 2.2.3 Jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering... 10 2.3 Varför valde vi att göra det vi gjorde?... 10 2.4 Utvecklade former för relation och ökad kunskap om deltagarna 11 2.4.1 Dubbelt mentorskap i Fellingsbro - från en till två... 11 2.4.2 Mentorsdagar i Fellingsbro... 11 2.4.3 Uppstartsamtal och studielogg på Kävesta... 11 2.5 Arbete med frånvarorutin... 12 2.5.1 Arbete med frånvarorutin på Kävesta... 12 2.5.2 Arbete med frånvarorutin på Fellingsbro:... 12 2.6 Ökade stödinsatser och funktioner... 13 2.6.1 Utökad kuratorstid i Fellingsbro... 13 2.6.2 Anpassat schema på Kävesta... 13 2.6.3 Nya och utökade roller på Kävesta... 14 2.7 Arbete med horisontella kriterier:... 14 3. Uppföljning och utvärdering... 15 4. Projektets resultat... 16 4.1 Frånvarostatistik... 16 4.1.1 Frånvarostatistik - Fellingsbro... 16 ) slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 Region Örebro län
4.1.2 Frånvarostatistik Kävesta... 17 4.2 Enkät och intervjuer våren 2018... 18 4.2.1 Enkät till personal... 18 4.2.2 Resultat av personalenkät Kävesta om regler och rutiner 18 4.2.3 Resultat - deltagarintervjuer Kävesta... 18 4.2.4 Resultat - personalenkät Fellingsbro... 19 4.2.5 Resultat - deltagarintervjuer Fellingsbro... 19 4.3 Resultat av arbete med relation och ökad kunskap om deltagarna 20 4.3.1 Dubbelt mentorskap och mentorsdagar på Fellingsbro... 20 4.3.2 Uppstartsamtal och studielogg på Kävesta... 20 4.3.3 Resultat av arbete med horisontella kriterier... 21 4.3.4 Ökad uppföljning av frånvaro... 21 4.3.5 Effekter av de genomförda insatserna på Fellingsbro... 22 4.3.6 Effekter av de genomförda insatserna på Kävesta... 22 4.3.7 Arbete med horisontella kriterier... 22 4.4 Ökade stödinsatser och funktioner för att kunna stötta deltagare och personal 22 4.4.1 Effekter av de genomförda insatserna på Fellingsbro... 23 4.4.2 Effekter av de genomförda insatserna på Kävesta... 23 4.4.3 Resultat av arbete med horisontella kriterier... 23 4.5 Ny kunskap och bekräftat förhållningssätt... 23 4.5.1 Horisontella kriterier:... 24 5. Slutsats... 24 5.1 Vad ledde fram till resultatet på Kävesta... 24 5.2 Vad ledde fram till resultatet på Fellingsbro... 24 5.3 Projektorganisation... 25 6. Kommunikation, spridning och påverkansarbete... 25 7. Leverans och användande av resultat... 25 7.1 Implementerat på Kävesta... 26 7.2 Implementerat på Fellingsbro:... 26 7.3 Gemensamt... 26 7.4 Behov av fortsatt arbete på Kävesta... 26 7.5 Behov av fortsatt arbete på Fellingsbro... 26 7.6 Gemensamma behov av fortsatt arbete.... 27 Region Örebro län slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 3 (27)
Förord Inom Östra Mellansverige (ÖMS) finns en betydande andel unga kvinnor och män som inte fullföljer sin gymnasieutbildning. De unga som lämnar studierna i förtid utan avlagda examina riskerar ohälsa och får det svårare att nå en varaktig anknytning till arbetsmarknaden. Avbrott från gymnasieskolan inom ÖMS-regionen innebär utmaningar och föranleder insatser för att stötta unga vuxna för ett återinträde i utbildning eller arbete. För att ta ett samlat grepp om den här utmaningen har fem län/regioner i Östra Mellansverige gått samman i en gemensam satsning för att motverka studieavhopp och studiemisslyckanden. Satsningen ska också bidra till att unga kan återgå till studier eller praktik/arbete. Projektet ska även medverka till att unga kvinnors och mäns uppfattningar om studieval och arbetsroller vidgas och att de därmed väljer utbildningar/yrkesinriktning utifrån ett bredare perspektiv. Det samlade greppet ryms inom projektet #jagmed unga till utbildning och arbete. Projektet pågår 1 september 2015 31 december 2018. Slutrapporten handlar om ett av de 30 lokala projekten som ingår i #jagmed. ) slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 Region Örebro län
Sammanfattning Kävesta och Fellingsbro folkhögskolor deltar i #jagmed som ett lokalt projekt. Projektet omfattar utvecklingsarbete inom Allmän kurs på båda skolorna. Studier på Allmän kurs motsvarar gymnasiekompetens. Syftet med projektet är att genom att utveckla skolans metoder och rutiner bidra till att deltagare på folkhögskolans Allmänna kurser ökar närvaron i skolan och därmed bereds bättre möjligheter att lyckas med sina studier. Utifrån frånvarostatistik, intervjuer med kursdeltagare och enkätundersökning för personal har val av insatser inom projektarbetet gjorts. Det som framkom utifrån denna kunskapsinhämtning var framför allt tre huvudområden. 1.Utveckla former för relation och ökad kunskap om deltagarna Genom att tillämpa dubbelt mentorskap på Fellingsbro folkhögskola, där en elevassistent och en lärare verkar som mentor för kursdeltagare på Allmän kurs så ökar möjligheten till relationsskapande arbete. Personalen och deltagarna är nöjda med denna förändring och den sociala aspekten får mer utrymme i samtal och möten mellan personal och kursdeltagare. Genom att införa uppstartssamtal och utveckla dokumentationen genom studielogg på Kävesta folkhögskola, ökar kunskapen hos personalen om kursdeltagarnas behov av stöd. Den ökade kunskapen har möjliggjort ett mer ändamålsenligt och ökat stöd till deltagarna i deras studier. Kunskap om deltagarnas livs- och studiesituation har påverkat personalens syn på deltagarnas frånvaro. 2.Arbete med frånvarorutin Arbete med efterlevnad av rutiner och ett ökat arbete med uppföljning och dokumentation har genomförts. Detta har till stora delar upplevts som positivt av både personal och kursdeltagare. Stödsamtal och förtydliganden i form av villkor för fortsatta studier är exempel på tillämpning av rutiner. 3.Ökade stödinsatser och funktioner På Fellingsbro folkhögskola har kuratorstjänsten utökats vilket inneburit större möjlighet till enskilt stöd till kursdeltagare och stöd till personal. På Kävesta folkhögskola har tjänsten som studie- och yrkesvägledare utökats och en ny roll som pedagogisk samordnare/specialpedagog införts vilket gett större möjlighet till arbete med stöd och anpassning av studier för kursdeltagarna. Det har också inneburit ett ökat stöd till personal. Resultat För Fellingsbro folkhögskola har det ökade stödet och den ökade efterlevnaden av frånvarorutinen bidragit till en rejäl minskning av frånvaron bland deltagarna. Detta ser vi som en väsentlig del i målet att lyckas med studierna. För Kävesta folkhögskola har den ökade kunskapen om deltagarnas behov av stöd och sambandet med funktionsnedsättningar inneburit arbete med individuella lösningar utifrån deltagarnas behov. Kävesta har valt att arbeta vidare med anpassningar och stöd för kursdeltagare med fortsatt hög frånvaro. Under projektet har skolorna i samarbete med varandra, ökat kunskapen om och förståelsen för systematiskt kvalitetsarbete och projektarbete som arbetsmetod. Vi, som projektledare, upplever en ökad kunskap om och samhörighet med andra verksamheter som möter samma målgrupp. Region Örebro län slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 5 (27)
