Ansökan till Allmänna arvsfonden Fördel barn! Målmedvetet lärande i naturen ett samarbetsprojekt mellan Friluftsfrämjandet och Uddevalla kommun Kort sammanfattning av projektet Det övergripande målet med det här projektet är att stödja och stärka barn som riskerar utanförskap på grund av dåliga skolresultat, ohälsa och brist på delaktighet i samhället. Vi vill stärka deras självförtroende genom att möjliggöra bättre skolresultat, ge dem en väg in till det svenska kulturarvet genom naturen och en god hälsa på lång sikt. Friluftsfrämjandet i Uddevalla och dess naturskola planerar att tillsammans med utvecklingspedagoger och ordinarie lärare i Uddevalla kommun genomföra detta projekt. I projektet vill vi knyta ihop de tre delarna: att öka lusten, tryggheten och fascinationen i och för naturen. att främja fysisk aktivitet samt att öka måluppfyllelsen enligt kursplanerna i svenska och matematik i år 3 och 5. Det ska ske inom ramen för undervisningen i svenska och matematik, där delar av undervisningen förläggs utomhus och genomförs med utomhuspedagogiska metoder. Härmed prövas och utvecklas nya metoder och modeller för att undervisa på ett sätt som gynnar främst de svagare elevernas lärande. Genom att elevernas skolresultat förväntas bli bättre, så ökar också deras självförtroende och möjligheter till delaktighet och medverkan i samhället. Dessutom stärker också projektet barnens möjligheter till ett hälsosamt liv och en meningsfull fritid. Vistelse i naturen gynnar en hållbar miljöutveckling, eftersom eleverna blir positiva till naturen och medvetna om dess värden. Projektet vänder sig till elever i skolår 3 och 4 och deras lärare på de skolor i socioekonomiskt utsatta områden som har sämst förutsättningar att klara målen i skolan och som dessutom befinner sig i riskzonen att drabbas av ohälsa och utanförskap i ett längre perspektiv. Satsningen Fördel barn! syftar bland annat till att stimulera samarbete mellan ideell sektor och offentlig huvudman. Ange eventuell offentlig huvudman som ni samarbetar med (kommun, landsting, socialtjänst, skola, etc) och deras roll och funktion i projektet. Ange kontaktperson och kontaktuppgifter. Barn och utbildningsförvaltningen i Uddevalla kommun är medsökande i projektet. Projektet syftar till att påverka och förändra verksamheten i skolan på ett sätt som gynnar barnens lärande, välmående och hälsa. Därför har Barn och utbildningsförvaltningen en huvudroll i projektet. Lärarnas och rektorernas engagemang är en förutsättning för ett lyckat resultat. Projektledare är Friluftsfrämjandets naturskolas utomhuspedagog Helene Grantz. Dessutom finns det en projektgrupp som förutom projektledaren består av kommunens utvecklingspedagoger i svenska och matematik Lena Wahlberg och Kerstin Pålsson, en rektor på berörd skola samt en lärare. Övergripande ansvar i kommunen har Britt-Inger Berntsson, tf grundskolechef och Ylva Dahl, skolutvecklare. Planeringen och genomförandet av projektet görs gemensamt av naturskolans pedagog, utvecklingspedagoger i förvaltningen, lärare och rektorer på berörda skolor. Britt-Inger Berntsson, tf grundskolechef, 0522-697077 Ylva Dahl, vik. skolutvecklare, 0522-697213 Lena Wahlberg, utvecklingspedagog, tel 0522-697283 Kerstin Pålsson, utvecklingspedagog, tel 0522-697288
Adress: Grundskolekontoret Vintergatan 3 451 51 Uddevalla Hur anser ni att just ert projekt svarar upp mot barnets rättigheter enligt barnkonventionen? (barns delaktighet och inflytande, rätten till kultur, rätten till fritid etc. Ange gärna lämplig artikel. Obs kortfattat.) Vi anser att konventionens fyra huvudprinciper (art 2, 3, 6 och 12) genomsyrar projektet på ett övergripande plan. Två artiklar genomsyrar projektet mer specifikt. Art 29 som handlar om barns rätt till en utbildning som utvecklar barnets fulla personliga möjligheter, som förbereder dem för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle och som utvecklar respekten för naturmiljön. Art 31 handlar om barnets rätt till vila och fritid, lek, rekreations- och fritidsverksamhet. Detta ska enligt konventionen uppmuntras, vilket det här projektet gör. 1. Bakgrund Varför är det viktigt att genomföra projektet? Vårt projekt har tre olika syften: att öka lusten, tryggheten och fascinationen i och för naturen, att främja fysisk aktivitet samt att öka måluppfyllelsen enligt kursplanerna i svenska och matematik i år 3 och 5. Vi ser möjligheter att påverka alla dessa olika delar samtidigt genom att utveckla delar av undervisningen i skolan. Nedan följer en