1. Projektidé, mål och förväntat resultat 1.1 Verksamhetsbeskrivning Kävesta folkhögskola och Fellingsbro folkhögskola ägs båda av Region Örebro län, men skolorna är två fristående verksamheter med olika profiler, olika geografiskt läge och med varsin rektor och personalstab. I projektet #jagmed deltar Kävesta och Fellingsbro som ett gemensamt projekt. Projektets insatser är avgränsade till Allmän kurs, vilket båda skolorna bedriver. Syftet med Allmän kurs är att ge grundläggande behörigheter för högre studier (yrkeshögskola eller högskola) Studierna bedrivs på grund/gymnasienivå och det tar 1-4 år att nå grundläggande behörighet, beroende på förkunskaper, tid i gymnasiet och mål med studierna. Folkhögskolan är en egen skolform och lyder inte under skolverket. Folkhögskolorna intygar motsvarande kunskaper i ämneskurser som ger grundläggande behörighet till högre studier. Studierna bedrivs på heltid och på Kävesta och Fellingsbro läser alla kursdeltagare alla ämnen. Kursen är studiemedelsberättigande och minimiåldern för en kursdeltagare på folkhögskolan är 18 år. Alla folkhögskolor måste ha en Allmän kurs för att få statsbidrag för sin verksamhet. På Kävesta och Fellingsbro utgör Allmän kurs en stor del av folkhögskolornas verksamhet. Idag, hösten 2018, studerar totalt 176 personer på Kävesta folkhögskola varav 87 på Allmän kurs. På Fellingsbro folkhögskola studerar totalt 274 personer varav 117 1 på Allmän kurs. Utöver Allmän kurs finns profilkurserna dans, konst och formgivning och musik på Kävesta och på Fellingsbro finns yrkesutbildningar inom sociala yrken, tolkutbildningar, teckenspråkskurser och utbildningar för personer med olika funktionsnedsättningar. Folkhögskolans tradition och pedagogik utgår ifrån relation, dialog och delaktighet. Detta förutsätter lärartäthet, vilket också möjliggör individuella upplägg inom ramen för studierna. Folkhögskolornas uppdrag och de statsbidragsvillkor som anger riktlinjer för verksamheter lämnar mycket av utformning i innehåll och upprättande av regler till de lokala folkhögskolorna. Folkhögskolorna har därför goda möjligheter att utforma och förändra upplägg kontinuerligt. Deltagarna på Allmän kurs har erfarenheter av skolavbrott från grund eller gymnasieskolan och många har stort behov av anpassningar och särskilt stöd. Ca hälften av alla kursdeltagare har någon form av funktionsnedsättning inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, läsoch skrivsvårigheter eller sociala svårigheter. Kävesta och Fellingsbro har märkt den ökade psykiska ohälsan bland unga vuxna, som även märks i samhället i stort. Projektet #jagmed har verkat inom befintlig verksamhet på Allmän kurs, dvs inga nya verksamheter har startats upp. Kävesta och Fellingsbros lokala projekt har tilldelats drygt 1 miljon kr i ekonomiska medel för utvecklingsarbete på skolorna. Utöver det har skolorna satsat egna resurser på utvecklingsarbete och tjänster kopplade till projektet. 1 Här räknar vi in alla kurser som definieras som Allmänna till skillnad från den målgrupp som definierats för projektet. Se kapitel 1.3 ) slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 Region Örebro län
1.1.1 Skolornas organisation direkt kopplat till projektet Skolornas rektorer är projektägare och en projektledare och arbetsgrupp med lärare, kurator och personer som arbetar med stöd på olika sätt, finns på varje skola. Följande roller finns på Fellingsbro Lärare -undervisar och är mentorer Elevsssistenter -arbetar med socialpedagogiskt stöd i klassrum och på raster och är mentorer Kurator -arbetar med enskilt stöd Studie- och yrkesvägledare(syv)- arbetar med enskilt stöd Utvecklingsledare och projektledare för #jagmed -arbetar med utvecklingsarbete på hela skolan Kursföreståndare- samordnar, planerar verksamheten för två klasser Enhetschef- ansvarig för bland annat Allmän kurs Rektor- ansvarig för hela skolan Följande roller finns på Kävesta Lärare -undervisar och är mentorer Stödteam resurs för främst Allmän kurs angående stöd och uppföljning för kursdeltagare Kurator- arbetar med enskilt stöd, del av stödteamet Studie- och yrkesvägledare(syv - arbetar med enskilt stöd, del av stödteamet Pedagogisk samordnare- arbetar med uppföljning, scheman, pedagogiska forum, del av stödteamet Linjeledare -samordnar, planerar verksamheten för hela Allmän kurs Verksamhetsutvecklare och projektledare för #jagmed - arbetar med utvecklingsarbete på hela skolan Rektor -ansvarig för hela skolan 1.2 Syfte Syftet med projektet är att genom att utveckla skolans metoder och rutiner bidra till att deltagare på folkhögskolans Allmänna kurser ökar närvaron i skolan och därmed bereds bättre möjligheter att lyckas med sina studier. effekt av problem misslyckade studier låg självkänsla utanförskap problem Deltagarna har hög frånvaro. orsak till problem ohälsa (tillfällig och långvarig) livssituation för deltagare låg självkänsla brist i målsättning/motivation ev. skolans rutiner ev skolans metoder 1.3 Målgrupp och definition av deltagare Målgruppen för projektet är samtliga kvinnor och män, mellan 18 och 24 år som studerar på Allmän kurs på Fellingsbro och Kävesta folkhögskolor. (se tabell nedan för antal kursdeltagare per skola fördelat på kön) Utav dessa har 94 rapporterats som projektdeltagare under projekttiden. (44 kvinnor och 50 män) Av alla kursdeltagare på Allmän kurs utgör gruppen i åldrarna 18-24 största andelen kursdeltagare. I de insatser som riktas till personer som studerar på Allmän kurs har ingen urskiljning gjorts. Stödsamtal, extra mentorsstöd, kuratorsinsatser med mera, har erbjudits alla som haft behov, oavsett ålder. Därmed har projektets insatser omfattat ca 130 deltagare per läsår. Cirka 300 kursdeltagare har omfattats av insatserna under projekttiden. Denna siffra är utifrån uppskattningen att ca 40% av våra kursdeltagare är nya varje läsår. Region Örebro län slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 7 (27)