problem- eller bakgrundsbeskrivning av de områden som projektets olika mål faller tillbaka på. Beskrivningen bygger på forskning och erfarenhet inom de olika områdena. Att åstadkomma hållbar utveckling är en av de största utmaningar som vårt samhälle brottas med. Den är en förutsättning för att framtida generationer ska kunna leva ett gott liv och få sina basala behov tillgodosedda. För att få en förståelse för vad miljöfrågorna handlar om och hur beroende människan är av naturen måste man komma ut i naturen, veta vad som finns att värna och känna sig trygg där. Miljömedvetenhet grundläggs i naturen, eller som någon uttryckt det: Ska man få in naturen i huvudet måste man ta ut huvudet i naturen! Vistelse i naturen är också en del av det svenska kulturarvet. Men barns besök i skogen har halverats den senaste 20-årsperioden enligt Lars Kardells forskning vid SLU i Uppsala (Friluftsutnyttjande av tre stadsnära skogar kring Uppsala 1988-2007; SLU, 2008 rap. 106). Därför riskerar vi att få en stor del av befolkningen som inte känner någon koppling till naturen varken känslomässigt eller kunskapsmässigt. Att fysisk aktivitet ökar såväl det fysiska som psykiska välmåendet är välkänt. Flera vetenskapliga studier bekräftar detta. Det finns en rad olika sjuk- och ohälsotillstånd som direkt eller indirekt påverkas om man rör på sig. Fysisk aktivitet minskar risken för övervikt och fetma. Om man är fysiskt aktiv i ungdomsåren minskar risken att få hjärt- och kärlsjukdomar som vuxen. Även risken att drabbas av typ 2-diabetes och vissa typer av cancer minskar. Fysisk aktivitet under uppväxten påverkar också bentätheten och skelettstorleken positivt, vilket innebär att frakturrisken som vuxen minskar. Det finns ett klart samband mellan utövandet av regelbunden fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos barn och ungdom, främst genom ökad självkänsla och självuppfattning, men också genom ökad social interaktion. Fysisk aktivitet hjälper till att träna motoriken. Flera studier visar att barn som har
motoriska brister vid skolstarten får problem med läs- och skrivinlärningen senare i skolan och att även graden av motoriska brister kan ha betydelse för skolprestationer i svenska och matematik. Det går att skönja socioekonomiska skillnader både vad gäller fysisk aktivitet och fetma. Bland människor med låg inkomst är det nästan dubbelt så vanligt med en stillasittande fritid än bland högavlönade, enligt statistik från Folkhälsoinstitutet. Samma mönster gäller fetma. Det finns också studier som visar att barn i familjer med låg inkomst i lägre grad är aktiva i idrottsföreningar och organisationer som främjar utevistelse och friluftsliv. Läs mer på Statens folkhälsoinstituts, Naturvårdsverkets, Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdoms (NCFF) och Statens lantbruksuniversitets hemsidor för mer fakta och forskningsreferenser: http://www.fhi.se/sv/handbocker/uppslagsverk-barn-och-unga/natur---effekter-pa-barnshalsa-av-kontakt-med-natur/, http://www.naturvardsverket.se/sv/att-vara-ute-i-naturen/valkommen-ut-i-naturen/du-marbra-av-naturen/, http://www.oru.se/templates/oruextnormal 36353.aspx http://www.ltj.slu.se/8/o8_for.html. Alla elever har rätt till en likvärdig skola och möjlighet att nå kursplanernas mål. Men det går att se socioekonomiska skillnader även i skolans resultat. Enligt Skolverkets statistik är måluppfyllelsen lägre bland elever med utomnordisk bakgrund och/eller föräldrar med kort utbildning. Skolan behöver därför utveckla sina olika sätt att undervisa och sitt stöd till de elever som riskerar att inte nå målen. Olika människor lär på olika sätt, men skolan är av tradition inte särskilt bra på att erbjuda andra sätt att lära än det som bygger på att ta del av böcker eller motsvarande materiel i klassrummet. Ofta är det de elever som har svårigheter att nå målen som också har störst behov av att få lära på andra sätt. I Uddevalla kommun kan man se stora skillnader i måluppfyllelse i matematik och svenska på de nationella proven i skolår 3 och 5 beroende på skolans socioekonomiska upptagningsområde. Eleverna i socioekonomiskt utsatta områden löper en större risk för utanförskap och utslagning, när de inte klarar målen i skolan och också har svårigheter att komma in i det svenska samhället. Friluftsfrämjandet i Uddevalla driver en naturskola som används av kommunens skolor. Klasserna kan boka olika pedagogiska teman med naturskolans pedagoger och får på det sättet komma ut i naturen och lära på andra sätt än de som