Könsfördelningen under projekttiden är: Fellingsbro Kävesta Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total Vårterminen 2016 23 25 48 41 48 89 Höstterminen 2016 20 30 50 42 40 82 Vårterminen 2017 23 28 51 44 40 84 Höstterminen 2017 23 28 51 46 37 83 Vårterminen 2018 22 29 51 44 27 71 Könsfördelning total 44% 65% 100% 53% 47% 100% Gruppen studerande på Allmän kurs utgörs med få undantag av personer som inte getts möjligheten att lyckas med studier i tidigare skolverksamheter. Många har, på grund av funktionsnedsättning, sociala eller andra anledningar behov av olika anpassningar i studiernas upplägg. Bland annat erfarenheter från tidigare skolgång, relativ studieovana och funktionsnedsättning gör många gånger studierna till en utmaning. 1.3.1 Urval av deltagare för rapportering till SCB och ESF-rådet Urvalet i rapporteringen av deltagare för projektets räkning har gjorts enlig två olika principer. Anledningen till detta är det förändrade kravet på deltagarrapportering med bland annat underskrifter från deltagarna från september 2017. Under perioden april 2016 maj 2017 har alla i åldrarna 18-24 år med en frånvaro per månad som överstigit 15% skrivits in i projektet. Gränsen 15% bygger på skolornas frånvaroregler och rutiner. Sammanlagt 88 personer, varav 42 kvinnor och 46 män. Se tabell ovan för totalt antal inskrivna kursdeltagare per termin och skola. Under perioden september 2017 maj 2018 har sammanlagt sex personer varit inskrivna som projektdeltagare. Dessa har valts ut utifrån frånvaro och behov av stöd och insatser. Ett strategiskt urval har skett av dessa utifrån vår kännedom om deltagarnas förutsättningar, vår relation till dessa och in vilken grad vi bedömt att det är möjligt att efterfråga underskrift varje månad. De sex deltagarna har utgjorts av tre personer från Kävesta och tre personer från Fellingsbro, fyra män och två kvinnor. 1.4 Resultatmål 1. Fördjupad kunskap och analys om våra deltagares studier (organisationsnivå) 2. Erbjuda fler sätt att lyckas med studier (individ-, organisations- och strukturell nivå) 3. Förbättrade metoder för att stötta deltagare med hög frånvaro (individ-, organisations- och strukturell nivå) 4. Förbättrade rutiner för att fånga upp deltagare med hög frånvaro (organisations- och strukturell nivå) 5. Öka stöd och samverkan vid övergångar in till skolan och ut från skolan vid avbrott ) slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 Region Örebro län
2. Arbetssätt Vårt perspektivval har under hela projekttiden varit att arbeta med utveckling av organisationens arbetssätt och metoder snarare än att betrakta deltagarna som problembärare. 2.1 Kunskapsinhämtning vid projektets början 2.1.1 Frånvarostatistik bekräftade problembilden I analys- och planeringsfasen, våren 2016, tittade vi på frånvarostatistik bland alla kursdeltagare på Allmän kurs under de två föregående åren (2014-2015) och såg där att: 68% av kvinnorna och 71% av männen i hela gruppen kursdeltagare hade mer än 15% frånvaro. I åldersgruppen 18 24 år fanns en skillnad per kön där 80 % av kvinnorna hade över 15% och 71% av männen hade över 15% frånvaro. 2.1.2 Enkäten till personalen bekräftade behov av utvecklad frånvarohantering En enkät med frågor om bland annat frånvaroregler och rutiner genomfördes på Kävesta och Fellingsbro under våren 2016. Enkäten besvarades av 25 personer (vilket utgör ca 85% av lärare och elevassistenter på Allmän kurs). I svaren framkom att regler inte fullt ut fungerade i praktiken och det fanns risk för otydlighet och inkonsekvens vid tillämpning. Arbetet kan förbättras genom att agera tydligare, tidigare och tydliggöra vem som gör vad vid frånvaro samt fortsätta arbeta med pedagogisk relation via exempelvis samtal. 2.1.3 Intervju av kursdeltagare bekräftade bilden av vikten av relation Våren 2016 genomfördes nio intervjuer med kursdeltagare, alla i åldrarna 18-24 år, fem kvinnor och fyra män på båda skolorna. Deltagarnas svar utifrån intervjuerna gav oss följande kunskap: Deltagarna betonar vikten av att bli uppmärksammad och kontaktad vid frånvaro. Deltagarna betonar att den personliga relationen och omsorgen är viktig att samtalen handlar om annat än bara "skolfrågor". Deltagarna önskar ökad tydlighet när det gäller frånvaroregler. Utifrån intervjuunderlaget så såg vi anledning att arbeta med organisationen kring möjligheten att ha flera samtal, både spontana och planerade. 2.2 Kunskapsinhämtning under projektets gång 2.2.1 Samband mellan behov av stöd och frånvaro på Kävesta När arbetsgrupperna analyserade enkätsvaren om hur personalen upplevde tillämpningen av frånvaroregler och frånvarorutin på Kävesta visade det sig att olikheterna i tillämpning präglades av att flera individuella faktorer runt deltagarna spelade in. Det upplevdes svårt att ha en rutin som gällde alla, vilket medförde att frånvaroreglerna inte alltid följdes och därmed försvårade arbetet med att ha en rutin som gäller alla. Deltagarnas behov av stöd till följd av Region Örebro län slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 9 (27)
funktionsnedsättningar återkom i våra samtal och vi jämförde då kursdeltagare som hade hög frånvaro med kursdeltagare som har uttalade behov av stöd och upptäckte att 31 av 42 kursdeltagare (74%) både har ett uttalat behov av stöd och hög frånvaro. Denna upptäckt har påverkat Kävestas arbete med att arbeta mer individuellt och med fokus på stöd. Sambandet har också påverkat vår syn på frånvaro och på vår egen verksamhets tillgänglighet för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 2.2.2 Saknätverk, projektledargruppen och fortbildningar Projektledare, medarbetare ur arbetsgrupperna och skolans rektorer har deltagit i olika forum för att ta del av erfarenhetsutbyte och fortbildning som arrangerats inom #jagmed. Fortbildningar har bland annat gett kunskaper om olika modeller och arbetssätt för målgruppen vi möter. Folkhögskolans arbetssätt har blivit bekräftat genom framgångsfaktorerna från Plug-In (koll och uppföljning, individcentrerat arbetssätt, bemötande, flexibilitet och samverkan) och värdegrunden i hela #jagmed med jag kan och hör till, vikten av att bli sedd och hörd och trodd på stämmer väl överens med folkhögskolans värdegrund och arbetssätt. Genom att träffa andra verksamheter som också arbetar utifrån dessa synsätt har folkhögskolan satts i ett nytt sammanhang med de andra lokala projekten. 2.2.3 Jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering Flera fortbildningar inom Jämställdhet inom ramen för #jagmed har genomförts i skolornas regi: En av projektledarna har studerat Normkritisk kritik i arbetslivet 7,5hp Fellingsbro och Kävesta deltar från och med våren 2018 i en utbildningssatsning för folkhögskolor i jämställdhetsintegrering (JiM Jämställdhetsintegrering i myndigheter) där metoder för ett integrerat jämställdhetsarbete behandlas. Vi fortsätter deltagandet under läsåret 2018-19. Samtlig personal på båda skolorna deltog i en föreläsning om normer och HBTQ höstterminen 2016. Webbaserad HBTQ-utbildning har erbjudits alla. Skolorna har använt könsuppdelad statistik i frånvarostatistik och deltagarutvärdering, vilket vi inte gjort tidigare. 2.3 Varför valde vi att göra det vi gjorde? Projektet har inte inneburit någon nystart av verksamheter eller tillämpning av helt nya metoder. Befintliga arbetssätt har utvecklats och förändrats under projekttiden. Vi har valt att ha en bred ansats gentemot alla kursdeltagare, inte riktade stödinsatser utifrån till exempel kön, etnicitet, funktionsnedsättning. Förändringsarbetet för projektet har till största delen handlat utvecklingsarbete inom följande områden: Relation och ökad kunskap om kursdeltagarna. Frånvarouppföljning. 7) slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 Region Örebro län
Stöd till kursdeltagare. Omvärldskunskap och kunskap om systematiskt kvalitetsarbete. Utifrån den samlade bilden som gavs oss i intervjuer till kursdeltagare, enkäter till personal och i samtal med medarbetare och ledningsgrupp så har följande insatser genomförts: 2.4 Utvecklade former för relation och ökad kunskap om deltagarna 2.4.1 Dubbelt mentorskap i Fellingsbro - från en till två Syfte: Att öka möjligheten till en god relation mellan kursdeltagare, elevassistent och lärare. Genom att läraren och elevassistenten har ett delat ansvar för mentorsarbetet så ges möjligheten till en större helhet. Läraren bland annat ser kursdeltagaren ur ett kunskapsperspektiv med progression i ämnen och prestation i förhållande till satta mål medan elevassistenten, som följer deltagarna på alla lektioner ser kursdeltagarens förutsättningar ur fler perspektiv. Detta står i direkt relation till den information vi fick i deltagarintervjuer och i enkäten till personal. Genomförande: Lärarna och elevassistenterna arbetar som mentorer i par. De fyra lärarna undervisar på Allmän kurs i Fellingsbro och de fyra elevassistenterna följer klasserna under hela dagen. 2.4.2 Mentorsdagar i Fellingsbro Syfte: Att säkerställa att alla kursdeltagare har regelbundna mentorsamtal, att det finns tid och plats för dessa och att poängtera det viktiga i att göra avstämningar och uppföljning. De särskilda mentorsdagarna har kommit till på grund av personal och kursdeltagares svar i enkät och intervjuer där skapande av relation, kontinuitet och regelbundenhet har betonats. Genomförande: Två till tre gånger per år avsätts hela dagar åt mentorsarbetet där alla kursdeltagare har mentorssamtal med sina mentorer. Samtalet tar ca 20 minuter och mentorerna sköter dokumentationen. Parallellt med mentorsamtalen genomförs ofta någon typ av temadag eller skapandeaktivitet. Tanken med detta är att det ska vara naturligt att gå ifrån aktiviteten till sitt mentorsamtal. 2.4.3 Uppstartsamtal och studielogg på Kävesta Syfte 1: Att snabbare få reda på behov av stöd och börja bygga relation med kursdeltagare innan frånvaro blir aktuell, men efter att antagningen är avklarad. (Information om stöd och frågorna om behov kommer upp i intervju i antagningsförfarandet också). Idén till uppstartsamtal kom från intervjuerna i analys och planeringsstadiet. Mentorssamtal fanns sedan tidigare, men uppstartssamtal är nya. Syfte 2: Att sprida överenskommen information om kursdeltagarens studier till berörd personal för att möjliggöra stödinsatser. Genomförande av samtal: Personal från stödteamet (kurator, SYV, specialpedagog, lärare med inriktning på stöd) träffar alla kursdeltagare för ett individuellt samtal i början av studierna på Kävesta. Endast en representant från stödteamet deltar i samtalet. Samtalet tar ca 20 min och följer en intervjumall (se bilaga) I stora drag innehåller samtalet information om Region Örebro län slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 11 (27)
hur skolan jobbar och vilka möjligheter som finns till stöd och frågor till kursdeltagare om tidigare skolgång och eventuellt behov av stöd. Genomförande av dokumentation i studielogg: Den personal som haft uppstartsamtal sammanfattar de eventuella behov som framkommit från uppstartsamtal och mentorssamtal i en digital logg som alla lärare på Allmän kurs har tillgång till. Informationen sker utifrån deltagarnas samtycke och är nödvändig för att undervisande lärare ska kunna anpassa sin undervisning och för att mentor ska kunna följa upp studierna och behoven. Exempel på behov som kan framkomma är kontinuerliga möten med mentor, stöd med koncentration och motivation och anpassat schema. 2.5 Arbete med frånvarorutin 2.5.1 Arbete med frånvarorutin på Kävesta Syfte: Att utveckla våra roller i frånvarouppföljningen och förtydliga vad som sker mellan de olika stegen och vilka insatser vi kan ge. Att arbeta med uppföljningen och öka efterlevnaden av rutinen. Genomförande: Flera diskussioner har förts under pedagogiska forum om vad våra roller som mentorer och ämneslärare innebär och klargörande av mentorns ansvar att arbeta med frånvarouppföljning gentemot kursdeltagare. Personalens möjlighet att få hjälp av stödteamet genom ett Bollplank där mentor/lärare träffar hela eller delar av stödteamet för att prata om kursdeltagarens studiesituation har ökat. Bollplanken är till för att stötta mentorsrollen/lärarrollen utifrån anpassningar och stöd samt vid ohälsa, frånvaro etc. Stödteamet består av kurator, specialpedagog, lärare med fokus på stöd och SYV. Pedagogisk samordnare och linjeledare har sökt upp mentorerna och pratat om kursdeltagarens studiesituation och vilken stöttning mentorn behöver. Två typer av skriftlig information till kursdeltagaren om att frånvaron är för hög har införts. Dels som skriftlig information om frånvaroläget och dels ett Klargörande när frånvaron kommer att få konsekvenser utifrån möjlighet att bli godkänd. Stöd har använts som verktyg för att försöka omvandla frånvaro till närvaro Anpassat schema har erbjudits i samråd med specialpedagog. Extra mentorsavstämningar har skett. Träffar med SYV för att samtala om andra alternativ än Kävesta har skett. 2.5.2 Arbete med frånvarorutin på Fellingsbro: Syfte: Att utveckla våra roller i frånvarouppföljningen och förtydliga vad som sker mellan de olika stegen. Att arbeta med uppföljningen och öka efterlevnaden av rutinen. Genomförande: Ett tätt och intensifierat arbete med uppföljning och kontroll av frånvaro har skett av mentorer, kursföreståndare och enhetschef. Vid behov har även kurator deltagit för att kunna stödja i förhållningssätt och ev. kunna ge stöd direkt till kursdeltagare. Strukturerade mentorssamtal där frånvaro är en del av samtalspunkterna. 7) slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 Region Örebro län