vanligtvis används i skolan. Naturskolan möter cirka 4000 elever och deras lärare per år. Naturskolan anordnar även lärarfortbildning. Erfarenhetsmässigt vet vi att de elever som kan ha svårt att sitta still i ett klassrum och lära genom att läsa och skriva i böcker kan blomstra och utvecklas genom att få lära med utomhuspedagogiska metoder. Dessa metoder bygger på ett upplevelsebaserat lärande, där eleven får använda alla sina sinnen och där abstrakta sammanhang och begrepp konkretiseras i en verklig miljö. Läraren ska utgå från varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. (LpO 94) Om pedagoger inom skolan ska kunna uppfylla vad som står i läroplanen måste undervisningen varieras mycket mer än vad som görs idag. Rita Dunn, en av de ledande forskarna på området inlärningsstilar, det vill säga människors olika preferenser för att lära så effektivt som möjligt, har lite tillspetsat uttryckt Det finns inga inlärningssvårigheter, det finns bara undervisningssvårigheter. Utmaningen för pedagoger är att hitta olika elevers
motivation och inlärningsmetoder. Olika arbetssätt och arbetsformer behövs för att stimulera lärandet och synliggöra alla elevers kunskaper. Utomhuspedagogik är ett sätt att variera undervisningen och få in lite mer praktiska moment i de teoretiska ämnena. Det traditionella klassrummet är ofta fattigt på intryck och rekvisita. Platser, roller och hierarkier bildas och kan vara svåra att frigöra sig ifrån inom rummets fyra väggar. Ljudnivån från både byggnaden i sig och människorna som vistas där skapar stress i kroppen, stress som kroppen lättast befriar sig från genom att få röra på sig. Vid fysisk aktivitet minskar halterna av stresshormonet kortisol i blodet. Stressen kan utgöra ett hinder för ett effektivt lärande. Därför kan rummet inne i skolan motverka det som är utbildningens mål ett lustfyllt lärande. Utanför skolbyggnaden finns ett annat rum fyllt med rekvisita och rikt på intryck. Ett rum som tillåter kroppen att röra på sig, som bryter upp eller åtminstone påverkar rollerna i gruppen, ett rum som inbjuder till ett kreativt och lekfullt lärande. Det här rummet kan vara en liten skog, en gräsmatta eller äng, en bäck, en strand, en park eller bara ett hörn av skolgården. Uterummet upplevs ofta som mer tillåtande, långt ifrån det som känns som svart eller vitt, rätt eller fel, duktig eller dålig. Här kan det vara lättare att ta ut svängarna, våga testa gränserna, att få ha en annan roll än den i klassrummet. Särskilt elever som har svårigheter att koncentrera sig, sitta still och lära i det traditionella klassrummet gynnas av att byta innemiljön mot ute. Ofta kan vi se ett helt annat beteende hos de här eleverna när vi förlägger undervisningen utomhus. Då kan det vara just de eleverna som har chans att visa vad de kan, de lär med hela sin kropp och tar till sig den praktiska undervisningen på ett helt annat sätt än den teoretiska. Att arbeta utomhus ger våra elever större chans att röra på sig och få frisk luft. Samarbetsförmåga och social kompetens är ingredienser som också kommer in och är viktiga bitar att erövra för eleverna. Det kommer naturligt in i många av de utomhuspedagogiska övningarna och blir på så sätt en bonuseffekt. Den gemensamma upplevelsen som alla eleverna har med sig hem efter en dag ute är också viktig. Klassen har gjort något tillsammans som pedagogen kan bygga vidare på i sin undervisning. Ett lustfyllt och varierat lärande ger nyfikna och engagerade elever. Naturskolans pedagog, Helene Grantz, deltar i ett nationellt projekt för att ta fram en metodbok, Att lära svenska ute, med övningar kring hur man kan lära svenska utomhus. Det finns sedan tidigare böcker som behandlar att lära matematik ute. Två av dessa böcker, Att lära in matematik ute samt Leka och lära matematik ute, produceras och ges ut av Naturskoleföreningen med stöd från Ljungbergsfonden. Se mer om dessa böcker på www.naturskola.se. Dessa tre metodböcker från Naturskoleföreningen kommer att utgöra grunden för undervisningen i det här projektet. I kommunen finns två utvecklingspedagoger med inriktning på svenska och matematik. Utvecklingspedagogernas uppdrag handlar om att stimulera lärandet, utveckla metoder och strategier så att ökad måluppfyllelse uppnås enligt kursplanerna i ämnena. Utvecklingspedagogerna är på det sättet ett stöd och en extraresurs för lärarna i deras arbete. På samma sätt kan man säga att naturskolan är extraresurs och stöd i att hitta andra sätt att undervisa som gynnar elevernas lärande.