Efter hög frånvaro har ibland olika typer av villkor ställts för fortsatta studier, exempelvis att närvaron har behövt öka för fortsatta studier. Dessa villkor har förtydligats genom skriftliga varningar och i samtal. 2.6 Ökade stödinsatser och funktioner 2.6.1 Utökad kuratorstid i Fellingsbro Syfte: Att öka stödet till deltagarna för att möjliggöra att fler lyckas med sina studier. Under projekttiden har kuratorns tid utökats från 60% till 100% för hela skolans räkning. Stort arbete har lagt på enskilda samtal med kursdeltagare, där projektdeltagare har utgjort en väsentlig del. Genomförande: Kuratorns arbete handlar i huvudsak om att ge individuellt stöd men också att arbeta med stöd och struktur tillsammans med lärare, elevassistenter och ledning. Handledningen till personal har bland annat inneburit framtagande av samtalsunderlag för mentorsamtal, arbete med stöddokument för psykiskt mående med mera. Stöd till kursdeltagare från kuratorn Kuratorn, som är utbildad kognitiv beteendeterapeut steg 1, bygger samtalen på frivillighet och skapande av förtroende och tillit genom samarbete och allians. Exempel på olika typer av frågor som kuratorn arbetat med: Vid sömnproblem - jobba med en sömnskola. En strukturerad form med att fylla i en dagbok som också tar upp känslor som trötthet, koncentration oro/ängslan med mera. Vid oro i familjen eller sin partner - jobba med frågor som att lämna eller stanna kvar i samma situation eller stanna kvar och acceptera mm. Även här stenciler att jobba med. Vid nedstämdhet - uppmuntra till dagliga rutiner, skriva dagbok, hitta något under dagen hen är glad, nöjd och tacksam över, stencil angående tips vid deppighet med konkreta råd med mera. Vid ångest - jobba med dagbok, skattningsskalor och en del hemuppgifter till exempel social fobi med mera. Övergångar till bland annat olika vårdkontakter och samhällsfunktioner. 2.6.2 Anpassat schema på Kävesta Syfte: Att höja närvaro och öka förutsättningarna att klara sina studier genom att göra schemat mera individanpassat. Detta genom att ta bort eller lägga till ämnen. Genomförande: Utifrån individuella faktorer har vi testat att anpassa scheman genom att både ta bort ämnen eller del av dag och/eller lägga till ämnen via det frivilliga passet Studieverkstad samt på schemapasset Inriktning (valbara ämnen, delvis inom kulturprofil). Ämnen som lagts till schemat är till exempel vårdkontakter, fysisk träning och extra tid i behörighetsgivande ämne. Fysisk träning i internatets gym har lagts till ett par gånger i veckan under den frivilliga studieverkstadstiden för några kursdeltagare för att bibehålla koncentration under dagen och öka motivation till skolan och därmed närvaro. Vårdkontakter består till exempel av regelbunden egen terapi/samtalskontakt utanför skolan. (Träffar med skolans kurator påverkar inte schemat.) Region Örebro län slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 13 (27)
Extra tid i behörighetsgivande ämne kan handla om engelska för kursdeltagare med svenska som andraspråk. Det är tufft att hinna att få med sig både engelska 5 och 6 om man tidigare inte läst engelska. Återhämtning när det på grund av funktionsnedsättning och hälsa finns behov av att ta bort ämne/del av dag för att möjliggöra studier. Genom studieverkstaden finns möjlighet till återhämtning under dagen. Kävesta har i sitt grundschema ett lektionspass mer än vad som krävs för heltid. Om studieverkstadstiden nyttjas finns möjlighet att anpassa schemat ytterligare inom heltid. Ibland innebär anpassningarna en sänkning av studietakt. Studieverkstad erbjuds flera gånger i veckan, ca 40min, med stöd av lärare i samband med lunch. Kursdeltagare slutar sin lektion 11.40 och börjar nästa lektion 13.00. Studieverkstadspasset är i grunden frivilligt, men kan användas för stöd, att jobba igen efter frånvaro, extra tid i svårt ämne etc. Schemapositionen används även för möten mellan kursdeltagare och personal, till exempel ämnessamtal, mentorssamtal osv. 2.6.3 Nya och utökade roller på Kävesta Skolan hade tidigare en Studie- och yrkesvägledare (SYV) som var på skolan cirka en dag per vecka. Under projektets gång har en annan person fått uppdraget som SYV och utökat SYV tiden till ca 50%. Personen som arbetar som SYV har också träning i sin tjänst och jobbar över hela skolan. SYV har också arbetat med övergångar in till skolan och ut från skolan via olika studiebesök på plats på Kävesta och i andra verksamheter. SYV finns med i skolans stödteam som främst arbetar med stödbehov för Allmän kursens deltagare. Rollen som pedagogisk samordnare har vuxit fram i takt med att en person utbildat sig till specialpedagog. Pedagogisk samordnare ger stöd till både kursdeltagare och personal. Stödet handlar om olika uppföljningar av kursdeltagares studier, frånvaro och stödbehov, anpassningar av schema, planering av pedagogiska forum för personal, uppföljning med mentorer om kursdeltagares studier och så vidare. Pedagogisk samordnare är en del av stödteamet. I stödteamet ingår förut pedagogisk samordnare och SYV även en lärare som arbetar mycket med stöd och skolans kurator som också är ordförande i stödteamet. Stödteamet har arbetat med arbetsformerna för och rollerna inom stödteamet och vilka verktyg vi har på skolan och med insatser kopplade till kursdeltagares studier. Under projekttiden har mer tid till stödteamsarbete avsatts. 2.7 Arbete med horisontella kriterier: Genom vårt upplägg att erbjuda alla kursdeltagare dubbla mentorer och uppstartsamtal så säkerställer vi att alla kursdeltagare får frågor ställda till sig om sina studier, sina behov av stöd och sin hälsa. Vi har utökat arenan för dessa samtal och det är skolan som tar initiativ till dessa samtal. Både mentorssamtalen och uppstartsamtalen utgår från en samtalsmall för att säkerställa att visa moment tas upp. Genom projektet har vi arbetat mer med könsuppdelad statistik och mer systematisk frånvarouppföljning för samtliga kursdeltagare. 7) slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 Region Örebro län