I det här projektet vill vi Friluftsfrämjandets naturskola, utvecklingspedagogerna och lärarna knyta ihop de tre delarna att främja fysisk aktivitet, att öka lusten, tryggheten och fascinationen i och för naturen samt att öka måluppfyllelsen i skolan. Det ska ske inom ramen för undervisningen i svenska och matematik, där delar av undervisningen förläggs utomhus och genomförs med utomhuspedagogiska metoder. Målgrupp Målgruppen för projektet är eleverna i skolår 3 och 4 och deras lärare. Projektet kommer att vända sig till klasserna i de skolor som har haft lägst måluppfyllelse på de nationella proven i svenska och matematik i år 3. Eftersom det socioekonomiska mönstret är likartat vad gäller måluppfyllelse, fysisk aktivitet, deltagande i föreningsliv, risk för ohälsa och problem med övervikt och fetma, så har vi möjlighet att påverka alla dessa faktorer genom att göra urvalet genom skolresultaten. De klasser som blir utvalda att delta kommer att fungera som pilotgrupper, för att vi sedan ska kunna sprida metoden vidare till andra lärare på kommunens olika skolor. Mål Det övergripande målet med det här projektet är att stödja och stärka barn som riskerar utanförskap på grund av dåliga skolresultat, ohälsa och brist på delaktighet i samhället. Vi vill stärka deras självförtroende genom att möjliggöra bättre skolresultat, ge dem en väg in till det svenska kulturarvet genom naturen och en god hälsa på lång sikt. Vi har brutit ned det övergripande målet i några mätbara delmål. Dessa är, utan inbördes rangordning, att: ge eleverna mer fysisk aktivitet under skoldagen grundlägga ett intresse för naturen och att röra sig utomhus även på fritiden få fler att vilja delta i föreningslivet ge lärarna fler verktyg i sin undervisning i svenska och matematik som bygger på utomhuspedagogikens metoder öka måluppfyllelsen i svenska och matematik i år 3 och 5. Metod Naturskolans pedagog, klasslärarna i de deltagande klasserna och grundskolans utvecklingspedagoger i svenska och matematik arbetar tillsammans i det här projektet. Naturskolans pedagog som fungerar som projektledare samt delar av utvecklingspedagogernas tjänster är det som vi huvudsakligen söker medel för. Projektet kommer att löpa över två år. Det kommer att vända sig till fyra klasser i år 3 under höstterminen och fyra klasser i år 4 under vårterminen. Det innebär att vi når cirka 200 elever per läsår i två års tid, det vill säga 400 elever totalt. Vi kommer att välja ut två klasser på samma skola som är med i projektet samtidigt, för att lärarna ska kunna ha utbyte med varandra, när inte extrapedagogerna är där. Föräldrarna kommer att informeras om projektet på föräldramöten och genom skriven information som delas ut till samtliga berörda föräldrar. De kommer även att bjudas in att delta i undervisningen ute. För att få reda på utgångsläget i de deltagande klasserna kommer alla elever i inledningen av projektet gå igenom delar av Skolverkets diagnoser i svenska Nya språket lyfter och matematik Diamant, för att se var eleverna befinner sig kunskapsmässigt och vad som
behöver arbetas med särskilt i dessa klasser. För eleverna i år 4 finns även deras resultat på nationella proven i år 3 som grund. Vi kommer också att genomföra intervjuer med eleverna för att få en uppfattning om hur mycket de är ute i naturen, hur mycket de rör sig och hur de uppfattar naturen och fysisk aktivitet. Klasslärare, utvecklingspedagoger och utomhuspedagoger planerar, genomför och utvärderar undervisningen tillsammans. Eleverna är också delaktiga i detta arbete. Planeringstid kommer att läggas på att hitta utomhuspedagogiska övningar som passar de utvalda elevgrupperna och deras behov utifrån kursplanernas mål. De planerade övningarna läggs upp som utedagar som huvudsakligen genomförs i den närmiljö som finns runt skolan och som är en del av elevernas boendemiljö. Men klasserna kommer också att besöka naturskolans lokal. Genom den konkreta och upplevelsebaserade undervisningen utomhus kan abstrakta fenomen och företeelser lättare förstås. Uteaktiviteterna innebär att eleverna får: mycket fysisk aktivitet