3. Uppföljning och utvärdering Förstudien 2016 med deltagarintervjuer, personalenkäten och frånvarostatistik har utgjort ett viktigt underlag för att se vårt nuläge och viktigt för det systematiska arbetet. Uppföljningen 2018 gav underlag för jämförelse och identifikation av förändring. (se kapitel 2.1 och kapitel 4.) I Projektledargruppen med länsprojektledare, med projektets vetenskapliga stöd och tillsammans med följeforskare har vi kontinuerligt fått reflektera kring projektets pågående arbete. I bland annat definition av resultat, problematisering av förutsättningar för projektet, intervjuguider, metoder och tillämpning med mera. De övergripande resurserna i projektet har varit av avgörande betydelse för projektarbetets framskridande. I arbetsgrupperna och lokala ledningsgruppen för projektet har kontinuerliga samtal förts kring de insatser och val som gjorts under projekttiden. Till exempel mätning av resultat, deltagarrapportering, definition av deltagare och analys av svar från enkäter och intervjuer. Region Örebro län slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 15 (27)
4. Projektets resultat Resultaten av projektarbetet är bearbetade och tolkade främst av projektledarna och presenteras nedan utifrån statistik, deltagarintervjuer som genomfördes våren 2018 tillsammans med enkäten till personalen. Skolorna har rapporterat in 94 projektdeltagare varav 50 män och 44 kvinnor, där könsfördelningen är gjord utifrån juridiskt kön. 4.1 Frånvarostatistik Inför projektets slutfas tittade vi på aktuell frånvarostatistik för läsåret 2017-2018. Där framgick att frånvaron har ökat på Kävesta och för Fellingsbros del så har frånvaron sjunkit väsentligt. Vi har tagit fram statistik på olika sätt och det beror på att vi under projektet bytt frånvarosystem och haft svårt att plocka ut statistik från tidigare läsår. Att vi använde två kalenderår 2014-2015 berodde på att vi vill ha ett större antal kursdeltagare med, så att inte enskilda personers frånvaro får alltför stort genomslag på statistiken. Läsåret 17/18 får ses som ett nuläge och utgör endast ca en tredjedel i antal kursdeltagare mot 2014/2015. Antal kursdeltagare med frånvaro över 15% Kalenderåren 2014, 2015 Läsåret 17/18 Kävesta 91 kvinnor, 151 män (totalt 242) 43 kvinnor, 28 män (totalt 71) Fellingsbro 69 kvinnor, 62 män (totalt131) 22 kvinnor, 30 män (totalt 52) 4.1.1 Frånvarostatistik - Fellingsbro För Fellingsbro har frånvaron minskat drastiskt generellt. Stora skillnader märks i hela kategorin över 20% frånvaro där frånvaron minskat med mer än 40% generellt. En ökning syns i kategorin 15-19% frånvaro. Frånvarostatistik för Fellingsbro folkhögskola kalenderår 2014-2015 Fellingsbro Antal med Antal med % med %med %med Totalt antal Frånv. 15-19% Frånv. ö 20% mer 15% 15-19% Över 20% Kvinnor 25 år + 42 7 20 64% 17% 48% Kvinnor 18-24 år 52 14 26 82% 27% 50% Alla kvinnor 94 21 46 71% 22% 49% Män 25 år + 23 3 12 65% 13% 52% Män 18-24 år 47 6 29 75% 13% 62% Alla män 70 9 41 71% 13% 59% Alla 25 år + 65 10 32 65% 15% 49% Alla 18-24 år 99 20 54 76% 20% 56% Alla 164 7) slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 Region Örebro län
Frånvarostatistik för Fellingsbro folkhögskola läsåret 2017-2018 Antal med Antal med % med %med %med Totalt antal Frånv. 15-19% Frånv. ö 20% mer 15% 15-19% Över 20% Kvinnor 25 år + 9 2 1 33% 22% 11% Kvinnor 18-24 år 13 5 1 46% 38% 7% Alla kvinnor 22 7 2 40% 31% 9% Män 25 år + 12 3 4 58% 25% 33% Män 18-24 år 18 5 2 38% 27% 11% Alla män 30 8 6 46% 26% 20% Alla 25 år + 21 5 5 47% 23% 23% Alla 18-24 år 31 10 3 41% 32% 9% Alla 52 4.1.2 Frånvarostatistik Kävesta För Kävestas del har en generell ökning från år 2014/2015 skett då andelen personer med mer än 20% frånvaro ökat läsåret 17/18. Ökningen finns i åldersgruppen 18-24 år oavsett kön. Frånvarostatistik för Kävesta folkhögskola kalenderår 2014-2015 Antal med Antal med % med %med %med Totalt antal Frånv. 15-19% Frånv. ö 20% mer 15% 15-19% Över 20% Kvinnor 25 år + 43 3 15 42% 7% 35% Kvinnor 18-24 80 17 45 78% 21% 56% Alla kvinnor 123 18 60 65% 16% 49% Män 25 år + 43 7 26 77% 16% 60% Män 18-24 år 140 14 80 67% 10% 57% Alla män 183 21 106 70% 11% 58% Alla 25 år + 86 17 41 60% 12% 48% Alla 18-24 år 220 31 125 71% 14% 57% Alla 306 Region Örebro län slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 17 (27)
Frånvarostatistik för Kävesta folkhögskola läsåret 2017-2018 Antal med Antal med % med % med % med Totalt antal Frånv. 15-19% Frånv. ö 20% mer 15% 15-19% Över 20% Kvinnor 25 år + 24 5 10 63% 21% 42% Kvinnor 18-24 19 0 14 74% 0% 74% Alla kvinnor 43 5 24 67% 12% 56% Män 25 år + 16 2 10 75% 13% 63% Män 18-24 år 12 1 9 83% 8% 75% Alla män 28 3 19 78% 11% 68% Alla 25 år + 40 7 20 68% 18% 50% Alla 18-24 år 31 1 23 77% 3% 74% Alla 71 4.2 Enkät och intervjuer våren 2018 Arbetsgrupperna för respektive skolor har medverkat i formulerandet av intervjufrågor till kursdeltagare och enkätfrågor till personal. Ett viktigt stöd i utformandet av enkäter och intervjuer under hela projektet har varit det vetenskapliga stödet inom #jagmed. I enkäten till personal ställs också frågor om det framtida arbetet med utvecklingsfrågor, frånvarohantering och stödinsatser med mera. Intervjumall och enkät till personal finns som bilagor. 4.2.1 Enkät till personal I enkäten ställdes till viss del samma frågor som i enkäten till personal 2016 som behandlade frågor om upplevelsen av frånvaroregler och rutiner, men det ställdes också nya frågor för att försöka mäta effekten av våra insatser under projektet. I enkäten, som behandlade frågor om upplevelsen av regler och rutiner samt de särskilda insatser som gjorts gavs följande resultat: 4.2.2 Resultat av personalenkät Kävesta om regler och rutiner Det finns en fortsatt upplevelse av att det fungerar ganska bra / ganska dåligt med regler och rutiner, även om det blivit fler som tycker att det fungerar ganska bra. I enkätens frisvar framkommer att efterlevnaden och konsekvenserna av frånvaro ger en känsla av godtycklighet i tillämpningen på Kävesta. Den riktning projektet tagit i att erbjuda mycket stöd och många chanser förkurs deltagare att slutföra sina studier gör att många kursdeltagare med hög frånvaro fortsatt sina studier på skolan och att stor hänsyn tas till individuella förutsättningar såsom funktionsnedsättningar. Det individuella förhållningssättet försvårar arbetet med att följa en rutin. Kollegornas svar visar på att det finns fortsatt arbete att göra kring regler och rutiner. 4.2.3 Resultat - deltagarintervjuer Kävesta På Kävesta genomfördes endast två intervjuer med kursdeltagare, en man och en kvinna. Att det bara blev två intervjuade påverkades av tillvägagångssättet och tidpunkten vi valde för att genomföra intervjuerna. Potentiella kursdeltagare valdes ut tillsammans med stödteamet och projektledaren skickade sms till kursdeltagare med frågan om de kunde tänka sig att bli 7) slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 Region Örebro län
intervjuade av projektledaren. En lärdom är att det bör vara en person med god relation till kursdeltagaren som ställer frågor om intervju och troligtvis också genomför samtalen. Att ha intervjuer om frånvaro i slutet av terminen kan också ha påverkat då deltagarna har flera andra samtal om sin frånvaro. På grund av ett litet underlag kan vi inte direkt uttala oss om deltagarnas upplevelser. 4.2.4 Resultat - personalenkät Fellingsbro Personalen på Fellingsbro gav med få undantag mycket positiva svar på frågorna om hur regler och rutiner fungerar och efterlevs. De uppger att det skett förbättringar när det gäller tydlighet och uppföljning. Regler efterlevs bättre nu och det beskrivs som positivt. Trots att frånvaron fortfarande upplevs som hög, och ett problem, så uttrycker sig personalen positiv och lyfter fram det positiva i en god kommunikation och de samtal som genomförs. Från frisvaren framkommer också förslag på vad som skulle kunna göras bättre där personalen bland annat ser vinster i att vidareutveckla det pedagogiska upplägget för att tillgängliggöra studierna bättre och ytterligare utveckla formerna för stöd genom möten och samtal. 4.2.5 Resultat - deltagarintervjuer Fellingsbro På Fellingsbro folkhögskola genomfördes fem intervjuer med kursdeltagare på Allmän kurs, fyra män och en kvinna. Urvalet gjordes strategiskt enligt principen att personen har haft hög frånvaro, erbjudits extra stöd och att vi sett möjligheter att kunna intervjua personen utifrån hur relationen med deltagarna ser ut. (Här valde vi att inte fråga några av de vi stöttat extra på grund av bland annat psykiskt mående). Överlag är deltagarna nöjda med bemötandet och det arbetet som lärare och elevassistenter gör när det gäller stöd och undervisning. Några av intervjupersonerna lyfter fram värdet av att bli uppmärksammad som person och att de samtal som sker mellan personal och kursdeltagare inte bara handlar om skolarbete. En kursdeltagare säger De är mer än bara lärare, vi har bra kontakt. De känner mig bra, mina intressen och hur jag lär mig. Flera av deltagarna uttrycker också att de är nöjda med att, och vill, bli kontaktade och uppmärksammade när de är frånvarande. Alla intervjuade personerna är nöjda/mycket nöjda med att ha två mentorer och att mentorsamtalen sker på mentorsdagarna. En kursdeltagare säger Det är bra med två mentorer om en är borta kan jag snacka med den andra. När det gäller förslag till förändringar så uttrycks bland annat: förändringar i schema, skolans syn på giltig/ogiltig frånvaro och förslag om pedagogiska upplägg som till exempel fler alternativ vid arbetsuppgifter. Pusha på vid muntliga redovisningar. Sammantaget så bekräftar intervjuerna med deltagarna den bild som ges utifrån statistik och enkäten till personal. I grunden så har förändringarna varit positiva och deltagarna är i stort nöjda. Region Örebro län slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 19 (27)
4.3 Resultat av arbete med relation och ökad kunskap om deltagarna Resultat utifrån personalenkät och intervjuer med kursdeltagare presenteras utifrån frågor om de insatser som genomförts. 4.3.1 Dubbelt mentorskap och mentorsdagar på Fellingsbro Resultat från personalenkät, våren 2018 - Om effekter av dubbelt mentorskap Det ger större förståelse för deltagarnas problem och skapar goda relationer, större kontaktyta mellan kursdeltagare och personal. Det är bra att vara två mentorer - två uppfattar mer än en. man hjälps åt - teamarbete Fler kursdeltagare med bra närvaro, det har bidragit till ökad närvaro Resultat från deltagarintervjuer, våren 2018 - Om upplevelser av dubbelt mentorskap Det är bra med två mentorer, om en är borta finns den andra där. Bra kontakt med båda, jag tar kontakt och berättar om det är något De känner mig bra och ser om det är något. Resultat från personalenkät, våren 2018 - Om effekter av mentorsdagar Kursdeltagaren är bättre informerad, det är bra med återkoppling och feedback för kursdeltagaren. Det underlättar att få till samtalen när de är planerade, många kursdeltagare tycker att det är bra. Värdefullt många kursdeltagare visar uppskattning för aktiviteterna under dagen och alla får kontakt med sina mentorer Resultat från deltagarintervjuer, våren 2018 - Om upplevelser av mentorsdagar Jättebra. De förklarar. Vi har lätta att prata. Vi har bra kontakt. Jag får veta vad jag kan förbättra. Mest på mentorsdagarna men också när jag varit borta en del tidigare. Effekt Fellingsbro: Att elevassistenternas socialpedagogiska arbete blir en del av mentorskapet och att mentorsamtalen även omfattar det som inte direkt rör skolan. Det intensifierade arbetet med mentorskap och stöd har bekräftat kunskapen om styrkan i det relationsorienterade arbetssättet samtidigt som skolan fortsätter att ställa krav på kursdeltagaren. 4.3.2 Uppstartsamtal och studielogg på Kävesta Resultat från personalenkät, våren 2018 - Om effekter av studieloggen Underlättar arbetet, ger trygghet, koll och både för ämneslärare och mentorn. Personal kan se vad som händer och vad som sagts, se viktiga saker, se kursdeltagarnas utveckling, uppmärksamma behov och förbereda stöd och anpassningar. Effekt Kävesta: Att frågan om stöd och behov ställs till samtliga kursdeltagare ökar 7) slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 Region Örebro län