och vistelse i naturen, lära känna sin närmiljö som hjälper dem att se möjligheter att vara ute på fritiden lättare att klara målen i svenska och matematik, eftersom övningarna är framtagna utifrån kursplanernas krav Dessutom får lärarna träna på att använda utomhuspedagogiska metoder och bedöma elevernas lärande. Utedagarna genomförs och utvärderas efter varje tillfälle för att upplägget av nästa utedag ska kunna planeras. Eleverna kommer att få cirka två utepass i veckan. Klasslärarna följer upp och arbetar vidare med de gemensamma upplevelserna, erfarenheterna och lärandet från utepassen. Tanken är att uteverksamheten ska vara så frekvent och genomsyra hela skolveckan på ett sådant sätt att eleverna verkligen upplever en skillnad i undervisningen gentemot vad de är vana vid. För att undersöka om eleverna ändrat inställning till naturen och fysisk aktivitet kommer intervjuer genomföras även vid projektets slut. Måluppfyllelsen utifrån kursplanerna i svenska och matematik utvärderas utifrån Skolverkets diagnosmaterial. Dessutom följs resultaten upp från de nationella proven i år 3 och 5 i de berörda grupperna. Alla klasser i projektet kommer att få besök av den del av Friluftsfrämjandet som inte är naturskolan. Friluftsfrämjandet kommer att visa och berätta för barnen om sin verksamhet, som de har möjlighet att delta i på fritiden. Erfarenheterna från projektet kommer att spridas kontinuerligt via Friluftsfrämjandets, Uddevalla kommuns och Naturskoleföreningens hemsidor och nyhetsblad samt via fortbildningsinsatser. 2. Vad är nyskapande och utvecklande med projektet Det här projektet innebär ett unikt samarbete mellan skolans ordinarie lärare, naturskolans pedagog och kommunens utvecklingspedagoger i svenska och matematik. Vad vi gör och som, vad vi vet, inte gjorts tidigare är att systematiskt och metodiskt koppla ihop nya sätt att undervisa med mål kring hälsa och välmående och att det görs i samarbete mellan dessa aktörer.
Projektet blir som en praktisk fortbildning för inblandade lärare. Utomhuspedagogik i sig är inte nytt, men det nya ligger i att använda pedagogiken så systematiskt för att uppnå kursplanernas mål och samtidigt ge eleverna möjlighet att röra på sig mer och öka deras trygghet, nyfikenhet och lust till naturen. Härmed blir inte utomhuspedagogiken bara en kul utflykt till naturen vid enstaka tillfällen, utan ett verkligt och vardagligt redskap för lärande. 3. Hur ska verksamheten drivas vidare efter projekttidens slut. Projektet drivs i nära samarbete med skolans ordinarie lärare som därmed får kunskaper i såväl andra metoder att undervisa i svenska och matematik som hur resultaten kan bedömas från den typen av undervisning. Det ger dem trygghet och kunskap i att kunna arbeta vidare själva med dessa metoder efter projektets slut. Minst två lärare på varje skola är delaktiga i projektet och kan därmed stödja varandra och även sprida metoden vidare till andra lärare på skolan. Utvecklingspedagoger och naturskolans pedagog finns dessutom kvar i sina verksamheter och kommer därmed att ge fortsatt stöd och feedback vid behov. Projektets erfarenheter kommer också att spridas vidare till övriga lärare i kommunen genom olika fortbildningsinsatser. 4. Hur kommer erfarenheterna av projektet att dokumenteras och spridas Inblandade pedagoger för loggbok kontinuerligt för utvärdering, reflektion och lärande. Även eleverna kommer att dokumentera sitt lärande i förhållande till målen. Utepassen dokumenteras med digitalkamera. Projektet kommer att presenteras på kommunens och Friluftsfrämjandets hemsidor. Denna presentation uppdateras regelbundet med vad som gjorts och erfarenheterna av det. En folder kommer att tas fram i slutet av projektet för att sprida erfarenheterna från projektet. Naturskoleföreningen, som är en ideell förening för landets naturskolor, är också en arena för spridning. Föreningen ger ut en tidning som heter Bladet samt ett nyhetsbrev för medlemmar som projektet kommer att presenteras i. 5. Beskriv hur målgruppen eller företrädare för målgruppen deltagit i projektplaneringen och vilken roll de har i projektets gång. Förvaltningschef, grundskolechef, skolutvecklare och rektorer har varit delaktiga i att utveckla projektidén. Deras roll är att stötta projektet och att se till att inblandade pedagoger får rätt förutsättningar för att delta. Lärarna på berörda skolor deltar aktivt i den konkreta planeringen och genomförandet av projektet. 