rättssäkerheten. Att informationen om behov (utifrån samtycke) sedan sprids till berörd personal ger personalen bättre förutsättningar att kunna anpassa studierna och deltagarnas ges bättre förutsättningar att studera utifrån sina behov. Det är en bra grund för mentorskapet, där vi arbetar vidare med relationen till kursdeltagaren och uppföljning av studier. Kursdeltagaren blir sedd och hörd och vi får större förståelse för hur kursdeltagarens studier ser ut och vad frånvaro står för. Tillsammans med upptäckten av behov av stöd kopplat till frånvaro har detta påverkat hur vi sett på frånvaro och därmed hur vi arbetat med frånvaro. 4.3.3 Resultat av arbete med horisontella kriterier Genom vårt upplägg att erbjuda alla kursdeltagare dubbla mentorer och uppstartsamtal så säkerställer vi att alla kursdeltagare får frågor ställda till sig om sina studier, sina behov av stöd och sin hälsa. Vi har utökat arenan för dessa samtal och det är skolan som tar initiativ till dessa samtal. Både mentorssamtalen och uppstartsamtalen utgår från semistrukturerade mallar för att säkerställa att visa moment tas upp. Hur kursdeltagare upplever samtalen utifrån kön och tillgänglighet har vi inte utvärderat, däremot vet vi att fem av fem intervjuade kursdeltagare (en kvinna och fyra män) är nöjda med dubbelt mentorskap då det alltid går att få tag i en mentor och då mentorerna känner kursdeltagare väl. Genom en utvärdering från 2016 till kursdeltagare som genomfört uppstartsamtal är kursdeltagare generellt nöjda med syftet med och innehållet i uppstartssamtalen, ingen nämnvärd skillnad finns mellan kvinnor och män. 4.3.4 Ökad uppföljning av frånvaro I analys och planeringsfasen sammanställde vi deltagarnas frånvarostatistik och ställde frågor till personalen om hur de upplevde frånvaroregler och rutiner. Genom detta underlag bekräftades att frånvaro är en viktig fråga för att lyckas med studier och en fråga som innebär ett stort arbete för pedagogerna. Från enkäten till personalen upplevde personalen att våra frånvaroregler och rutiner fungerade ganska dåligt/ganska bra utifrån att det tog lång tid, tillämpningen av reglerna upplevdes otydliga och det upplevdes otydligt vem som gjorde vad. Resultat från personalenkät, våren 2016 och våren 2018 Hur fungerar regler och rutiner? På Fellingsbro 2018 På Fellingsbro 2016 Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Ganska bra Ganska dåligt Vet ej 17% 76% 7% 27% 55% 18% På Kävesta 2018 På Kävesta 2016 Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Ganska bra Ganska dåligt Mittensvar 2 0 % 63% 37% 38% 46% 15% Båda skolorna har arbetat med att förtydliga sina frånvarorutiner och ökat uppföljningen av frånvaro genom till exempel skriftlig information om frånvaro. Utifrån resultaten från personalenkäten kan vi se en tydlig attitydförändring (framförallt på Fellingsbro) till hur regler och rutiner om frånvarohantering har förändrats till en mer positiv inställning på båda skolorna. 2 Några svarande angav svar mittemellan bra och dåligt i enkäten. Region Örebro län slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 21 (27)
4.3.5 Effekter av de genomförda insatserna på Fellingsbro Ett förändrat arbete i form av tydligare kommunikation med deltagarna om frånvaroregler och rutiner har gjorts. Frågan om tillämpningen av frånvaroregler och rutiner har också satts på agendan tydligare i personalmöten och i planering av verksamheten. Arbetet med att följa upp problematisk frånvaro har ökat där enhetschef och delvis kurator, har kontaktat kursdeltagare för samtal om konsekvenser och erbjudit stöd. I vissa fall har villkorad antagning tillämpats där kursdeltagaren varit tvungen att förändra sin närvaro för att få fortsätta studera, vilket har hjälpt fler kursdeltagare att förändra sin närvaro. Detta utökade och intensifierade arbete med frågan om frånvaro/närvaro har till delar lett till en ökning av närvaron hos flertalet kursdeltagare. 4.3.6 Effekter av de genomförda insatserna på Kävesta Ett förändrat arbetssätt där mentorerna arbetet tätare med veckovisa avstämningar med några kursdeltagare har prövats. Effekt av det arbetet märks inte alltid, men upplevs som en investering på sikt. Den skriftliga information som delats ut upplevs ge effekt ibland då det först då blir tydligt för kursdeltagare och ibland blir det ingen skillnad. Mentorerna har vid behov fått stöd i frånvarouppföljningen av linjeledare och pedagogisk samordnare, vilket lett till en bättre överblick på hela Allmän kurs. Stödteamet har haft bollplank med mentorer vid behov och det stödet lyft som positivt i enkäten. Mentorerna lyfter i enkäten att den ökade kännedom och kontakt med kursdeltagare gör att de blir sedda och att det märks när man är borta och att kursdeltagaren efterfrågas på ett personligt plan. Mentorskontakten har ett värde för kursdeltagaren oavsett om kontakten inte ger utfall i kursdeltagarens närvaro just nu. En mentor beskriver sig också som vi är viktiga personer som finns inom räckhåll, de vet vilka de kan vända sig till, ger kursdeltagarna trygghet. Under projekttiden har Kävesta förändrat sitt förhållningssätt till hög frånvaro till följd av ökad kunskap om våra kursdeltagares studie- och livssituation. Vi har haft mer fokus på att sätta in stödinsatser och göra individuella bedömningar än att agera hårt vid frånvaro utifrån en rutin som är samma för alla. Frånvaron har ökat något från 2016 och det finns ett fortsatt behov av att utveckla arbetet med frånvarorutin och förhållningssätt till frånvaro liksom på vilka grunder de individuella överenskommelserna fattas. 4.3.7 Arbete med horisontella kriterier Genom projektet har vi arbetat mer med könsuppdelad statistik och mer systematisk frånvarouppföljning för samtliga kursdeltagare. De ca tio procentenheternas skillnad mellan kvinnor och män har vi inte fördjupat oss i. Genom våra insatser med ökad relation med våra kursdeltagare vet vi mer om deras frånvaro och orsakerna till den. De orsaker vi ser är ofta hälsorelaterade och relaterade till en besvärlig livssituation. Vi har därför sett frånvaron som präglad av individuella faktorer snarare än kopplat till kön. 4.4 Ökade stödinsatser och funktioner Under projekttiden har befintliga roller inom kurator och SYV utökats och nya roller för att stötta kursdeltagare och utveckla verksamheten har införts så som utvecklingsledare och pedagogisk samordnare. För att kunna arbeta med att främja närvaro så har arbetet med relationsskapande och stödinsatser utökats generellt inom projekttiden. 7) slutrapport #jagmed Datum: 2018-09-25 Region Örebro län