6. Redogör för vilken roll samarbetsorganisationer (överenskomna och planerade) och medsökande organisationer kommer att ha i projektet. Kommunen är medsökande i projektet. Kommunen är delaktig framförallt från barn och utbildningsförvaltningens sida. Lärare inom förvaltningen är i hög grad delaktiga i själva genomförandet av projektet. Det finns även ett samarbete med kommunens folkhälsosamordnare, eftersom medel också söks från Hälsopolitiska rådet i Uddevalla kommun. Naturskoleföreningen är en samarbetsorganisation. Föreningen är drivande i att ta fram metodmateriel som kommer att användas i projektet. Föreningen kommer också att hjälpa till att sprida lärdomarna från projektet till andra naturskolor och skolor intresserade av utomhuspedagogik. Föreningen har cirka 90 naturskolor och cirka 300 vanliga skolor och enskilda som medlemmar.
Lärarutbildningen på Högskolan Väst är vidtalade och kommer eventuellt på sikt att medverka genom att lärarstudenter får vara delaktiga i projektet. 7. Hur anser ni att just ert projekt svarar upp mot barnets rättigheter enligt barnkonventionen Barnkonventionens fyra huvudprinciper genomsyrar på ett övergripande plan detta projekt: Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Det innebär i det här fallet att alla barn har rätt till en likvärdig skola och få chans att klara skolans mål. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Att i högre grad kunna individualisera undervisningen är att se till barnets bästa. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Genom mer utevistelse, rörelse och lustfyllt lärande stärks barnets hälsa, välmående och självkänsla. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. I projektet får eleverna träna på att uttrycka sina åsikter under lustfyllda och trygga former. Mer specifikt kommer art. 29 och 31 in i projektet: Art. 29 Syftet med utbildningen 1. Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att (a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga; (b) utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de principer som uppställts i Förenta nationernas stadga; (c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen; (d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar; (e) utveckla respekt för naturmiljön Art. 31 Vila, fritid och kultur 1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 2. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.
Målet med projektet är att eleverna ska känna att de har rättighet och möjlighet att lära och utvecklas på ett gynnsamt sätt som tar tillvara barnets fulla möjligheter. De ska känna delaktighet i undervisningens utformning. Projektet ska gynna barnets fysiska hälsa och psykiska och sociala utveckling. Respekten för naturmiljön är en utav grundbultarna i projektet. Det ska också uppmuntra och visa på möjligheterna till en lustfylld och utvecklande rekreations- och fritidsverksamhet.
8. Projektbudget Intäkter Sökt bidrag från Allmänna arvsfonden 2.062.300 kr. Medel har även sökts från Folkhälsopolitiska rådet i Uddevalla: 250.000 kr. Medel har beviljats från Egen insats (särredovisa ideellt arbetade timmar: 80 timmar Övriga intäkter: 0 Kostnader Löner inkl soc avg 2010: 1.083.000 2011: 1.115.300 Totalt: 2.198.300 Månadslön exkl soc avg: 2010: 28.900 + 32.000 2011: 30.660 + 33.948 Köpt konsulttjänst: 0 Lokalkostnader: 0 Aktiviteter (seminarier, utställningar, m.m.): 10.000 Resor: Stockholm 5.000 Buss Naturskolan 32.000 Bil 10.000 Totalt: 47.000 Utrustning Dokumentationsmaterial digitalkamera, loggböcker, minneskort, etc: 15.000 Pedagogiskt material, litteratur: 10.000 Totalt 25.000 Revision: 8.000 Information/marknadsföring: Folder 6.000 Hemsida 3.000 Totalt 9.000 Administration (lönehantering, kopiering, porto): 15.000